Förskoleinfektioner ett välfärdsproblem?

Transkript

1 Förskoleinfektioner ett välfärdsproblem? Katarina Hedin Med Dr. FoU Kronoberg

2 procent Andel barn med barnomsorg Andel barn i förskola Andel barn i familjedaghem Andel barn i barnomsorg totalt År

3 Child day care betydelse för barns utveckling och hälsa Cochrane review 2: God effekt på barnens sociala och kognitiva utveckling, skolresultat och livsmönster i vuxen ålder Fler minor illnesses än barn vårdade i hemmet. (Gäller i första hand infektioner)

4 Andel barn i förskola vid olika åldrar procent Ålder Skolverket 29

5 procent 6 5 Dagar med rapporterade symtom dagar 1-7 dagar 8-14 dagar 15 - dagar mån flickor 18-mån pojkar 19 mån - 3 år 4-6 år 7-17 år mammor pappor Hedin K et al. Scand J Prim Health Care 26;24:98-13.

6 Procent dagar man varit hemma och dagar då socialförsäkringen använts. procent Hemma Socialförsäkring 18-mån flickor 18-mån pojkar 19 m - 3 år 4-6 år 7-17 år mammor pappor Hedin K et al. Scand J Prim Health Care 26;24:98-13

7 Läkarbesök och antibiotikabehandling vid infektionsepisod procent Läkarbesök Antibiotikabehandling mån flickor 18 - mån pojkar 19 mån 3 år 4-6 år 7-17 år mammor pappor Hedin K et al. Scand J Prim Health Care 26;24:98-13

8 Barnomsorgens betydelse för luftvägsinfektioner i samhället USA (Hurwitz 1991) Attributable risk (AR) 2-3% Population attributable risk (PAR) ca1% Växjö (Petersson 1994) AR ca 3% PAR ca 2%

9 Fördelning av 18-månadersbarn efter antal dagar med symtom under månaden procent barn i förskola hemmabarn dagar 1-7 dagar 8-14 dagar 15 - dagar Hedin et al Acta Paediatrica 27;96:

10 procent Fördelning av antal läkarbesök hos 18-månaders barn barn i förskola hemmabarn

11 Odds Ratio 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Läkarbesök hos barn i förskola jämfört med hemmabarn 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 M M1 M2 M3 Modeller Modell 1 justerat för sociala variabler. Modell 2 justerat för variabler i modell 1 samt, infektionsbenägenhet, antibiotikakunskap och oro för infektionssjukdom. Modell 3 justerat för variabler i modell 2 och infektionssymptom mer än 7 dagar.

12 Antibiotikaförbrukning hos barn i förskola jämfört med hemmabarn Odds ratio 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 M M1 M2 M3 Modell 1 justerat för sociala variabler. Modell Modell 2 justerat för variabler i modell 1 samt, infektionsbenägenhet, antibiotikakunskap och oro för infektionssjukdom. Modell 3 justerat för variabler i modell 2 och infektionssymptom mer än 7 dagar 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5

13 Vilka är riskfaktorerna? Barnets ålder (brytpunkt 2,5-3 år) Barntäthet Barngruppernas storlek (?) Hygienrutiner fr.a handtvätt o blöjbyten Utevistelse och utomhusmiljö Inomhusmiljö (?) (ventilation, lekytor, köksutrymmen mm)

14 Viktiga faktorer för låg sjukfrånvaro i förskolan Färre än 5 barn på förskolan Regelbunden kontakt mellan bvc och förskolan aor* 2,64 2,6 CI 95% 1,1-6,32 1,14-5,91 *justerat för: använder handsprit alltid eller oftast efter blöjbyt, lunch tillagas av särskild personal, regelbunden kontakt med bvc, färre än 5 barn på förskolan Hedin et al. Prim Health Care research and develop 21;11:18-186

15 Effekter av intervention Störst effekt i småbarnsgrupper (<2-3 år) Över lag blygsamma till måttliga effekter Bättre effekt på gastroenteriter än luftvägsinfektioner Breda interventionsprogram gör det svårt att uttala sig om effekten av enskilda åtgärder

16 Effekt av intervention med handsprit Lennell et al. Acta Paediatr. 28;97:1672-8