Barn, elever, personal och utbildningsresultat Kommunal nivå

Transkript

1 Rapport Barn, elever, personal och utbildningsresultat Kommunal nivå Jämförelsetal om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Del 1, 2006 jämförelsetal del 1, 2006

2

3 Skolverkets rapport 276 Barn, elever, personal och utbildningsresultat Kommunal nivå Jämförelsetal om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning del 1, 2006 Sammanfattning: I rapporten redovisas statistikuppgifter i form av jämförelsetal om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Uppgifter om organisation (barn, elever, utbildningsnivå/inriktning m.m.), resurser (personal, lärare per 100 elever m.m.) och i vissa fall utbildningsresultat (betyg, avbrott, övergång till högre studier) redovisas för varje kommun och landsting, för grupper av fristående skolor, internationella skolor och riksinternatskolor samt för sameskolan och specialskolorna. Summary: This reports shows comparative statistics for pre-school activities, school-age childcare, schools and adult education in Sweden Statistics about organization (children, pupils, educational level etc.), resources (teachers and other staff, teachers per 100 pupils etc.) and in certain cases education results (grades, breaks in studies, transition to higher studies etc.) are given for individual municipalities and country councils, groups of independent schools, international schools, national boarding schools, Sami schools and special schools. Ämnesord: Statistik, jämförelsetal, huvudmän, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, specialskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, inskrivna barn, elever, lärare, personal, betyg och utbildningsresultat.

4 Tidigare utgåvor i samma serie: Delrapport 1993 rapport nr 7 kan ej beställas Årsrapport 1993 rapport nr 33 kan ej beställas Delrapport 1994 rapport nr 46 kan ej beställas Årsrapport 1994 rapport nr 70 kan ej beställas Delrapport 1995 rapport nr 73 kan ej beställas Årsrapport 1995 rapport nr 76 kan ej beställas Delrapport 1996 rapport nr 97 kan ej beställas Årsrapport 1996 rapport nr 106 kan ej beställas Delrapport 1997 rapport nr 129 kan ej beställas Årsrapport 1997 rapport nr 134 kan ej beställas Delrapport 1998 rapport nr 146 kan ej beställas Årsrapport 1998 rapport nr 156 kan ej beställas Delrapport 1999 rapport nr 165 kan ej beställas Årsrapport 1999 rapport nr 172 kan ej beställas Del 1, 2000 rapport nr 183 beställn.nr 00:537 Del 2, 2000 rapport nr 189 beställn.nr 00:569 Del 1, 2001 rapport nr 196 beställn.nr 01:607 Del 2, 2001 rapport nr 204 beställn.nr 01:661 Del 1, 2002 rapport nr 215 beställn.nr 02:715 Del 2, 2002 rapport nr 217 beställn.nr 02:753 Del 1, 2003 rapport nr 229 beställn.nr 03:802 Del 2, 2003 rapport nr 235 beställn.nr 03:820 Del 1, 2004 rapport nr 241 kan ej beställas Del 2, 2004 rapport nr 246 kan ej beställas Del 1, 2005 rapport nr 259 kan ej beställas Del 2, 2005 rapport nr 262 kan ej beställas Rapporterna (från årsrapport 1997 och framåt) finns tillgängliga som Pdf filer på Skolverkets hemsida på internet. Internetadressen är: välj statistik och därefter kommunnivå. Rapporternas tabeller (från 1994 och framåt) finns även tillgängliga i excelformat. Samtliga tabeller kan föras över till den egna datorn. På samma internetadress finns uppgifter (från 1993 och framåt) dessutom tillgängliga i databasen Jämförelsetal för huvudmän. Beställningsadress (för rapporter utgivna ): Fritzes kundservice Stockholm Telefon Telefax: E-post: skolverket@fritzes.se Skolverkets diarienummer: :2316 ISSN: ISRN: SKOLV-R-276-SE Utgiven av Skolverket, Stockholm Formgivare för Pdf-fil: Ordförrådet AB Omslagsbild: Maimidesign Stockholm 2006 jämförelsetal del 1, 2006

5 Förord Information från det nationella uppföljningssystemet i form av jämförelsetal för huvudmännen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning publiceras två gånger per år sedan Under våren publiceras information om barn, elever, personal och utbildningsresultat och under hösten publiceras uppgifter om kostnader. Från och med 2004 publiceras rapporterna enbart på Skolverkets hemsida. Rapporterna med jämförelsetal riktar sig i första hand till dem som har ansvaret för genomförandet av verksamheten, dvs. huvudmännen. Vår förhoppning är att materialet skall tjäna som underlag för diskussion och reflektion om den lokala verksamheten, dess organisation, kostnader och resultat. För att underlätta användningen av materialet för egna analyser finns tabellerna i denna och tidigare rapporter tillgängliga via Skolverkets hemsida på Internet både som excelfiler och i en databas. Hela rapporten finns också tillgänglig som Pdf-fil. Adressen till Skolverkets hemsida är välj statistik och därefter kommunnivå. Rapporten har tagits fram inom avdelningen för utbildningsfrågor på Skolverket. Statistiska centralbyråns (SCB) program för skolstatistik har på Skolverkets uppdrag svarat för all statistikproduktion och tabellframställning. Rapportens statistikuppgifter har granskats av uppgiftslämnarna, SCB och Skolverket. Det är Skolverkets och SCB:s bedömning att uppgifterna i allmänhet håller en god kvalitet. Det kan dock finnas brister i enstaka kommuners eller andra skolhuvudmäns uppgifter. Uppgifterna om svenskundervisning för invandrare (sfi) är liksom föregående år försenade och ingår därför inte i denna rapport. Uppgifterna kommer att publiceras på Skolverkets hemsida så snart som möjligt. Övergripande frågor med anledning av rapporten kan ställas till Skolverkets enhet för utbildningsstatistik, tel För frågor om enskilda statistikuppgifter hänvisas i första hand till SCB, skolstatistik, som har tillgång till grundmaterialet, tel Stockholm i april 2006 Lena Fischer Avdelningschef Ulf Schwartz Undervisningsråd Rapporten har kompletterats i december 2006 med uppgifter om svenskundervisning för invandrare (sfi) samt måtten antal lärare per 100 heltidsstuderande och antal studie- och yrkesvägledare per 100 helstuderande i komvux tabell 2. jämförelsetal del 1, 2006

6 Innehåll 1. Det nationella uppföljningssystemet... 8 Två rapporter per år...8 Underlag för reflektion och diskussion Att läsa rapporten... 9 Hur analyseras materialet?...9 Definitioner...9 Spridningsmått för kommuner...10 Teckenförklaringar Hur tillförlitliga är uppgifterna? Några resultat Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg...12 Förskoleklass...22 Grundskolan...25 Särskolan...34 Gymnasieskolan...36 Komvux...46 Särvux...53 Svenskundervisning för invandrare, sfi...55 Tabeller Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Tabell 1 Organisation verksamhet Förskola Tabell 1 Organisation verksamhet Tabell 2 Organisation verksamhet 2005, forts Tabell 3 Resurser personal Familjedaghem Tabell 1 Organisation verksamhet 2005 Resurser personal Fritidshem Tabell 1 Organisation verksamhet Tabell 2 Resurser personal Öppna verksamheter Tabell 1 Organisation verksamhet 2005 Resurser personal Förskoleklass huvudmannens skolor Tabell 1 Organisation verksamhet 2005/ Tabell 2 Resurser personal 2005/ jämförelsetal del 1, 2006

7 Grundskolan huvudmannens skolor Tabell 1 Organisation verksamhet 2005/ Tabell 2 Organisation verksamhet 2005/06, forts Tabell 3 Resurser personal 2005/ Tabell 4 Utbildningsresultat 2004/ Tabell 5 Utbildningsresultat 2004/ Tabell 6 Utbildningsresultat 2004/ Tabell 7 Utbildningsresultat 2005/ Specialskolan huvudmannens skolor Tabell 1 Organisation verksamhet 2005/ Tabell 2 Resurser personal 2005/ Särskolan huvudmannens skolor Tabell 1 Organisation verksamhet 2005/ Tabell 2 Resurser personal 2005/ Gymnasieskolan elever folkbokförda i kommunen Tabell 1 Organisation verksamhet 2005/ Tabell 2 Organisation verksamhet 2005/06, forts Gymnasieskolan huvudmannens skolor Tabell 3 Organisation verksamhet 2005/06, forts Tabell 4 Resurser personal 2005/ Gymnasieskolan elever folkbokförda i kommunen Tabell 5 Utbildningsresultat Gymnasieskolan huvudmannens skolor Tabell 6 Utbildningsresultat 2005, forts Tabell 7 Utbildningsresultat 2005, forts Komvux huvudmannens skolor Tabell 1 Organisation verksamhet 2004/ Tabell 2 Organisation verksamhet 2004/05 Resurser personal 2005/ Tabell 3 Utbildningsresultat, läsåret 2004/ Tabell 4 Utbildningsresultat, läsåret 2004/05, forts Särvux huvudmannens skolor Tabell 1 Organisation verksamhet 2005/06 Resurser personal 2005/ Svenskundervisning för invandrare huvudmannens skolor Tabell 1 Organisation verksamhet 2004/05 Resurser personal 2005/ Tabell 2 Utbildningsresultat 2002/ / Bilagor Bilaga 1 Uppgifternas tillförlitlighet Bilaga 2 Kommungrupperingar jämförelsetal del 1, 2006

8 1. Det nationella uppföljningssystemet En förutsättning för utveckling av en verksamhet är att den följs upp och utvärderas. Ett av redskapen för uppföljning av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning är det nationella uppföljningssystemet. I form av jämförelsetal redovisas information från systemet två gånger per år till huvudmännen. Huvudmännen för de olika verksamhetsformerna är uppgiftslämnare till uppföljningssystemet. De föreskrifter som anger vilka uppgifter som skall lämnas för skolan återfinns i Skolverkets författningssamling. Två rapporter per år De första rapporterna i föreliggande serie kom 1993 och den här rapporten är således den fjortonde årgången. 1 Jämförelsetalen publiceras i två delar. Del 1 innehåller uppgifter om barn, elever, personal och utbildningsresultat för olika verksamhetsformer och huvudmän och utkommer under våren. Del 2, som utkommer under hösten, innehåller uppgifter om kostnader. Skolverket övertog den 1 januari 1998 myndighetsansvaret för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg från Socialstyrelsen. Skolverket har därmed ansvar för insamling och publicering av statistik för dessa verksamhetsformer. Jämförelsetal för olika verksamhetsformer inom barnomsorgen har tidigare publicerats i Jämförelsetal för socialtjänsten som kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, tel: , e-post: socialstyrelsen@strd.se Underlag för reflektion och diskussion Sammantaget ger jämförelsetalen i de två rapporterna en bild av hur huvudmännen organiserar sin verksamhet, vilka resurser som används och vilka resultat som uppnås. Vår förhoppning är att materialet skall komma till användning som underlag för reflektion och diskussion om den egna verksamheten i jämförelse med andras. Huvuddelen av måtten är desamma år från år för att möjliggöra jämförelser över tid. Nya mått för i år är betyg och ämnesprovsresultat i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk i grundskolan, antal studie- och yrkesvägledare per 100 elever i grundskolan och gymnasieskolan, antal studie- och yrkesvägledare i komvux samt andel elever som bytt från IVprogrammet till annan utbildning i gymnasieskolan. För att underlätta egna analyser finns rapporternas tabeller (från 1994 och framåt) också tillgängliga i excelformat via Skolverkets hemsida på Internet. Internetadressen är: välj statistik och därefter kommunnivå. På samma Internetadress finns uppgifterna (från 1993 och framåt) också tillgängliga i databasen Jämförelsetal för huvudmän. Under hösten 2001 öppnade Skolverket databasen SIRIS (Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsinformationssystem) som innehåller en mängd information om skolors kvalitet och resultat. I SIRIS presenteras bland annat uppgifter på skolnivå om betyg och utbildningsresultat för elever som avslutat grundskolan och gymnasieskolan. I SIRIS finns också analysverktyget SALSA som kan användas för att bedöma grundskolors samlade betygsresultat efter att viss hänsyn tagits till skolornas elevsammansättning. SIRIS och SALSA kan nås via Skolverkets hemsida välj statistik och därefter skolnivå. 1 Se förteckning på sidan 4. jämförelsetal del 1,

9 2. Att läsa rapporten Redovisningen i denna rapport omfattar dels förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, det vill säga förskola, familjedaghem, fritidshem och de öppna verksamheterna, dels alla skolformer med undantag av Centrum för flexibelt lärande (CFL). Redovisningen sker i form av jämförelsetal för respektive huvudman och/eller den kommun där barnen/eleverna är folkbokförda. Kommunerna redovisas sorterade i nio grupper efter strukturella egenskaper som till exempel befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur enligt Svenska Kommunförbundets nya kommungruppsindelning fr.o.m. 1 januari 2005 (se bilaga 2). Observera att detta innebär att ett stort antal kommuner därmed har sorterats om i tabellerna och nu återfinns under nya kommungrupper. Fristående skolor på grundskolenivå redovisas aggregerade i grupper efter sin inriktning. Internationella skolor och riksinternatskolor redovisas separat. Fristående skolor på gymnasienivå redovisas i grupperna fristående gymnasieskolor, internationella skolor och riksinternatskolor. Hur analyseras materialet? Materialet i rapporten är omfattande och innehåller information som är intressant ur många olika aspekter. Resultaten genererar många nya frågor om vad som ligger bakom de förhållanden som redovisas, vilket förhoppningsvis kommer att stimulera till egna analyser och utvärderingar hos huvudmännen. Vid en analys av materialet är det viktigt att vara medveten om att det kan finnas många förklaringar till de skillnader mellan kommuner eller huvudmän som framkommer. Det kan vara skillnader såväl i förutsättningar och behov som i hur väl man lyckas organisera sin verksamhet och utnyttja sina resurser. Skillnaderna kan vara ett uttryck för olika prioriteringar. Det kan också vara brister i statistiken som ligger bakom. Trots ett omfattande granskningsarbete kan vissa brister i materialet förekomma. Det är också viktigt att vara medveten om att vissa mått är beräknade på ett så litet antal barn/elever att även relativt stora avvikelser från riksmedelvärdet förklaras av tillkomst eller avsaknad av exempelvis en eller ett par barn/elever. Detta gäller naturligtvis i första hand små kommuner, delverksamheter och verksamhetsformer med ett litet antal barn/elever. Materialet i rapporten ger ingen grund för betygssättning av barnomsorgseller skolverksamheten hos en huvudman. Det nationella uppföljningssystemet och denna rapport är i grunden beskrivande. Vill man söka orsakssamband och förklaringar till vissa värden, måste man gå vidare och skaffa kompletterande information. Om det gäller förklaringar till enstaka värden, är det oftast huvudmannen som kan ge sådana. Definitioner Definitioner och förklaringar av de jämförelsetal och andra uppgifter som redovisas i tabellerna finns i en definitionsruta i tabellens slut. Eftersom många jämförelsetal enbart utifrån benämningen i tabellhuvudet skulle kunna beräknas på flera olika sätt, är det viktigt för tolkningen av talen att känna till de exakta definitionerna. jämförelsetal del 1,

10 Spridningsmått för kommuner Mot slutet av varje tabell finns en sammanfattande tabelldel som anger hur stor spridningen är mellan kommunerna. Här anges maximivärde, minimivärde, median, kvartiler och percentiler för de olika jämförelsetalen. I det följande ges en beskrivning av dessa mått. Tabeller med spridningsmått redovisar endast uppgifter om verksamhet med kommuner som huvudman eller kommuner där eleverna är folkbokförda. Innebörden av tabellerna är att för varje mått, dvs varje kolumn för sig, har kommunerna rangordnats med avseende på just det måttet. På översta raden redovisas värdet för den kommun som har det högsta värdet på måttet, dvs max-värdet. På motsvarande sätt redovisas det lägsta värdet som någon kommun har på raden längst ner i tabellen, dvs min-värdet. Procentsatserna i tabellernas förspalt, 90 procent, 75 procent, Median (50 %), 25 procent och 10 procent, anger hur stor andel av kommunerna som har ett värde på det aktuella måttet som är lägre än det värde som är angivet i kolumnen för variabeln. I beräkningen av de spridningsmått som avser kolumner med antalsuppgifter ingår samtliga kommuner, även de kommuner som inte har skolformen. Det innebär att för antalet elever i gymnasieskola och komvux kan alltså värdet 0 förekomma som minimivärde. Beräkning av de spridningsmått som avser kolumner med uppgifter om andelar och relationstal omfattar bara de kommuner där en sådan beräkning är relevant, dvs där respektive skolform förekommer. Detta innebär t.ex. för kommuner som saknar elever i en skolform, att andelen kvinnor av eleverna är meningslös att ange. Därav följer att min-värdet för antalet elever kan vara noll (0), medan min-värdet för andelen kvinnor oftast är större än noll (0). För de tabeller som avser gymnasieskola, komvux och svenskundervisning för invandrare påverkas beräkningen av spridningsmått också av de kommunalförbund som finns inrättade för dessa skolformer. I dessa tabeller gäller, att kommunalförbunden jämställts med kommun och har tagits med i beräkningen av spridningsmåtten. Teckenförklaringar Följande markeringar används i tabellerna 0 betyder att uppgift inte finns hos huvudmannen eller finns i så liten omfattning att det blir 0 efter avrundning. betyder att uppgift inte kan förekomma, t.ex. uppgift om lärare per 100 elever i gymnasieskolan i kommun som inte har gymnasieskola.. betyder alltför osäker uppgift. Används om uppgiften är ofullständig, saknas på grund av bortfall eller om den bedömts ha dålig kvalitet... betyder också att uppgift ej redovisas på grund av att antalet enheter i redovisningsgruppen är mindre än tre och uppgiften bedömts som känslig. Om t.ex. antalet elever i en skolform är en eller två sätts.. för vissa andelsmått. 1) 2) etc. betyder att särskild förklaring finns i definitionsrutan i tabellens slut. jämförelsetal del 1,

11 3. Hur tillförlitliga är uppgifterna? De uppgifter som redovisas i denna rapport har samlats in av SCB på uppdrag av Skolverket. Insamlingen av barn-, personal-, elev- och läraruppgifter har skett antingen på blanketter eller på ADB-media genom uttag ur administrativa register. Uppgifter om slutbetyg har samlats in genom kopior av slutbetyg eller uttag ur administrativa system. Genom en förfrågan före insamlingsåret har kommunerna själva kunnat avgöra om uppgiftsinsamlingarna om elever, lärare mm skall skickas till enskilda skolor eller till kommunen centralt för att besvaras. Information om barn och personal i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har lämnats antingen från den förvaltning som ansvarar för verksamheten eller från de grundskolor dit verksamheten är förlagd. Genom att många uppgifter om elever eller lärare har samlats in som individuppgifter har vissa mått som övergång från grundskolan till gymnasieskolan eller från gymnasieskolan till högskolan kunnat tas fram genom bearbetningar av register. Syftet är självfallet att uppgifterna skall bli av så hög kvalitet som möjligt, samtidigt som arbetet med att lämna uppgifter i möjligaste mån begränsas. Ett omfattande påminnelsearbete och en omfattande granskning, rättning och komplettering av inkommet material har gjorts av SCB. Den viktigaste insatsen för kvaliteten bidrar uppgiftslämnarna själva med genom att lämna uppgifter med god tillförlitlighet. Denna rapport innehåller mer än uppgifter om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Det kan naturligtvis fortfarande finnas brister i enskilda kommuners och andra huvudmäns uppgifter men det är Skolverkets och SCB:s bedömning att uppgifterna i allmänhet håller en hög kvalitet. I bilaga 1 ger SCB en utförlig kvalitetsredovisning av statistiken. jämförelsetal del 1,

12 4. Några resultat Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Kommunerna är enligt skollagen skyldiga att tillhandahålla förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för barn i åldrarna 1 12 år i den utsträckning som behövs för att föräldrarna ska kunna förvärvsarbeta eller studera eller om barnet har ett eget behov av verksamheten. Skyldigheten omfattar även förskolebarn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga för ett syskon. Dessa barn ska erbjudas plats i minst tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka. Dessutom har alla barn rätt till avgiftsfri förskola minst 525 timmar per år från och med höstterminen det år de fyller fyra år (s.k. allmän förskola). I lagen sägs att plats ska erbjudas utan oskäligt dröjsmål, det vill säga normalt inom tre till fyra månader efter det att vårdnadshavaren anmält behov av plats. Plats ska erbjudas så nära barnets hem som möjligt och skälig hänsyn ska tas till föräldrarnas önskemål. Både förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen har byggts ut kraftigt under de senaste decennierna och det stora flertalet kommuner kan i dag erbjuda plats i enlighet med lagstiftningens krav. Utbyggnaden har framförallt gällt förskola och fritidshem. Familjedaghemmen har minskat kontinuerligt sedan slutet av 1980-talet och detsamma gäller öppna förskolor. Maxtaxa och allmän förskola m.m. Under utökades tillgängligheten till förskoleverksamhet då kommunerna blev skyldiga att erbjuda plats i förskoleverksamhet till barn till arbetslösa eller föräldralediga och genom införandet av allmän förskola för 4- och 5-åringar. Även maxtaxan, som infördes 2002, syftar till ökad tillänglighet. Maxtaxan innebär att ett tak sätts för de avgifter som föräldrarna betalar i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Under 2005 tillämpade samtliga kommuner i landet maxtaxa. Skolverket har i uppdrag av regeringen att under en femårsperiod årligen följa reformen om maxtaxa, allmän förskola m.m. Sista avrapporteringen kommer att ske våren Jämförbarhet med tidigare år Från och med 1998 tar förskolan huvudsakligen emot barn i åldern 1 5 år i stället för som tidigare, barn i åldern 1 6 år. Sexåringarna går numera i förskoleklass 2 som tillhör skolan, och de sexåringar som behöver heldagsomsorg går i allmänhet i fritidshem. Förändringen medför att uppgifter om förskolan från och med 1998 inte utan vidare kan jämföras med tidigare års uppgifter om daghem. Även för fritidshem bör jämförelser mellan uppgifter före och efter 1998 göras med försiktighet. Vidare har insamlingen av uppgifter om barn och personal i fritidshem förändrats från och med För fritidshem som har samma ledning (gemensam rektor) som en grund- eller särskola hämtas uppgifterna direkt från skolan. Uppgifterna om personal redovisas per individ på samma sätt som uppgifter om lärare. För fritidshem som inte har samma ledning som en grund- eller särskola 2 Uppgifter om elever och personal m.m. i förskoleklass redovisas i avsnittet Förskoleklass. jämförelsetal del 1,

13 inhämtas uppgifterna som tidigare från kommunen centralt. Förändringarna i insamlingsmetod har gjort att arbetstiden för personal i integrerad verksamhet har kunnat fördelas på de olika verksamheterna i större utsträckning än tidigare. År 2001 framkom att man åren 1999 och 2000 överskattat antalet inskrivna barn och personal i fritidshem i enskild regi i Stockholm. Överskattningen uppgick till ca barn samt ca 150 heltidstjänster (årsarbetare). Uppgifter om gruppstorlekar Till och med 1998 ingick uppgifter om antalet grupper i förskola och fritidshem i statistiken. Utifrån dessa kunde en genomsnittlig gruppstorlek per kommun beräknas. Under 1990-talet redovisades också vissa spridningsmått, till exempel andelen grupper i förskolan med fler än 20 barn. Eftersom flera kommuner uppgav att de hade svårt att lämna uppgifter om gruppstorlekar valde Skolverket att inte samla in sådana uppgifter under och i stället se över insamlingen. Under 2001 och 2002 genomfördes som ett led i detta två undersökningar av gruppstorlekar. 3 Båda studierna är urvalsundersökningar. Översynen resulterade i en mer detaljerad gruppstatistik än tidigare. Från och med 2003 samlas uppgifter in dels om totala antalet grupper i förskolan med högst 15, 16 17, 18 20, respektive 26 eller fler barn, dels om antalet småbarnsgrupper (grupper med endast barn i åldern 0 3 år) med högst 10, 11 13, respektive 17 eller fler barn. För fritidshemmen beräknas en genomsnittlig gruppstorlek utifrån uppgifter om antal barn och antal avdelningar. Vid jämförelser av gruppstorlekar i ett längre tidsperspektiv bör noteras att huvuddelen av sexåringarna från och med 1998 går i förskoleklass och fritidshem och inte som tidigare i förskola/daghem. Demografiska förändringar Mellan 2004 och 2005 fortsatte antalet barn i förskolåldrarna att öka medan barn i de yngre skolåldrarna blev färre. Ålder Förändring år % 6 9 år % år % S:a 1 12 år % Tabell 1 Antalet barn i befolkningen 15 oktober (fördelade efter åldersgrupper) Det här har medfört att antalet barn som är inskrivna i någon form av förskoleverksamhet ökat mellan 2004 och 2005 medan antalet barn i skolbarnsomsorgen minskat. Totalt fanns barn i förskola, familjedaghem eller fritidshem hösten 2005, vilket nästan är fler än året innan. Andelen 1 5-åringar som var inskrivna i förskoleverksamhet (förskola eller familjedaghem) hösten 2005 var 84 procent, samma andel som året innan. Av alla 6 9-åringar var 78 procent inskrivna i skolbarnsomsorg (fritidshem eller familjedaghem), jämfört med 76 procent ett år tidigare. I åldersgruppen år var 11 procent av barnen inskrivna, jämfört med 10 procent året innan. 3 Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001, Skolverket 2002, samt Gruppstorlekar och personaltäthet i förskola, fritidshem och förskoleklass. Skolverkets rapport 237. jämförelsetal del 1,

14 antal inskrivna barn daghem/förskola Diagram 1 Antal inskrivna barn i olika verksamhetsformer fritidshem familjedaghem 2000 År 2005 andel barn (%) Diagram 2 Andel barn (%) i olika åldersgrupper inskrivna i förskola, familjedaghem eller fritidshem fritidshem 40 familjedaghem 20 förskola år 6 9 år år Fler barn i förskola Förskolan är den dominerande formen av förskoleverksamhet. Hösten 2005 var barn inskrivna, en ökning med barn eller fyra procent sedan året innan. Även andelen inskrivna av alla barn i åldersgruppen 1 5 år har ökat. År 2005 gick 77 procent av alla 1 5-åringar i förskola, året innan 76 procent. Högst andel 1 5-åringar i förskola har, liksom tidigare år, kommungrupperna storstäder och större städer (79 %). Andelen är lägst i gruppen Övriga kommuner med mindre än invånare (71 %). Skillnaderna mellan kommunerna är relativt stora. Högst andel inskrivna 1 5- åringar har Ragunda (92 %) samt Högsby och Dorotea (båda 87 %). Lägst andel finns i Ydre (43 %), Dals-Ed (53 %), Vindeln och Herrljunga (båda 54 %). Färre barn i familjedaghem Antalet barn i familjedaghem nådde en topp 1988 med inskrivna barn. Därefter har barnantalet minskat oavbrutet. Hösten 2005 var barn inskrivna, ca färre än året innan. Totalt gick 6 procent av alla 1 5-åringar i familjedaghem hösten 2005, en procentandel mindre än jämförelsetal del 1,

15 Det är ovanligt att skolbarn går i familjedaghem. Hösten 2005 var en procent av 6 9-åringarna inskrivna, samma andel som året innan. Mindre än en procent av åringarna går i familjedaghem. Familjedaghemmen är ojämnt fördelade över landet. De är vanligast i kommuner med mindre än invånare och kommuner med invånare. Där gick i genomsnitt 10 procent av 1 5-åringarna och 1 procent av 6 9-åringarna i familjedaghem hösten Det kan jämföras med storstäderna där motsvarande andelar var 3 respektive 0 procent. Även kommungruppen större städer har en låg andel barn i familjedaghem (5 %). Vanligast är familjedaghem i Ydre, där 38 procent av 1 5-åringarna och 22 procent av 6 9-åringarn är inskrivna. Andelen är hög också i Tanum, Norsjö, Herrljunga, och Dals-Ed. Fjorton kommuner har inga familjedaghem alls (Norberg, Jokkmokk, Pajala, Ragunda, Åsele, Älvsbyn, Överkalix, Lessebo, Olofström, Arboga, Aneby, Degerfors, Nordanstig, Skinnskatteberg). Det är två fler än hösten Fördelningen mellan förskola och familjedaghem Fördelningen mellan förskola och familjedaghem ser olika ut i olika delar av landet. Större städer och storstäder har högst andel barn i förskola och lägst andel i familjedaghem, medan det omvända gäller för kommuner med mindre än invånare och kommuner med invånare. Skillnaderna mellan kommunerna är förhållandevis stora. I Ragunda går till exempel 87 procent av 1 5-åringarna i förskola och inga alls i familjedaghem. I Ydre går nästan lika många 1 5-åringar i familjedaghem som i förskola (38 % jämfört med 43 %). andel (%) inskrivna barn, 1 5 år förskola familjedaghem Diagram 3 Andel barn (%) 1 5 år inskrivna i förskola respektive familjedaghem per kommungrupp storstäder förortskommuner större städer pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner övriga > inv övriga inv övriga < inv Ökad andel barn i fritidshem Antalet barn i fritidshem ökade kraftigt under 1990-talet och de första åren av 2000-talet. Utbyggnaden sammanhänger både med att fritidshemmen sedan 1998 även omfattar sexåringar och att barnkullarna varit ovanligt stora. Men även andelen inskrivna barn av åldersgrupperna ökade, särskilt gäller det 6 9- åringarna. jämförelsetal del 1,

16 De stora åldersgrupperna som föddes i början av 1990-talet lämnar nu fritidshemmen och antalet inskrivna barn minskar för tredje året i rad. Hösten 2005 fanns barn inskrivna, jämfört med året innan. Minskningen motsvaras inte heller i år av någon minskning av andelen inskrivna barn. Hösten 2005 var 76 procent av 6 9-åringarna inskrivna, jämfört med 74 procenten Andelen åringar som är inskrivna i fritidshem har nästan fördubblats under den senaste tioårsperioden. År 2005 gick 11 procent av alla åringar i fritidshem, jämfört med 6 procent åren Sedan 2004 är ökningen en procentenhet. Högst andel 6 9-åringar i fritidshem finns liksom tidigare år i förortskommuner och storstäder, 85 respektiver 82 procent, medan andelen är lägst i glesbygdskommuner, 59 procent. Skillnaderna mellan kommunerna är stora. Högst andel 6 9-åringar i fritidshem har Täby och Ljusnarsberg (båda 96 %) medan Överkalix och Vilhelmina har lägst (31 % och 33 %). Andelen inskrivna åringar varierar. Flest inskrivna har Danderyd och Lund (42 % och 40 %) medan Åsele och Kiruna inte har några åringar alls i fritidshem. Högre personaltäthet i förskolan Hösten 2005 gick det 5,2 barn per anställd i förskolan jämfört med 5,4 barn ett år tidigare. Det är det lägsta värde som uppmätts sedan Minskningen är sannolikt en följd av det statsbidrag som utgick till kommunerna under 2005 för att öka personaltätheten i förskolan. 4 Statsbidraget inrättades som en följd av den sjunkande personaltätheten i förskolan. Under 1990-talet ökade antalet barn per årsarbetare i daghem/förskola, från 4,4 barn år 1990 till 5,4 barn år 1999, dvs. med 23 procent. Under de första åren av 2000-talet låg personaltätheten tämligen konstant kring 5,4 barn per årsarbetare. Personaltätheten varierar tämligen måttligt mellan olika kommungrupper men mer mellan olika kommuner. Högst antal barn per årsarbetare har Hedemora och Klippan med 6,8 följt av Färjelanda med 6,5. Lägst antal har Vindeln med 3,9. Antalet barn per årsarbetare är högre i kommuner i södra Sverige än i norrlandskommunerna. 4 Förordning (2005:23) om statsbidrag till personalförstärkningar i förskola. jämförelsetal del 1,

17 Figur 1 Antalet inskrivna barn i förskola per årsarbetare (kommunal och enskild) 2005 Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö 5,91 till 6,9 (19) 4,91 till 5,9 (221) 3,9 till 4,9 (50) Andelen årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning uppgick hösten 2005 till 51 procent, samma andel som året innan. Ytterligare 43 procent hade annan utbildning för arbete med barn. Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning skiljer sig något åt mellan olika kommungrupper. Högst andel hade större städer, 57 procent, och lägst andel hade förortskommuner, 44 procent. Det finns även här större skillnader mellan kommunerna, där andelen varierar mellan 25 och 81 procent. Något minskat antal barn per dagbarnvårdare Hösten 2005 gick det 5,1 barn per anställd i familjedaghem jämfört med 5,2 barn året innan. Under de senaste fem åren har personaltätheten ökat något. År 1999 var antalet barn per anställd 5,5. Kommungruppen större städer hade lägst antal barn per dagbarnvårdare (4,9) medan gruppen varuproducerande kommuner hade högst (5,4). Ett annat sätt att beskriva hur många barn som går i ett familjedaghem är att mäta andelen familjedaghem med fler än 8 barn. Hösten 2005 var denna andel 6 procent vilket är en minskning med en procentenhet sedan hösten Andelen dagbarnvårdare med utbildning för arbete med barn var 71 procent 2005, samma andel som Andelen är högst i kommungruppen övriga kommuner med mindre än invånare (83 %) och lägst bland glesbygdskommuner (55 %). jämförelsetal del 1,

18 Lägre personaltäthet i fritidshem Mellan 1990 och 2000 mer än fördubblades antalet barn per årsarbetare i fritidshem (från 8,3 till 17,5). Personaltätheten har fortsatt att minska och hösten 2005 gick det 18,6 barn per årsarbetare, jämfört med 18,2 året innan. Förortskommuner, större städer och kommuner med fler än invånare har i genomsnitt flest fritidshemsbarn per årsarbetare, barn, medan glesbygdkommuner har minst, omkring 16. Flest antal barn per årsarbetare finns i Malå (35,8) medan antalet är lägst i Pajala (10,2). Andelen årsarbetare som har pedagogisk högskoleutbildning, främst fritidspedagogutbildning, har minskat något, från 60 procent 2004 till 59 procent Högst andel högskoleutbildade finns i större städer (70 %) medan andelen är lägst i förortskommuner (47 %). Variationen mellan kommunerna är anmärkningsvärt stor. För 80 procent av kommunerna ligger andelen årsarbetare som har pedagogisk högskoleutbildning i intervallet 39 till 85 procent. Fritidspedagoger och annan personal i fritidshem har på många håll blivit en resurs i skolan. Hösten 2005 hade 39 procent av fritidspedagogerna arbetstid förlagd i grundskolan och/eller förskoleklass och/eller fritidshem, vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med 2004 och med fem procentenheter jämfört med Mindre grupper i förskolan Samtidigt som personaltätheten ökat i förskolan har grupperna blivit mindre. Hösten 2005 var det genomsnittliga antalet barn per grupp i förskolan 17,0, en minskning från 17,2 hösten Årets värde är det lägsta som uppmätts under 2000-talet. Minskningen ska ses mot den kraftiga ökning av gruppstorlekarna som ägde rum under talet. Mellan 1990 och 2000 ökade den genomsnittliga gruppstorleken i förskolan från 14,4 barn per grupp till över 17 barn. Nästan hälften av grupperna (48 %) hade hösten 2005 mellan 16 och 20 barn. I 15 procent av grupperna fanns det 21 eller fler barn. Drygt var fjärde grupp (29 %) var en småbarnsgrupp, dvs. tog endast emot barn i åldern 0 3 år. Nästan hälften av småbarnsgrupperna (49 %) hade mellan 14 och 16 barn. Det var relativt ovanligt med fler än 16 barn i småbarnsgrupperna. 10 procent av grupperna var så stora. Variationerna mellan kommungrupper är förhållandevis små. Den genomsnittliga gruppstorleken är minst i glesbygdskommunerna med 15,8 barn och störst i övriga kommuner med fler än invånare med 17,4 barn. I övriga kommungrupper ligger gruppstorleken kring 17 barn per grupp. Variationen är större mellan kommunerna. Störst är den genomsnittliga gruppstorleken i Falkenberg (22,4 barn) och minst i Lund (12,8 barn). Skolverkets tidigare uppföljningar 5 har visat att variationerna i gruppstorlekar är ännu större inom än mellan kommunerna. 5 Se Skolverkets rapport 237, m.fl. jämförelsetal del 1,

19 År Barn/grupp , , , , , , , ,0 Tabell 2 Genomsnittliga gruppstorlekar i förskolan Fortsatt stora grupper i fritidshem Gruppstorlekarna i fritidshemmen är fortfarande stora. Hösten 2005 gick det i genomsnitt 30,6 barn per avdelning, en liten minskning jämfört med 2004 då gruppstorleken var 31,0. I början av 1990-talet hade en genomsnittsgrupp omkring 18 barn. Störst är barngrupperna i större städer och förortskommuner (32,1 respektive 31,8 barn) medan de är minst i glesbygdskommuner (23,3 barn). Variationerna mellan kommunerna är mycket stora. Störst är gruppstorleken i Åsele med 61,0 barn, nästan fem gånger så många som i Sorsele där genomsnittsvärdet är 12,4 barn per grupp. År Barn/grupp , , , , , , ,6 Tabell 3 Genomsnittliga gruppstorlekar i fritidshem Något vanligare med modersmålsstöd Modersmålsstödet är inte reglerat i lag eller annan författning. Enligt förskolans läroplan (Lpfö 98) ska dock förskolan bidra till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Hösten 2005 hade 15 procent av de inskrivna barnen i förskolan ett annat modersmål än svenska. I familjedaghemmen var andelen 5 procent för 1 5- åringarna. Det motsvarar sammantaget barn. Andelen barn i förskoleåldrarna med ett annat modersmål än svenska som får modersmålsstöd i förskolan eller familjedaghemmet ökade med några tiondels procentenheter varje år under 2000-talet. År 2005 uppgick andelen till 14 procent, jämfört med 13 procent år 2004 och 12 procent år Andelen är dock fortfarande mycket låg jämfört med under 1980-talet då omkring ca 60 procent av de berättigade barnen i förskolan fick modersmålsstöd. jämförelsetal del 1,

20 Det är alltså en betydligt lägre andel av de berättigade barnen som får modersmålsstöd i förskola eller familjedaghem än i förskoleklass och grundskola, där 47 respektive 55 procent av de berättigade barnen får modersmålsundervisning. Figur 2 Kommuner som ger modersmålsstöd i förskola 2005 Stor-Göteborg Stor-Stockholm Stor-Malmö Modersmålsstöd ges (67) Modersmålsstöd ges ej (205) Inga barn med annat modersmål finns (18) I stort sett alla kommuner har barn med annat modersmål än svenska i förskolan. Ändå anordnar knappt ett sjuttiotal kommuner modersmålsstöd, vilket dock är en ökning jämfört med 2004 då endast ett femtiotal kommuner erbjöd modersmålsstöd. Andelen barn med annat modersmål är högst i storstäder och vissa förortskommuner samt i några kommuner i gränstrakterna till Finland. I de kommuner där mer än 30 procent av barnen har ett annat modersmål än svenska ger Pajala, Landskrona och Södertälje mest modersmålsstöd. I Pajala får 89 procent av barnen med ett annat modersmål stöd, i Landskrona 44 procent och i Södertälje 41 procent. jämförelsetal del 1,

21 Enskild verksamhet vanligast i storstadsområden Andelen barn som går i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg i enskild regi (dvs. verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för men som drivs av annan huvudman än kommunen) ökade under 1990-talet. Under de senaste åren har dock ökningen avstannat. År 2005 fanns 13 procent av alla barn inskrivna i förskola, fritidshem eller familjedaghem i en verksamhet driven i enskild regi. Det är samma andel som Åren var andelen 12 procent. Förskolan är den verksamhet där enskild regi är vanligast. Hösten 2005 gick 17 procent av alla barn i förskolan i en enskild förskola. För fritidshemmen var motsvarande andel 9 procent. Det är samma andelar som Enskild verksamhet är betydligt vanligare i storstäder och förortskommuner än i övriga kommungrupper. Minst vanlig är den i kommuner med mindre än invånare. I förortskommunerna gick mer än vart fjärde barn (28 %) i förskolan i en enskild förskola hösten Motsvarande andel för storstäderna var 24 procent och för kommuner med mindre än invånare 6 procent. Av alla barn inskrivna i storstädernas fritidshem gick 19 procent i ett enskilt fritidshem För förortskommunerna var andelen 11 procent och för kommuner med mindre än invånare 4 procent. andel (%) barn i enskild verksamhet Diagram 4 Andelen (%) barn 0 12 år inskrivna i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg i enskild regi av alla inskrivna barn 0 12 år per kommungrupp storstäder förortskommuner större städer pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner övriga > inv övriga inv övriga < inv Spridningen mellan kommunerna är stor när det gäller andelen barn som är inskrivna i enskild verksamhet. Det är ett antal kommuner i storstadsområdena som står för en stor del av den enskilda verksamheten. I Täby går i stort sett alla barn i förskolan 99 procent i en enskild förskola. Höga andelar har också Vallentuna (69 %), Sollentuna (63 %), Nacka (44 %), Öckerö (39 %), Vellinge (38 %) och Lidingö (38 %). I hälften av kommunerna går högst 8 procent av barnen i förskolan i en enskild förskola (medianvärde). 59 kommuner saknar helt förskolor i enskild regi. Även för fritidshemmen är fördelningen skev. Tomelilla har högst andel fritidshemsbarn i enskild regi (32 %). Därefter kommer Vadstena (31 %). 109 kommuner saknar fritidshem i enskild regi. jämförelsetal del 1,

22 Gemensam ledning i fritidshem och grundskola Fritidshemmen och den obligatoriska skolan har i hög grad gemensam ledning. Hösten 2005 gick 97 procent av alla barn inskrivna i fritidshem i ett fritidshem som har samma rektor som en grund- eller särskola, jämfört med 98 procent året innan. Glesbygdskommuner har lägst andel (92 %) medan förortskommuner och pendlingskommuner har högst (98 %). Öppen förskola Den öppna förskolan byggdes ut under 1980-talet och som flest fanns verksamheter Fram till och med 2004 minskade antalet i princip varje år. Hösten 2005 fanns 448 öppna förskolor, en mer än året innan (447). Det betyder att den kraftigt neråtgående trenden för öppen förskola brutits. Ett trettiotal kommuner, däribland, Stockholm och Eskilstuna, rapporterar fler öppna förskolor 2005 än Drygt hälften av kommunerna (151 kommuner) saknade helt öppen förskola 2005 jämfört med 149 året innan. Hösten 2005 gick det 0,99 årsarbetare per öppen förskoleenhet jämfört med 0,96 året innan. Liksom tidigare är andelen anställda med pedagogisk högskoleutbildning hög, 77 procent, vilket är högre än i någon annan form av förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg. Andelen anställda med pedagogisk högskoleutbildning har dock minskat från 80 procent Öppen förskola är avsedd för hemmavarande barn och deras föräldrar eller annan vuxen som medföljer barnet. Skolverket har nyligen visat att nedläggningarna av öppen förskola inte helt kan förklaras av att målgruppen minskat när förskolan byggts ut. 6 Öppen fritidsverksamhet För barn i åldern år kan skolbarnsomsorg enligt skollagen även bedrivas som öppen fritidsverksamhet. Barnen är inte inskrivna utan kan delta närhelst det finns intresse och behov. Även denna verksamhet minskade under 1990-talet. Mellan 1999 och 2001 ökade dock antalet avdelningar från 405 till 627. De senaste åren har antalet återigen minskat och hösten 2005 fanns 562 öppna fritidsverksamheter, en minskning sedan 2004 med 4 enheter. Tillgången till öppen fritidsverksamhet varierar kraftigt mellan kommunerna. Hösten 2005 saknas verksamheten i tre fjärdedelar av kommunerna, ungefär samma andel som året innan. Skolverkets föräldraenkät, både 1999 och 2002, visar att efterfrågan på öppen fritidsverksamhet är större än tillgången. Förskoleklass Första steget mot målen i Lpo94 Förskoleklassen är en egen skolform sedan Deltagandet är frivilligt från elevernas sida medan kommunen har skyldighet att erbjuda plats för alla som vill. Förskoleklassen omfattas av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo94. I denna sägs bl.a. att samarbetsformer ska utvecklas mellan förskole- 6 Öppen förskolas utveckling. En studie av perioden Skolverkets rapport nr 269. jämförelsetal del 1,

23 klass, skola och fritidshem för att stimulera varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Utbildningen i förskoleklass ska ses som det första steget mot läroplanens mål. Huvuddelen av den insamling som avser uppgifter om förskoleklass har skett direkt från grund- och särskolor. Det gäller all verksamhet i förskoleklass som har samma pedagogiska ledning som dessa skolformer. Ifråga om förskoleklass som inte har sådan pedagogisk samverkan har insamlingen liksom tidigare skett från ansvarig central förvaltning inom kommunen. Den pedagogiska och organisatoriska samverkan med andra skolformer som gäller för större delen av verksamheten i förskoleklass gör uppgiftslämnandet komplicerat. Bland annat måste uppgiftslämnarna göra skattningar och schablonmässiga fördelningar av olika resurser, främst personalen. Det är troligt att dessa skattningar och fördelningar genomförts på olika sätt i olika kommuner varför uppgifterna bör tolkas med viss försiktighet. Fortsatt hög andel av sexåringarna i förskoleklass Läsåret 2005/06 går drygt barn i förskoleklass, något färre än föregående läsår. Läsåret 1998/99 förskoleklassens första år som egen skolform var antalet elever Elevminskningen beror på att årskullen sexåringar har minskat successivt under senare år. Den andel av årskullen som finns i förskoleklass är liksom föregående år 95 procent. En mindre andel av sexåringarna, tre procent, finns liksom tidigare i grundskolans år 1. Liksom tidigare år har några kommuner i uppgiftsinsamlingen angett att de inte har några, eller en mycket liten andel, elever i förskoleklass. Där finns sexåringarna istället i grundskolans första år eller hos enskild anordnare. Det gäller kommunerna Malå, Skurup, Skövde, Älvsbyn, Östersund och Östhammar, samma kommuner som förra året. Andelen femåringar av alla elever i förskoleklass är densamma som föregående läsår och utgör en procent. Antalet kommuner som har någon femåring i förskoleklass har ökat marginellt från 158 till 160 stycken. Samma pedagogiska ledning som grund- eller särskola Integrationen mellan förskoleklass och grundskola är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Åtminstone när det gäller organisatoriska aspekter. Mätt som andel elever i verksamhet som har samma pedagogiska ledning som grund- eller särskola uppgår den till 99 procent, totalt för alla huvudmän. Spridningen mellan kommunerna är liten i 279 av landets 290 kommuner finns alla elever i förskoleklass där samverkan av detta slag sker. Endast i två kommuner är andelen elever i verksamhet med samma pedagogiska ledning som grund- eller särskola mindre än 95 procent (Bjurholm 0 % och Årjäng 54 %). Elever med annat modersmål Totalt har ca 15 procent av eleverna i förskoleklass ett annat modersmål än svenska, dvs. andelen är ungefär densamma som tidigare år. Andelen som får modersmålsstöd fortsätter dock att öka. Detta år med en och en halv procentenhet vilket medför att det nu är knappt 47 procent av de berättigade som får modersmålsstöd, den högsta andelen sedan förskoleklassens start. Som jämförelse kan nämnas att även i grundskolan är andelen av eleverna som är berättigade till modersmålsundervisning ca 15 procent och av dessa deltar ca 55 procent i jämförelsetal del 1,

24 sådan undervisning. I förskolan har 15 procent av alla inskrivna barn ett annat modersmål än svenska och endast 14 procent av dessa får modersmålsstöd. Andelen elever i förskoleklass med annat modersmål än svenska varierar mellan olika kommungrupper. Storstäder, större städer och förortskommuner har en högre andel elever med annat modersmål. Tillsammans med pendlingskommunerna har dessa kommungrupper även en avsevärt högre andel elever som får modersmålsstöd. Det kan bl.a. bero på att förutsättningarna för att bilda undervisningsgrupper är betydligt större när elevantalet är högre. Verksamhet i enskild regi Antalet elever som går i förskoleklass i enskild verksamhet, fristående skolor och internationella skolor uppgår till totalt 6 500, vilket motsvarar 7 procent av samtliga elever i förskoleklass (avser uppgifter från anordnande skolor). Av dessa går majoriteten, knappt elever i förskoleklass på en fristående skola. Andelen elever som finns i fristående skolor är nu 7 procent i såväl förskoleklass som grundskola. I år är det ca 140 elever som går i förskoleklass i internationella skolor och 390 elever i enskild verksamhet. Andelen elever hos enskild anordnare varierar mellan olika kommungrupper, vilket diagram 5 illustrerar. I storstäder går 15 procent av samtliga elever i förskoleklass hos enskild anordnare. Andelen är också relativt hög i förortskommuner. I övriga kommungrupper är andelen låg. Liksom föregående år är detta mönster ungefär detsamma som i grundskolan. Andel (%) elever i förskoleklass hos enskilda anordnare Diagram 5 Andel elever i förskoleklass hos enskild anordnare per kommungrupp läsåret 2005/ Samtliga Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Övriga > inv. Övriga inv. Övriga < inv. Personaltätheten fortsätter att minska Antalet anställda i förskoleklass omräknat till årsarbetare har fortsatt att minska. Minskningen jämfört med föregående läsår är 300 årsarbetare, vilket motsvarar 4,5 procent. Samtidigt har även elevantalet minskat ( 1 %). Detta innebär att personaltätheten mätt i antalet årsarbetare per 100 elever har minskat från 7,4 föregående läsår till 7,1 det här läsåret. Detta är en minskning för fjärde året i rad och den lägsta personaltätheten sedan skolformen infördes läsåret 1998/99. Personaltätheten har tidigare varierat från 7,5 till 8,2 årsarbetare per 100 elever jämförelsetal del 1,