Kostnader Kommunal nivå

Transkript

1 Rapport Kostnader Kommunal nivå Jämförelsetal om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Del 2, 2007 jämförelsetal del 2, 2007

2

3 Skolverkets rapport nr 297 Kostnader Kommunal nivå Jämförelsetal om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Del 2, 2007 Sammanfattning: I rapporten redovisas kostnader under 2006 för verksamhetsformer inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Totala kostnader och totala kostnader per barn/elev för t.ex. personal, undervisning, lokaler, läromedel/utrustning/skolbibliotek, elevvård, skolmåltider, skolskjutsar m.m. redovisas för varje huvudman, dvs. kommun, landsting och grupper av fristående skolor samt för sameskolan. Summary: This report shows expenditure for the child-care system, schools and the adult education system in Total expenditure and expenditure per child/pupil, e.g. staff, tuition, facilities, teaching materials/equipment/school libraries, pupils welfare, school meals, school transport etc. are given for individual municipalities and country councils, groups of independent schools and sami schools. Ämnesord: Statistik, jämförelsetal, huvudmän, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, specialskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, kostnader, inskrivna barn, elever.

4 Tidigare utgåvor i samma serie: Delrapport 1993 rapport nr 7 kan ej beställas Årsrapport 1993 rapport nr 33 kan ej beställas Delrapport 1994 rapport nr 46 kan ej beställas Årsrapport 1994 rapport nr 70 kan ej beställas Delrapport 1995 rapport nr 73 kan ej beställas Årsrapport 1995 rapport nr 76 kan ej beställas Delrapport 1996 rapport nr 97 kan ej beställas Årsrapport 1996 rapport nr 106 kan ej beställas Delrapport 1997 rapport nr 129 kan ej beställas Årsrapport 1997 rapport nr 134 kan ej beställas Delrapport 1998 rapport nr 146 kan ej beställas Årsrapport 1998 rapport nr 156 kan ej beställas Delrapport 1999 rapport nr 165 kan ej beställas Årsrapport 1999 rapport nr 172 beställn.nr 99:470 Del 1, 2000 rapport nr 183 beställn.nr 00:537 Del 2, 2000 rapport nr 189 beställn.nr 00:569 Del 1, 2001 rapport nr 196 beställn.nr 01:607 Del 2, 2001 rapport nr 204 beställn.nr 01:661 Del 1, 2002 rapport nr 215 beställn.nr 02:715 Del 2, 2002 rapport nr 217 beställn.nr 02:753 Del 1, 2003 rapport nr 229 beställn.nr 03:802 Del 2, 2003 rapport nr 235 beställn.nr 03:820 Del 1, 2004 rapport nr 241 kan ej beställas Del 2, 2004 rapport nr 246 kan ej beställas Del 1, 2005 rapport nr 259 kan ej beställas Del 2, 2005 rapport nr 262 kan ej beställas Del 1, 2006 rapport nr 276 kan ej beställas Del 2, 2006 rapport nr 279 kan ej beställas Del 1, 2007 rapport nr 296 kan ej beställas Rapporterna (från årsrapport 1997 och framåt) finns tillgängliga som Pdf filer på Skolverkets hemsida på internet. Internetadressen är: se välj statistik och därefter kommunnivå. Rapporternas tabeller (från 1994 och framåt) finns även tillgängliga i excelformat. Samtliga tabeller kan föras över till den egna datorn. På samma internetadress finns uppgifter (från 1993 och framåt) dessutom tillgängliga i databasen Jämförelsetal för huvudmän. Beställningsadress (för rapporter utgivna ): Fritzes kundservice, Stockholm Telefon: Telefax: E-post: skolverket@fritzes.se Pris: 75 kr exkl. moms porto och exp.kostnader Skolverkets diarienummer (registration number) :01077 ISSN ISRN SKOLV-R 297--SE Published by Skolverket, Stockholm Formgivare för Pdf-fil: Ordförrådet AB Omslagsbild: Maimidesign Stockholm 2007 jämförelsetal del 2, 2007

5 Förord Information från det nationella uppföljningssystemet i form av jämförelsetal för huvudmännen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning publiceras två gånger per år sedan Under våren publiceras information om barn, elever, personal och utbildningsresultat och under hösten publiceras uppgifter om kostnader. Rapporterna med jämförelsetal riktar sig i första hand till dem som har ansvaret för genomförandet av verksamheten, dvs huvudmännen. Vår förhoppning är att materialet skall tjäna som underlag för diskussion och reflektion om den lokala verksamheten, dess organisation, kostnader och resultat. För att underlätta användningen av materialet för egna analyser finns tabellerna i denna och tidigare rapporter även tillgängliga via Skolverkets hemsida på Internet både som Excel-filer och i en databas. Hela rapporten finns också tillgänglig på hemsidan som Pdf-fil. Adressen till Skolverkets hemsida är: välj statistik och därefter kommunnivå. Rapporten har tagits fram inom avdelningen för utbildningsfrågor på Skolverket. Statistiska centralbyråns (SCB) program för skolstatistik har på Skolverkets uppdrag svarat för all statistikproduktion och tabellframställning. Rapportens statistikuppgifter har granskats av uppgiftslämnarna själva, av SCB och Skolverket. Det kan naturligtvis fortfarande finnas brister i enstaka kommuners eller andra huvudmäns uppgifter, men Skolverkets och SCB:s bedömning är att uppgifterna i allmänhet håller god kvalitet. Den viktigaste insatsen för denna kvalitet står uppgiftslämnarna för. Rapporten har sammanställts av undervisningsråden José Luis Berrospi (projektledare), Anders Broberg, Anders Borgström, Stefan Erson, Ingegerd Johansson och Anneli Melén. Övergripande frågor med anledning av rapporten kan ställas till Skolverkets enhet för utbildningsstatistik, tel För frågor om enskilda statistikuppgifter hänvisas i första hand till SCB, programmet för skolstatistik, som har tillgång till grundmaterialet, tel Stockholm september 2007 Christina Sandström Enhetschef José Luis Berrospi Undervisningsråd jämförelsetal del 2, 2007

6 Innehåll 1. Det nationella uppföljningssystemet Att läsa rapporten Hur tillförlitliga är uppgifterna? Att tänka på vid jämförelser över tid Tabeller Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg totalt Kostnader Kommunnivå Tabell 1: kostnader Förskola Tabell 2: kostnader Familjedaghem Tabell 2: kostnader Fritidshem Tabell 2: kostnader Förskoleklass huvudmannens skolor samt elever folkbokförda i kommunen Tabell1: Huvudmannens kostnader Förskoleklass Grundskola Fritidshem huvudmannens skolor Tabell 1: Huvudmannens kostnader Grundskola Tabell 1: Huvudmannens kostnader Tabell 2: Huvudmannens kostnader 2006 Kommuner, sameskolan och fristående skolor Tabell 3: Kostnader för elever folkbokförda i kommunen Specialskola huvudmannens skolor Tabell 1: Huvudmannens kostnader Särskola obligatorisk huvudmannens skolor Tabell 1: Huvudmannens kostnader Särskola gymnasiesärskola huvudmannens skolor Tabell 1: Huvudmannens kostnader jämförelsetal del 2, 2007

7 Gymnasieskola huvudmannens skolor Tabell 1: Huvudmannens kostnader Tabell 2: Huvudmannens kostnader 2006 för kommuner, landsting och fristående skolor med kommun- eller statsbidrag Tabell 3: Huvudmannens kostnader 2006 för elever folkbokförda i kommunen Komvux huvudmannens skolor Tabell 1: Huvudmannens kostnader 2006 (inklusive köpt utbildning) Tabell 2: Huvudmannens kostnader 2006 (exklusive köpt utbildning) Alternativt: Beräkningssätt av heltidsstuderande elever Tabell 1: Huvudmannens kostnader 2006 (inklusive köpt utbildning) Tabell 2: Huvudmannens kostnader 2006 exklusive köpt utbildning) Särvux huvudmannens skolor Tabell 1: Huvudmannens kostnader år Svenska för invandrare huvudmannens skolor Tabell 1: Huvudmannens kostnader år Strukturella faktorer för kommuner Tabell 1 Strukturella faktorer för kommuner Bilagor Bilaga 1: Definitioner och kommentarer Bilaga 2: Uppgifternas tillförlitlighet Bilaga 3: Kommungruppsindelning jämförelsetal del 2, 2007

8 1. Det nationella uppföljningssystemet En förutsättning för utveckling av en verksamhet är att den följs upp och utvärderas. Ett av redskapen för uppföljning av barnomsorgs- och skolverksamhet är det nationella uppföljningssystemet. Information från systemet redovisas två gånger per år i form av jämförelsetal för huvudmännen. Huvudmännen för de olika verksamhetsformerna är uppgiftslämnare till uppföljningssystemet. För enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg är kommunal huvudman uppgiftslämnare. De föreskrifter som anger vilka uppgifter som skall lämnas för skolan återfinns i Skolverkets författningssamling. Två rapporter per år De första rapporterna i föreliggande serie utkom 1993 och den här rapporten är således den femtonde i ordningen. 1 Jämförelsetalen publiceras i två delar. Del 1 innehåller uppgifter om barn, elever, personal och utbildningsresultat för olika verksamhetsformer och huvudmän och utkommer under våren. Del 2, som utkommer under hösten, innehåller uppgifter om kostnader. Skolverket övertog den 1 januari 1998 myndighetsansvaret för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg från Socialstyrelsen. Skolverket har därmed ansvar för insamling och publicering av statistik för dessa verksamhetsformer. Jämförelsetal för olika verksamhetsformer inom barnomsorgen har tidigare publicerats i Jämförelsetal för Socialtjänsten som kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst (e-post socialstyrelsen@strd.se). Underlag för reflektion och diskussion Sammantaget ger jämförelsetalen i de årliga rapporterna en bild av hur huvudmännen organiserar sin verksamhet, vilka resurser som används och vilka resultat som uppnås. Vår förhoppning är att materialet skall komma till användning som underlag för reflektion och diskussion om den egna verksamheten i jämförelse med andras. Huvuddelen av måtten är desamma år från år för att möjliggöra jämförelser över tid. För att underlätta egna analyser finns rapporternas tabeller (från 1994 och framåt) också tillgängliga i excelformat via Skolverkets hemsida på Internet. Internetadressen är: välj statistik och därefter kommunnivå. På samma Internetadress finns uppgifterna (från 1993 och framåt) också tillgängliga i databasen Jämförelsetal för huvudmän. Under hösten 2001 öppnade Skolverket databasen SIRIS (Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsinformationssystem) som innehåller en mängd information om skolors kvalitet och resultat. I SIRIS presenteras bland annat uppgifter på skolnivå om betyg och utbildningsresultat för elever som avslutat grundskolan och gymnasieskolan. I SIRIS finns också analysverktyget SALSA som kan användas för att bedöma grundskolors samlade betygsresultat efter att viss hänsyn tagits till skolornas elevsammansättning. SIRIS och SALSA kan nås via Skolverkets hemsida välj statistik och därefter skolnivå. 1 Se förteckning på sidan 2. jämförelsetal del 2,

9 2. Att läsa rapporten Redovisningen i denna rapport omfattar dels förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, dvs. förskola, familjedaghem, fritidshem och de öppna verksamheterna, dels samtliga skolformer med undantag för kompletterande utbildningar och Nationellt Centrum för flexibelt lärande (CFL). Redovisningen sker främst i form av jämförelsetal för respektive kommun- och skolhuvudman och/eller hemkommun. Kommunerna redovisas i nio grupper sorterade efter strukturella egenskaper som till exempel befolkningsstorlek och näringslivsstruktur enligt Sveriges Kommuner och Landstings, f d Svenska Kommunförbundet, indelning (se Bilaga 3). Denna indelning har ändrats från och med Fristående skolor på grundskolenivå redovisas aggregerade i grupper efter sin inriktning. Internationella skolor och riksinternatskolor redovisas separat. Fristående skolor på gymnasienivå redovisas i grupperna fristående gymnasieskolor, internationella skolor och riksinternatskolor. Hur analyseras materialet? Materialet i rapporten är omfattande och innehåller information som är intressant ur många olika aspekter. Resultaten genererar många nya frågor om vad som ligger bakom de förhållanden som redovisas, vilket förhoppningsvis kommer att stimulera till egna analyser och utvärderingar hos huvudmännen. Vid en analys av materialet är det viktigt att vara medveten om att det kan finnas många förklaringar till de skillnader mellan kommuner och huvudmän som framkommer. Det kan vara skillnader såväl i förutsättningar och behov som i hur väl man lyckas organisera sin verksamhet och utnyttja sina resurser. Skillnaderna kan vara ett uttryck för olika prioriteringar. Det kan emellertid också vara brister i statistiken som ligger bakom skillnader. Trots ett omfattande granskningsarbete, bland annat av uppgiftslämnarna själva, 2 kan vissa brister i materialet förekomma. Det också viktigt att vara medveten om att vissa mått är beräknade på ett så litet antal barn/elever att även relativt stora avvikelser från riksmedelvärdet kan förklaras av tillkomst eller avsaknad av exempelvis en eller ett par barn/elever. Detta gäller naturligtvis i första hand små kommuner, delverksamheter och verksamhetsformer med ett litet antal barn/elever. Materialet i rapporten ger ingen grund för betygssättning av verksamheten hos en huvudman. Det nationella uppföljningssystemet och denna rapport är i grunden beskrivande. Vill man söka orsakssamband och förklaringar till vissa värden måste man gå vidare och skaffa kompletterande information. När det gäller förklaringar till enstaka värden är det oftast huvudmannen som kan ge sådana. 2 Bl.a. återrapporterar SCB till kommunerna de jämförelsetal avseende kostnader som skall publiceras. Kommunerna har därmed en möjlighet att kontrollera att de jämförelsetal som avser kommunens verksamhet verkar rimliga (se Bilaga 2). jämförelsetal del 2,

10 Spridningsmått för kommuner Mot slutet av varje tabell finns en sammanfattande tabelldel som anger hur stor spridningen är mellan kommunerna. Här anges maximivärde, minimivärde, median, kvartiler och percentiler för de olika jämförelsetalen. I det följande ges en beskrivning av dessa mått. Tabeller med spridningsmått redovisar endast uppgifter om verksamhet med kommuner som huvudman eller kommuner där eleverna är folkbokförda. Innebörden av tabellerna är att för varje mått, dvs varje kolumn för sig, har kommunerna rangordnats med avseende på just det måttet. På översta raden redovisas värdet för den kommun som har det högsta värdet på måttet, dvs max-värdet. På motsvarande sätt redovisas det lägsta värdet som någon kommun har på raden längst ner i tabellen, dvs min-värdet. Procentsatserna i tabellernas förspalt, 90 procent, 75 procent, 50 procent, 25 procent och 10 procent, anger hur stor andel av kommunerna som har ett värde på det aktuella måttet som är lägre än det värde som är angivet i kolumnen för variabeln. I beräkningen av de spridningsmått som avser kolumner med antalsuppgifter ingår samtliga kommuner, även de kommuner som inte har verksamhetsformen. Det innebär att för antalet elever i gymnasieskola och komvux kan alltså värdet 0 förekomma som minimivärde. Beräkning av de spridningsmått som avser kolumner med uppgifter om andelar och relationstal omfattar bara de kommuner där en sådan beräkning är relevant, dvs där respektive verksamhetsform förekommer. Detta innebär t.ex. för kommuner som saknar elever i en verksamhetsform, att andelen kvinnor av eleverna är meningslös att ange. Därav följer att min-värdet för antalet elever kan vara noll (0), medan min-värdet för andelen kvinnor oftast är större än noll (0). För de tabeller som avser gymnasieskola, komvux och svenskundervisning för invandrare påverkas beräkningen av spridningsmått också av de kommunalförbund som finns inrättade för dessa skolformer. I dessa tabeller gäller, att kommunalförbunden jämställts med kommun och har tagits med i beräkningen av spridningsmåtten. Definitioner Definitioner och förklaringar av de jämförelsetal och andra uppgifter som redovisas i tabellerna finns i en definitionsruta i tabellens slut. Många uppgifter kommenteras också mer utförligt i Bilaga 1 och 2. Eftersom många jämförelsetal enbart utifrån benämningen i tabellhuvudet skulle kunna beräknas på flera olika sätt, är det avgörande för tolkningen av talen att känna till de exakta definitionerna. jämförelsetal del 2,

11 Följande markeringar används i tabellerna 0 betyder att uppgift inte finns hos huvudmannen eller finns i så liten omfattning att den blir 0 efter avrundning.. betyder att uppgift inte kan förekomma, t.ex. uppgift om ersättning per elev till fristående skola i en kommun som inte köper någon verksamhet av fristående skolor... betyder alltför osäker uppgift. Används om uppgiften är ofullständig, saknas på grund av bortfall eller om den bedömts ha dålig kvalitet... betyder också att uppgift ej redovisas på grund av att antalet enheter i redovisningsgruppen är mindre än tre och uppgiften bedömts som känslig. Om t.ex. antalet elever i en skolform är en eller två sätts.. för kostnaden per elev. 1) 2) * betyder att särskild förklaring finns i definitionsrutan vid tabellens slut. jämförelsetal del 2,

12 3. Hur tillförlitliga är uppgifterna? Insamlingen De uppgifter som redovisas i denna rapport har samlats in av SCB på uppdrag av Skolverket. Insamling av barn-, elev- och personaluppgifter har skett antingen på blanketter eller elektroniskt genom uttag ur administrativa register. Genom en förfrågan före insamlingsåret har kommunerna själva haft möjlighet att avgöra om uppgiftsinsamlingarna avseende elever, lärare m.m. skall skickas till enskilda skolor eller till kommunen centralt för att besvaras. Information om barn och personal inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen har lämnats antingen från den förvaltning som ansvarar för dessa verksamheter eller från de grundskolor där verksamheterna är förlagda. Uppgifter om kostnader och intäkter för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning har för kommuner i allmänhet lämnats från barn- och ungdomsförvaltningen (eller motsvarande) av personal som arbetar med ekonomiska frågor inom dessa verksamheter. Uppgifterna har genomgående lämnats på elektroniska blanketter. På dessa görs flera logiska kontroller av uppgifterna och preliminära jämförelsetal beräknas så att uppgiftslämnarna direkt får möjlighet att kontrollera rimligheten i lämnade uppgifter. Ett omfattande påminnelse-, gransknings- och rättningsarbete samt komplettering av inkommet material har gjorts av SCB. Den viktigaste insatsen för kvaliteten bidrar ändå uppgiftslämnarna själva med genom att lämna uppgifter med god tillförlitlighet. I Bilaga 2 ger SCB en utförlig kvalitetsredovisning av statistiken. Samordning med räkenskapssammandraget Insamlingen av uppgifter om kommunernas kostnader och intäkter för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning har sedan 1999 års insamling 3 samordnats med SCB:s insamling av uppgifter om kostnader för all kommunal verksamhet, det s.k. räkenskapssammandraget (RS). Det innebär att uppgifterna har samlats in på samma Excel-blankett men i separata delar (flikar). De uppgifter som lämnas måste överensstämma mellan RS och den separata del som innehåller mer specificerad information kring den pedagogiska verksamheten. Samordningen har inneburit ett utvidgat samarbete mellan barn- och ungdomsförvaltning och ekonomikontor (eller motsvarande funktioner) i arbetet med att ta fram uppgifter till de båda undersökningarna. Barnoch ungdomsförvaltningens (eller motsvarande) mer detaljerade kunskap om verksamheternas kostnader kan då tas tillvara i RS och vice versa. Syftet med samordningen är självfallet att uppgifterna för alla olika kommunala verksamheter skall bli mera jämförbara och av högre kvalitet. Uppgifter ur RS publiceras bl.a. i SCB:s och Sveriges Kommuner och Landstings (f.d. Svenska kommunförbundet) årliga publikation Vad kostar verksamheten i din kommun? 3 Avser kostnadsuppgifter för verksamhetsåret jämförelsetal del 2,

13 De förändringar i insamlingen som genomförts för att anpassa insamlingarna till varandra innebär samtidigt svårigheter att utan vidare jämföra uppgifterna över tid. De flesta mått håller god kvalitet, men det finns förbehåll att ta hänsyn till vid jämförelser över en längre tid. Dessa tas upp i kapitel 4. Samverkan mellan verksamheter År 1998 infördes den nya skolformen förskoleklass. Ett syfte med reformen var att förskolan, skolan och fritidshemmet skulle knytas närmare varandra och att verksamheterna på så sätt skulle utvecklas. Förskoleklassen finns ofta i grundskolans lokaler och personalen arbetar i arbetslag tillsammans med personal från andra verksamheter. I många kommuner fanns redan tidigare en samverkan mellan förskolans sexårsverksamhet, skolan och fritidshemmet. På grund av att förskoleklassen på många håll är integrerad såväl personalsom lokalmässigt med grundskola och fritidshem har uppgiftslämnarna ibland tvingats göra skattningar och schablonmässiga fördelningar av kostnader för både personal och lokaler. Det faktum att kostnaderna varit svåra att fördela mellan olika integrerade verksamheter påverkar uppgifter för förskoleklass, fritidshem, grundskola och i vissa fall även förskola, vilket man bör vara medveten om vid tolkning av materialet. För att underlätta jämförelser finns även en tabell som visar de sammanlagda kostnaderna för förskoleklass, grundskola och fritidshem. Fristående skolors kostnader för mervärdeskatt (moms) Fristående skolor saknar avdragsrätt för mervärdeskatt. De inköp som en fristående skola gör innehåller därför kostnader för mervärdeskatten. En kommun som upphandlar utbildning av en fristående skola får schablonmässig kompensation från det s.k. kommunkontosystemet för den moms den fristående skolan inte får dra av. Genom denna kompensation antas att kommunen inte blir belastad med någon kostnad för moms på utbildning upphandlad från fristående skola. Den schablonmässiga kompensationen utgör sex procent av kostnaden för den upphandlade utbildningen. Ur kommunens synvinkel är den fristående skolans momskostnad således ingen kostnad, däremot påverkas kostnadsnivån för fristående skolor av att momsen inte kan dras av. Momskostnadens storlek kan variera beroende på hur stor andel upphandlade varor och tjänster den fristående skolan har. Vid jämförelser mellan kostnader för kommunala skolor och fristående skolor bör således den fristående skolans merkostnad för moms beaktas. För ytterligare information om kommunkontosystemet se: jämförelsetal del 2,

14 4. Att tänka på vid jämförelser över tid Jämförelser över tid Jämförelsetalen tjänar inte bara som underlag för att jämföra värden ett visst år mellan olika kommuner. Lika intressant är att följa utvecklingen i den egna kommunen i förhållande till andra kommuner över tid. Detta görs enklast genom att utnyttja Skolverkets databas på Internet. I Skolverkets databas finns årets och tidigare års jämförelsetal för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Denna information är tillgänglig via Skolverkets hemsida på Internet. Internetadressen är: välj statistik och därefter kommunnivå. Ur databasen är det enkelt att göra urval av ett eller flera jämförelsetal, för en eller flera kommuner och för vissa år eller för alla tillgängliga år. För förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg finns uppgifter för åren För skola och vuxenutbildning finns uppgifter för åren Uttaget ur databasen kan man studera direkt på skärmen, skriva ut eller spara och bearbeta vidare i programmet Excel. För att göra jämförelser över tid måste man känna till om det skett förändringar i definitioner eller i insamlingssätt mellan åren. Förändringar i jämförelsetalen markeras, t.ex. genom att benämningen för uppgiften ändras. Förändringar kan också markeras genom att det flaggas för dem i den definition som visas i anslutning till databasuttaget. Att jämföra uppgifter om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg över tid Uppgifter om barn och personal i landets förskolor, fritidshem och familjedaghem har samlats in årligen sedan 1970-talet. Innehållet har i stort sett varit detsamma, några variabler har dock förändrats eller försvunnit och andra har tillkommit. Från och med 1991 har separata uppgifter om barnsomsorg/förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg med kommunal respektive enskild anordnare samlats in. Under de år Skolverket samlat in kostnadsuppgifter har blanketterna förändrats med syfte att förbättra statistikens kvalitet. Förändringarna kan i vissa fall medföra svårigheter att jämföra statistiken för enskilda kommuner med uppgifter från tidigare år. Det antal inskrivna barn som används för att ta fram kostnad per inskrivet barn och per heltidsbarn för olika verksamheter har från och med 1999 års rapport beräknats på ett nytt sätt. Numera används ett genomsnitt av antalet inskrivna barn i förskola, familjedaghem och fritidshem vid mätning för två på varandra följande år. 4 Ett genomsnitt av två höstinsamlingar anses, liksom för skolan, ge ett bättre mått på verksamhetsvolymen under ett kalenderår. Detta påverkar jämförbarheten med tidigare år och för rättvisande jämförelser bör en omräkning övervägas. Uppgifter om antal inskrivna barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samlas in en gång per år. I vissa kommuner ökar antalet barn senare under hösten och under våren eftersom kommunen kan erbjuda plats när behov 4 Uppgifter om antal inskrivna barn som redovisas i denna rapport är ett genomsnitt av antalet inskrivna barn den 15 oktober 2005 och den 15 oktober jämförelsetal del 2,

15 uppstår. I andra kommuner erbjuds föräldrarna inte omedelbart plats och en kö uppstår. Det antal inskrivna barn som kostnaderna relateras till i den förra gruppen kommuner blir på så sätt underskattat, eftersom man vid mättidpunkten på hösten inte fångar ökningen i antal barn i verksamhet under hela perioden. Detta medför i sin tur att kostnaden per barn kan vara överskattad i denna grupp kommuner. Det finns dock vissa möjligheter för kommunen att under insamlingen av kostnader justera det antal barn som kostnaden relateras till. Kostnad per heltidsbarn i verksamhet i kommunal regi är ett kompletterande mått till kostnad per inskrivet barn. Uppgiften lämpar sig väl för jämförelser mellan kommuner, då det i viss mån tar hänsyn till skillnader mellan kommuner som beror på skillnader i barnens vistelsetider i verksamheten. Den genomsnittliga vistelsetiden har skattats utifrån uppgifter som lämnats av föräldrar i en föräldraundersökning om förskoleverksamhet som genomfördes hösten 2002 och sedan korrigerats med förändringen på riksnivå Med hjälp av detta underlag beräknas en genomsnittlig vistelsetid för barn i åldern 1 5 år i förskoleverksamhet för varje kommun. Antalet heltidsbarn i en kommun beräknas sedan med hjälp av antal inskrivna barn i kommunen och den genomsnittliga vistelsetiden för kommunen. Schablonen vid omräkning är 40 timmar per vecka för ett heltidsbarn. För skolbarnsomsorg finns endast vikter på riksnivå. Yngre barn har i genomsnitt längre vistelsetid i skolbarnsomsorg än äldre och tilldelas därför högre vikt. Med hjälp av information om antal barn i olika åldersgrupper i respektive kommun beräknas antal heltidsbarn i skolbarnsomsorg per kommun. Även här är schablonen vid omräkning 40 timmar per vecka för ett heltidsbarn. De uppgifter om närvarotider som användes i tidigare rapporter om kostnader avseende kalenderåren 1997 och 1998 hämtades från en föräldraundersökning som genomfördes För 1999, 2000 och 2001 användes uppgifter från föräldraundersökningen hösten 1999 och för 2002 och 2003 och 2004 användes uppgifter från 2002 års föräldraundersökning. År 1998 infördes skolformen förskoleklass, vilket kan påverka jämförelser av uppgifter om barnsomsorg/förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg över tid. Sexåringarna finns nu i förskoleklass, deltidsgrupp har försvunnit och daghem har ersatts av förskola. I förskolan finns främst barn i åldern 1 5 år. Andelen barn i fritidshem har ökat i förhållande till tiden före förskoleklassen infördes, framför allt p.g.a. att sexåringarna, som nu går i skolan, också omfattas av skolbarnsomsorg. Förskoleklass är ofta integrerad med fritidshem och grundskola, något som kan försvåra särredovisning av kostnader för olika verksamheter. Avgiftsfinansieringsgraden redovisas för olika verksamhetsformer. Måttet avser att beskriva hur stor del av kostnaden för verksamheten som finansieras genom föräldraavgifter. I vissa kommuner tas avgiften för verksamhet i enskild regi ut av kommunen och ingår därmed i kommunens redovisade intäkter. I andra kommuner tas avgiften ut direkt av den verksamhet som bedrivs i enskild regi. För att relatera intäkter av avgifter till den verksamhet de avser krävs därför information om hur kommunen redovisar dessa intäkter. Tidigare år har insamlingen inte kunnat ge någon tillförlitlig information om på vilket sätt avgifterna redovisas i olika kommuner. Vid beräkning av avgiftsfinansieringsgrad fram till och med 1998 relaterades intäkter från föräldraavgifter till kostnaden för verksamhet med kommunen som anordnare. Från och med 1999 relateras istället kommunernas intäkter från avgifter till den totala kostnaden för verk- jämförelsetal del 2,

16 samheten. Detta förändrade beräkningssätt berodde på att Skolverkets redovisning anpassades till redovisningen i Vad kostar verksamheten i din kommun? Från och med 2000 års insamling ges möjlighet att särskilja intäkter av avgifter för kommunal respektive enskild verksamhet. Det innebär att vi i tabeller kan relatera intäkter från avgifter för verksamhet som kommunen anordnar till den kostnad som denna verksamhet genererar. Kvaliteten i uppgiften har därmed förbättrats medan jämförelser med tidigare år har försvårats. Att jämföra kostnadsuppgifter för skolan över tid Som nämnts i kapitel 3 har Skolverkets insamling av kommunernas kostnader för barnomsorg/förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning sedan 1999 års kostnadsinsamling samordnats med insamlingen av kommunernas räkenskapssammandrag (RS). Före samordningen genomfördes en omfattande översyn av båda insamlingarna. Översynen resulterade bl.a. i en förändring av definitionen av kommunens lokalkostnader, för att denna skulle överensstämma med definitionen av posten lokal- och anläggningskostnader i RS. I lokalkostnaden skulle t.ex. inte kostnader för fastighetsservice ingå, såvida inte kostnaden ingick i extern hyreskostnad. I insamlingen av 1998 års kostnader redovisades sådana kostnader istället under posten övriga kostnader. Många uppgiftslämnare kommenterade denna förändring och menade att man med den nya definitionen inte speglade de faktiska kostnaderna för lokaler och inventarier. Detta har inneburit att vi från och med 2000 års insamling, dvs. avseende kostnaderna för verksamhetsåret 1999, återgått till den tidigare definitionen av lokalkostnad. Uppgifterna avseende åren 1999 till 2005 är således jämförbara med motsvarande nyckeltal för 1997 och tidigare medan kostnaderna för 1998 inte går att jämföra med övriga år. Totalkostnaden och övriga kostnadsposter är jämförbara med tidigare år och mellan olika huvudmän. Kravet på att särredovisa posterna skolledning och SYV-verksamhet slopades när insamlingen av skolans kostnader samordnades med insamlingen av det kommunala räkenskapssammandraget. Dessa kostnader redovisas från och med 1998 i posten övriga kostnader. Förskoleklass bedrivs ofta i samverkan eller helt integrerad med grundskola och fritidshem. Personal- och lokalresurser kan användas gemensamt av verksamheterna. Uppgiftslämnarna har därför ibland haft svårt att särredovisa kostnader för de olika verksamheterna, vilket påverkar jämförbarheten med tidigare år. Från och med 2000 års rapport presenteras en ny tabell där den sammanlagda kostnaden för de verksamheter som vanligtvis är integrerade redovisas. Tabellen kan sägas vara ett försök att visa genomsnittliga kostnader för ett barn över dagen. Från och med 2000 års rapport redovisas internationella skolor och riksinternatskolor på grundskolenivå separat. Det genomsnitt som redovisas i tabellen avser endast inriktningar av fristående grundskolor, i vilket internationella skolor och riksinternatskolor inte ingår. I rapporter från tidigare år (1999 och bakåt) ingår internationella skolor och riksinternatskolor i genomsnittet för fristående skolor, vilket bör beaktas vid jämförelser mellan olika år. Fristående skolor på gymnasienivå redovisas i grupperna fristående gymnasieskolor, internationella skolor och riksinternatskolor. Tidigare redovisades även kostnadsuppgifter för kompletterande skolor. Eftersom kompletterande utbild- jämförelsetal del 2,

17 ning skiljer sig väsentligt från fristående gymnasieskolor vad gäller utbildningsinriktningar och finansiering upphörde emellertid denna redovisning från och med 2001 års rapport. Fram till och med redovisningen i 1999 års rapport har uppgifter avseende internationella gymnasieskolor inkluderats i de uppgifter som avser fristående gymnasieskolor, vilket påverkar jämförbarhet över tid för denna inriktning. Jämför inte de här måtten med uppgifter för 1994 och tidigare! Vid längre tidsserieanalyser bör de stora förändringar som skedde i samband med insamlingen av barnomsorgens/förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen och skolans kostnader avseende verksamhetsåret 1995 beaktas. Dessa kommenteras kort här. I övrigt hänvisas till årsrapporten 1996, (Skolverkets rapport nr 106, sid. 11), där förändringarnas betydelse för jämförbarheten för skolans kostnader redovisas mer utförligt. Information om vad denna förändring inneburit för barnomsorgen finns i Jämförelsetal för socialtjänsten För en mer utförlig beskrivning av vilka mått för skolan som inte kan jämföras över en längre tid hänvisas också till Skolverkets rapport nr 134, (Skolan, Jämförelsetal för huvudmän 1997). Totalkostnaderna i de olika verksamhetsformerna inkluderar numera kommungemensamma kostnader dvs. kostnader för funktioner som ekonomikontor, personalkontor, it-enhet, gemensam växel, arkiv etc. Dessa har från och med verksamhetsåret 1995 fördelats ut på verksamheterna. Tidigare år ingick inte de kommungemensamma kostnaderna i totalkostnaden. Denna förändring omfattar all kommunal verksamhet och berör därför såväl förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som skola och vuxenutbildning. Enligt anvisningarna i uppgiftsinsamlingen om kostnader och intäkter för skolväsendet till och med 1994 har enbart kostnader för löneadministration ingått. Kostnader för andra gemensamma verksamheter, som även kommit skolan till del, har i allmänhet inte redovisats som skolkostnader före Då samtliga kommungemensamma kostnader fördelas på de egentliga verksamheterna förbättras jämförbarheten mellan kommuner. Organisatoriska lösningar kommer inte på samma sätt som tidigare att påverka vad som inkluderas i totalkostnaden, men förändringen innebär ett brott i tidsserien för total kostnad och kostnad per barn/elev mellan 1994 och Sammanfattningsvis kan således totalkostnaden jämföras mellan verksamhetsåren , medan uppgifterna för tidigare år inte kan jämföras med de senaste årens uppgifter. Undervisningskostnaden per elev för verksamhetsåren går inte utan vidare att jämföra med de tidigare åren, eftersom måttet nu också innehåller uppgifter om kostnaden för kompetensutveckling av lärare. Denna kostnad särredovisades tidigare. Uppgifterna bedömdes dock ha bristande kvalitet och var inte möjliga att förbättra utan stora arbetsinsatser. Kravet på att särredovisa kompetensutveckling slopades därför. Genom att inkludera kostnad för kompetensutveckling i kostnaden för undervisning för åren fram till och med 1995 går det att göra jämförelser över hela tidsperioden. jämförelsetal del 2,

18 Tabeller jämförelsetal del

19 Tabeller Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg...20 Förskola...27 Familjedaghem...34 Fritidshem...41 Förskoleklass...48 Grundskola...63 Specialskola...86 Särskola...87 Gymnasieskola Komvux Särvux Svenska för invandrare Strukturella faktorer för kommuner jämförelsetal del

20 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Tabell 1 Kostnader 2006 Genomsnittligt antal Kostnad Avgifts- Öppen förskola Öppen fritidstotalt inskrivna barn därav finansierings- kostnad totalt verksamhet totalt därav (tkr) kommunal grad (%) (tkr) kostnad totalt Kommun i enskild totalt (tkr) (tkr) regi (%) Samtliga kommuner , Storstäder , Göteborg , Malmö , Stockholm , Förortskommuner , Ale , Bollebygd , Botkyrka , Burlöv , Danderyd , Ekerö , Haninge , Huddinge , Håbo , Härryda , Järfälla , Kungsbacka , Kungälv , Lerum , Lidingö , Lilla Edet 957 0, Lomma , Mölndal , Nacka , Partille , Salem , Skurup , Sollentuna , Solna , Staffanstorp , Sundbyberg , Svedala , Tjörn , Tyresö , Täby , Upplands Väsby , Upplands-Bro , Vallentuna , Vaxholm , Vellinge , Värmdö , Öckerö , Österåker , jämförelsetal del

21 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg tabell 1 Genomsnittligt antal Kostnad Avgifts- Öppen förskola Öppen fritidstotalt inskrivna barn därav finansierings- kostnad totalt verksamhet totalt därav (tkr) kommunal grad (%) (tkr) kostnad totalt Kommun i enskild totalt (tkr) (tkr) regi (%) Större städer , Borås , Eskilstuna , Falun , Gävle , Halmstad , Helsingborg , Jönköping , Kalmar , Karlskrona , Karlstad , Kristianstad , Linköping , Luleå , Lund , Norrköping , Skellefteå , Sundsvall , Södertälje , Trollhättan , Umeå , Uppsala , Varberg , Västerås , Växjö , Örebro , Örnsköldsvik , Östersund , Pendlingskommuner , Bjuv , Boxholm 389 0, Bromölla 907 0, Eslöv , Essunga 450 0, Forshaga 941 2, Gagnef 757 0, Gnesta , Grästorp 459 4, Habo , Hammarö , Höganäs , Hörby , Höör , Kil 980 2, Knivsta , Krokom , Kumla , Kungsör 654 0, Kävlinge , Lekeberg 559 2, Mullsjö , Munkedal 725 0, Mörbylånga 964 2, Norberg 385 0, Nykvarn 881 0, jämförelsetal del

22 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg tabell 1 Genomsnittligt antal Kostnad Avgifts- Öppen förskola Öppen fritidstotalt inskrivna barn därav finansierings- kostnad totalt verksamhet totalt därav (tkr) kommunal grad (%) (tkr) kostnad totalt Kommun i enskild totalt (tkr) (tkr) regi (%) Nynäshamn , Orust , Sigtuna , Sjöbo , Stenungsund , Storfors 285 0, Svalöv , Säter 778 9, Söderköping , Timrå , Trosa , Vänersborg , Vännäs 678 0, Åstorp , Älvkarleby 608 8, Glesbygdskommuner , Arjeplog 185 9, Arvidsjaur 456 0, Berg 529 3, Bjurholm , Bräcke , Dals-Ed 319 0, Dorotea 179 0, Gällivare , Härjedalen 682 9, Jokkmokk , Ljusdal , Lycksele 940 1, Malung 689 1, Malå 249 0, Nordmaling 509 8, Norsjö 309 0, Ockelbo 365 2, Orsa 442 4, Ovanåker 788 7, Pajala 344 8, Ragunda 342 5, Robertsfors 504 6, Rättvik 618 0, Sorsele 195 8, Storuman 423 5, Strömsund 757 2, Torsby , Vansbro 387 1, Vilhelmina , Vindeln 331 0, Ydre 260 0, Ånge 584 2, Åre 729 5, Årjäng , Åsele 177 0, Älvdalen 459 2, Älvsbyn 610 0, Överkalix 140 0, Övertorneå 310 5, jämförelsetal del

23 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg tabell 1 Genomsnittligt antal Kostnad Avgifts- Öppen förskola Öppen fritidstotalt inskrivna barn därav finansierings- kostnad totalt verksamhet totalt därav (tkr) kommunal grad (%) (tkr) kostnad totalt Kommun i enskild totalt (tkr) (tkr) regi (%) Varuproducerande komm , Alvesta , Emmaboda 638 5, Fagersta 800 9, Finspång , Gislaved , Gnosjö 807 6, Grums 585 7, Götene , Herrljunga , Hofors 641 0, Hylte 776 3, Laxå 361 0, Lessebo 638 2, Ljungby , Markaryd 643 0, Mönsterås 912 5, Nybro , Nässjö , Olofström 905 0, Osby 937 0, Oskarshamn , Oxelösund 665 8, Perstorp 506 0, Sotenäs 551 0, Surahammar 798 0, Svenljunga 733 5, Sävsjö 794 2, Tibro 732 5, Tranemo 920 6, Tranås , Ulricehamn , Uppvidinge , Vaggeryd , Vara , Vetlanda , Vårgårda 892 4, Värnamo , Älmhult , Örkelljunga 594 2, Östra Göinge 978 0, Övriga, > inv , Alingsås , Arvika , Boden , Bollnäs , Borlänge , Enköping , Falkenberg , Falköping , Gotland , Hudiksvall , Härnösand , Hässleholm , Karlshamn , Karlskoga , jämförelsetal del

24 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg tabell 1 Genomsnittligt antal Kostnad Avgifts- Öppen förskola Öppen fritidstotalt inskrivna barn därav finansierings- kostnad totalt verksamhet totalt därav (tkr) kommunal grad (%) (tkr) kostnad totalt Kommun i enskild totalt (tkr) (tkr) regi (%) Katrineholm , Landskrona , Lidköping , Ludvika , Mark , Mjölby , Motala , Norrtälje , Nyköping , Piteå , Ronneby , Sandviken , Skövde , Strängnäs , Söderhamn , Trelleborg , Uddevalla , Västervik , Ystad , Ängelholm , Övriga, inv , Arboga 986 1, Avesta , Båstad , Eksjö , Flen , Hagfors , Hallsberg , Hallstahammar , Heby , Hedemora , Hultsfred 905 0, Kalix , Kiruna , Klippan , Kramfors , Kristinehamn , Köping , Laholm , Leksand 971 6, Lindesberg , Lysekil 939 1, Mariestad , Mora , Sala , Simrishamn , Skara , Sollefteå , Sunne 965 6, Säffle , Sölvesborg , Tidaholm 999 2, Tierp , Tingsryd 826 2, Tomelilla , Vimmerby , Åmål 924 4, Östhammar , jämförelsetal del

25 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg tabell 1 Genomsnittligt antal Kostnad Avgifts- Öppen förskola Öppen fritidstotalt inskrivna barn därav finansierings- kostnad totalt verksamhet totalt därav (tkr) kommunal grad (%) (tkr) kostnad totalt Kommun i enskild totalt (tkr) (tkr) regi (%) Övriga, < inv , Aneby 448 0, Askersund 770 1, Bengtsfors 583 4, Borgholm 734 9, Degerfors 730 0, Eda 595 0, Filipstad 656 2, Färgelanda 482 0, Gullspång 293 0, Haparanda 617 9, Hjo 621 5, Hällefors 392 0, Högsby 396 3, Karlsborg 493 9, Kinda 728 8, Ljusnarsberg 350 1, Mellerud 593 0, Munkfors 243 8, Nora 790 4, Nordanstig 583 1, Skinnskatteberg 307 0, Smedjebacken 599 0, Strömstad 819 6, Tanum , Torsås 482 0, Töreboda 638 0, Vadstena , Valdemarsvik 569 6, Vingåker 653 3, Åtvidaberg 990 7, Ödeshög 375 4, Samtliga kommuner Max , % , % , Median , % 678 2, % 433 0, Min 140 0, Efter folkmängd , , , , , , , , , jämförelsetal del