Skaraborgs Sjukhus Malin Stålklint

Transkript

1 BVC-träffar Skaraborg När och hur barn blir torra Skaraborgs Sjukhus Malin Stålklint

2 Diskussionsämnen Hur, när kissar friska barn? Utveckling av blåskontroll Toaletträningsmetoder Nu och då Alarmbehandling vid NE

3 Miktionsmönster från 0-3 års ålder Blåskapaciteten ökar, ml (md; 7 ml prenat.) Resturin vanligt hos nyfödda, ovanligt hos 3-åringar Dubbelmiktioner vanligt hos nyfödda men ej efter 3 års ålder Blåsan rymmer vid födelsen i genomsnitt 30 ml, växer till med ca 30 ml/levnadsår. (15-16 års ålder = vuxens kapacitet, ml) Miktion under sömn förekommer hos nyfödda men sällan efter 1½ års ålder Miktionsfrekvens under 4 tim minskar från 4 till 2 (md) vid ca 3 års ålder (reservoarfunktionen ökar) Fysiologiskt men inte socialt kontinent - blåsan fungerar som en reflexmaskin - droppande läckage varningssignal

4 Utveckling av blåskontroll Mellan mån ålder börjar barnet ge tecken om kissnödighet, kort tid mellan behov och gärning Latenstiden från signal om miktionsbehov tills kissningen sker blir allt längre I 2-årsåldern börjar barnet bli medvetet om att det är önskvärt eller t om berömligt beteende att kissa på därför avsedd plats, pottan/toaletten intressant I 2-3 årsåldern börjar barnet kunna kontrollera sfinktern med viljan

5 När börja potträna? Forskningen uppmärksammar; Start av potträning efter 2 års ålder är kopplat till förekomst av inkontinens/blåsdysfunktion/uvi (Joinson 2009, Hellström & Sillén 2001, Bakker 2000, Hellström 2000) BVC - när sker ett stödjande samtal om potträning? Där barnets mognad poängteras, specifikt blåsans och tarmens mognad. Föräldrar - efterfrågar mer stöd (Jansson 2008)

6 Riktlinjer för potträning Information vid 1 års ålder; Introducera pottan vid 1½ års ålder Välj en lugn period i familjen Låt barnet gå periodvis utan blöja hemma Bästa chans omedelbart efter måltid och sömn Ta av blöjan snarast efter att barnet har vaknat Oftast lättast att sitta och kissa även för pojkar Föräldrar och syskon är förebilder Var positiv och tillåt ett och annat misslyckande Potträning måste vara roligt (Hellström & Lindehall, Uroterapi 2006)

7 Friska skolbarns miktionsmönster Kissar (2)3-7(8) gånger/dag Kissar vanligen den största volymen på morgonen Mindre volymer under dagen Tätare senare under dagen Går ibland upp på natten (To Pee or not to Pee, Mattsson 1994) Friska skolbarn tömmer blåsan när de själva vill, inte alltid för att det behövs och endast undantagsvis med full blåsa

8 Toaletträningsmetoder Barnorienterad träning Brazelton 1962, trän start mån Spock 1957, 1970, trän start mån Bygger på barnets intresse Intensiv strukturerad beteendeträning Foxx & Azrin 1973, trän start 20 mån Schemalagda toalettbesök Föräldraorienterad tidig toaletträning De Vries 1977, trän start 2-3 v

9 Nu och då Jansson et al 2005 Dagtorr 3,5 år (md; range 1,75-5,5) Nattorr 4 år (md; range 2,25-6) Ingen signifikant skillnad mellan flickor och pojkar Klackenberg 1971 Dagtorr 2,2 år (flickor), 2,3 år (pojkar) Nattorr 2,3 år (flickor), 2,4 år (pojkar) Ingen signifikant skillnad mellan flickor och pojkar Dagisstart? Blöjor? Föräldrar?.?

10 Alarmbehandling vid nocturn enures Alarm - betingningsterapi Alarmbehandling beskrevs första gången i en artikel 1938 Fortfarande försthandsval vid behandling av NE Bäddalarm Plastmatta Bomullsmatta Tros- och kalsongalarm Sensor

11 Behandlingsstrategier vid enures Vakna vid miktionsbehov Öka blåskapaciteten - lugna en överaktiv blåsa Minska urinproduktionen

12 När kan man börja med alarm? Välj tidpunkt då: Barnet är motiverat till behandling (oftast i 6-årsåldern) Familjen har tid att engagera sig i behandlingen Alarmet kan användas regelbundet Inför första besöket: Sluta med blöja 3-dagars miktions/avföringslista, ev dryckeslista Före alarmbehandling Kartlägg miktions- och dryckesvanor Diskutera med barnet och föräldrar sömnens, urinblåsans och urinproduktionens betydelse för enuresen Sover barnet tillräckligt? Går barnet på toaletten regelbundet dagtid? Äter och dricker barnet jämnt fördelat över dagen?

13 Uroterapeutiska råd vid alarmbehandling För att det ska bli lättare att vakna Tillräckligt med sömn Lakansskydd istället för blöja För att minska urinproduktionen nattetid Mat och dryck regelbundet under dagen Minska till kvällen - sista timmen vätskefri För att lugna överaktiv blåsa Kissa regelbundet 5-8 ggr dagtid Varav minst 3 ggr utan att vara kissnödig Vid behandling Se till att barnet vaknar av alarmet Barnet ska stänga av alarmet Hjälp barnet till toa för att kissa färdigt Barnet ska vara delaktig i behandlingen

14 Behandlingsresultat/sammanfattning Framgångsrik behandling = 21 torra nätter i rad Bot av alarmbehandling 50-70% Återfall 18-50% Sammanfattning Framgångsrik behandling hos > 50% En del barn sover hela natten Andra vaknar av miktionsbehov Ökar den nattliga blåskapaciteten (Hur?) Kräver TID och ENGAGEMANG av familjen och STÖD genom regelbundna återbesök/telefonkontakter med vårdgivare