Sedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol

Transkript

1 Sida 1 av 7 < Tillbaka Gymnasieelevernas matvanor. Om gymnasieelevers matvanor och attityder till måltider och måltidssituationer i skolan och hemma samt konsekvenser av skolmåltidsavgifter. Pedagogiska rapport nr , Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Gerhard Nordlund och Tommy Jacobson ABSTRACT Skolmaten i dag 1946 infördes skollunchen i Sverige genom ett riksdagsbeslut och kommunerna fick statliga bidrag för att bygga upp verksamheten upphörde de statliga bidragen och maten i skolan är sedan dess en rent kommunal angelägenhet som i de flesta fall finansieras via kommunalskatten. Den kostnadsfria skollunchen är sedan förra året reglerad i skollagen för grundskolan men inte för gymnasiet. Cirka gymnasieelever har möjlighet att äta skollunch varje dag. Cirka hälften av kommunerna saknar dock helt mål och riktlinjer för skolmåltidsverksamheten i sina skolplaner. Sedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol maten. I dag debiteras avgifter i 35 kommuner på mellan 350 och kronor per termin. Diskus sioner om att införa avgifter pågår i ytterligare 17 kommuner. Undersökningens syfte och metod Syftet med denna undersökning har bland annat varit dels att kartlägga gymnasieelevernas mat- och dryckesvanor och dels att kartlägga deras attityder till olika faktorer i måltidssituationen. Metoden har varit att slumpmässigt, men med garanterad geografisk spridning, välja ut 24 gymnasie skolor och låta totalt elever under lektionstid besvara en enkät bestående av 80 frågor. Totalt cirka svar har behandlats med avseende på kön och om eleverna betalar för sin skollunch eller inte. Följande frågeställningar har besvarats: Hur ser gymnasieelevernas mat- och dryckesvanor ut i skolan och hemma under skolveckan? Hur ser elevernas övriga matvanor ut som ofta/alltid eller sällan/aldrig äter frukost under skolveckan? Vad anser eleverna om skolmåltiden och situationen i skolrestaurangen?

2 Sida 2 av 7 Vad anser eleverna om att få betala för skolmaten? Påverkas elevernas mat- och dryckesvanor samt attityder till skolmaten av det faktum att vissa elever måste betala för sin skollunch? 20 rektorer har dessutom besvarat en enkät med syftet att ta reda på vad rektorerna anser om skolmåltidernas betydelse för skolans inre arbete och vad de anser om avgiftsbetalda och fria skolluncher. UNDERSÖKNINGENS RESULTAT Frukost 72 procent av eleverna äter frukost hemma innan de går till skolan. 10 procent av eleverna uppger att de sällan eller aldrig äter någonting före skolan. En majoritet (56 procent) äter sällan eller aldrig sin frukost tillsammans med någon vuxen. 31 pro cent äter alltid eller ofta med en vuxen. Den vanligaste drycken till frukosten hemma är mjölk och mjölkchoklad (45 procent), juice (21 procent) och te (17 procent). Endast 3 procent av gymnasieeleverna dricker kaffe. Pojkarna dricker mjölk på morgonen i större utsträckning än vad flickorna gör medan flickorna dricker mer te. Flertalet elever äter en smörgås med pålägg, fil eller yoghurt med flingor och müsli. Många elever äter tidigt på morgonen, en tredjedel äter före klockan I gruppen som äter tidigt finns fler flickor än pojkar. Många elever har också lång väg till skolan. 32 procent behöver en halvtimme eller mer för att ta sig till skolan medan 9 procent behöver en timme eller mer. I nästan var femte gymnasieskola i Sverige serveras frukost till eleverna på skolan. Denna möjlighet utnyttjas oftare av pojkarna än av flickorna. Sammanfattningsvis slarvar många elever med sin frukost hemma. Mellanmål på förmiddagen Nästan tre av fyra elever äter sällan eller aldrig någonting under förmiddagen i skolan. Om de äter blir det i första hand godis, frukt, bulle/kaka eller så tuggar de tuggummi. Skollunch Åtta av tio elever äter i skolrestaurangen minst fyra dagar i veckan och nästan 70 procent äter varje dag i skolrestaurangen. Detta är bra siffror och betydligt högre än på högstadiet, där till exempel bara 45 pro cent av eleverna äter varje dag.

3 Sida 3 av 7 När eleverna går till skolrestaurangen äter 84 procent av dagens huvudrätt. Signifikant fler pojkar än flickor äter oftare av huvudrätten och flickorna äter betydligt mindre portioner än vad pojkarna gör. 94 procent av gymnasieeleverna äter mellan klockan och och nästan hälften sitter 20 minuter eller längre vid matbordet. Även detta är en förbättring jämfört med högstadiet, där eleverna både får äta tidigare på förmiddagen och sitter kortare tid vid bordet. Det främsta skälet som eleverna anger för att inte gå till skolrestaurangen är att maten inte smakar bra. När man översätter bedömningarna på den femgradiga smakskalan från "mycket dåligt" till "mycket bra" i siffror blir medelbetyget 3,2. De flesta elever (89 procent) lämnar dock mycket lite matrester. Hälften av eleverna dricker mjölk till skollunchen 66 procent av pojkarna och 36 procent av flickorna. Många av flickorna dricker hellre vatten. En viktig orsak till detta synes vara att flickorna föredrar de magrare mjölksorterna lättmjölk och minimjölk som är dyrare och därför inte serveras i skolrestaurangerna. Intresset för mager mjölk ökar också bland flickorna från högstadiet till gymnasiet. När eleverna fick en rad påståenden att välja på om skolmåltiden ansåg många att det borde finnas minst två huvudrätter att välja på och många efterfrågade också ett vegetariskt alternativ. Även matråd där eleverna får vara med och bestämma om maten ansågs angeläget. Mellanmål, middag och kvällsmål hemma 62 procent av eleverna äter någon gång efter skolan en lagad middag och ett mindre mål på efter middagen eller kvällen. Till middagen hemma dricker drygt hälften av eleverna mjölk och bara 5 procent dricker läsk. Tre elever av fyra brukar äta middag tillsammans med hela familjen eller någon förälder. Det är det motsatta förhållandet jämfört med frukosten. Skolmåltidsavgifter I undersökningen finns åtta skolor (en tredjedel i undersökningen) som tar ut en avgift av eleverna för skolmaten. Totalt 35 kommuner i landet tar ut avgifter på mellan 350 och kronor per termin. De flesta av avgiftskommunerna ligger i södra Sverige. Skolmåltidsverksamheten utgör i genomsnitt cirka 5 procent av de totala utbildningskostnaderna. Sedan början av 1990-talet har kostnaderna för skolmåltiderna generellt minskat med 19 procent i fasta priser. Eleverna anser genomgående att skolmåltidsavgifter är en dålig lösning. Mest negativa (80 procent) är de som i dag får betala för skolmaten och som anser att de inte har råd. Bara ett fåtal anser att av gifter skulle ha någon positiv effekt, såsom att maten har ett pris och att de därmed skulle känna ett större ansvar att gå och äta oftare. De elever som har kostnadsfri mat i skolan anser att en avgift skulle få dem att gå och äta

4 Sida 4 av 7 mer sällan än i dag. De elever som betalar avgift anser dock att detta inte har någon betydelse för hur ofta de går och äter, det vill säga utgiften påverkar dem inte i den valsituationen. Undersökningen har också visat följande effekter av att ta betalt eller inte för maten i skolan: Elever som får betala för sin skolmat äter inte oftare av skollunchens huvudrätt än de elever gör som får maten gratis. Elever som får äta gratis tycker att maten smakar bättre än vad de elever gör som får betala. Elever som får betala äter mer godis och dricker mer läsk under skoldagen än de elever som får äta gratis. Svinnet med matrester är inte mindre bland elever som får betala än bland elever som får äta gratis. Rektorerna och skolmåltidssavgifterna Av de 20 rektorer som besvarat enkäten tar sju stycken betalt av eleverna för skolmaten. De skolor som tar betalt för skolmaten saknar i större utsträckning mål för skolmåltidsverksamheten än de som inte tar betalt. Rektorer på skolorna med kostnadsfri skolmat anser oftare att maten är mycket betydelsefull för elevernas skolarbete än vad rektorerna på avgiftsskolorna gör. Huvudorsaken till att avgifterna infördes på betalskolorna var att pengarna inte räckte till. På frågan om en lag mot att ta betalt för skolmaten i gymnasieskolan var hälften av rektorerna för och hälften emot en sådan utveckling. Elever som ofta eller sällan äter frukost I detta material har en uppdelning av eleverna gjorts i två grupper en med elever som ofta äter frukost (88 procent) och en med elever som sällan eller aldrig äter frukost (12 procent). Bland de elever som ofta äter frukost äter en dryg tredjedel (35 procent) ofta eller alltid till sammans med en vuxen, medan motsvarande siffra för elever som sällan äter frukost är cirka 3 procent. Att ha sällskap av en vuxen vid frukosten verkar alltså ha stor betydelse för ätandet. De elever som ofta äter frukost äter dessutom mer av frukosten än de elever som sällan äter på morgonen. Av de elever som inte äter frukost alls är den främsta orsaken bland flickorna att de inte är hungriga. Var fjärde flicka i gruppen anser sig inte ha tid att äta. De elever som sällan äter frukost kompenserar sig inte för detta genom att äta mer på förmid dagen. De hoppar också över skollunchen i större utsträckning än vad de elever gör som oftare äter frukost. De äter dessutom fortare och tar mer sällan av skollunchens huvudrätt än vad de elever gör som ofta äter frukost. När eleverna inte äter i skolrestaurangen kan konstateras att de som sällan äter frukost genom

5 Sida 5 av 7 gående v ljer kvalitativt sämre alternativ. Speciellt gäller det flickorna, där cirka en tredjedel inte äter någon ting under lunchrasten. Samma mönster går igen på eftermiddagen. De elever som sällan äter frukost äter även mer sällan något eftermiddagsmål än den andra kategorin. Även här utmärker sig flickorna. När ungdomarna kommer hem från skolan har de ett varierat måltidsmönster. Återigen kan konsta teras att flickor som sällan äter frukost uppvisar ett sämre mönster än övriga. En av tre flickor som sällan äter frukost äter heller ingen lagad middag efter skolan eller under kvällen. RESUME OCH DISKUSSION Denna undersökning har visat att många elever har bra matvanor och att skolmåltiderna fungerar väl för stora grupper. Tidigare undersökningar (bland annat Nordlund & Jacobson 1997) har visat att för elever på låg- och mellanstadiet fungerar skollunchen väl, medan elevernas lunchätande för sämras kraftigt i högstadiet. En glädjande nyhet i den här undersökningen är alltså att försämringen inte fortsätter på gym nasiet, utan att eleverna där äter oftare och mer i skolan än vad högstadieeleverna gör. Alltför många elever uppvisar emellertid ett matbeteende som är oroande, till exempel när det gäller frukostätandet. Många slarvar med sin frukost och uppger att de inte hinner äta eller inte är hungriga. 15 procent av eleverna äter ibland, sällan eller aldrig frukost, vilket innebär att cirka gymnasieelever i landet dagligen börjar sin skoldag utan att ha ätit ordentligt. De elever som slar var med sin frukost slarvar också mer än andra med övriga måltider under och efter skoldagen. Den tydligaste riskgruppen är de flickor som sällan eller aldrig äter frukost: De äter sällan och när de äter tar de små portioner. De hoppar ofta över skollunchen helt eller undviker skolrestaurangens huvudrätt. De väljer ofta vatten i stället för mjölk.

6 Sida 6 av 7 De slarvar med både mellanmål och lagad middag hemma. Eftersom majoriteten av gymnasieeleverna äter frukost ensamma kan det svårt för många föräl drar att upptäcka om deras ungdomar uppvisar detta oroande matbeteende. I en femtedel av gymnasieskolorna i undersökningen finns möjligheten för eleverna att äta frukost i skolan för mellan 5 och 10 kronor. Mycket talar för att både eleverna och skolarbetet skulle tjäna på att fler hade denna möjlighet. När det gäller avgifterna för skolmaten visar undersökningen att de positiva effekter som förväntades av avgifterna i princip har uteblivit. De ansvariga i många kommuner som i dag tar ut skolmatsavgift i gymnasiet väntade sig att eleverna skulle känna ett större ansvar, gå oftare till skol restaurangen och äta mer. Kvaliteten på maten skulle höjas. Detta har dock inte inträffat. Betalskolorna satsar i genomsnitt mindre pengar per portion än skolorna med fria luncher och elevernas matvanor har totalt sett snarare försämrats i dessa skolor. De skolor som tar betalt av eleverna saknar i större utsträckning mål och riktlinjer för maten i skolan än vad de skolor gör som låter eleverna äta gratis. Åtgärdsprogram Här följer de förslag på åtgärder som rapportens författare anser bör genomföras för att förbättra måltidssituationen för eleverna i gymnasieskolan: Låt skollunchen vara avgiftsfri för alla. De kommuner som tar ut avgifter bör tänka om och regeringen bör föreslå en ändring av skollagen som gör att även gymnasieskolan fredas från skolmatsavgifter. Fri skollunch i hela landet är en förutsättning för att alla elever ska ha samma möjligheter till en god utbildning. Större valfrihet. Eleverna bör ha minst två lagade alternativa huvudrätter att välja mellan i skolrestaurangen. Det bör finns ett vegetariskt alternativ. Lätt- och/eller minimjölk bör finnas som alternativ för att få framför allt flickor att välja mjölk i stället för vatten. Erbjud frukost och mellanmål i skolan. Förutom lunch bör frukost och mellanmål serveras på skolorna efter behov. Elever som har långa resvägar och inte känner sig hungriga tidigt på morgonen skulle då få en social samvaro vid fru kosten och bli mer koncentrerade och alerta under förmiddagen. Föräldrarna bör ta större ansvar. Vuxnas närvaro påverkar inte bara högstadieungdomars utan även gymnasieungdomars

7 Sida 7 av 7 benägenhet att äta en ordentlig frukost. Föräldrarna måste ta ansvar för att upptäcka om deras ungdomar har oroande frukostvanor. Bilda matråd med elever och personal. Matråd bör bildas på skolorna med representanter för elever, föräldrar, skolhälsovård och skol personal. Skolmaten ska lägga grunden för sunda matvanor hos eleverna och undersökningen visar att dessa vill vara med och påverka. Utforma mål och riktlinjer för maten i skolan. Kommunerna måste formulera mål och riktlinjer i sina skolplaner för att kvalitetssäkra och följa upp skolmåltidsverksamheten. Gerhard Nordlund, docent vid pedagogiska institutionen, Umeå universitet Tommy Jacobson, ekonom, Svenska Storhushåll, Stockholm