A1: Språkstörning hos barn - vad är det och vad får det för konsekvenser?

Transkript

1 A1: Språkstörning hos barn - vad är det och vad får det för konsekvenser? Medverkande: Carmela Miniscalco Leg logoped, Docent Gillbergcentrum & Enheten för Barnneuropsykiatri & logopedi, Drottning Silvias barnsjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Delseminarieledare: Shirin Bartholdsson

2 Innehåll 1. Typisk språkutveckling 2. Språkstörning orsak, förekomst, karaktäristiska drag och hur det upptäcks 3. Konsekvenser av språkstörning finns samband mellan språkstörning och läs-och-skrivsvårigheter eller neuropsykiatriska funktionsavvikelser, t.ex. Autism/ASD eller ADHD?

3 Tal är språkets redskap Språk är sammansatt enligt regler av symboler (ord) Tal Språk Kommunikation är inte bara tal och språk utan även gester, mimik och skrift. Kommunikation

4 Gener Närvaro av en annan mänsklig person som samspelar med barnet är avgörande! Miljö riskfaktorer Utveckling

5 Hur förvärvar barnet kommunikations- och språkförmåga? Medfödda förutsättningar Behov av rätt stimulans vid rätt tid Barnet är aktivt och kreativt Samspel måste till! Typisk språkutveckling Den utveckling som finns hos majoriteten av barnen Meltzoff & Moore,

6 Samspel mellan språklig och kognitiv utveckling medfödd förmåga att skilja mellan olika språkljud utvecklar minne för objekt och händelser i omgivningen utvecklar objektpermanens utvecklar förmåga till delad uppmärksamhet Förutsättning för språkutveckling! 6

7 Typisk tal- och språkutveckling 0-4 månader Reflexmässiga ljudanden, trivselläten 4-8 månader Ljudande, både vokaler och konsonanter 8-10 månader stavelsejoller /da, baba, ma/ 12 månader enstaka ord 1,5 år ordförrådsspurt 7

8 Typisk tal- och språkutveckling forts. 2 år tvåordssatser, enkla språkljud 3 år treordssatser, förenklat uttal 3 år 4 år längre meningar, de flesta språkljud finns 5 år långa meningar, talar rent, r och sje- kan vara svårt, rimmar, leker med ord = språklig medvetenhet 8

9 Kommunikativ utveckling Samtalsfärdigheter vid 3 år: påbörjar ett samtal svarar frågar uppmanar eller följer uppmaningar kommenterar, återkopplar Samtalsfärdigheter vid 4 år: anpassar sitt yttrande till mottagaren beskriver vad lyssnaren inte vet hänvisar till vad som redan sagts Samtalsfärdigheter vid 5 år: Berättarförmågan utvecklas. Barnet kan hålla en röd tråd i ett händelseförlopp och beskriva hur delarna hänger ihop 9

10 Smf typisk språkutveckling Oftast automatisk Samspel kommer först Barn förstår och uttrycker sig genom icke-verbal kommunikation innan de lär sig förstå och använda talade ord När barnet använder 10 talade ord förstår det 100! Det händer oerhört mycket de första åren vid fyra år är grunderna i språket klara Flerspråkighet i sig leder inte till språksvårigheter 10

11 Riskfaktorer för språkstörning (Nettelbladt & Salameh, 2007) Ärftlighet Prenatala faktorer (alkohol, tobak, infektion, tillväxthämning) Perinatala faktorer (prematuritet, tvillingfödsel, hjärnblödning, syrebrist) Hörselproblem Hjärndysfunktion (cirkulationsstörningar, missbildningar, m.m.) Motoriska begränsningar Avvikande allmän utveckling Miljöfaktorer - bristande stimulans Kön 11

12 Orsaker till språkstörning Komplex multifaktoriell orsaksbakgrund kombinationen av många olika gener med liten effekt samverkar tillsammans med miljömässiga riskfaktorer (Pennington, 2006, Bishop, 2008)

13 Hur upptäcks barn med språkstörning? Svensk barnhälsovård (BHV) 1. Preventiv (förebyggande) hälsoövervakning systematisk screening på BVC hembesök vaccination program Når % av alla förskolebarn i åldern 0-5 år 2. Språk fokus vid 6, 10, 18 månader ( stavelsejoller[da-da], ordförståelse, barnet använder 8-10 talade ord) Språkscreening vid 2½-3 år Språkscreening vid 4 år

14 Vad är språkstörning? Barnets språkutveckling är påtagligt senare jämfört med jämnåriga barns och motsvarar inte dess kronologiska ålder Barn med specifik språkstörning har svårigheter med språklig produktion, förståelse och bearbetning, men andra utvecklingsområden är relativt opåverkade Olika delar av språkförmågan kan drabbas, isolerat eller i kombinationer barn med språkstörning är en heterogen grupp, stora individuella skillnader! Könskillnader pojkar: flickor 3:1 Språkstörning ändrar karaktär över tid: stark koppling med senare lässvårigheter!

15 Språkförsening vs Språkstörning Språkförsening. En förlångsammad utveckling som följer det normala mönstret. Normaliseras ofta utan behandling Språkstörning (language impairment). En avvikelse från normal utveckling. Kräver logopediska och pedagogiska insatser. Specifik språkstörning enligt ICD-10 Störningar av den normala utvecklingen som uppträder i de tidigaste utvecklingsstadierna. Tillstånden kan inte direkt tillskrivas neurologisk sjukdom, abnormitet i talapparaten, sensoriska störningar, psykisk utvecklingsstörning eller miljöfaktorer

16 Språkstörning kan drabba olika språkliga domäner FÖRSTÅELSE Fonologi (särskilja språkljud, verbalt korttidsminne) Grammatik (satsförståelse) Semantik (ordförståelse) Pragmatik (situationsanpassad förståelse) PRODUKTION Artikulation Fonologi Grammatik Semantik (ordförråd) Pragmatik (situationsanpassad kommunikation/användning)

17 Grader av språkstörning (Nettelbladt & Salameh, 2007) Grad Lätt Måttlig Grav Mycket grav Påverkade domäner Fonologi (= språkljud) Fonologi Grammatik (= ordföljd o ordböjning) Fonologi Grammatik Lexikon (= ordförråd, begrepp) Språkförståelse Pragmatik (= språkanvändning, socialt samspel) 17

18 Barn med språkstörning har (Nettelbladt & Salameh, 2007) Joller i mindre omfattning Sen taldebut Långsam tal- och språkutveckling Svårförståeligt tal Svårt lära sig nya ord samt att plocka fram dem Språkförståelse, språkanvändning och kommunikation påverkad 5år Efter behandling

19 Hur vanligt är språkstörning? Varierar i olika studier från 1-15 % (Law, 2000) beroende på vilken definition av språkstörning och vilka testinstrument som används Internationellt: 6-7% av en årskull barn (Tomblin et al,1997, Law,1998, Norbury et al., 2016) I Sverige: 15% av en årskull 4-åringar, varav ca 2% grav språkstörning (Westerlund, 1994) ca 6 % av en årskull 2½-åringar, varav % grav språkstörning (Miniscalco, 2003) Språkstörning är den vanligaste förekommande störningen hos förskolebarn!

20 Hur vanligt är språkstörning (forts.)? Språklig sårbarhet används om barn och elever som inte har en språkstörning men som har språkliga begränsningar av olika orsaker. Var tionde barn känner av varje dag i skolan att språket begränsar honom/henne Grav språkstörning 1½-2 %, internationellt vedertagen siffra 0,7 % (7 000 elever i grundskolan) har en så grav språkstörning att det blir omöjligt att få det att fungera i klassrummet (Sydhoff, juni 2016). 20

21 Mer om Sydhoffs utredning 1. Elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning har en svår skolsituation och når målen i lägre utsträckning än genomsnittet. 2. Skolenkät: stora skillnader mellan olika skolor när det gäller berörda lärares kompetensutveckling och tillgången till bland annat logoped, hörselpedagog och speciallärare/specialpedagog 3. 95% av elever med grav språkstörning går i reguljär klass, men det finns kommunikationsspår och kommunikationsklasser på flera grundskolor 4. Statens, landstingens och kommunernas insatser varierar över landet elever riskerar att falla mellan stolarna 5. För att samordna insatserna ska SPSM få i uppgift att upprätta så kallade regionala nav 6. Skolorna behöver speciella grupper eller klasser som kallas SAK-miljöer (särskilt anpassade kommunikativa miljöer).

22 Samband språkstörning och läs-och skrivsvårigheter? 41-75% av barn med sen språkutveckling el språkstörning får Läs- och skrivsvårigheter i 8åå (Law et al.,1998) Personer med dyslexi har haft språkstörning (Bishop & Snowling,2004)

23 Långtidsuppföljningar av unga vuxna med tidigare språkstörning Svårt att klara skolans krav Bor hemma längre Svårt att få arbete Svårt att hitta en partner 40% har psykiatriska svårigheter ( se tex The Ottawa language study: Psychiatric outcome Beitcman et al, 2001) Kopplat till social fobi, ångestsyndrom och schizofreni

24 Långtidsuppföljning av barn med utfall på 2½-års screening i S Bohuslän Om barnet använder 0-25 talade ord saknar 2-ordssatser har dålig språkförståelse Om föräldraoro finns Remiss logoped + hörselprövning - Sverige är det enda land som har generell screening av språk, 90-95% av alla barn deltar

25 Deltagare 25 barn med positiv screening (=språkliga problem) 80 barn med negativ screening (= inga problem) vid 2½-års ålder Barnen ansågs vara populationsrepresentativa och matchades för ålder och BVC (Samtliga 105 barn screenades på BVC vid 4-års kontrollen) 22 barn med språkliga problem och 77 barn utan logopedbedömdes vid 6 år

26 Några forskningsfrågor om sambandet mellan språkstörning och andra utvecklingsavvikelser Finns det kvarstående språkliga skillnader mellan barnen med positiv (dvs språkliga problem) och negativ (dvs utan språkliga problem) 2½-års screening vid 6 års ålder? Har barn som identifierats via 2½-års screening språkliga, utvecklingsmässiga och/eller neuropsykiatriska svårigheter i skolåldern?

27 Vid 6 år testades olika språkliga domäner Fonologi (Språkljud) Grammatik (Ordföljd/böjning) Semantik produktion, bearbetning och fonologisk medvetenhet produktion, förståelse och grammatisk medvetenhet produktion och förståelse (Ordförråd/begrepp) Pragmatik (Språkanvändning) icke-verbal och verbal kommunikation t ex turtagning, hålla röda tråden, ögonkontakt, mimik, gester mm

28 Fallbeskrivning Johan vid 2½ och 4 år 2½ års screening på BVC: Få ord, svårförståelig, enstaka 2- ordssatser Logopedbedömning vid 2½ år: Språkförståelse ua. Ärftlighet för sen språkutveckling via modern. Ej föräldraoro. 4 års screening : Klarade: balansgång, hopp på ett ben, imitera kors, räkna 3 föremål, rita huvudfoting Klarade ej: Värmlandstestet (taltest), synprövning (men klarade den efter 3 besök) Behandling hos logoped, inriktat på ffa språkljud och grammatik.

29 Fallbeskrivning Johan 6 år Föräldrafrågor: Logopedkontakt med regelbunden behandling. J pratar mycket sämre än jämnåriga kamrater. Språkutvecklingen var mycket sen. Leker bra, men inga avancerade rollekar. Nu finns föräldraoro vad gäller språkutvecklingen.

30 Fallbeskrivning Johan 6 år 6 års logopedbedömning: Kvarstående språkliga svårigheter i samtliga områden ffa språkljud (velarisering) (t k, d g, n ng), grammatik (berättarförmåga), ordförråd/begrepp(semantik). Stora svårigheter med språkljud + nonordsrepetition, ordmobilisering utan bilder, benämna färger, antal, verbalt korttidsminne. Språkförståelse: TROG 10 percentilen, dvs 90% av hans jämnåriga kamrater hade bättre språkförståelse än Johan

31 Procent Språkliga svårigheter hos 22 barn med positiv screening och 77 barn med negativ screening vid 6 års ålder FONOLOGI GRAMMATIK SEMANTIK PRAGMATIK Screen-positiva vid 2½ åå Screen-negativa vid 2½ åå

32 Slutsats 6-års uppföljningen Barn som inte klarar 2½-års screeningen har kvarstående svårigheter vid 6 år, åtminstone på gruppnivå Signifikanta svårigheter i olika språkliga domäner (språkljud, grammatik, ordförråd och språkanvändning) Med språklig medvetenhet, ffa fonologisk Risk för läs- och skrivsvårigheter? Miniscalco,Westerlund & Lohmander(2005). Acta Paediatrica 94,

33 Frågeställningar vid 7-8 års uppföljningen Har barn som identifierades vid 2½ års screeningen några utvecklingsmässiga och/eller neuropsykiatriska svårigheter när de undersöks av läkare, psykolog, och logoped i tidig skolålder? Kan kvarstående språkliga problem vid 6 års ålder förutsäga sådana svårigheter?

34 Metod vid 7-8 års uppföljningen Parallell utredning av barnen Logopedbedömning Neuropsykologisk bedömning Läkarbedömning 5-15 Nordiskt formulär (FTF) för utredning av barns utveckling och beteende till föräldrar och skola Studiegrupp n=21 (17 pojkar, 4 flickor) av de ursprungliga 25 screening-positiva barnen

35 Fem till Femton-formuläret (FTF) Kadesjö et al.,2004 Barn i åldrarna 5-15 år Svarsformulär: lärarversion och föräldraversion - normerad 181 påståenden fördelat på 8 domäner: Motorik Perception Exekutiva funktioner Minne Inlärning Språk Social kompetens Psykiska problem Tregradig skala (0= stämmer inte,1=stämmer ibland,2=stämmer bra) Syfte ffa vid misstänkt neuropsykiatrisk problematik Användningsområde: screening, stöd vid utredning, samtala kring mm

36 Resultat: Uppföljning av barnen i tidig skolålder 13 av de 21 testade 7-8 åringarna hade en neuropsykiatrisk diagnos Åtta barn hade AD/HD huvudsakligen uppmärksamhetsbrist Fem barn hade autism/asd varav 2 st autistiskt syndrom och IQ 70 Sju barn hade motorisk koordinationsrubbning (DCD) Två av barnen hade marginell utvecklingsstörning (IQ 71-84) och inlärningssvårigheter Varje familj erbjöds en sammanfattning av logoped, psykolog och barnläkare och vissa barn blev klinikbarn på BNK

37 Predicerade språksvårigheter vid 6 år resultatet av den multidisciplinära us vid 7-8 års ålder? 7 av de 21 screenings positiva barnen hade lindriga språkliga problem vid 6 års ålder - 5 av dem hade ingen neuropsykiatrisk diagnos eller utvecklingsmässig försening vid uppföljningen 14 barn hade kvarstående stora språkliga problem vid 6 år - 13 av dem hade en neuropsykiatrisk diagnos eller utvecklingsmässig försening vid uppföljningen Miniscalco, Nygren, Hagberg, Kadesjö. & Gillberg (2006). Developmental Medicine and Child Neurology 48,

38 Fortsatta språkliga svårigheter skolåldern? 7-8 år gamla barn med positiv 2½-års språkscreening har svårigheter med: Berättarförmåga Miniscalco, Hagberg, Kadesjö, Westerlund & Gillberg. (2007). Narrative skills, cognitive profiles and neuropsychiatric disorders in 7-8 year old children with late developing language. International Journal of Communication & Language Disorders,Volume 42, Issue 6, Non-ordsrepetition Miniscalco & Gillberg. (2009). Non-word repetition in 7-year old children with late developing language and/or neuropsychiatric disorder. Research in Developmental Disabilities. 2009;30: Läsförmåga Miniscalco & Dahlgren- Sandberg (2010). Basic reading skills in Swedish children with late developing language and with or without autism spectrum disorder or ADHD. Research in Developmental Disabilities, 31,

39 Hur gick det för Johan 8:1 år? Diagnos enligt DSM IV: ADHD Motorisk koordinationsrubbning(dcd) Borderline IQ (FSIQ 81, VIQ 73,PIQ 95) Lässvårigheter Språkbedömning: Kvarstående stora svårigheter med Non-ordsrepetition, fonologiskt ordflöde (F-A-S), avkodning och läsförståelse av enstaka ord stanine 2 och med berättarförmåga

40 Bild nr Uppläst text 1 Det var en gång en mycket stygg buss 2 Medan chauffören försökte laga honom 3 bestämde sig bussen för att rymma. 4 Han åkte på vägen bredvid ett tåg. De gjorde grimaser åt varandra och tävlade om vem som kunde köra fortast. 5 Men bussen måste fortsätta ensam därför att tåget åkte in i en tunnel. 6 Han skyndade in till staden där han mötte en polis som blåste i sin visselpipa och skrek: Stanna buss. 7 Men den stygga bussen brydde sig inte om det utan fortsatte ut på landet. Han sa: Jag är trött på att åka på vägen. 8 Så han hoppade över ett staket. 9 Han mötte en ko som sa: Mu, jag kan inte tro mina ögon. 10 Bussen rusade nerför backen. Så fort han såg att det var vatten därnere försökte han stanna. 11 Men han visste inte hur han skulle göra för att bromsa så han föll i dammen med ett plask och fastnade i leran. När chauffören hittade platsen där bussen var ringde han efter en lyftkran för att dra upp honom 12 och sätta tillbaka honom på vägen igen.

41 Buss-sagan J 8:1 år (jag kommer inte klara det här) (C: det var en gång en..) en buss som var trasig Gubben skulle fixa den Och sen så åkte bussen och chauffören sa så hära nej stanna Å så tävlade tåget och bussen om vem som körde fortast Sen så åkte -te tåget in i en tunnel så han fick klara sig själv Då sa polisen visslade men han stannade inte Han tyckte det var tråkigt att köra på vägen så han hoppa över ett staket -et Han träffa en ko så här mu varför kör du inte på vägen Å sa hjälp jag kan inte stanna splash Så kom dom och hitta honom igen och tog upp den

42 Buss-sagan analys Johan 8:1 år Innehåll: 12 p motsvarar en ålder av 3;10-4;0 år Satslängd: 8.2 ord motsvarar en ålder av 6;0 år Bisatser: 1 motsvarar en ålder av 4;0-4;3 år

43 Tidiga språkliga svårigheter: har stark koppling med ASD, koncentrationssvårigheter, motoriska problem och lässvårigheter när barnen följs över tid predicerar misslyckande i skolan, anpassningsproblem, mobbning, psykiatrisk sjuklighet, sociala svårigheter motiverar att barnen redan från början undersöks brett (team) och följs över tid barn behöver förståelse utifrån sin samlade problembild barn behöver hjälp för flera områden samtidigt Samtidiga problem motiverar samtidiga separata insatser! When comorbid problems occur, each is likely to require separate treatment Willcutt EG & Pennington BF. J Child Psychol Psychiatry.2000 Nov;41(8): Psychiatric comorbidity in children and adolescents with reading disability.

44 Samarbete kring barn och ungdomar med språkstörning? Olika yrkeskategorier (team) Olika vårdgrannar (BUP, Logopedi, Neuropsykiatri m.fl.) Olika vårdnivåer (pvo, länssjukvård, habilitering) Barnhälsovård-Elevhälsa-skola För att kunna främja god, etisk, rättsäker vård och adekvat diagnossättande (DSM-5, ICD 10)

45 Länkar %20i%20skolan%20- %20samtal%20kring%20anpassningar%20med%20bildst%C3%B6d% pdf Så här vill jag ha det i skolan av logopederna Ida Rosqvist & Julia Andersson Logoped Anna-Eva Hallin FORSKNING, TEORI OCH PRAKTIK OM SPRÅKSTÖRNING och relaterade funktionsnedsättningar

46 Tack för uppmärksamheten! Bilder: Margaretha Jansson 46

47 Tack! Lunchen serveras på plan 1 (bokad vegetarisk) och plan 2 (kötträtt) Start igen med delseminarier kl. 13:30