Barn och personal i pedagogisk omsorg hösten 2009

Transkript

1 1 (7) Barn och personal i pedagogisk omsorg hösten 2009 I oktober 2009 fanns drygt barn i pedagogisk omsorg. Det är framför allt de yngre barnen som går i sådan verksamhet, knappt 4 procent av alla 1 5-åringar. Familjedaghem utgör den vanligaste varianten av pedagogisk omsorg. Pedagogisk omsorg är ojämnt fördelad över landet. Den är vanligast i glesbygdskommuner och ovanligast i storstäder. I denna promemoria ges en översikt när det gäller barn, personal och varianter av pedagogisk omsorg Bland annat behandlas frågor om inskrivna barn i olika åldrar, personaltäthet och personalens utbildning. Vad är pedagogisk omsorg? Från den 1 juli 2009 ersattes begreppet familjedaghem med pedagogisk omsorg i skollagen och annan lagstiftning. Pedagogisk omsorg utgör ett samlingsbegrepp där familjedaghem är en av flera tänkbara varianter. Förutom familjedaghem kan pedagogisk omsorg vara olika flerfamiljslösningar m.m. Barnen som går i pedagogisk omsorg är i åldrarna 1 till och med 12 år. Kommunerna är enligt skollagen skyldiga att ordna plats i förskoleverksamhet (dvs. förskola eller pedagogisk omsorg) eller skolbarnsomsorg (dvs. fritidshem eller pedagogisk omsorg) om föräldrarna förvärvsarbetar, studerar eller om barnet har ett eget behov. Sedan omfattar skyldigheten även förskoleverksamhet för barn till arbetslösa eller föräldralediga. I skollagen ställs även kvalitetskrav. De gäller bland annat barngruppernas storlek och sammansättning samt personalens kompetens. Förskolans läroplan (Lpfö98) ska vara vägledande för den pedagogiska omsorgen. Verksamheten ska vara rolig och stimulerande för barnen och ta till vara deras nyfikenhet och lust att lära. Lek och skapande bör ges stort utrymme. Samtidigt ska den pedagogiska omsorgen vara organiserad så att det gör det möjligt för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera. Familjedaghem är den vanligaste varianten av pedagogisk omsorg Hösten 2009 fanns barn i pedagogisk omsorg. Totalt finns knappt 4 procent av alla 1 5-åringar och cirka en halv procent av alla 6 9-åringar i sådana verksamheter. Den utan tvivel vanligaste varianten av pedagogisk omsorg är familjedaghem. Där går 98 procent av alla barn som finns i pedagogisk omsorg. En annan variant är flerfamiljslösningar, där 1 procent av alla barn finns. En lika stor andel finns i övriga varianter av pedagogisk omsorg. Det finns cirka verksamheter inom pedagogisk omsorg. Av dessa är drygt 98 procent familjedaghem och 1 procent flerfamiljslösningar resp. övriga varianter.

2 2 (7) Tabell 1. Inskrivna barn i pedagogisk omsorg efter variant 2009 Antal inskrivna barn Andel (%) inskrivna barn Totalt därav Totalt därav 1-5 år 6-12 år 1-5 år 6-12 år Familjedaghem Flerfamiljslösningar Övriga varianter Totalt Tabell 2. Verksamheter med pedagogisk omsorg efter variant 2009 Antal verksamheter Andel (%) verksamheter Totalt därav Totalt därav kommunal enskild kommunal enskild Familjedaghem Flerfamiljslösningar Övriga varianter Totalt Utvecklingen Hösten 2009 samlade Skolverket via den nationella uppföljningsstatistiken för första gången in uppgifter om barn, grupper och personal i pedagogisk omsorg. Från och med 2009 ska alla varianter av pedagogisk omsorg, som exempelvis familjedaghem och flerfamiljslösningar, rapporteras in under samlingsbegreppet pedagogisk omsorg. En följd av denna förändring är att tidsserierna för familjedaghem bryts från och med Kommunerna fick även rapportera in vilka olika varianter av pedagogisk omsorg som förekom i kommunerna samt hur många barn som finns i dessa olika varianter. Det visades sig att familjedaghem är den klart vanligaste varianten av pedagogisk omsorg. Det finns alltså anledning att tro att det fortfarande går att göra vissa jämförelser mellan den statistik som tidigare har publicerats om familjedaghem och de uppgifter som numera samlas in om pedagogisk omsorg. Dessa jämförelser bör dock göras med försiktighet, eftersom det således inte är samma uppgifter som jämförs. Sedan slutet av 1980-talet och fram till 2008 minskade antalet barn i familjedaghem successivt. År 1998 fanns det mer än tre gånger så många barn i familjedaghem som det gjorde År 2009 fanns drygt barn inskrivna i pedagogisk omsorg. Det är en fortsatt minskning jämfört med antalet inskrivna barn i familjedaghem tidigare år.

3 3 (7) Diagram 1. Antal inskrivna barn 0 12 år i familjedaghem och pedagogisk omsorg 2009 Antal barn Mest yngre barn Det är framför allt de yngre barnen som går i pedagogisk omsorg. Av alla barn i pedagogisk omsorg är nio av tio mellan 1 och 5 år. Det är ovanligt att skolbarn går sådan verksamhet. Knappt en halv procent av 6 9-åringarna är inskrivna. Bland åringarna är andelen ännu lägre. Totalt finns det cirka åringar och endast knappt åringar i pedagogisk omsorg. Diagram 2. Andel (%) barn i olika åldrar inskrivna i pedagogisk omsorg 2009 Procent år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år Få barn med annat modersmål Det är betydligt vanligare att barn i förskolan har ett annat modersmål än svenska, än att barn i pedagogisk omsorg har det. I pedagogisk omsorg har 6,7 procent av barnen ett annat modersmål jämfört med 17,5 procent i förskolan.

4 4 (7) Variationerna mellan kommungrupperna 1 är stora. I storstäderna har 21 procent av 1 5-åringarna i pedagogisk omsorg annat modersmål än svenska medan andelen i glesbygdskommuner är 1 procent. Det är också vanligare att barnen får modersmålsstöd i förskolan. 20 procent av förskolebarnen som har ett annat modersmål än svenska får stöd i sitt modersmål i förskolan jämfört med 6 procent av motsvarande barn i pedagogisk omsorg. Trots att 146 kommuner har barn med annat modersmål än svenska i pedagogisk omsorg ges stöd i modersmålet endast i 22 kommuner. Andelen av alla barn med annat modersmål än svenska som får modersmålsstöd är något större i enskilda verksamheter, 8 procent, än i kommunala, 5 procent. Pedagogisk omsorg som drivs i enskild regi har dock en högre andel barn med ett annat modersmål än svenska. Grupper om 5 eller 6 barn vanligast Personal i pedagogisk omsorg har i princip ensamt ansvar för en barngrupp. För pedagogisk omsorg blir därför antalet barn i gruppen ett mått både på gruppstorlek och på personaltäthet (mätt som antalet barn per personal). I genomsnitt går det 4,9 barn per personal i pedagogisk omsorg. Antalet barn per personal är i genomsnitt något större i de enskilda verksamheterna än i de kommunala, 5,2 barn jämfört med 4,8. Nästan hälften av verksamheterna med pedagogisk omsorg har barngrupper med 5 6 barn och 35 procent har barngrupper med 1 4 barn. Var femte verksamhet har barngrupper med fler än 7 barn. Diagram 3. Antal inskrivna barn i familjedaghem per anställd samt antal inskrivna barn i pedagogisk omsorg per personal ,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Tre av fyra har utbildning för arbete med barn Andelen anställd personal med utbildning för arbete med barn är i pedagogisk omsorg 73 procent. Den vanligaste utbildningen är barnskötarutbildning, som 39 procent har. 1 Kommungruppsindelningen är gjord av Sveriges Kommuner och Landsting. För mer information se

5 5 (7) Ungefär 30 procent av personalen har annan utbildning för arbete med barn. Drygt 4 procent har pedagogisk högskoleutbildning. Totalt finns anställda i pedagogisk omsorg. Av dem finns 81 procent i verksamheter som drivs i kommunal regi och 19 procent i verksamheter som drivs i enskild regi. Det finns skillnader i personalens utbildning mellan kommunal och enskild pedagogisk omsorg. Medan 12 procent av personalen i enskild verksamhet har en pedagogisk högskoleutbildning är motsvarande andel i kommunal verksamhet 2 procent. Även andelen barnskötare är högre i enskilda verksamheter, 44 jämfört med 38 procent. Ungefär var fjärde saknar utbildning för arbete med barn och andelen är ungefär lika stor i enskild och kommunal verksamhet. Av all personal i pedagogisk omsorg är 43 män, vilket är en procent av alla anställda. Stora regionala skillnader Den pedagogiska omsorgen är ojämnt fördelad över landet. Verksamhet med pedagogisk omsorg är vanligast i glesbygdskommuner. Glesbygdskommunerna har i genomsnitt 7 procent av 1 5-åringarna och 1 procent av 6 9-åringarna i pedagogisk omsorg. Det kan jämföras med storstäderna där motsvarande andelar är 2 respektive 0 procent. Skillnaderna mellan kommunerna är stora. Det finns 26 kommuner som inte har några 1 5-åringar i pedagogisk omsorg, medan en kommun har en fjärdedel av sina 1 5- åringar i pedagogisk omsorg. Fördelningen mellan förskola och pedagogisk omsorg ser olika ut i olika delar av landet. Större städer har en hög andel barn 1 5 år i förskola och låg andel i pedagogisk omsorg, medan det omvända gäller för glesbygdskommuner. Diagram 4. Andel (%) barn 1 5 år inskrivna i förskola respektive pedagogisk omsorg per kommungrupp 2009 Procent Storstäder Förortskommuner Förskola Pedagogisk omsorg Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Övriga > inv Övriga inv Övriga < inv

6 6 (7) Figur 1: Kommuner med pedagogisk omsorg efter andel inskrivna barn 1 5 år och 6 9 år 2009 Andel (%) barn 1 5 år i pedagogisk omsorg 0 (27 kommuner) 1 5 (172 kommuner) 6 15 (82 kommuner) 16 (9 kommuner) Andel (%) barn 6 9 år i pedagogisk omsorg 0 (166 kommuner) 1 5 (119 kommuner) 6 15 (5 kommuner) 16 (0 kommuner)

7 7 (7) Enskild regi vanligast i förortskommuner Av alla verksamheter med pedagogisk omsorg drivs 18 procent i enskild regi. Av landets 290 kommuner är det 60 som har pedagogisk verksamhet i enskild regi. Knappt hälften av verksamheterna i enskild regi ligger i förortskommuner och var tredje i en storstadskommun medan glesbygdskommuner och kommungruppen övriga kommuner med färre än invånare inte har några verksamheter i enskild regi alls. Tabeller på Skolverkets webbplats På Skolverkets webbplats ( finns statistik om pedagogisk omsorg 2009 på riks-, läns- och kommunnivå under länken Statistik & analys/statistik. Uppgifterna i promemorian är hämtade från dessa tabeller. På Skolverkets webbplats finns även statistik om familjedaghem för åren