Utbildningsresultat Riksnivå

Transkript

1 Rapport Utbildningsresultat Riksnivå Sveriges officiella statistik om förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning. Del 1, 2012

2 Skolverkets diarienummer (registration number): :57 ISSN: ISRN: SKOLV-R-369-SE Publicerad av Skolverket, Stockholm, Sweden Formgivare för Pdf-fil: Ordförrådet AB Omslagsbild: Maimidesign Stockholm 2012

3 Skolverkets rapport 369 Utbildningsresultat Riksnivå Sveriges officiella statistik om förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning Del 1 Grundskola, Gymnasieskola, Komvux och Utbildning i svenska för invandrare Ämnesord: Statistik, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare, betyg, utbildningsresultat

4 Educational Results National level Official Statistics for pre-school, leisure-time centre, schools and adult education Swedish National Agency for Education Tidigare utgåvor i samma serie: Skolan i siffror 1995: Del 1, Del 2 (Best. nr 95:150 resp 95:162) Skolan i siffror 1996: Del 1, Del 2 och Del 3 (Best. nr 96:190, 96:220, 96:230) Skolan i siffror 1997: Del 1, Del 2 och Del 3 (Best. nr 97:279, 97:290, 97:298) Skolan i siffror 1998: Del 1, Del 2 och Del 3 (Best. nr 98:335, 98:357, 98:390) Barnomsorg och skola i siffror 1999: Del 1, Del 2, Del 3 (Best. nr 98:424, 99:449 och 99:468) Barnomsorg och skola i siffror 2000: Del 1-3, (Best nr 00:525, 00:544 resp. 00:570) Barnomsorg och skola i siffror 2001: Del 1 (Best nr 00:59, Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror 2001: Del 2 (Best nr 01:622), Del 3 (Best nr 01:663) Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror 2002: Del 1 (01:693, 02:723 resp. 02:750) Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror 2003: Del 1 (02:777), del 2 (03:810), del 3 (03:819) Officiell statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2004 resp. 2005, Utbildningsresultat (del, Barn, Elever och personal, (del 2) och Kostnader (del 3) - riksnivå Officiell statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2006, Utbildningsresultat (del, Barn, Elever och personal (del 2) och Kostnader (del 3) - riksnivå Officiell statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2007, Utbildningsresultat (del, Barn, Elever och personal (del 2) och Kostnader (del 3) - riksnivå Officiell statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2008, Utbildningsresultat (del, Barn, Elever och personal (del 2) och Kostnader (del 3) - riksnivå Officiell statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009, Utbildningsresultat (del, Barn, Elever och personal (del 2) och Kostnader (del 3) - riksnivå Officiell statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2010, Utbildningsresultat (del, Barn, Elever och personal (del 2) och Kostnader (del 3) - riksnivå Officiell statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2011, Utbildningsresultat (del, Barn, Elever och personal (del 2) och Kostnader (del 3) - riksnivå

5 Previous publications in the same series: Scholastic statistics 1995:1 Pupils-Teachers-Grades, 1995:2 Costs 1996:1 Grades and Education Results, 1996:2 Pupils and teachers, 1996:3 Costs Scholastic statistics 1997:1 Grades and Education Results, 1997:2 Pupils and teachers, 1997:3 Costs Scholastic statistics 1998:1 Grades and Education Results, 1998:2 Pupils and teachers, Child care and school statistics 1998:3 Costs Child care and school statistics 1999:1 Grades and Education Results, 1999:2 Children, Staff, Pupils and Teachers, 1999:3 Costs Child care and school statistics 2000:1 Grades and Education Results, 2000:2 Children, Staff, Pupils and Teachers, 2000:3 Costs Child care and school statistics 2001:1 Grades and Education Results, 2001:2 Children, Staff, Pupils and Teachers, 2001:3 Costs Statistics for child care, school and adult education 2002:1 Grades and Education Results, 2002:2 Children, Staff, Pupils and Teachers, 2002:3 Costs Statistics for child care, school and adult education 2003:1 Grades and Educational Results, 2003:2 Children, Staff, Pupils and Teachers, 2003:3 Costs Statistics for child care, school and adult education 2004:1 Grades and Educational Results, 2004:2 Children, Staff, Pupils and Teachers, 2004:3 Costs Statistics for child care, school and adult education 2005:1 Grades and Educational Results, 2005:2 Children, Staff, Pupils and Teachers, 2005:3 Costs Statistics for child care, school and adult education 2006:1 Grades and Educational Results, 2006:2 Children, Staff, Pupils and Teachers, 2006:3 Costs Statistics for child care, school and adult education 2007:1 Grades and Educational Results, 2007:2 Children, Staff, Pupils and Teachers, Costs 2007:3, Statistics for child care, school and adult education 2008:1 Grades and Educational, Results, 2008:2 Children, Staff, Pupils and Teachers, 2008:3 Costs Statistics for child care, school and adult education 2009:1 Grades and Educational Results, 2009:2 Children, Staff, Pupils and Teachers, 2009:3 Costs Statistics for child care, school and adult education 2010:1 Grades and Educational Results, 2010:2 Children, Staff, Pupils and Teachers, 2010:3 Costs Statistics for child care, school and adult education 2011:1 Grades and Educational Results, 2011:2 Children, Staff, Pupils and Teachers, 2011:3 Costs

6

7 Förord Skolverket presenterar här den första delen av tre i 2012 års officiella statistik om förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning. De statistiska uppgifterna omfattar således alla verksamhetsformer inom Skolverkets ansvarsområde. Denna första rapport behandlar Utbildningsresultat och följs i maj och september av rapporter om Barn, elever och personal, respektive Kostnader. SCB har på Skolverkets uppdrag producerat den statistik som presenteras här. Från och med 2004 publiceras Skolverkets officiella statistik enbart på Skolverkets hemsida. För att öka tillgängligheten till statistiken genomfördes en omarbetning av Skolverkets statistiksida som togs i drift Statistiken publiceras där per verksamhetsform på riksnivå (officiell statistik) samt läns- och kommunnivå. De nationella uppgifterna samlas därefter i serien med officiell statistik Utbildningsresultat Riksnivå, Barn, elever och personal Riksnivå, samt kostnader Riksnivå. På Skolverkets hemsida finner du även SIRIS, som bl.a. presenterar uppgifter om betyg och utbildningsresultat på skolnivå samt uppgifter om antal lärare och elever i grundskolan och gymnasieskolan. Vi tar gärna emot synpunkter och idéer om hur Skolverkets officiella statistik kan vidareutvecklas. För allmänna och övergripande synpunkter och frågor om rapporterna hänvisas till Skolverkets enhet för utbildningsstatistik, tel För frågor om enskilda statistikuppgifter kontakta i första hand SCB, Enheten för statistik om utbildning och arbete, som har tillgång till grundmaterialet, tel Stockholm i mars 2012 Christina Sandström Enhetschef Helena Lindman Undervisningsråd

8 Innehåll Den officiella statistiken om förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning Beskrivning av tabellerna Mer statistik om förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning Tabeller Tabellförteckning Grundskolan Gymnasieskolan Komvux Svenskundervisning för invandrare List of tables List of terms Bilagor Bilaga 1: Uppgifternas tillförlitlighet Bilaga 2: Kommungruppsindelning 2011, definitioner

9 Den officiella statistiken om förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning Utbildningsresultat 2012 riksnivå 9

10 Den officiella statistiken om förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning Ansvaret för att publicera den officiella statistiken om skolväsende och barnomsorg låg t o m 1993/94 hos SCB som publicerade den i Statistiska Meddelanden (SM). Skolverket tog fr o m budgetåret 1994/95 över ansvaret för statistik om skolverksamheten och Socialstyrelsen tog över statistik om barnomsorg i samband med en förändrad ansvarsfördelning för statlig statistik. När Skolverket den 1 januari 1998 övertog myndighetsansvar och därmed statistikansvar för barnomsorgen utökades publiceringen med statistik för detta områden. Skolverket har utvecklat en modell för publicering av den officiella statistiken. Syftet har varit att statistiken skall ha en hög aktualitet ha en tydlig struktur beskriva helheter få en ökad spridning. Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, fritidshem (tidigare skolbarnsomsorg), skola och vuxenutbildning publiceras i tre delar per år. Statistiken omfattar alla verksamhetsformer som ligger inom Skolverkets ansvarsområde. mars Utbildningsresultat (föregående läsår) maj Barn, elever och personal (innevarande läsår, mätdag under höstterminen) september Kostnader (föregående kalenderår) Statistiken presenteras för respektive verksamhetsområde dvs förskoleverksamhet, fritidshem, förskoleklass, grundskola, sameskola, specialskola, grundsärskola, gymnasiesärskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare och svensk utbildning i utlandet. Skolverkets officiella statistik, tabeller i Excel-format, finner du på hemsidan under statistik & analys/statistik per verksamhetsform (förskola, förskoleklass, grundskola etc.). Länk till publikationen (som publiceras i Skolverkets publikationsdatabas) i Pdf-format hittar du i anslutning till de publicerade tabellerna. Utbildningsresultat (SOS del gavs första gången ut på engelska år 2001 och har fr om 2003 tom 2009 årligen översatts till engelska. Skolverket presenterar också uppgifter om betyg och utbildningsresultat från grundskola och gymnasieskola i databasen SIRIS, som finns på Skolverkets hemsida, SIRIS, Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsinformationssystem innehåller uppgifter på nationell, kommunal och skolnivå om utbildnings- och provresultat samt uppgifter om antal lärare och elever i grundskolan och gymnasieskolan. I SIRIS finns även analysverktyget SALSA som är ett verktyg som kan användas för att bedöma grundskolors samlade betygsresultat efter att viss hänsyn tagits till skolornas elevsammansättning. 1 Grundskolans och gymnasieskolans utbildningsresultat från våren 2011, publicerades på Skolverkets webb i november respektive december Utbildningsresultat 2012 riksnivå 10

11 Beskrivning av tabellerna Redovisningen sker som nämnts på riksnivå, ofta kompletterad med spridningsmått för kommuner och medelvärden för olika kommungrupper. I flera tabeller redovisas också utvecklingen under de senaste åren. För respektive skolform redovisas verksamheten med avseende på olika typer av huvudmän, d v s de som har ansvaret för verksamheten t ex kommuner, landsting, staten eller fristående huvudmän. Redovisningen sker på ett likartat sätt för alla skolformer. Till varje tabell finns förklaringar och definitioner. Där ges också en upplysning om var man kan hitta motsvarande uppgifter för tidigare år. Spridningsmått för kommuner I huvudsak redovisas rikssiffror i tabellerna. I flera fall har det dock bedömts intressant att studera spridningen mellan kommuner för olika variabler. En särskild typ av tabeller i rapporten presenterar därför maximivärde, minimivärde, median, kvartiler och percentiler för olika variabler. För en ovan statistikanvändare kan det vara svårt att förstå innebörden av dessa tabeller och hur man skall läsa dem. En utförlig beskrivning ges därför i följande text. Tabeller med spridningsmått redovisar endast uppgifter om verksamhet med kommuner som huvudman. För varje variabel, dvs varje kolumn för sig, har kommunerna rangordnats med avseende på just den variabeln. På översta raden redovisas värdet för den kommun som har det högsta värdet på den variabeln, dvs. max-värdet. På motsvarande sätt redovisas det lägsta värdet som någon kommun har för den variabeln på raden längst ner i tabellen, dvs. min-värdet. Procentsatserna i tabellernas förspalt, 90%, 75%, 50%, 25% och 10%, anger hur stor andel av kommunerna som har ett värde på den aktuella variabeln som är lägre än det värde som anges i kolumnen för variabeln. I exempelvis tabell 3 A, Slutbetyg i årskurs 9 läsåret 2010/11 (spridningsmått för kommuner), tredje sifferkolumnen Genomsnittligt meritvärde, har samtliga 290 kommuner rangordnats efter det genomsnittliga meritvärdet i respektive kommun. Kommunen med högst genomsnittligt meritvärde hade 251,6 (max-värdet) medan den kommun som hade lägst genomsnittligt meritvärde hade 171,2 (min-värdet). På samma sätt kan man utläsa att hälften av kommunerna hade ett genomsnittligt meritvärde som var lägre än 204,4 och 90% av kommunerna hade lägre meritvärde än 220,0. Eftersom kommunerna rangordnas utifrån respektive variabel i tabellen, kan man bara läsa dessa tabeller lodrätt, dvs varje kolumn för sig. Vi fortsätter med tabell 3 A som exempel och tittar på kolumnen Andel som har godkända betyg i svenska/ svenska som andraspråk, matematik och engelska. Här har vi en ny rangordning av kommunerna jämfört med kolumnen Genomsnittligt meritvärde. Det innebär att den kommun som har högst andel godkända i svenska/ svenska som andraspråk, matematik och engelska (max-värdet) inte alls behöver vara samma kommun som hade högst meritvärde. För att markera att varje kolumn ska läsas för sig och oberoende av övriga kolumner, har heldragna linjer dragits mellan alla kolumner i denna typ av tabeller. I beräkningen av de spridningsmått som avser kolumner med antalsuppgifter ingår samtliga kommuner, även de kommuner som inte har skolformen. Det innebär att för antalet elever i gymnasieskola och komvux kan alltså värdet 0 förekomma som minimivärde. Utbildningsresultat 2012 riksnivå 11

12 Beräkning av de spridningsmått som avser kolumner med uppgifter om andelar och relationstal omfattar bara de kommuner där en sådan beräkning är relevant, dvs. där respektive skolform förekommer. Detta medför t ex för kommuner som saknar elever i en skolform, att andelen kvinnor inte kan beräknas. Därav följer att min-värdet för antalet elever kan vara noll (0), medan minvärdet för andelen kvinnor oftast är större än noll (0). För de tabeller som avser gymnasieskola, komvux och svenskundervisning för invandrare påverkas beräkningen av spridningsmått också av de kommunalförbund som finns inrättade för dessa skolformer. I dessa tabeller gäller, att kommunalförbunden jämställts med kommun och har tagits med i beräkningen av spridningsmåtten. Kommuner, vars värden för en eller flera variabler av någon anledning är alltför osäkra för att redovisas, ingår inte i beräkningen för respektive variabel. Medelvärden för kommungrupper Ett annat sätt att visa hur värdet på en variabel kan variera för olika kommuner är att gruppera liknande kommuner med varandra och redovisa medelvärden för respektive grupp av kommuner. Vi har använt oss av Sveriges Kommuner och Landstings gruppering av kommunerna (från år 201 i följande grupper: Storstäder Förortskommuner till storstäder Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerande kommuner Glesbygdskommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region Grupperingen grundar sig på uppgifter om kommunernas folkmängd, läge, tätortsgrad, befolkningens pendlingsmönster, invånare per kvadratkilometer samt näringslivsstruktur. Från och med år 2011 har kommungrupperna ändrats vilket medför att jämförelser med tidigare års kommungruppsvärden försvåras. En utförlig beskrivning av de kriterier som använts finns i bilaga 2. I beräkningen av medelvärden för kommungrupper ingår alla kommuner när det gäller antalsuppgifter, även sådana där skolformen inte finns. I redovisningen på raden Samtliga kommuner ingår alla kommuner där respektive skolform finns, geografiskt. Kommungruppsmedelvärden för andelar etc. är vägda, dvs. exempelvis andelen kvinnor i en viss skolform och kommungrupp är beräknad som andelen kvinnor av samtliga elever i kommungruppen. För de tabeller som avser gymnasieskola, komvux och svenskundervisning för invandrare påverkas beräkningen av de kommunalförbund som finns inrättade för dessa skolformer. I redovisningen för kommungrupper ingår varken kommunalförbunden eller de kommuner som tillhör dessa. Utbildningsresultat 2012 riksnivå 12

13 Teckenförklaringar Följande markeringar används i tabellerna: 0 betyder finns inte eller finns i så liten omfattning att det blir 0 efter avrundning.. betyder uppgift kan inte förekomma... betyder alltför osäker uppgift. Används om uppgiften är ofullständig, saknas på grund av bortfall eller om den bedöms ha dålig kvalitet eller resultatmått som baseras på färre än fem individer redovisas inte. Övriga mått som baseras på färre än tre individer redovisas inte. betyder speciell förklaring finns i anslutning till förklaringar och definitioner på tabelluppslaget. Kvalitetsfrågor mm I bilaga 1 Uppgifternas tillförlitlighet har SCB beskrivit hur datainsamlingen har genomförts, kommenterat jämförbarhet med tidigare års statistik och slutligen redovisat vilken kvalitet olika typer av uppgifter har. Där finns många viktiga kommentarer om statistiken, som är väsentliga vid tolkningen av den. Vi rekommenderar därför läsaren att ta del av innehållet! Utbildningsresultat 2012 riksnivå 13

14 Mer statistik om förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning Skolverkets övriga statistikpublikationer: Jämförelsetal om förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning (tidigare Jämförelsetal om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning) har publicerats årligen sedan 1993 och består till största delen av ett antal tabeller som redovisar jämförelsetal per kommun, landsting eller grupper av fristående skolor. Del 1, som fr.o.m publiceras under hösten, innehåller uppgifter om barn, elever, personal och utbildningsresultat. T.o.m publicerade Skolverket, årligen i september, del 2 av Jämförelsetalen. Del 2 omfattade uppgifter om huvudmännens kostnader per kommun, landsting eller grupper av fristående skolor. Från och med år 2010 ansvarar SCB för publicering av dessa kostnadsuppgifter. Från och med 2012 kommer jämförelsetal per kommun inte att publiceras i en sammanhållen Pdf på Skolverkets hemsida. Uppgifterna kommer istället att återfinnas i Skolverkets databas för jämförelsetal. Skolverkets lägesbedömning 2010 Del 1 Beskrivande data (t.o.m Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning) ger en översiktlig och statistisk beskrivning av förskola, annan pedagogisk verksamhet, fritidshem och samtliga skolformer. Den har publicerats årligen fr.o.m. hösten Rapporten kompletterar Skolverkets presentation av den officiella statistiken och utgör från och med 2010 del 1 av Skolverkets lägesbedömning. Rapporten ger översiktliga beskrivningar av samtliga verksamhetsformer och visar även utvecklingen över tid. Här varvas text med tabeller och diagram. Rapporterna från år 2000, 2003, 2006, 2009 och 2010 finns översatta till engelska. Skolverkets lägesbedömning 2011 Del 1 Beskrivande data kan liksom Skolverkets andra rapporter beställas hos Fritzes kundservice Stockholm Tel Fax e-post: skolverket@fritzes.se Rapporten finns även på Skolverkets webbplats SCB:s publikationer I SCB:s Statistiska meddelanden, serie U finns statistik om utbildningsväsendet. Exempel på innehåll är uppföljningsstudier av elever från grund- och gymnasieskola, komvux, folkhögskola samt universitet och högskola. Där finns också statistik över universitet och högskolor t ex om elever, forskare, personal, ekonomi, studiestöd m.m. Vidare finns uppgifter om kostnader för utbildningsväsendet i sin helhet. Utbildningsstatistisk årsbok (USÅ) innehåller en bred presentation av statistik om hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet och högskola. Årsboken publiceras på SCB:s webbplats. USÅ 2012 finns i PDF- och Excelformat och innehåller kommentarer till tabeller. Utbildningsresultat 2012 riksnivå 14

15 För mer information om insamlingarna eller beställning av särskilda uttag kontakta: SCB Enheten för statistik om utbildning och arbete Örebro Tel e-post: Sveriges Statistiska Databaser innehåller Sveriges officiella statistik från de statistikansvariga myndigheter som valt att publicera sig denna väg. Åtkomsten till databaserna är fr.o.m. den 1 januari 2000 kostnadsfri. Databaserna når man via Statistiska centralbyråns webbplats Ovanstående publikationer kan beställas hos SCB Publikationstjänsten Örebro Tel Fax e-post: publ@scb.se eller SCB:s webbplats Utbildningsresultat 2012 riksnivå 15

16 Utbildningsresultat 2012 riksnivå 16

17 Tabeller Utbildningsresultat 2012 riksnivå 17

18 tabellförteckning Grundskolan Betyg och prov Riksnivå Tabell 1A Elever som avslutat årskurs 9, läsåren 2006/ /11 Tabell 1B Elever som avslutat årskurs 9, läsåren 2006/ /11, forts Tabell 1C Elever som avslutat årskurs 9, läsåret 2010/11och har behörighet till nationellt program Tabell 2 Elever som avslutat årskurs 9 läsåren 2006/ /11 Tabell 3 A Slutbetyg i årskurs 9 läsåret 2010/11, spridningsmått för kommuner (kommunala skolor) Tabell 3 B Slutbetyg i årskurs 9 läsåret 2010/11, medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor) Tabell 4 Elever som lämnat grundskolan utan slutbetyg, läsåren 2006/ /11 Tabell 5 Elever som ej uppnått målen i ämnen som krävs för grundläggande behörighet, läsåren 2006/ /11 Tabell 6 A Slutbetyg från årskurs 9 för elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ej uppnått målen, läsåret 2010/11 Tabell 6 B Slutbetyg från årskurs 9 för elever i fristående skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ej uppnått målen, läsåret 2010/11 Tabell 7 A Elever med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ej uppnått målen, per ämne i årskurs 9, läsåret 2010/11 Tabell 7 B Elever med svensk bakgrund med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ej uppnått målen, per ämne i årskurs 9, läsåret 2010/11 Tabell 7 C Elever med utländsk bakgrund med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ej uppnått målen, per ämne i årskurs 9, läsåret 2010/11 Tabell 7 D Elever från fristående skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ej uppnått målen, per ämne i årskurs 9, läsåret 2010/11 Tabell 7 E Elever från fristående skolor med svensk bakgrund med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ej uppnått målen, per ämne i årskurs 9, läsåret 2010/11 Tabell 7 F Elever från fristående skolor med utländsk bakgrund med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ej uppnått målen, per ämne i årskurs 9, läsåret 2010/11 Tabell 8 A Provresultat per ämne för ämnesproven i årskurs 9, vårterminen 2011 Tabell 8 B Provresultat per ämne för ämnesproven i årskurs 9, fristående skolor, vårterminen 2011 Tabell 8 C Provresultat per ämne för ämnesproven i årskurs 9, totalt, per kön och efter föräldrarnas högsta utbildningsnivå, vårterminen 2011 Tabell 8 D Provresultat per ämne för biologi/fysik/kemi i årskurs 9, vårterminen 2011 Tabell 8 E Provresultat per ämne för biologi/fysik/kemi i årskurs 9, fristående skolor, vårterminen 2011 Gymnasieskolan Betyg och studieresultat Riksnivå Tabell 1 A Elever som slutfört gymnasieskolan, läsåret 2010/11 efter program eller anknytning till program i gymnasieskolan Tabell 1 B Elever som slutfört gymnasieskolan, läsåret 2010/11 Tabell 2 A Genomsnittlig betygspoäng för elever med slutbetyg, läsåret 2010/11, efter program eller anknytning till program i gymnasieskolan Tabell 2 B Grundläggande behörighet för elever med slutbetyg, läsåret 2010/11, efter program eller anknytning till program i gymnasieskolan Tabell 2 C Genomsnittlig betygspoäng och grundläggande behörighet för elever med slutbetyg, läsåret 2010/11, efter program och inriktning eller anknytning till program i gymnasieskolan Tabell 3 Elever med reducerat eller utökat program, läsåret 2010/11 Tabell 4 A Elever med betyg i kärnämneskurser och i projektarbete, läsåret 2010/11 Tabell 4 B Elever med betyg i matematik och naturorienterande kurser, läsåret 2010/11 Tabell 5 A Elever med betyg i valbara språk, läsåret 2010/11 (Engelska) Tabell 5 B Elever med betyg i valbara språk, läsåret 2010/11 (Franska) Tabell 5 C Elever med betyg i valbara språk, läsåret 2010/11 (Tyska) Tabell 5 D Elever med betyg i valbara språk, läsåret 2010/11 (Spanska) Tabell 5 E Elever med betyg i valbara språk, läsåret 2010/11 (Italienska) Tabell 5 F Elever med betyg i valbara språk, läsåret 2010/11 (Ryska) Tabell 6 Elever med betyg i modersmål, läsåret 2010/11 Tabell 7 Elever med betyg i karaktärsämneskurser, läsåret 2010/11 Tabell 8 A Fullföljd utbildning inom 3 år för nybörjare i år 1 den 15 oktober 2008 Tabell 8 B Fullföljd utbildning inom 3 respektive 4 år för nybörjare i år 1 den 15 oktober 2007 Tabell 8 C Fullföljd utbildning inom 3, 4 respektive 5 år för nybörjare i år 1 den 15 oktober 2006 Tabell 8 D Studieresultat inom 3 år för nybörjare i år 1 den 15 oktober 2008 Tabell 8 E Studieresultat inom 3 respektive 4 år för nybörjare i år 1 den 15 oktober 2007 Tabell 8 F Studieresultat inom 3, 4 respektive 5 år för nybörjare i år 1 den 15 oktober 2006 Tabell 9 A Övergång till komvux hösten 2010 för elever i gymnasieskolans år 3 läsåret 2009/10 Tabell 9 B Övergång till komvux läsåret 2010/11för elever i gymnasieskolans år 3 läsåret 2009/10 Tabell 9 C Övergång till komvux efter fullföljd gymnasieutbildning, läsåren 2005/ /10 Tabell 10 A Tabell 10 B Tabell 10 C Tabell 11 A Tabell 11 B Övergång till högskolan efter fullföljd gymnasieutbildning Direktövergång till högskolan för elever som fullföljt en gymnasieutbildning läsåren 2005/ /10, spridningsmått för kommuner (kommunala skolor) Direktövergång till högskolan för elever som fullföljt gymnasieutbildning läsåren 2007/ /10, medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor) Elever som fullföljt en gymnasieutbildning och erhållit slutbetyg eller motsvarande, läsåret 2007/08 (bakgrundsvariabler till tabell 11 B) Övergång till högskolan inom 3 år för elever som fullföljt en gymnasieutbildning läsåret 2007/08 Utbildningsresultat 2012 riksnivå 18

19 tabellförteckning Komvux Elever och kursdeltagare (kalenderår) Riksnivå Tabell 2 A Skolor och elever kalenderåren Tabell 2 B Skolor och elever kalenderåret 2011, spridningsmått för kommuner Tabell 2 C Skolor och elever kalenderåret 2011, medelvärden för kommungrupper Tabell 3 A Elever kalenderåren Tabell 3 B Elever kalenderåret 2011, spridningsmått för kommuner Tabell 3 C Elever kalenderåret 2011, medelvärden för kommungrupper Tabell 4 A Kursdeltagare kalenderåren Tabell 4 B Kursdeltagare kalenderåret 2011, spridningsmått för kommuner Tabell 4 C Kursdeltagare kalenderåret 2011, medelvärden för kommungrupper Tabell 5 Kurser med flest deltagare per utbildningsnivå kalenderåret 2011 Tabell 6 Elevernas ålder kalenderåren Tabell 7 Elevernas utbildningsbakgrund kalenderåren Komvux Betyg och studieresultat (kalenderår) Riksnivå Tabell 1A Tabell 1B Tabell 1C Tabell 2 Kursdeltagare kalenderåren som slutfört, avbrutit eller fortsätter utbildningen Kursdeltagare kalenderåret 2011 som slutfört, avbrutit eller fortsätter utbildningen, spridningsmått för kommuner (kommunala huvudmän) Kursdeltagare kalenderåret 2011 som slutfört, avbrutit eller fortsätter utbildningen, medelvärden för kommungrupper (kommunala huvudmän) Betygsfördelning för kursdeltagare kalenderåren som slutfört gymnasial vuxenutbildning Svenskundervisning för invandrare Elever & kursdeltagare (kalenderår) Riksnivå Tabell 1 Elever, nybörjare och kursdeltagare Tabell 2 Anordnare, elever och kursdeltagare Tabell 3 A Elever efter kön, ålder, utbildningsbakgrund, andel i läs- och skrivinlärning, andel i praktik och anordnare Tabell 3 B Elever efter modersmål och födelseland Tabell 4 Kursdeltagare efter studievägskurs och för kalenderåret 2011 uppdelat på ålder, utbildningsbakgrund, modersmål, födelseland, anordnare, läs- och skrivinlärning och praktik Svenskundervisning för invandrare Studieresultat (kalenderår) Riksnivå Tabell 1 A Kursdeltagare som slutfört, avbrutit eller fortsätter utbildningen Tabell 1 B Betygsfördelning, elevtimmar och tid mellan start- och slutdatum för kursdeltagare som slutfört kurs Tabell 2 A Studieresultat t.o.m för elever som påbörjat sin utbildning 2009, elever prioriterade efter högsta godkända studievägskurs Tabell 2 B Genomsnittligt antal elevtimmar t.o.m för elever som påbörjat sin utbildning 2009, elever prioriterade efter högsta godkända studievägskurs Tabell 2 C Genomsnittligt tid i veckor mellan start- och slutdatum t.o.m för elever som påbörjat sin utbildning 2009, elever prioriterade efter högsta godkända studievägskurs Tabell 3 Studieresultat t.o.m för elever som påbörjat sin utbildning 2009 efter kön, ålder, utbildningsbakgrund, modersmål, födelseland, deltagande i läs- och skrivinlärning, deltagande i praktik och anordnare Tabell 4 Genomsnittligt antal elevtimmar beroende på startkurs t.o.m för elever som påbörjat sin utbildning 2009 och som fått godkänt på någon kurs efter kön, ålder, utbildningsbakgrund, modersmål, födelseland, deltagande i läs- och skrivinlärning, deltagande i praktik och anordnare Tabell 5 Genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum för elever som påbörjat sin utbildning 2009 och fått godkänt på någon kurs t.o.m efter kön, ålder, utbildningsbakgrund, modersmål, födelseland, deltagande i läs- och skrivinlärning, deltagande i praktik och anordnare Svenskundervisning för invandrare Nationella slutprov (kalenderår) Riksnivå Tabell 1 Resultat på nationella slutprov år 2011 på kurs B, C och D Utbildningsresultat 2012 riksnivå 19

20 grundskolan betyg och prov riksnivå Tabell 1 A: Elever som avslutat årskurs 9 läsåren 2006/ /11 Elever som avslutat åk 9 Totalt Flickor Pojkar elever Läsår med slutbetyg med mål- och Huvudman kunskapsrel. slutbetyg Bakgrund Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar 2006/ / / / / Kommun Fristående Allmän inriktning Konfessionell Waldorf 2) Internationella skolor 3) Riksinternatskolor Elever med svensk bakgrund Elever med utländsk bakgrund Födda i Sverige Födda utanför Sv, inv. före Födda utanför Sv, inv el. senare Föräldrarnas högsta utbildning 4) Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Utbildningsresultat 2012 riksnivå 20

21 grundskolan betyg och prov riksnivå Tabell 1 B: Elever som avslutat årskurs 9 läsåren 2006/ /11 (forts.) Elever som avslutat åk 9 som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet Genomsnittligt Andel (%) elever som Andel (%) elever meritvärde har godkända betyg i som ej nått målen i ett, Läsår svenska 5), matematik flera eller alla ämnen Huvudman och engelska Bakgrund Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar 2006/07 207,3 218,8 196,5 89,1 90,4 87,9 23,9 20,7 27,0 2007/08 209,3 220,6 198,5 88,9 89,9 87,9 23,4 20,3 26,3 2008/09 209,6 220,6 198,9 88,8 89,9 87,6 23,0 20,1 25,8 2009/10 208,8 220,1 197,9 88,2 89,2 87,2 23,4 20,4 26,3 2010/11 210,6 222,1 199,6 87,9 89,0 86,9 22,7 19,7 25,4 Kommun 207,7 219,3 196,9 87,2 88,3 86,1 23,6 20,7 26,4 Fristående 229,5 239,8 218,8 93,1 93,6 92,6 16,2 13,8 18,7 Allmän inriktning 229,9 240,5 218,9 93,4 94,1 92,8 15,2 12,7 17,8 Konfessionell 221,3 229,0 211,8 89,1 88,8 89,3 24,6 22,7 26,9 Waldorf 2) 234,9 238,3 231,4 89,4 84,0 95,0 28,9 33,6 24,0 Internationella skolor 3) 226,2 231,0 224,2 97,1 100,0 95,8 100,0 100,0 100,0 Riksinternatskolor 247,7 262,6 234,4 94,7 97,8 92,0 7,4 4,4 10,0 Elever med svensk bakgrund 214,7 226,7 203,3 90,8 91,9 89,8 19,1 16,2 21,9 Elever med utländsk bakgrund 191,8 201,2 183,1 74,9 75,8 74,1 38,6 35,7 41,3 Födda i Sverige 206,6 215,5 198,3 85,2 85,3 85,2 29,7 27,0 32,1 Födda utanför Sv, inv. före ,9 214,9 196,8 85,2 84,7 85,6 28,9 27,0 30,8 Födda utanför Sv, inv el. senare 158,8 168,1 150,4 52,3 54,5 50,3 58,7 55,4 61,5 Föräldrarnas högsta utbildning 4) Förgymnasial utbildning 158,4 165,5 151,8 60,8 61,1 60,6 56,2 53,4 58,8 Gymnasial utbildning 194,7 205,6 184,2 85,0 86,3 83,8 28,3 24,7 31,7 Eftergymnasial utbildning 231,7 244,1 220,1 94,7 95,3 94,0 12,9 10,8 14,9 Utbildningsresultat 2012 riksnivå 21

22 grundskolan betyg och prov riksnivå Förklaringar och definitioner * Elever som avslutat åk 9 - Totalt antal Antal elever som har avslutat årskurs 9, dvs. elever med slutbetyg från såväl det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet som andra bedömningssystem och elever som lämnat grundskolan utan betyg i något ämne. - Antal elever med slutbetyg Antal elever som fått betyg i ett eller flera ämnen i årskurs 9, avser såväl det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet som andra bedömningssystem. - Antal elever med mål- och kunskaps- Antal elever som fått slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade relaterade slutbetyg betygssystemet (Grundskoleförordningen, GrF, 7kap). * Genomsnittligt meritvärde i åk 9 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet. Betygen mäts före prövning. * Andel elever som har godkända För att vara behörig till gymnasieskolan fram till hösten 2010 krävdes betyg i svenska, matematik och engelska godkända betyg i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas av de som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar betyg i alla ämnen och lämnat årskurs 9 ingår således). * Elever som ej nått målen Antal och andel elever som saknade betyg i ett, två eller flera resp. alla ämnen, av de elever som fått eller skulle ha fått slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. * Elever med svensk bakgrund I redovisningsgruppen "elever med svensk bakgrund" ingår följande: Elever födda i Sverige med minst en förälder född i Sverige 2) Elever med okänd bakgrund (347 st.) Observera att ovanstående elever kan vara berättigade till undervisning i modersmål och svenska som andraspråk. Se vidare 2 kap grundskoleförordningen. * Elever med utländsk bakgrund Elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. * Elever med utländsk bakgrund Elever med båda föräldrarna födda utomlands men själva är födda i Sverige. födda i Sverige * Elever med utländsk bakgrund födda Elever födda utanför Sverige som invandrat till Sverige före utanför Sverige, invandrat före 2002 Även elever med utländsk bakgrund med okänt invandringsår ingår (33 st). * Elever med utländsk bakgrund födda Elever födda utanför Sverige som invandrat till Sverige 2002 eller senare. utanför Sverige, invandrat 2002 el. senare * Föräldrarnas högsta utbildning - Förgymnasial utbildning Elever vars föräldrars högsta utbildning är genomgången folkskola/grundskola - Gymnasial utbildning Elever vars föräldrars högsta utbildning är genomgången gymnasial utbildning - Eftergymnasial utbildning Elever vars föräldrars högsta utbildning är eftergymnasial utbildning med minst 20 högskolepoäng * Elever som lämnat grund- Elever som saknade betyg i alla ämnen, elever som lämnat grundskolan skolan utan slutbetyg under årskurs 9, samt elever som lämnat grundskolan tidigare än årskurs 9. Fristående skolor inkluderar internationella skolor samt riksinternatskolor. 2) Endast 246 av eleverna med slutbetyg från Waldorf skolor har erhållit betyg enligt det måloch kunskapsrelaterade betygsystemet. 3) Endast 34 av eleverna med slutbetyg från internationella skolor har erhållit betyg enligt det måloch kunskapsrelaterade betygsystemet. 4) Uppgifter om föräldrarnas högsta utbildning saknas för 2011 elever som avslutat åk /11. 5) Alternativt Svenska som andraspråk Ytterligare information om uppgifterna finns i kvalitetsdeklarationen. Närmast föregående publicering: Grundskolan - Betyg och prov - Läsår 2009/10 - Uppgifter på riksnivå - Tabell 1 Elever som avslutat årskurs 9 läsåren 2005/ /10. Skolverkets rapport nr 356 Utbildningsresultat 2012 riksnivå 22

23 grundskolan betyg och prov riksnivå Tabell 1 C: Elever som avslutat årskurs 9 läsåret 2010/11 och har behörighet till nationellt program Elever som avslutat åk 9 som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet Andel (%) elever som är behöriga till ett högskoleförberedande program Andel (%) elever naturvetar- och ekonomi-, humanistiska estetiska som är Läsår teknik- och samhällsvetar- programmet behöriga till ett Huvudman programmet programmet yrkesprogram Bakgrund Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar 2010/11 83,5 85,3 81,8 85,2 86,9 83,6 86,7 88,1 85,4 87,7 88,9 86,7 Kommun 82,6 84,5 80,8 84,4 86,2 82,8 85,9 87,3 84,6 87,0 88,1 85,9 Fristående 89,8 90,8 88,9 90,7 91,8 89,7 92,1 92,8 91,4 92,9 93,4 92,3 Allmän inriktning 90,4 91,5 89,3 91,5 92,6 90,3 92,4 93,3 91,5 93,2 93,9 92,5 Konfessionell 83,3 84,0 82,6 85,1 85,3 84,7 87,8 87,9 87,7 89,0 88,6 89,3 Waldorf 2) 83,7 79,2 88,4 85,8 80,8 90,9 88,2 81,6 95,0 89,4 84,0 95,0 Internationella skolor 3) 97,1 100,0 95,8 0,0 0,0 0,0 97,1 100,0 95,8 97,1 100,0 95,8 Riksinternatskolor 94,7 97,8 92,0 94,7 97,8 92,0 94,7 97,8 92,0 94,7 97,8 92,0 Elever med svensk bakgrund 86,7 88,4 85,0 88,3 89,9 86,7 89,6 91,0 88,4 90,6 91,8 89,6 utländsk bakgrund 69,4 71,4 67,5 71,6 73,4 69,9 73,6 75,0 72,3 74,7 75,7 73,8 Födda i Sverige 79,4 80,6 78,3 81,9 82,8 80,9 84,0 84,6 83,4 85,0 85,1 84,8 Födda utanför Sv, inv. före ,9 80,6 79,3 82,0 82,9 81,0 84,1 84,5 83,6 85,1 84,7 85,5 Födda utanför Sv, inv el. senare 47,1 50,5 44,1 49,0 52,0 46,4 51,0 53,3 48,9 52,1 54,4 50,1 Föräldrarnas högsta utbildning 4) Förgymnasial utbildning 52,1 54,1 50,3 55,8 57,7 54,2 58,5 59,3 57,7 60,6 61,0 60,2 Gymnasial utbildning 79,0 81,5 76,7 81,3 83,5 79,3 83,3 85,0 81,7 84,8 86,1 83,4 Eftergymnasial utbildning 92,1 93,1 91,1 93,1 94,1 92,1 94,0 94,8 93,2 94,5 95,2 93,9 Utbildningsresultat 2012 riksnivå 23

24 grundskolan betyg och prov riksnivå Förklaringar och definitioner * Elever som avslutat åk 9 * Andel elever som är behöriga till För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolan krävs lägst gymnasieskolans olika program betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. För olika program krävs dessutom lägst betyget godkänd i - Yrkesprogrammen Den som väljer att studera på ett yrkesprogram måste ha godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta. För de högskoleförberedande programmen gäller godkända betyg i nio ämnen till, sammanlagt tolv. - Ekonomi-, humanistiska-, ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap samt och samhällsvetarprogrammet fem ytterligare ämnen. - Naturvetar och teknikprogrammet ämnena biologi, fysik och kemi samt sex ytterligare ämnen. - Estetiskt program nio ytterligare ämnen. Andelen beräknas av de som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar betyg i alla ämnen och lämnat årskurs 9 ingår således). * Elever med svensk bakgrund I redovisningsgruppen "elever med svensk bakgrund" ingår följande: Elever födda i Sverige med minst en förälder född i Sverige 2) Elever med okänd bakgrund (347 st.) Observera att ovanstående elever kan vara berättigade till undervisning i modersmål och svenska som andraspråk. Se vidare 2 kap grundskoleförordningen. * Elever med utländsk bakgrund Elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. * Elever med utländsk bakgrund Elever med båda föräldrarna födda utomlands men själva är födda i Sverige. födda i Sverige * Elever med utländsk bakgrund födda Elever födda utanför Sverige som invandrat till Sverige före utanför Sverige, invandrat före 2002 Även elever med utländsk bakgrund med okänt invandringsår ingår (33 st). * Elever med utländsk bakgrund födda Elever födda utanför Sverige som invandrat till Sverige 2002 eller senare. utanför Sverige, invandrat 2002 el. senare * Föräldrarnas högsta utbildning - Förgymnasial utbildning Elever vars föräldrars högsta utbildning är genomgången folkskola/grundskola - Gymnasial utbildning Elever vars föräldrars högsta utbildning är genomgången gymnasial utbildning - Eftergymnasial utbildning Elever vars föräldrars högsta utbildning är eftergymnasial utbildning med minst 20 högskolepoäng * Elever som lämnat grund- Elever som saknade betyg i alla ämnen, elever som lämnat grundskolan skolan utan slutbetyg under årskurs 9, samt elever som lämnat grundskolan tidigare än årskurs 9. Fristående skolor inkluderar internationella skolor samt riksinternatskolor. 2) Endast 246 av eleverna med slutbetyg från Waldorf skolor har erhållit betyg enligt det måloch kunskapsrelaterade betygsystemet. 3) Endast 34 av eleverna med slutbetyg från internationella skolor har erhållit betyg enligt det måloch kunskapsrelaterade betygsystemet. 4) Uppgifter om föräldrarnas högsta utbildning saknas för 2011 elever som avslutat åk /11. Ytterligare information om uppgifterna finns i kvalitetsdeklarationen. Närmast föregående publicering: Grundskolan - Betyg och prov - Läsår 2009/10 - Uppgifter på riksnivå - Tabell 1 Elever som avslutat årskurs 9 läsåren 2005/ /10. Skolverkets rapport nr 356 Utbildningsresultat 2012 riksnivå 24

25 grundskolan betyg och prov riksnivå Tabell 2: Elever som avslutat årskurs 9 läsåren 2006/ /11 Elever som ej nått målen av de som fått eller skulle ha fått mål- och kunskapsrelaterade slutbetyg Läsår Samtliga I ett ämne Huvudman Antal Andel (%) Flickor Pojkar Antal Andel (%) Flickor Pojkar Bakgrund Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) 2006/ , , , , , ,8 2007/ , , , , , ,6 2008/ , , , , , ,9 2009/ , , , , , ,8 2010/ , , , , , ,5 Kommun , , , , , ,6 Fristående , , , , , ,0 Elever med svensk bakgr , , , , , ,0 utl. bakgr , , , , , ,1 Elever som ej nått målen av de som fått eller skulle ha fått mål- och kunskapsrelaterade slutbetyg Läsår I två eller fler ämnen I alla ämnen 2) Huvudman Antal Andel (%) Flickor Pojkar Antal Andel (%) Flickor Pojkar Bakgrund Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) 2006/ , , , , , ,2 2007/ , , , , , ,2 2008/ , , , , , ,4 2009/ , , , , , ,2 2010/ , , , , ,2 Kommun , , , , ,2 Fristående , ,0 85 0,6 36 0,5 49 0,7 Elever med svensk bakgr , , , , ,0 utl. bakgr , , , , ,1 Utbildningsresultat 2012 riksnivå 25

26 grundskolan betyg och prov riksnivå Förklaringar och definitioner * Elever som ej nått målen Antal och andel elever som saknade betyg i ett, två eller flera resp. alla ämnen, av de elever som fått eller skulle ha fått slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. * Elever med svensk bakgrund I redovisningsgruppen "elever med svensk bakgrund" ingår följande: Elever födda i Sverige med minst en förälder född i Sverige 2) Elever med okänd bakgrund (347 st.) Observera att ovanstående elever kan vara berättigade till undervisning i modersmål och svenska som andraspråk. Se vidare 2 kap grundskoleförordningen. * Elever med utländsk bakgrund Elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Fristående skolor inkluderar internationella skolor samt riksinternatskolor. 2) Uppgifter om elever som avslutat den kommunala grundskolan och som saknar betyg i alla ämnen samlas dels in via en separat undersökning dels via den ordinarie betygsinsamlingen. Den separata insamlingen berör de elever i årskurs 7, 8 och 9 som under läsåret på grund av att skolplikten upphört eller av annan orsak lämnat grundskolan och därför saknar betyg i alla ämnen. Fr.o.m. vt 2010 sker en sådan insamling även för elever som avslutat grundskolan från en fristående skola. Ytterligare information om uppgifterna finns kvalitetsdeklarationen. Närmast föregående publicering: Grundskolan - Betyg och prov - Riksnivå - Läsår 2009/10 - Tabell 2. Skolverkets rapport nr 356 Utbildningsresultat 2012 riksnivå 26

27 grundskolan betyg och prov riksnivå Tabell 3 A: Slutbetyg i årskurs 9 läsåret 2010/11, spridningsmått för kommuner (kommunala skolor) Antal Antal elever Genom- Andel (%) Andel (%) elever som ej nått målen elever som med mål- och snittligt som har Totalt I ett I två I alla ämnen avslutat kunskaps- merit- godkända ämne eller fler (saknar åk 9 relaterade värde betyg i ämnen slutbetyg) slutbetyg svenska 2), Spridningsmått matematik för kommuner och engelska Max ,6 100,0 43,2 24,3 34,0 8,8 90% ,0 94,6 34,3 11,7 23,3 2,3 75% ,2 91,6 28,4 9,3 18,3 1,4 Median ,4 87,8 23,0 7,7 14,6 0,7 25% ,3 83,7 17,9 5,9 10,5 0,0 10% ,9 80,1 13,1 4,2 6,9 0,0 Min ,2 69,2 2,0 0,0 1,0 0,0 Tabell 3 B: B: Slutbetyg i årskurs i årskurs 9 läsåret 9 läsåret 2010/11, 2010/11, medelvärden medelvärden för kommungrupper för kommungrupper (kommunala (kommunala skolor) skolor) Antal Antal elever Genom- Andel (%) Andel (%) elever som ej nått målen elever som med mål- och snittligt som har Totalt I ett I två I alla ämnen avslutat kunskaps- merit- godkända ämne eller fler (saknar åk 9 relaterade värde betyg i ämnen slutbetyg) slutbetyg svenska 2), matematik Kommungrupper 3) och engelska Samtliga kommuner ,7 87,2 23,6 7,8 14,7 1,1 Storstäder ,9 84,3 28,0 8,7 17,6 1,7 Kommuner i glesbefolkad region ,2 88,4 21,9 7,6 13,6 0,7 Förortskommuner till storstäderna ,9 90,4 19,3 6,9 11,6 0,8 Större städer ,5 86,8 23,5 7,7 14,7 1,1 Förortskommuner till större städer ,5 88,9 23,0 7,8 14,2 1,0 Pendlingskommuner ,4 87,5 23,8 7,4 15,3 1,1 Turism- och besöksnäringskommuner ,3 89,1 20,8 7,4 12,6 0,8 Varuproducerande kommuner ,5 85,8 25,3 8,5 15,9 0,9 Glesbygdkommuner ,2 85,0 23,6 8,2 14,8 0,6 Kommuner i tätbefolkad region ,1 86,2 25,3 8,2 16,0 1,1 Utbildningsresultat 2012 riksnivå 27

28 grundskolan betyg och prov riksnivå Förklaringar och definitioner * Elever som avslutat åk 9 - Totalt antal Antal elever som har avslutat årskurs 9, dvs. elever med slutbetyg från såväl det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet som andra bedömningssystem och elever som lämnat grundskolan utan betyg i något ämne. - Antal elever med slutbetyg Antal elever som fått betyg i ett eller flera ämnen i årskurs 9, avser såväl det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet som andra bedömningssystem. - Antal elever med mål- och kunskaps- Antal elever som fått slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade relaterade slutbetyg betygssystemet (Grundskoleförordningen, GrF, 7kap). * Genomsnittligt meritvärde i åk 9 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet. Betygen mäts före prövning. * Andel som har godkända betyg i För att vara behörig till gymnasieskolan fram till hösten 2010 krävdes lägst svenska, matematik och engelska betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas av de som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar betyg i alla ämnen och lämnat årskurs 9 ingår således). * Elever som ej nått målen Antal och andel elever som saknade betyg i ett, två eller flera resp. alla ämnen, av de elever som fått eller skulle ha fått slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. * Elever som lämnat grund- Elever som saknade betyg i alla ämnen, elever som lämnat grundskolan skolan utan slutbetyg under årskurs 9, samt elever som lämnat grundskolan tidigare än årskurs 9. Tabeller med spridningsmått redovisar endast uppgifter om verksamhet med kommuner som huvudman. Innebörden av tabellerna är att för varje variabel, dvs varje kolumn för sig, har kommunerna rangordnats med avseende på just den variabeln. På översta raden redovisas värdet för den kommun som har det högsta värdet på den variabeln, dvs. max-värdet. På motsvarande sätt redovisas det lägsta värdet som någon kommun har för den variabeln på raden längst ner i tabellen, dvs. min-värdet. Procentsatserna i tabellernas förspalt, 90%, 75%, 50%, 25% och 10%, anger hur stor andel av kommunerna som har ett värde på den aktuella variabeln som är lägre än det värde som är angivet i kolumnen för variabeln. 2) Kommungruppsindelningen är gjord av Sveriges Kommuner och Landsting. Kommunerna är indelade i tio grupper efter vissa strukturella egenskaper som bland annat befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. För mer information se separat flik "KomGrp". Ytterligare information om uppgifterna finns i kvalitetsdeklarationen. Närmast föregående publicering: Grundskolan - Betyg och prov - Riksnivå - Läsår 2009/10 - Tabell 3 A-B. Skolverkets rapport nr 356 Utbildningsresultat 2012 riksnivå 28