Bild 1. Bild 2. Bild 3. behandling
|
|
- Ulla Hedlund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bild 1 Autism hos små barn: Betydelsen av tidig screening och behandling Nils Haglund leg psykolog Malmö Barn- och ungdomshabilitering IKVL-Lund/doktorand Bild 2 Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof Dahlgren, fil.dr, bihandledare Peik Gustafsson, med.dr, bihandledare Nils Haglund, doktorand Bild 3 A ) Att studera pre- och perinatala riskfaktorer för AutismSpektrumTillstånd (AST) (epidemiologisk undersökning), genomförd. B) Att utarbeta ett screeninginstrument och genomföra screening för upptäckt av AST vid 30 månaders ålder, pågår. C) Att studera och följa upp tidiga och mångsidiga intensiva insatser för barn med AST, pågår.
2 Odds ratio Odds Bild 4 A ) Att studera pre- och perinatala riskfaktorer för AutismSpektrumTillstånd (AST) (epidemiologisk undersökning), genomförd. B) Att utarbeta ett screeninginstrument och genomföra screening för upptäckt av AST vid 30 månaders ålder, pågår. C) Att studera och följa upp tidiga och mångsidiga intensiva insatser för barn med AST, pågår. Bild 5 Prevalence of any obstetrical risk factor* in the study group and the total population (children born in Malmoe between 1980 and 2005) Any obstetrical risk factor* Autism Asperger syndrome Total population n % n % n % Yes 34 (21.7) 12 (12.9) (18.2) No 123 (78.3) 81 (87.1) (81.8) *<37 weeks of gestational age, SGA, LGA, or Apgar <7 at five minutes Table 1 Prevalence of any obstetrical risk factor* in the s total population (children born in Malmoe between 1980 Bild 6 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Odds Ratio for Autism or Asperger syndrome Reference group=total population. Any obstetrical risk factor, versus no obstetrical risk factor Autism Asperger Adjusted for: Year, maternal age, primiparity, maternal country of birth, and gender. Autism Asperger Any obstetrical risk factor* N (%) N Table 1 Prevalence of any obstetrical risk factor* in the s Yes 34 (21.7) 12 total population (children born in Malmoe between 1980 No 123 (78.3) 81 Autism Asperger Any obstetrical risk factor* N (%) N Yes 34 (21.7) 12 No 123 (78.3) 81
3 Odds ratio Odds Bild 7 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Odds Ratio for Autism or Asperger syndrome Reference group=total population. P-value for difference between estimates=0.02 Any obstetrical risk factor, versus no obstetrical risk factor Autism Asperger Adjusted for: Year, maternal age, primiparity, maternal country of birth, and gender. Table 1 Prevalence of any obstetrical risk factor* in the s total population (children born in Malmoe between 1980 Bild 8 Risk Factors for Autism and Asperger Syndrome: Perinatal Factors and Migration (Haglund & Källén, 2010) Maternal country of birth Autism Aspergers S Total population n= 157 n=93 n= n( % ) n( % ) n( % ) Sweden 72 (45.9) 77 (82.8) (69.4) Other Nordic countries 2 ( 1.3 ) 2 ( 2.2) 1764 ( 2.6) Western Europe / USA 6 ( 3.8 ) 1 ( 1.1) 1332 ( 1.9) Previous Eastern Europe 24 ( 15.3) 8 ( 8.6) 7199 (10.4) Sub-Saharan Africa 11 ( 7.0 ) 1 ( 1.1) 1019 ( 1.5) Middle East / north Africa 24 (15.3) 2 ( 2.2) 6064 ( 8.8) East Asia 8 ( 5.1 ) 1 ( 1.1) 1574 ( 2.3) South- Central America 6 ( 3.8 ) 1 ( 1.1) 1229 ( 1.8) Unknown / other 4 ( 2.5 ) 0 ( 0.0) 915 ( 1.3) Autism Asperger Any obstetrical risk factor* N (%) N Yes 34 (21.7) 12 No 123 (78.3) 81 Bild 9 Odds Ratio for Autism
4 Bild 10 Risk factors for Autism/Asperger syndrome. Summery The composite variable Any obstetrical risk factor was a risk factor for Autism but not for Asperger syndrome. Maternal country of birth outside the Nordic countries was positively associated with Autism, and negatively associated with Asperger syndrome. Table 1 Prevalence of any obstetrical risk factor* in the s total population (children born in Malmoe between 1980 Bild 11 A ) Att studera pre- och perinatala riskfaktorer för AutismSpektrumTillstånd (AST) (epidemiologisk undersökning), genomförd. B) Att utarbeta ett screeninginstrument och genomföra screening för upptäckt av AST 30 vid månaders ålder, pågår. C) Att studera och följa upp tidiga och mångsidiga intensiva insatser för barn med AST, pågår. Autism Asperger Any obstetrical risk factor* N (%) N Yes 34 (21.7) 12 No 123 (78.3) 81 Bild 12 Resultaten från studie ett: Hög frekvens autism hos utlandsfödda mödrar Låg frekvens Aspergers syndrom hos utlandsfödda mödrar Misstanke om underdiagnostik av lättare former av AST hos barn till utlandsfödda mödrar Skulle kunna förklaras av språksvårigheter och kulturella olikheter (Mandell et al., 2009)
5 Bild 13 Avsaknad av screeningsmetoder som är oberoende av språk och där kultur spelar mindre roll Resultaten från Kåremyrs granskning (2009) av barnens ålder vid remiss till intervention ( diagnosålder): Barnen gamla vid remiss till intervention Bild 14 I studien inkluderades totalt 147 barn och ungdomar som remitterades till Bou i Region Skåne under 2007, med en ny diagnos inom autismspektrat Autistiskt syndrom (F 840): 41% Aspergers Syndrom (F 845): 39 % Atypisk autism (F 841): 11% PDD-NOS (F 849): 9% Cecilia Kåremyr (2009) Bild 15 Diagnos Median/mittal Range Autism 5,5 2, Atypisk autism 10,5 4,1-18,1 Aspergers S 13,4 4,5-19,0 PDD-NOS 11,3 3,9-17,1 Totalt 10,3 2,3-19,2 Kåremyr (2009)
6 Bild 16 Diagnos 2,0-6,9 år 7,0-19,0 år Totalt Autism 35 (58%) 25 (42%) 60 Atypisk autism Kåremyr (35%) 11 (65%) 17 Aspergers S 7 (12%) 50 (88%) 57 PDD-NOS 2 (15%) 11 (85%) 13 Totalt 50 (34%) 97 (66%) 147 Bild 17 Konstruktion av Observationsschema för Symtom vid AST (OSA) utifrån forskning om tidiga tecken (Nils och SvenOlof) Bearbetning och anpassning av OSA till 30- månadersbesöket tillsammans med 2 BVCenheter (Slottshagen och Solstrålen) och samtliga BVC-psykologer Bild 18 Pilotstudie okt-dec 2010 ( 2 BVC-enheter, Malmö) -Slottshagen (Västra Innerstaden) -Solstrålen (Rosengård) Utvärdering av pilotstudien december 2010 Slutfört utbildning av alla deltagande BVCsköterskor (ca 100st hösten 2012)
7 Bild 19 Löpande kontakter/utvärderingar med BVC och BVC-psykologer en gång per halvår Screeningen avslutades juni 2013 Våren 2012 påbörjades en valideringsstudie av OSA där diagnosticerade små barn med autism, mental retardation samt typisk utvecklade barn observerades med OSA Bild 20 Inbjudan samt samtyckesblankett att delta i studien till föräldrar (på förälderns/rarnas modersmål) skickas tillsammans med kallelse eller lämnas till föräldrarna vid besöket Om möjligt M-CHAT (Modified Checklist for Autism in Toddlers (på modersmålet) som ifylles av föräldrarna hemma före eller vid besöket Screeningsformulär OSA Bild 21 Består av 13 observationspunkter varav 4 ingår i M-CHAT s observationsdel Tyngdpunkt på samspel Bland annat finns de i USA använda högrisk symtomen som observationspunkter: Lystrar inte till sitt namn Avsaknad av svar på ögonkontakt Avsaknad av pekning Avsaknad av enkel låtsaslek
8 Bild 22 Vanligen ställs diagnosen autism mellan 4-5 års ålder (2001) Senaste svenska undersökningen (1990) visar ungefär samma förhållande (ngt senare enl. Malmöstudie 2009) Finns dock en internationell gemensam syn byggd på forskning och klinisk erfarenhet att diagnosen autism går att ställa innan barnet fyllt tre år Har endast hittat en artikel (2005) om tidig diagnostik på Aspergers syndrom där författarna drar slutsatsen att det sannolikt endast i undantagsfall går att ställa diagnosen före tre år Bild 23 Mellan har fyra studier publicerats med syfte att studera hur säker diagnosen autism var Diagnoserna ställdes då barnet var mellan års ålder uppföljning runt fyra år (mellan 45.3 till 50 månaders ålder) För total 57 barn av 65 (87%) var diagnosen stabil Bild 24 Finns en studie i Sverige gjord på 28 barn (1990) som remitterats för utredning om autism Samtliga barn var under 3 år 21 barn (75%) fick diagnosen autism För 20 barn var diagnosen autism stabil (mellan månader senare)
9 Bild 25 Slutsats Man kan ställa diagnosen autism före barnets tredje födelsedag Diagnosen är relativt stabil Bild 26 Men Diagnosen bör följas upp då det finns risk för överdiagnostisering Man bör även följa upp barn i riskzonen. I samtliga studier finns barn som inte fått diagnosen autism vid första tillfället men som fått diagnosen vid det andra (en del har fått andra liknande diagnoser som t.ex. atypisk autism, andra ingen diagnos) Bild 27 Endast en studie (enligt litt. sökning aug.2010). Författarna drar slutsatsen att det är mycket osäkert Sannolikt kan man först ställa denna diagnos då barnet börjar skolan Däremot kan barnet upptäckas tidigt och eventuellt få andra diagnoser t.ex. atypisk autism alternativt genomgripande störning i utvecklingen utan närmare specifikation men även DAMP/ADHD är vanligt som första diagnos
10 Bild 28 Minimera eller tom hindra att barn med autismutvecklar problembeteenden Underlätta för föräldrar och syskon Tillgång tidigt till samhällets insatser Finns positiva resultat från olika specialiserade verksamheter för barn som upptäckts tidigt Finns däremot inga studier som visar att tidigt insatt habilitering skulle få positiva konsekvenser i vuxenlivet däremot är det sannolikt Finns inga studier som visar att tidiga insatser är negativa Bild 29 Finns relativt få men de flesta studier har funnit avvikelser inom de tre för diagnosen autism nödvändiga symtomområden Kvalitativt nedsatt förmåga att interagera socialt Kvalitativt nedsatt förmåga att kommunicera Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter Men även på perception Bild 30 Kvalitativt nedsatt förmåga att interagera socialt Fåtal sociala kontakter Avvikelser i sociala kontakter Trivs bäst ensam Dålig ögonkontakt Försöker inte dela med sig av sitt intresse
11 Bild 31 - Kvalitativt nedsatt förmåga att kommunicera Lystrar inte till sitt namn Tar inte efter (imiterar) föräldrar eller barn Försöker inte få någon vuxen uppmärksam på intressanta objekt genom att peka Tittar inte på de objekt de vuxna pekar på som finns inom barnet räckvidd Bild 32 Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter Leker endast med hårda objekt Annorlunda lek i jämförelse med jämnåriga Stereotypt beteende t.ex. leker på ett och samma sätt hela tiden Bild 33 Annorlunda perception Reagerar inte på plötsliga ljud Förefaller inte reagera på kyla Älskar att bli kittlad Misstanke om hörselskada
12 Bild 34 Lystrar inte till sitt namn Avsaknad av svar på ögonkontakt Avsaknad av pekning Avsaknad av enkel låtsaslek Bild 35 Ja Nej Lystrar barnet till sitt namn? Om lämpligt be förälder påkalla barnets uppmärksamhet! Tittar barnet upp i ansiktet på dig när man tar ett föremål från det? Har barnet åldersadekvata kroppsrörelser? (tågång bedöms som avvikelse) Finns för åldern ömsesidigt samspel barnförälder? X X X X Bild 36 OSA signal of possible autism at BVC 100 BVC-nurses at 25 BVC-units in Malmö or the south/west medical district were educated to recognize early signs of autism
13 Bild 37 OSA signal of possible autism at BVC Education BVC psychologist assessement Bild 38 OSA signal of possible autism at BVC Education BVC psychologist assessement Examination at the Child psychiatry Clinic (BUP) Bild 39 OSA signal of possible autism at BVC Education BVC psychologist assessement Examination at the Child psychiatry Clinic (BUP) Treatment available before 3 years of age
14 Bild barn screenade i Malmö (ca 80%) 86.3% uppfyller % uppfyller 1 2.0% uppfyller 2 0.9% uppfyller 3 (cutoff för vidare utredning) 0.6% uppfyller mer än 3 Bild 41 Bortfallsanalys kommer att göras. Data finns om skäl från ungefär 50% av allt bortfall. Vilket BVC och modersmål för barnet samt föräldrar finns för ca 90%. Bortfallet har minskat över tid märkbart då BVCsköterskan inte pressade för ifyllandet av M- CHAT. Bild 42 Autism (n=35) 3 barn under 3 varav en misstänks inte ha AST Övriga 32 fler än 4 Typiskt utvecklade barn (n=26) 19 barn hade 0 7 barn hade 1 Utvecklingsstörning (Down Syndrom) (n=25?)
15 Bild 43 A ) Att studera pre- och perinatala riskfaktorer för AutismSpektrumTillstånd (AST) (epidemiologisk undersökning), genomförd. B) Att utarbeta ett screeninginstrument och genomföra screening för upptäckt av AST 30 vid månaders ålder, pågår. C) Att studera och följa upp tidiga och mångsidiga intensiva insatser för barn med AST, pågår. Bild 44 tidig start hög intensitet planerade och systematiskt upplagda inlärningstillfällen i starkt understödjande miljöer individualisering kontinuerlig, objektiv utvärdering av barnets utveckling sker under behandlingsperioden föräldramedverkan övergång från förskola till skola. Bild 45 Children in Skåne diagnosed with autism before 5 years of age, born in N=105
16 Bild 46 Children in Skåne diagnosed with autism before 5 years of age, born in N=105 Study group 1 CIET started at 3-4 years of age. N=30 Study group 2 CIET started at 5-6 years of age. N=40 Study group 3 Traditional habilitation N=35 Bild 47 Children in Skåne diagnosed with autism before 5 years of age, born in N=105 Study group 1 CIET started at 3-4 years of age. N=30 Study group 2 CIET started at 5-6 years of age. N=40 Study group 3 Traditional habilitation N=35 Pre- and post assessment with ADOS (Autism Diagnostic Observation Schedule) Pre- and post assessment with PEP-R (PEP-3) (Psycho Educational Profile) PreSchool-assessment with WPPSI-III (Wechsler Preschool and Primary Scale of Intelligence ) Bild 48 To be continued! Tack
Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU
Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof
Läs merAutism Spectrum Disorder
Autism Spectrum Disorder DSM-IV Autistiskt Syndrom (Autistic Disorder) Aspergers Syndrom (Asperger syndrome) Atypisk Autism/Autismliknande tillstånd (PDD-NOS) DSM 5 Autism Spectrum Disorder (ASD) (Autismspektrumdiagnos,
Läs merAutism Spectrum Disorder
Autism Spectrum Disorder DSM-IV Autistiskt Syndrom (Autistic Disorder) Aspergers Syndrom (Asperger syndrome) Atypisk Autism/Autismliknande tillstånd (PDD-NOS) DSM 5 Autism Spectrum Disorder (ASD) (Autismspektrumdiagnos,
Läs merAutismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint
Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint Social interaktion Avvikelser inom: Utveckling av språk som syftar till kommunikation Autistiska triaden Beteende-, intresse- och fantasirepertoar
Läs merFöreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer
Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric
Läs merChristina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Läs merTidig upptäckt av AUTISM på BVC
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år
Läs merAutism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog
Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier
Läs merPSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet
PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet De diagnostikmetoder som används för att kategorisera psykisk sjukdom
Läs merNeuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset
Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Innehåll När och varför ska vi utreda? Vad kan vi utreda? Vad behöver
Läs merTidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn
Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet
Läs merFebruari september 2011
Februari september 2011 Ett urval av kurser och föredrag från Autismforums och Forum Funktionshinders program Programmet finns även på www.habilitering.nu Om kurserna i det här programmet Det här programmet
Läs merSammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening
Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning
Läs merAsperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år
Asperger syndrom Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år Minst 6 barn/1000 individer (0,6%) med svårigheter inom det autistiska spektrumet Underdiagnostisering av flickor Asperger
Läs merScreening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr
Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa
Läs mer3 års hälsobesök i team
3 års hälsobesök i team Sammanfattning av barnets första tre levnadsår och uppföljning av 2,5-års besök: t ex barnets språkutveckling, födoämnesallergi/intolerans, m.m. Alla Alla vid behov Alla vid behov
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merESSENCE Psykologutredning av förskolebarn
ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn 26/8 2014 Bibbi Hagberg Leg psykolog, specialist i neuropsykologi, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Neuropsykologisk utredning av förskolebarn Tidig utredning
Läs merUse it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi
Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering Anna Sarkadi BRAINS Barnhälsovårdens uppdrag: att skapa optimala förutsättningar för BRAINS, Better Relations And Interconnected
Läs merBlodburen smitta hos barn och ungdomar. Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus
Blodburen smitta hos barn och ungdomar Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus Blodsmitta Blodburen smitta hos barn och ungdomar smittan sker via kontakt med blod från mor till barn vid förlossningen
Läs merÄldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!
Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Susanne Gustafsson 2013-09-09 Hälsofrämjande åtgärder syftar till att möjliggöra en förändring av ett beteende
Läs merRutiner vid användande av
Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum
Läs mer2015-10-23 Handlingsprogram för barn och ungdomar 0 18 år, med Asperger syndrom och/eller högfungerande autism inom Västerbottens läns landsting
VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING Habiliteringscentrum, Barn- och ungdomshabiliteringen Barn- och ungdomspsykiatriska länskliniken 1 2015-10-23 Handlingsprogram för barn och ungdomar 0 18 år, med Asperger syndrom
Läs merLyssna på oss! barn och ungas inflytande på vård och stöd. Karin Engberg Anna Råde Hanna Hildeman
Lyssna på oss! barn och ungas inflytande på vård och stöd Karin Engberg Anna Råde Hanna Hildeman Lyssna på oss! Barnkonventionen rätt till information och att få komma till tals Patientlagen Samordnad
Läs mer2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?
Vad är fritid? Göra vad jag vill Fritid är den tid då jag är fri jag kan göra det jag tycker om och jag kan välja bland allt som jag vill göra då är jag lugn Fritid kan vara när som helst när jag är ledig
Läs merTidiga tecken på autismspektrumtillstånd
Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd Elisabeth Nilsson Jobs leg. psykolog specialist i klinisk psykologi fil. dr Projekt Småsyskon Innehåll Introduktion till autismspektrumtillstånd (AST, ASD) Beteendeexempel
Läs merPsykisk hälsa och ohälsa i ungdomen
1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merYttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS
YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer
Läs merVälkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan
Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell
Läs merKursplan. Socialt arbete med inriktning mot pedagogik. Kursen läses som fristående kurs
Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kursplan Kurskod SAA404 Dnr 236/2000-511 249/2001-511 Beslutsdatum 2000-11-14 2001-10-19 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Autismspektrumstörning
Läs merUppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.
Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län. Johan Aronsson, överläkare Habiliteringscentrum Länssjukhuset Ryhov,
Läs merAutism en introduktion
Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra
Läs merYttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST
YTTRANDE 2014-06-23 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU
Läs merDisposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)
Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården
Läs merOLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018
OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska
Läs merAutismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke
Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke Jessica Sommerfors Holm Barnläkare Barn-och ungdomsmedicin, Mölnlycke Handledare: Birgitta Wickberg Docent, Leg
Läs merArbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Läs merStödteam för familjer med barn/ungdomar med funktionsnedsättning och social problematik
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-04 Dnr: 2012/128-IFN-721 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Stödteam
Läs merSvenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö
Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens särskilda betydelse M Weinstock 2008, Van den Bergh 2004, O
Läs merAtt samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram
Läs merDefinition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Läs merFöräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut
Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merGrundkurs om NPF för skolan
Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merRiksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi!
Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015 Det här vill vi! Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),
Läs merStockholm 2016-04-14
Stockholm 2016-04-14 Once upon a time Bedömning av tunntarmsbiopsi vid misstänkt celiaki enl KVASTgruppen (Sv patol fören) IEL=intraepiteliala lymfocyter. Ökat antal IEL kan förekomma vid andra tillstånd
Läs merMedborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa
Allmänna utskottet 2011-04-13 31 19 Socialnämnden 2011-04-28 65 22 Dnr 2011/104-751 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning Kerstin Lindström anför
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merVälkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott
Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,
Läs merAtt ta på sig rätt glasögon
Att ta på sig rätt glasögon Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, Med dr Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Gillbergcentrum Innehåll Forskning Förskolans roll i
Läs merKOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Läs merVarför stannar bussen när jag inte ska gå av?
Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder
Läs merVuxen-Självrapportskala-VI.I (ASRS-VI.I) Screening från WHOs Composite International Diagnostic Interview Världshälsoorganisationen (WHO)
Vuxen-Självrapportskala-VI.I (ASRS-VI.I) Screening från WHOs Composite International Diagnostic Interview Världshälsoorganisationen (WHO) World Health Organization 2006 All rights reserved. Requests for
Läs merI särskola eller grundskola?
I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men
Läs merArbete med barn och elever med autism
Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20 Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merGemensam verkstad en modell för samverkansmöten. Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström
Gemensam verkstad en modell för samverkansmöten Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström Agenda Gemensamma stödteamet Gemensam verkstad En fallbeskrivning Sammanfattning Gemensamma stödteamet Projekt
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR.
ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se UTGÅNGSPUNKT :S SKOLENKÄT 2013 532 besvarade enkäten (128 ; 404 ) 33%
Läs merCHILD INJURIES AT HOME
CHILD INJURIES AT HOME -Prevention, Precautions and Intervention with focus on scalds Anna Carlsson Basprogrammet, BHV Föräldrar till 7-87 8 månader m gamla barn får f information (skriftlig och muntlig)
Läs merTeoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn
Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se
Läs merBo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se
Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004
Läs merAspergers syndrom - en introduktion. Historik. Diagnos 2016-01-28. Presentation. Historik. Historik. Jill Carlberg Söderlund
Aspergers syndrom - en introduktion JILL CARLBERG SÖDERLUND SVENOLOF DAHLGREN Presentation Jill Carlberg Söderlund Föreläsare, egen företagare, utbildare inom autismspektrum, egen autismdiagnos SvenOlof
Läs merPediatrik med relevans för socialt arbete VT 2012 Kursamanuens Par.Bokstrom@kbh.uu.se
v. 18 Vad handlar kursen om? Kapitelhänvisning/uppgift Ons 2/5 9:00-10:00 Trumhinnan, Ing 15 Introduktion till kursen delmoment, arbetssätt och målsättning Anna Sarkadi, leg. läk. docent, kursansvarig
Läs merGunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog
Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Har handlat om Deba%en om
Läs merAUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet
AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och
Läs merÖgonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.
Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering
Läs merVad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Läs merSkaraborgs Sjukhus Malin Stålklint 110318
BVC-träffar Skaraborg När och hur barn blir torra Skaraborgs Sjukhus Malin Stålklint 110318 Diskussionsämnen Hur, när kissar friska barn? Utveckling av blåskontroll Toaletträningsmetoder Nu och då Alarmbehandling
Läs merVerktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer
Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten,
Läs merSpråkutveckling hos flerspråkiga barn
Språkutveckling hos flerspråkiga barn Lena Åberg, leg logoped Talkliniken Danderyds Sjukhus AB 3 mars 2016 Innehåll Språk och kommunikation Milstolpar i barns språkutveckling Flerspråkig utveckling Riskfaktorer
Läs merFramgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun
Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Karin Renblad, Docent i pedagogik Kvalitetssamordnare Habo kommun Skolriksdagen 27-28 april 2015 Uppdraget Förskolan ska vara: rolig, trygg och lärorik
Läs merADHD från 8-18 års ålder
ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk
Läs merutbildningar 2012 Utbildningar och föreläsningar om Autism och Aspergers syndrom UTBILDNINGSCENTER AUTISM www.autism.se
utbildningar 2012 Utbildningar och föreläsningar om Autism och Aspergers syndrom UTBILDNINGSCENTER AUTISM www.autism.se Grafisk form & produktion: Jenni Carström Omslagsfoto: Stephan Elleringmann och Enrico
Läs merEffekter av intervention för autismspektrumtillstånd utan utvecklingsstörning; en sammanställning av evidens
HABILITERINGENS SIDHUVUD Effekter av intervention för autismspektrumtillstånd utan utvecklingsstörning; en sammanställning av evidens Tatja Hirvikoski Med dr, leg psykolog, specialist i neuropsykologi
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Williams syndrom. Synonymer: William-Beuren syndrom.
5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Williams syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merDet tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN
YTTERSTA ANSVARET Det tredelade föräldrasystemet PRAKTISKA EMOTIONELLA VÅRDEN Familjehem/ Institution SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 VÅRDNAD EMOTIONELL RELATIONEN 2 Forskningsområdet Det tredelade föräldraskapet
Läs merVSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi
VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation
Läs merNeuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola.
Visby 2009-02-06 ARBETSGÅNG vid Neuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola. Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och Elevhälsan Gotlands Kommun 1 Den sammanfattande beteckningen neuropsykiatriska
Läs merESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad
ESSENCE-dag 2 Läkarens arbete /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Innehåll Läkarens del i: Funktionsutredning
Läs merNeuropsykiatri. Länssjukhuset Ryhov 2013 02 21. Utbildningsdag III 2013 2013-03-12
Neuropsykiatri Utbildningsdag III Länssjukhuset Ryhov 02 21 Anette (ange Ekerheim, enhet via enhetschef Infoga Neuropsykiatriska sidfot) teamet -03-12 Vem är jag? Anette Ekerheim Legitimerad arbetsterapeut,
Läs merSjälvskadebeteende. BUP-kongressen Linköping 21-22 april 2015. Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr BUP-kliniken, US, Linköping
Självskadebeteende BUP-kongressen Linköping 21-22 april 2015 Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr BUP-kliniken, US, Linköping Prevalens Sverige Ungdomar: checklista 34-42% någon gång
Läs merSpråket, individen och samhället VT08
Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära
Läs merTrombos under graviditetmortalitet
Trombos under graviditetmortalitet SFOG-veckan Luleå 2007 Eva Samuelsson, distriktsläkare, docent Allmänmedicin, Inst för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Pulmonary embolism is the leading
Läs merÄr trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig
Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merVåld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?
Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad
Läs merFörändringskonceptens bakgrund
Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer
Läs merYttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar
HSN 2010-11-16 p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-12 HSN 1007-0738 Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan
Läs merTAKK. Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Jenny Lönnberg Helena Säre
Kort rapport Nr 1/2010 Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation TAKK Jenny Lönnberg Helena Säre Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten Innehållsförteckning
Läs merKonsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg
Konsultsjuksköterska inom barncancervård Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterskor Tidig kontakt med familjen Information Samordna psykosoc
Läs merLIVSLÅNGT LÄRANDE FÖR VUXNA MED AUTISM
LIVSLÅNGT LÄRANDE FÖR VUXNA MED AUTISM och utvecklingsstörning - hur möjliggör vi det? Västerås 8 september 2010 Ett treårigt projekt med fokus på livskvalitet och livslångt lärande. Jenny Johansson Kristina
Läs merAtt formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se
Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och
Läs merRÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism
Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen
Läs merSpråkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU
Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta
Läs merMedborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By
Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i
Läs merDocent & Barnläkare. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet
CELIAKI Var står vi idag? Anneli Ivarsson Docent & Barnläkare BARNVECKAN I JÖNKÖPING 2010 Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet The
Läs merBarns och ungas hälsa
Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner
Läs mer