Kostnader Kommunal nivå

Transkript

1 RAPPORT Kostnader Kommunal nivå Jämförelsetal om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Del 2, 2004

2 Skolverkets rapport 246 Kostnader Kommunal nivå Jämförelsetal om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning del 2, 2004 Sammanfattning: I rapporten redovisas kostnader under 2003 för verksamhetsformer inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Totala kostnader och totala kostnader per barn/elev för t.ex. personal, undervisning, lokaler, läromedel/utrustning/skolbibliotek, elevvård, skolmåltider, skolskjutsar m.m. redovisas för varje huvudman, dvs. kommun, landsting och grupper av fristående skolor samt för sameskolan. Summary: This report shows expenditure for the child-care system, schools and the adult education system in Total expenditure and expenditure per child/ pupil, e.g. staff, tuition, facilities, teaching materials/equipment/school libraries, pupils welfare, school meals, school transport etc. are given for individual municipalities and country councils, groups of independent schools and sami schools. Ämnesord: Statistik, jämförelsetal, huvudmän, barnomsorg, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, kostnader, inskrivna barn, elever.

3 Tidigare utgåvor i samma serie: Delrapport 1993 rapport nr 7 beställn.nr 93:31 Årsrapport 1993 rapport nr 38 kan ej beställas Delrapport 1994 rapport nr 46 kan ej beställas Årsrapport 1994 rapport nr 70 beställn.nr 94:120 Delrapport 1995 rapport nr 73 beställn.nr 95:143 Årsrapport 1995 rapport nr 76 beställn.nr 95:161 Delrapport 1996 rapport nr 97 beställn.nr 96:199 Årsrapport 1996 rapport nr 106 beställn.nr 96:231 Delrapport 1997 rapport nr 129 beställn.nr 97:284 Årsrapport 1997 rapport nr 134 kan ej beställas Delrapport 1998 rapport nr 146 kan ej beställas Årsrapport 1998 rapport nr 156 beställn.nr 98:391 Delrapport 1999 rapport nr 165 kan ej beställas Årsrapport 1999 rapport nr 172 beställn.nr 99:470 Del 1, 2000 rapport nr 183 beställn.nr 00:537 Del 2, 2000 rapport nr 189 beställn.nr 00:569 Del 1, 2001 rapport nr 196 beställn.nr 01:607 Del 2, 2001 rapport nr 204 beställn.nr 01:661 Del 1, 2002 rapport nr 215 beställn.nr 02:715 Del 2, 2002 rapport nr 217 beställn.nr 02:753 Del 1, 2003 rapport nr 229 beställn.nr 03:802 Del 2, 2003 rapport nr 235 beställn.nr 03:820 Del 1, 2004 rapport nr 241 kan ej beställas Från och med 2004 kommer rapporterna inte att tryckas. Rapporterna (från årsrapport 1997 och framåt) finns tillgängliga som Pdf-filer på Skolverkets hemsida på internet. Internetadressen är: välj statistik och därefter kommunnivå. Rapporternas tabeller (från 1994 och framåt) finns även tillgängliga i excelformat. Samtliga tabeller kan föras över till den egna datorn. På samma internetadress finns uppgifter (från 1993 och framåt) dessutom tillgängliga i databasen Jämförelsetal för huvudmän. Beställningsadress (för rapporter utgivna ): Fritzes kundservice Stockholm Telefon Telefax: E-post: skolverket@fritzes.se Pris: 75 kr exkl. moms, porto och exp.kostnader Skolverkets diarienummer: :776 ISSN: ISRN: SKOLV-R-246-SE Utgiven av Skolverket, Stockholm Formgivare för Pdf-fil: Ordförrådet AB Omslagsbild: Maimidesign Stockholm 2004 JÄMFÖRELSETAL DEL 2,

4 Förord Information från det nationella uppföljningssystemet i form av jämförelsetal för huvudmännen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning publiceras två gånger per år sedan Under våren publiceras information om barn, elever, personal och utbildningsresultat. Uppgifter om kostnader publiceras under hösten. Från och med 2004 kommer rapporterna inte att tryckas. Rapporterna med jämförelsetal har i stort sett haft samma disposition från år till år, vilket gör det möjligt att studera förändringar mellan åren för olika huvudmän och verksamhetsformer. Från och med 1998 års jämförelsetal om kostnader ingår också uppgifter om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Vad gäller jämförelsetal för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har ambitionen varit att bibehålla de definitioner och nyckeltal som använts tidigare år i Jämförelsetal för Socialtjänsten. Detta för att även fortsättningsvis möjliggöra jämförelser över tid. Rapporterna med jämförelsetal riktar sig i första hand till dem som har ansvaret för genomförandet av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, dvs huvudmännen. Vår förhoppning är att materialet skall tjäna som underlag för diskussion och reflektion om den lokala verksamheten, dess organisation, kostnader och resultat. För att underlätta användningen av materialet för egna analyser finns tabellerna i denna och tidigare rapporter även tillgängliga via Skolverkets hemsida på internet både som Excel-filer och i en databas. Hela rapporten finns också tillgänglig på hemsidan som Pdf-fil. Adressen till Skolverkets hemsida är: Välj därefter kommunnivå. Rapporten har tagits fram inom Utredningsavdelningen på Skolverket. Statistiska centralbyråns (SCB) program för skolstatistik har på Skolverkets uppdrag svarat för all statistikproduktion och tabellframställning. Rapportens statistikuppgifter har granskats av uppgiftslämnarna själva och av SCB. Det kan naturligtvis fortfarande finnas brister i enstaka kommuners eller andra huvudmäns uppgifter, men SCB:s bedömning är att uppgifterna i allmänhet håller god kvalitet. Den viktigaste insatsen för denna kvalitet står uppgiftslämnarna för. Övergripande frågor med anledning av rapporten kan ställas till Skolverkets enhet för nationell uppföljning, tel För frågor om enskilda statistikuppgifter hänvisas i första hand till SCB, programmet för skolstatistik, som har tillgång till grundmaterialet, tel Stockholm i september 2004 Staffan Lundh Avdelningschef Britt-Marie Jarnhammar Projektledare JÄMFÖRELSETAL DEL 2,

5 Innehåll 1. Det nationella uppföljningssystemet Att läsa rapporten Hur tillförlitliga är uppgifterna? Att tänka på vid jämförelser över tid Några resultat Tabeller Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Tabell 1 Resurser: kostnader Förskola Tabell 1 Resurser: kostnader Familjedaghem Tabell 1 Resurser: kostnader Fritidshem Tabell 1 Resurser: kostnader Förskoleklass huvudmannens skolor samt elever folkbokförda i kommunen Tabell 1 Resurser: kostnader Förskoleklass Grundskola Fritidshem huvudmannens skolor Tabell 1 Resurser: kostnader Grundskola huvudmannens skolor Tabell 1 Resurser: kostnader Tabell 2 Resurser: kostnader 2003, forts Grundskola elever folkbokförda i kommunen Tabell 3 Resurser: kostnader Specialskola huvudmannens skolor Tabell 1 Resurser: kostnader Särskola obligatorisk huvudmannens skolor Tabell 1 Resurser: kostnader Särskola gymnasiesärskola huvudmannens skolor Tabell 2 Resurser: kostnader 2003, forts Gymnasieskola huvudmannens skolor Tabell 1 Resurser: kostnader Tabell 2 Resurser: kostnader 2003, forts JÄMFÖRELSETAL DEL 2,

6 Gymnasieskola elever folkbokförda i kommunen Tabell 3 Resurser: kostnader Komvux huvudmannens skolor Tabell 1 Resurser: kostnader Tabell 2 Resurser: kostnader Särvux huvudmannens skolor Tabell 1 Resurser: kostnader Svenska för invandrare huvudmannens skolor Tabell 1 Resurser: kostnader Strukturella faktorer för kommuner Tabell 1 Strukturella faktorer Bilagor Bilaga 1 Definitioner och kommentarer Bilaga 2 Uppgifternas tillförlitlighet Bilaga 3 Kommungrupperingar JÄMFÖRELSETAL DEL 2,

7 1. Det nationella uppföljningssystemet En förutsättning för utveckling av en verksamhet är att den följs upp och utvärderas. Ett av redskapen för uppföljning av barnomsorgs- och skolverksamhet är det nationella uppföljningssystemet. Information från systemet redovisas två gånger per år i form av jämförelsetal för huvudmännen. Huvudmännen för barnomsorg, skola och vuxenutbildning är uppgiftslämnare till uppföljningssystemet. De föreskrifter som anger vilka uppgifter som skall lämnas för skolan återfinns i Skolverkets författningssamling. Två rapporter per år De första rapporterna i föreliggande serie utkom 1993 och den här rapporten är således den tolfte i ordningen 1. Jämförelsetalen publiceras i två delar. Del 1 innehåller uppgifter om barn, elever, personal och utbildningsresultat för olika verksamhetsformer och huvudmän och utkommer under våren. Del 2, som utkommer under hösten, innehåller uppgifter om kostnader. Skolverket övertog den 1 januari 1998 myndighetsansvaret för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg från Socialstyrelsen. Skolverket har därmed ansvar för insamling och publicering av statistik för dessa verksamhetsformer. Jämförelsetal för olika verksamhetsformer inom barnomsorgen har tidigare publicerats i Jämförelsetal för Socialtjänsten som kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst (e-post socialstyrelsen@strd.se). Från och med 2004 publiceras rapporten endast på Skolverkets hemsida. Internetadressen är: Underlag för reflektion och diskussion Sammantaget ger jämförelsetalen i de årliga rapporterna en bild av hur huvudmännen organiserar sin verksamhet, vilka resurser som används och vilka resultat som uppnås. Vår förhoppning är att materialet skall komma till användning som underlag för reflektion och diskussion om den egna verksamheten samt möjliggöra jämförelser av den egna verksamheten i förhållande till andras. Huvuddelen av måtten är desamma år från år för att möjliggöra jämförelser över tid. För att underlätta egna analyser finns rapporternas tabeller (från 1994 och framåt) tillgängliga via Skolverkets hemsida. Under hösten 2001 öppnade Skolverket databasen SIRIS (Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsinformationssystem) som innehåller en mängd information om skolors kvalitet och resultat. I SIRIS presenteras bland annat uppgifter på skolnivå om betyg och utbildningsresultat för elever som avslutat grundskolan och gymnasieskolan. I SIRIS finns också analysverktyget SALSA som kan användas för att bedöma grundskolors samlade betygsresultat efter att viss hänsyn tagits till skolornas elevsammansättning. SIRIS kan nås via SIRIS-ikonen på Skolverkets hemsida eller via direktlänken 1 Se förteckning på sidan 2. JÄMFÖRELSETAL DEL 2,

8 2. Att läsa rapporten Redovisningen i denna rapport omfattar dels förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 2, dvs. förskola, familjedaghem, fritidshem och de öppna verksamheterna, dels samtliga skolformer med undantag för kompletterande utbildningar och Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL). Redovisningen sker främst i form av jämförelsetal för respektive barnomsorgs- och skolhuvudman och/eller hemkommun. Kommunerna redovisas i nio grupper sorterade efter strukturella egenskaper som till exempel befolkningsstorlek och näringslivsstruktur enligt Svenska Kommunförbundets indelning (se Bilaga 3). Fristående skolor på grundskolenivå redovisas aggregerade i grupper efter sin inriktning. Internationella skolor och riksinternatskolor redovisas separat. På gymnasienivå redovisas uppgifter för fristående gymnasieskolor, internationella skolor och riksinternatskolor. Hur analyseras materialet? Materialet i rapporten är omfattande och innehåller information som är intressant ur många olika aspekter. Resultaten genererar många nya frågor om vad som ligger bakom de förhållanden som redovisas, vilket förhoppningsvis kommer att stimulera till egna analyser och utvärderingar hos huvudmännen. Vid en analys av materialet är det viktigt att vara medveten om att det kan finnas många förklaringar till de skillnader mellan kommuner och huvudmän som framkommer. Det kan vara skillnader såväl i förutsättningar och behov som i hur effektivt olika kommuner eller huvudmän organiserat sin verksamhet och utnyttjar sina resurser. Skillnaderna kan även vara ett uttryck för olika prioriteringar. Det kan emellertid också vara brister i statistiken som ligger bakom skillnader. Trots ett omfattande granskningsarbete, bland annat av uppgiftslämnarna själva 3, kan fortfarande vissa brister i materialet förekomma. Det också viktigt att vara medveten om att vissa mått är beräknade på ett så litet antal barn/elever att även relativt stora avvikelser från riksmedelvärdet kan förklaras av tillkomst eller avsaknad av exempelvis en eller ett par barn/elever. Detta gäller naturligtvis i första hand små kommuner samt delverksamheter och verksamhetsformer med ett litet antal barn/elever. Materialet i rapporten ger ingen grund för betygssättning av barnomsorgseller skolverksamheten hos en huvudman. Det nationella uppföljningssystemet och föreliggande rapport är i grunden beskrivande. Vill man söka orsakssamband och förklaringar till vissa värden måste man gå vidare och skaffa kompletterande information. När det gäller förklaringar till enstaka värden är det oftast huvudmannen som kan ge sådana. 2 I rapporten används även benämningen barnomsorg för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 3 Bl.a. återrapporterar SCB till kommunerna de jämförelsetal avseende kostnader som skall publiceras. Kommunerna har därmed en möjlighet att kontrollera att de jämförelsetal som avser kommunens barnomsorgs- och skolverksamhet verkar rimliga (se Bilaga 2). JÄMFÖRELSETAL DEL 2,

9 Definitioner Definitioner och förklaringar av de jämförelsetal och andra uppgifter som redovisas i tabellerna finns i en definitionsruta i tabellens slut. Många uppgifter kommenteras också mer utförligt i Bilaga 1 och 2. Eftersom många jämförelsetal enbart utifrån benämningen i tabellhuvudet skulle kunna beräknas på flera olika sätt, är det avgörande för tolkningen av talen att känna till de exakta definitionerna. Följande markeringar används i tabellerna 0 betyder att uppgift inte finns hos huvudmannen eller finns i så liten omfattning att den blir 0 efter avrundning.. betyder att uppgift inte kan förekomma, t.ex. uppgift om ersättning per elev till fristående skola i en kommun som inte köper någon verksamhet av fristående skolor... betyder alltför osäker uppgift. Används om uppgiften är ofullständig, saknas på grund av bortfall eller om den bedömts ha dålig kvalitet... betyder också att uppgift ej redovisas på grund av att antalet enheter i redovisningsgruppen är mindre än tre och uppgiften bedömts som känslig. Om t.ex. antalet elever i en skolform är en eller två sätts.. för kostnaden per elev. 1) 2) * betyder att särskild förklaring finns i definitionsrutan vid tabellens slut. JÄMFÖRELSETAL DEL 2,

10 3. Hur tillförlitliga är upgifterna? Insamlingen De uppgifter som redovisas i denna rapport har samlats in av SCB på uppdrag av Skolverket. Insamling av barn-, elev- och personaluppgifter har skett antingen på pappers- eller elektroniska blanketter eller genom uttag ur administrativa register. Genom en förfrågan före insamlingsåret har kommunerna själva haft möjlighet att avgöra om uppgiftsinsamlingarna avseende elever, lärare m.m. skall skickas till enskilda skolor eller till kommunen centralt för att besvaras. Information om barn och personal inom barnomsorgen har lämnats antingen från den förvaltning som ansvarar för dessa verksamheter eller från de grundskolor där verksamheterna är förlagda. Uppgifter om kostnader och intäkter för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning har för kommuner i allmänhet lämnats från barn- och ungdomsförvaltningen (eller motsvarande) av personal som arbetar med barnomsorgs- och skolekonomiska frågor. Uppgifterna har genomgående lämnats på elektroniska blanketter. På dessa görs flera logiska kontroller av uppgifterna och preliminära jämförelsetal beräknas så att uppgiftslämnarna direkt får möjlighet att kontrollera rimligheten i lämnade uppgifter. Ett omfattande påminnelse-, gransknings- och rättningsarbete samt komplettering av inkommet material har gjorts av SCB. Den viktigaste insatsen för kvaliteten bidrar ändå uppgiftslämnarna själva med genom att lämna uppgifter med god tillförlitlighet. I Bilaga 2 ger SCB en utförlig kvalitetsredovisning av statistiken. Samordning med räkenskapssammandraget Insamlingen av uppgifter om kommunernas kostnader och intäkter för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning har sedan 1999 års insamling 4 samordnats med SCB:s insamling av uppgifter om kostnader för all kommunal verksamhet, det s.k. räkenskapssammandraget (RS). Det innebär att uppgifterna har samlats in på samma Excel-blankett men i separata delar (flikar). De uppgifter som lämnas måste överensstämma mellan RS och den separata del som innehåller mer specificerad information kring barnomsorg och skolverksamhet. Samordningen har inneburit ett utvidgat samarbete mellan barn- och ungdomsförvaltning och ekonomikontor (eller motsvarande funktioner) i arbetet med att ta fram uppgifter till de båda undersökningarna. Barnoch ungdomsförvaltningens (eller motsvarande) mer detaljerade kunskap om verksamheternas kostnader kan då tas tillvara i RS och vice versa. Syftet med samordningen är självfallet att uppgifterna för alla olika kommunala verksamheter skall bli mera jämförbara och av högre kvalitet. Tidigare uppgiftsinsamlingar av kostnader och intäkter för skolverksamheten och i viss mån för barnomsorgen, genomfördes skilt från RS, men viss granskning av uppgifterna samordnades. Uppgifter ur RS publiceras bl.a. i SCB:s och Svenska kommunförbundets årliga publikation Vad kostar verksamheten i din kommun? 4 Avser kostnadsuppgifter för verksamhetsåret JÄMFÖRELSETAL DEL 2,

11 De förändringar i insamlingen som genomförts för att anpassa insamlingarna till varandra innebär samtidigt svårigheter att utan vidare jämföra uppgifterna över tid. De flesta mått håller god kvalitet, men det finns förbehåll att ta hänsyn till vid jämförelser över en längre tid. Dessa tas upp i kapitel 4. Samverkan mellan verksamheter År 1998 infördes den nya skolformen förskoleklass. Ett syfte med reformen var att förskolan, skolan och fritidshemmet skulle knytas närmare varandra och att verksamheterna på så sätt skulle utvecklas. Förskoleklassen finns ofta i grundskolans lokaler och personalen arbetar i arbetslag tillsammans med personal från andra verksamheter. I många kommuner fanns redan tidigare en samverkan mellan förskolans sexårsverksamhet, skolan och fritidshemmet. På grund av att förskoleklassen på många håll är integrerad såväl personalsom lokalmässigt med grundskola och fritidshem har uppgiftslämnarna ibland tvingats göra skattningar och schablonmässiga fördelningar av kostnader för både personal och lokaler. Det faktum att kostnaderna varit svåra att fördela mellan olika integrerade verksamheter påverkar uppgifter för förskoleklass, fritidshem, grundskola och i vissa fall även förskola, vilket man bör vara medveten om vid tolkning av materialet. För att underlätta jämförelser finns även en tabell som visar de sammanlagda kostnaderna för förskoleklass, grundskola och fritidshem. Fristående skolors kostnader för mervärdeskatt (moms) Fristående skolor saknar avdragsrätt för mervärdeskatt. De inköp som en fristående skola gör innehåller därför kostnader för mervärdeskatten. En kommun som upphandlar utbildning av en fristående skola får schablonmässig kompensation från det s.k. kommunkontosystemet för den moms den fristående skolan inte får dra av. Genom denna kompensation antas att kommunen inte blir belastad med någon kostnad för moms på utbildning upphandlad från fristående skola. Den schablonmässiga kompensationen utgör sex procent av kostnaden för den upphandlade utbildningen. Ur kommunens synvinkel är den fristående skolans momskostnad således ingen kostnad, däremot påverkas kostnadsnivån för fristående skolor av att momsen inte kan dras av. Momskostnadens storlek kan variera beroende på hur stor andel upphandlade varor och tjänster den fristående skolan har. Den schablonmässiga kompensationen som kommunerna får antas generellt täcka kostnaden för momsen. Vid jämförelser mellan kostnader för kommunala skolor och fristående skolor bör således den fristående skolans merkostnad för moms beaktas. För ytterligare information om kommunkontosystemet se skatteverket.se/skatter/moms/kommunkonto.html JÄMFÖRELSETAL DEL 2,

12 4. Att tänka på vid jämförelser över tid Jämförelser över tid enklast med hjälp av www-databasen Jämförelsetalen tjänar inte bara som underlag för att jämföra värden ett visst år mellan olika kommuner. Lika intressant är att följa utvecklingen i den egna kommunen i förhållande till andra kommuner över tid. Detta görs enklast genom att utnyttja Skolverkets www-databas på Internet. I Skolverkets databas finns årets och tidigare års jämförelsetal för barnomsorg, skola och vuxenutbildning. Denna information är tillgänglig via Skolverkets hemsida på Internet. Internetadressen är: fakta/statistik/. Ur databasen är det enkelt att göra urval av ett eller flera jämförelsetal, för en eller flera kommuner och för vissa år eller för alla tillgängliga år. För barnsomsorgen finns uppgifter för åren För skolan och vuxenutbildningen finns uppgifter för åren Uttaget ur databasen kan man studera direkt på skärmen, skriva ut eller spara och bearbeta vidare i programmet Excel. För att göra jämförelser över tid måste man känna till om det skett förändringar i definitioner eller i insamlingssätt mellan åren. Förändringar i jämförelsetalen markeras, t.ex. genom att benämningen för uppgiften ändras. Förändringar kan också markeras genom att det flaggas för dem i den definition som visas i anslutning till databasuttaget. Vid jämförelser över tid används vanligtvis någon typ av index för att ta hänsyn till prisutvecklingen i sektorn eller i samhället i stort. I den analys av kostnadsutvecklingen över tid som redovisas i kapitel 5 används konsumentprisindex (KPI) för att räkna om kostnaderna från löpande till fasta priser. I Skolverkets databas anges däremot kostnaderna enbart i löpande priser. Att jämföra uppgifter om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg över tid Uppgifter om barn och personal i landets förskolor, fritidshem och familjedaghem har samlats in årligen sedan 1970-talet. Innehållet har i stort sett varit detsamma, några variabler har dock förändrats eller försvunnit och andra har tillkommit. Från och med 1991 har separata uppgifter om barnsomsorg/förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg med kommunal respektive enskild anordnare samlats in. Under de år Skolverket samlat in kostnadsuppgifter har blanketterna förändrats med syfte att förbättra statistikens kvalitet. Förändringarna kan i vissa fall medföra svårigheter att jämföra statistiken för enskilda kommuner med uppgifter från tidigare år. Det antal inskrivna barn som används för att ta fram kostnad per inskrivet barn och per heltidsbarn för olika verksamheter har från och med 1999 års rapport beräknats på ett nytt sätt. Numera används ett genomsnitt av antalet inskrivna barn i förskola, familjedaghem och fritidshem vid mätning för två på varandra följande år. 5 Ett genomsnitt av två höstinsamlingar anses, liksom för skolan, ge ett bättre mått på verksamhetsvolymen under ett kalenderår. Detta 5 Uppgifter om antal inskrivna barn som redovisas i denna rapport är ett genomsnitt av antalet inskrivna barn den 15 oktober 2002 och den 15 oktober JÄMFÖRELSETAL DEL 2,

13 påverkar jämförbarheten med tidigare år och för rättvisande jämförelser bör en omräkning övervägas. De jämförelser som redovisas i kapitel 5 baseras på omräknade värden och i Skolverkets databas har några jämförelsetal avseende verksamhetsåret 1997 räknats om för att underlätta jämförelser med uppgifter för senare år. Uppgifter om antal inskrivna barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samlas in en gång per år. I vissa kommuner ökar antalet barn senare under hösten och under våren eftersom kommunen kan erbjuda plats när behov uppstår. I andra kommuner erbjuds föräldrarna inte omedelbart plats och en kö uppstår. Det antal inskrivna barn som kostnaderna relateras till i den förra gruppen kommuner blir på så sätt underskattat, eftersom man vid mättidpunkten på hösten inte fångar ökningen i antal barn i verksamhet under hela perioden. Detta medför i sin tur att kostnaden per barn kan vara överskattad i denna grupp kommuner. Det finns dock vissa möjligheter för kommunen att under insamlingen av kostnader justera det antal barn som kostnaden relateras till. Kostnad per heltidsbarn i verksamhet i kommunal regi är ett kompletterande mått till kostnad per inskrivet barn. Uppgiften lämpar sig väl för jämförelser mellan kommuner, då det i viss mån tar hänsyn till skillnader mellan kommuner som beror på skillnader i barnens vistelsetider i verksamheten. Den genomsnittliga vistelsetiden har skattats utifrån uppgifter som lämnats av föräldrar i en föräldraundersökning om barnomsorg som genomfördes hösten Med hjälp av detta underlag beräknas en genomsnittlig vistelsetid för barn i åldern 1 5 år i förskoleverksamhet för varje kommun. Antalet heltidsbarn i en kommun beräknas sedan med hjälp av antal inskrivna barn i kommunen och den genomsnittliga vistelsetiden för kommunen. Schablonen vid omräkning är 40 timmar per vecka för ett heltidsbarn. För skolbarnsomsorg finns endast vikter på riksnivå. Yngre barn har i genomsnitt längre vistelsetid i skolbarnsomsorg än äldre och tilldelas därför högre vikt. Med hjälp av information om antal barn i olika åldersgrupper i respektive kommun beräknas antal heltidsbarn i skolbarnsomsorg per kommun. Även här är schablonen vid omräkning 40 timmar per vecka för ett heltidsbarn. De uppgifter om närvarotider som användes i tidigare rapporter om kostnader avseende kalenderåren 1997 och 1998 hämtades från en föräldraundersökning som genomfördes För 1999, 2000 och 2001 användes uppgifter från föräldraundersökningen hösten 1999 och för 2002 och 2003 användes uppgifter från 2002 års föräldraundersökning. År 1998 infördes skolformen förskoleklass, vilket kan påverka jämförelser av uppgifter om barnsomsorg över tid. Sexåringarna finns nu i förskoleklass, deltidsgrupp har försvunnit och daghem har ersatts av förskola. I förskolan finns främst barn i åldern 1 5 år. Andelen barn i fritidshem har ökat i förhållande till tiden före förskoleklassen infördes, framför allt p.g.a. att sexåringarna, som nu går i skolan, också omfattas av skolbarnsomsorg. Förskoleklass är ofta integrerad med fritidshem och grundskola, något som kan försvåra särredovisning av kostnader för olika verksamheter. Avgiftsfinansieringsgraden redovisas för olika verksamhetsformer. Måttet avser att beskriva hur stor del av kostnaden för verksamheten som finansieras genom föräldraavgifter. I vissa kommuner tas avgiften för verksamhet i enskild regi ut av kommunen och ingår därmed i kommunens redovisade intäkter. I andra kommuner tas avgiften ut direkt av den verksamhet som bedrivs i enskild JÄMFÖRELSETAL DEL 2,

14 regi. För att relatera intäkter av avgifter till den verksamhet de avser krävs därför information om hur kommunen redovisar dessa intäkter. Tidigare år har insamlingen inte kunnat ge någon tillförlitlig information om på vilket sätt avgifterna redovisas i olika kommuner. Vid beräkning av avgiftsfinansieringsgrad fram till och med 1998 relaterades intäkter från föräldraavgifter till kostnaden för verksamhet med kommunen som anordnare. Från och med 1999 relateras istället kommunernas intäkter från avgifter till den totala kostnaden för verksamheten. Detta förändrade beräkningssätt berodde på att Skolverkets redovisning anpassades till redovisningen i Vad kostar verksamheten i din kommun? Från och med 2000 års insamling ges möjlighet att särskilja intäkter av avgifter för kommunal respektive enskild verksamhet. Det innebär att vi i tabeller kan relatera intäkter från avgifter för verksamhet som kommunen anordnar till den kostnad som denna verksamhet genererar. Kvaliteten i uppgiften har därmed förbättrats medan jämförelser med tidigare år har försvårats. Att jämföra kostnadsuppgifter för skolan över tid Som nämnts i kapitel 3 har Skolverkets insamling av kommunernas kostnader för barnomsorg, skola och vuxenutbildning sedan 1999 års kostnadsinsamling samordnats med insamlingen av kommunernas räkenskapssammandrag (RS). Före samordningen genomfördes en omfattande översyn av båda insamlingarna. Översynen resulterade bl.a. i en förändring av definitionen av kommunens lokalkostnader, för att denna skulle överensstämma med definitionen av posten lokal- och anläggningskostnader i RS. I lokalkostnaden skulle t.ex. inte kostnader för fastighetsservice ingå, såvida inte kostnaden ingick i extern hyreskostnad. I insamlingen av 1998 års kostnader redovisades sådana kostnader istället under posten övriga kostnader. Många uppgiftslämnare kommenterade denna förändring och menade att man med den nya definitionen inte speglade de faktiska kostnaderna för lokaler och inventarier. Detta har inneburit att vi från och med 2000 års insamling, dvs. avseende kostnaderna för verksamhetsåret 1999, återgått till den tidigare definitionen av lokalkostnad. Uppgifterna avseende åren 1999 till 2003 är således jämförbara med motsvarande nyckeltal för 1997 och tidigare medan kostnaderna för 1998 inte går att jämföra med övriga år. I den analys för olika verksamhetsformer som redovisas i kapitel 5 är kostnaden för lokaler 1998 därför skattad för att möjliggöra jämförelser över tid. Totalkostnaden och övriga kostnadsposter är jämförbara med tidigare år och mellan olika huvudmän. Kravet på att särredovisa posterna skolledning och SYV-verksamhet slopades när insamlingen av skolans kostnader samordnades med insamlingen av det kommunala räkenskapssammandraget. Dessa kostnader redovisas från och med 1998 i posten övriga kostnader. Förskoleklass bedrivs ofta i samverkan eller helt integrerad med grundskola och fritidshem. Personal- och lokalresurser kan användas gemensamt av verksamheterna. Uppgiftslämnarna har därför ibland haft svårt att särredovisa kostnader för de olika verksamheterna, vilket påverkar jämförbarheten med tidigare år. Från och med 2000 års rapport presenteras en ny tabell där den sammanlagda kostnaden för de verksamheter som vanligtvis är integrerade redovisas. Tabellen kan sägas vara ett försök att visa genomsnittliga kostnader för ett barn över dagen. JÄMFÖRELSETAL DEL 2,

15 Från och med 2000 års rapport redovisas internationella skolor och riksinternatskolor på grundskolenivå separat. Det genomsnitt som redovisas i tabellen avser endast inriktningar av fristående grundskolor, i vilket internationella skolor och riksinternatskolor inte ingår. I rapporter från tidigare år (1999 och bakåt) ingår internationella skolor och riksinternatskolor i genomsnittet för fristående skolor, vilket bör beaktas vid jämförelser mellan olika år. Fristående skolor på gymnasienivå redovisas i grupperna fristående gymnasieskolor, internationella skolor och riksinternatskolor. Tidigare redovisades även kostnadsuppgifter för kompletterande skolor. Eftersom kompletterande utbildning skiljer sig väsentligt från fristående gymnasieskolor vad gäller utbildningsinriktningar och finansiering upphörde emellertid denna redovisning från och med 2001 års rapport. Fram till och med redovisningen i 1999 års rapport har uppgifter avseende internationella gymnasieskolor inkluderats i de uppgifter som avser fristående gymnasieskolor, vilket påverkar jämförbarhet över tid för denna inriktning. Jämför inte de här måtten med uppgifter för 1994 och tidigare! Vid längre tidsserieanalyser bör de stora förändringar som skedde i samband med insamlingen av barnomsorgens och skolans kostnader avseende verksamhetsåret 1995 beaktas. Dessa kommenteras kort här. I övrigt hänvisas till årsrapporten 1996, (Skolverkets rapport nr 106, sid. 11), där förändringarnas betydelse för jämförbarheten för skolans kostnader redovisas mer utförligt. Information om vad denna förändring inneburit för barnomsorgen finns i Jämförelsetal för socialtjänsten För en mer utförlig beskrivning av vilka mått för skolan som inte kan jämföras över en längre tid hänvisas också till Skolverkets rapport nr 134, (Skolan, Jämförelsetal för huvudmän 1997). Totalkostnaderna i de olika verksamhetsformerna inkluderar numera kommungemensamma kostnader dvs. kostnader för funktioner som ekonomikontor, personalkontor, it-enhet, gemensam växel, arkiv etc. Dessa har från och med verksamhetsåret 1995 fördelats ut på verksamheterna. Tidigare år ingick inte de kommungemensamma kostnaderna i totalkostnaden. Denna förändring omfattar all kommunal verksamhet och berör därför såväl barnomsorg som skola och vuxenutbildning. Enligt anvisningarna i uppgiftsinsamlingen om kostnader och intäkter för skolväsendet till och med 1994 har enbart kostnader för löneadministration ingått. Kostnader för andra gemensamma verksamheter, som även kommit skolan till del, har i allmänhet inte redovisats som skolkostnader före Då samtliga kommungemensamma kostnader fördelas på de egentliga verksamheterna förbättras jämförbarheten mellan kommuner. Organisatoriska lösningar kommer inte på samma sätt som tidigare att påverka vad som inkluderas i totalkostnaden, men förändringen innebär ett brott i tidsserien för total kostnad och kostnad per barn/elev mellan 1994 och Sammanfattningsvis kan således totalkostnaden jämföras mellan verksamhetsåren , medan uppgifterna för tidigare år inte kan jämföras med de senaste årens uppgifter. I kapitel 5 presenteras jämförelser för hela perioden 1991 till 2003 för grundskolan och gymnasieskolan för riket som helhet. Där har totalkostnaden åren omräknats så att den blir jämförbar med totalkostnaden för åren Det innebär att års värden har höjts med en uppskat- JÄMFÖRELSETAL DEL 2,

16 tad kostnad för kommungemensam verksamhet. Uppgifter om kostnad för barnomsorgen under perioden 1991 till 1995 är beräknad av Socialstyrelsen. Undervisningskostnaden per elev för verksamhetsåren går inte utan vidare att jämföra med de tidigare åren, eftersom måttet nu också innehåller uppgifter om kostnaden för kompetensutveckling av lärare. Denna kostnad särredovisades tidigare. Uppgifterna bedömdes dock ha bristande kvalitet och var inte möjliga att förbättra utan stora arbetsinsatser. Kravet på att särredovisa kompetensutveckling slopades därför. Genom att inkludera kostnad för kompetensutveckling i kostnaden för undervisning för åren fram till och med 1995 går det att göra jämförelser över hela tidsperioden. JÄMFÖRELSETAL DEL 2,

17 5. Några resultat Totala kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Ökade resurser till barnomsorg, skola och vuxenutbildning Under verksamhetsåret 2003 uppgick den totala kostnaden för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning till 159,5 miljarder kronor. Jämfört med 2002 har kostnaden ökat med drygt 2,5 miljarder kronor (i fasta priser), vilket motsvarar en ökning på 1,6 procent. Av den totala kostnaden utgörs 71 procent (113,0 miljarder kr) av kostnader för skolväsendet och 29 procent (46,5 miljarder kr) av kostnader för barnomsorg. Kommunernas kostnader för barnomsorg inkluderar kommunal ersättning till verksamhet i enskild regi. Den kommunala ersättningen till förskola, familjedaghem och fritidshem med enskild anordnare utgör 11,8 procent av kommunernas kostnader för barnomsorg. Av de totala kostnaderna för skolväsendet år 2003 var drygt 104 miljarder kronor kostnader för verksamhet med kommunal huvudman. Det innebär att drygt 92 procent av den totala kostnaden för skolväsendet utgörs av kommunernas kostnader. Den resterande kostnaden på nära nio miljarder kronor är kostnader för verksamhet med fristående, statlig eller landstingskommunal huvudman. En stor del av de övriga huvudmännens kostnader finansieras emellertid av kommunerna. Stor andel av den kommunala sektorn 6 Barnomsorg, skola och vuxenutbildning utgör en väsentlig del av den kommunala sektorns verksamhet. Kostnaderna för dessa verksamheter motsvarar 45 procent av kostnaden för den kommunala sektorn som helhet som uppgick till 366 miljarder kronor 7 år Av kommunernas totala kostnader svarade barnomsorgen för nära 13 procent medan skolans andel uppgick till 32 procent. I dessa kostnader ingår även ersättningar till andra anordnare och huvudmän. Övrig kommunal verksamhet, 55 % Barnomsorg, 13 % Diagram 1 Barnomsorgens och skolans andelar av den kommunala sektorns totala kostnader (366 miljarder kr) 2003 Skola, 32 % 6 Uppgifterna som redovisas i detta avsnitt är från kommunernas kostnadsredovisning (RS) som samlas in och bearbetas av Statistiska centralbyrån (SCB). 7 Kostnaden avser kommunernas egentliga, dvs. skattefinansierade, verksamhet. JÄMFÖRELSETAL DEL 2,

18 Kostnader för olika verksamhetsformer inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg består av verksamheterna förskola, familjedaghem, fritidshem samt öppen förskola och öppen fritidsverksamhet. Av verksamhetens totala kostnader står förskolan för den största delen (70 %) med 32,6 miljarder kronor år Kostnaderna för fritidshemmen var 10,3 miljarder kronor (22 %) och för familjedaghemmen 3,1 miljarder kronor (7 %). De öppna verksamheterna, dvs. öppen förskola och öppen fritidsverksamhet, utgör endast en liten del av kostnaden för barnomsorgen (1 %) och kostade knappt en halv miljard kronor år Jämfört med verksamhetsåret 2002 är den totala kostnaden för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorgen 3,6 procent högre (fasta priser) år Kostnaden för förskola och fritidshem har ökat jämfört med föregående år, medan kostnaden för familjedaghem och öppen förskola har minskat. Öppna verksamheter, 1 % Familjedaghem, 7 % Förskola, 70 % Diagram 2 Fördelning av den totala kostnaden för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorgen (46,5 miljarder kr) mellan olika verksamhetsformer 2003 Fritidshem, 22 % Kostnader för olika verksamhetsformer inom skolväsendet Skolväsendet består av elva skolformer, varav grundskolan är den största. År 2003 kostade grundskolan 70,5 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 62 procent av den totala kostnaden för skolväsendet. Gymnasieskolan står för nära 24 procent (26,9 miljarder kr), komvux för fyra procent (4,8 miljarder kr), särskolan för drygt fyra procent (5,1 miljarder kr) och svenska för invandrare (sfi) för 0,7 procent (0,8 miljarder kr). Särvux, Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL, f d Statens skolor för vuxna), specialskolan, sameskolan samt kompletterande utbildningar utgör tillsammans en procent (1,0 miljard kr) 8. Förskoleklassen, vilket är en skolform som infördes 1998, kostade 3,9 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt tre procent av den totala kostnaden för skolväsendet. 8 I Diagram 3 redovisas särvux, CFL, specialskolan, sameskolan och kompletterande utbildningar som övrig verksamhet. JÄMFÖRELSETAL DEL 2,

19 Förskoleklass, 3,5 % Övrig verksamhet, 0,9 % Komvux, 4,2 % Svenska för invandrare, 0,7 % Gymnasieskola, 23,8 % Grundskola, 62,4 % Diagram 3 Fördelning av den totala kostnaden för skolväsendet (113 miljarder kr) mellan olika verksamhetsformer 2003 Särskola, 4,5 % Skolväsendets totala kostnader har ökat med knappt en procent (ca 0,9 miljarder kr) mellan 2002 och Ökningen beror till stor del på en ökad kostnad för de största skolformerna grundskola och gymnasieskola. Även för förskoleklass, särskola, specialskola och särvux, har de totala kostnaderna ökat jämfört med föregående år, medan kostnaderna minskat för sameskola, komvux, sfi, CFL och kompletterande utbildningar. Prisutvecklingen i barnomsorg, skola och vuxenutbildning snabbare än för den privata konsumtionen Kostnadsökningen inom barnomsorg- och skolsektorn beror till stor del på att priserna för dessa verksamheter har ökat jämfört med tidigare år, bl.a. genom högre löner. Lönerna för personal i sektorn har mellan 2002 och 2003 stigit förhållandevis mer än konsumentpriserna. 10 När man studerar kostnadsförändringen för en verksamhet över tid bör man ta hänsyn till prisutvecklingen för att göra tidigare års kostnader jämförbara med de kostnader som finns idag. Detta kan göras på flera sätt. Här illustreras två alternativ som är relevanta för barnomsorgen och skolan. Valet av index har också betydelse för tolkningen av kostnadsförändringen i sektorn över tid, vilket redovisas längre fram. Det ena alternativet är att använda konsumentprisindex (KPI) ett vedertaget mått som något förenklat justerar kronans värde för inflationsförändringar och därmed räknar om tidigare års kostnader till dagens penningvärde. Det andra alternativet är att använda sig av ett specifikt prisindex, som visar prisutvecklingen för varor och tjänster i just den verksamhet eller sektor som kostnadsförändringen avser. Specifika verksamhetsindex justerar för prisutvecklingen inom en särskild verksamhet. Detta innebär att kostnadsutvecklingen efter justering visar förändringen i volymen av resursinsatser i en särskild verksamhet. Om justeringen för prisutvecklingen görs med KPI får man istället en bild av hur barnomsorgens och skolans kostnader har förändrats över tid i relation till andra varor och tjänster, i dagens penningvärde. Kostnader som har justerats med hjälp av KPI kan jämföras med kostnader för andra konsumtionsvaror, tjänster eller verksam- 9 Justerade med KPI. 10 KPI har ökat med 1,9 procent mellan 2002 och Den genomsnittliga månadslönen för personal inom utbildningssektorn har ökat med nära fyra procent i kommuner. Eftersom en betydande andel av barnomsorgs- och skolverksamheten bedrivs av kommunala huvudmän har denna löneförändring naturligtvis påverkat sektorns kostnader. JÄMFÖRELSETAL DEL 2,

20 heter i samhället som helhet. Det säger dock inget om hur de faktiska resurserna som är tillgängliga för barnet eller eleven har förändrats, eftersom priserna för dessa verksamheter kan ha utvecklats på ett annat sätt än konsumentpriserna i allmänhet. För att få svar på det senare bör således kostnadsförändringen justeras för prisutvecklingen på exakt de varor och tjänster som konsumeras i barnomsorgen eller i skolan. Hur påverkar valet av prisindex analysen av kostnadsförändringen Valet av index är av betydelse för tolkningen av kostnadsförändringen över tid. Diagram 4 visar utvecklingen av KPI och verksamhetsindex (exkl. lokaler) för barnomsorg, grundskola och gymnasieskola under perioden I diagram 5 illustreras kostnadsförändringen mellan åren 1991 och 2003 samt mellan åren 2002 och 2003, där kostnaderna justerats med KPI respektive särskilda verksamhetsindex. De skillnader som uppkommer bör noteras eftersom KPI 11 är det index som fortsättningsvis används i rapporten. Valet av KPI motiveras av att justeringen på ett bättre sätt speglar verksamheternas kostnadsutveckling i förhållande till kostnadsutvecklingen i samhället i stort. En förändring justerad med specifika verksamhetsindex speglar däremot volymförändringar i verksamheterna. Förändringar i volym över tid redovisas på andra sätt, exempelvis med mått som mäter personaltätheten (antal personal per 100 elever). Ett annat motiv till att använda KPI vid jämförelser är att det inte finns några helt tillförlitliga prisindex för de olika verksamheterna. Skolverket har låtit ta fram specifika verksamhetsindex för barnomsorg, grund- och gymnasieskola. Det råder dock viss osäkerhet kring uppgifterna för åren till och med 1993 liksom för För dessa år har verksamhetsindex tagits fram med skattade värden. 12 Index, 1991 = Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Diagram 4 Förändring av KPI samt verksamhetsindex (exkl. lokaler) för barnomsorg, grundskola och gymnasieskola (index där 1991 = 100) KPI År 11 Samtliga jämförelser av kostnader som görs i denna rapport har fastprisberäknats med hjälp av KPI. 12 SCB har på Skolverkets uppdrag tagit fram särskilda verksamhetsindex för för barnomsorg, grund- och gymnasieskola. Indexserien bygger på uppgifter från Nationalräkenskaperna och det kommunala räkenskapssammandraget. Vid beräkningen av index är det önskvärt att ta hänsyn till förändringar i personalens sammansättning. Detta har tyvärr inte varit möjligt. JÄMFÖRELSETAL DEL 2,

21 Jämförelser av kostnadsförändringen mellan 2002 och 2003 (se diagram 5) för verksamheterna förskola, grund- och gymnasieskola visar en ökning i kostnaden per heltidsbarn/elev i såväl förskola som grundskola och gymnasieskola om justering görs med KPI. Om verksamhetsindex används ser kostnaden i stället ut att ha minskat. Verksamheten kostar (justerad med KPI) således mer, men de tillgängliga resurserna (t.ex. antal anställda) har inte ökat i motsvarande grad eftersom kostnadsökningen delvis beror på att varor och tjänster (t.ex. löner och läromedel) inom verksamheterna förskola och skola blivit dyrare än i samhället i övrigt. Det innebär att prisökningarna i sektorn till viss del minskar effekterna av resursökningen. Förändring Förskola Grundskola Gymnasieskola Förändring Förskola Grundskola Gymnasieskola Diagram 5 Förändring i totalkostnad per heltidsbarn/elev i förskola, grundskola och gymnasieskola mellan 1991 och 2003 (övre figuren) samt mellan 2002 och 2003 (nedre figuren), där justering för prisutveckling genomförts med KPI resp. verksamhetsspecifika index Justerat med verksamhetsindex Justerat med KPI En jämförelse av kostnadsförändringen mellan 1991 och 2003 visar att kostnaden per heltidsbarn/elev i förskola respektive grundskola ökat med fem respektive 6,5 procent om justering för prisförändringar görs med KPI. Om särskilda verksamhetsindex istället används uppvisar förskolan och grundskolan en minskning av kostnaden per heltidsbarn/elev på 15 respektive åtta procent. För gymnasieskolan ökar kostnaden per elev både då KPI och särskilda verksamhetsindex används. Ökningen är dock betydligt större när KPI används, 18 procent jämfört med 2,5 procent. Även för perioden 1991 till 2003 kan vi således konstatera att förändringen av priser på de varor och tjänster som förbrukas inom barnomsorgen och skolan varit större än för samhället i övrigt. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Under år 2003 har flera stora reformer i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg genomförts. Redan den 1 juli 2001 fick barn till arbetslösa föräldrar lagstadgad rätt till förskoleverksamhet i minst 15 timmar per vecka. Den 1 januari 2002 fick barn vars föräldrar är föräldralediga för vård av annat barn samma rätt. Samtidigt infördes maxtaxa, vilket betyder att avgifterna i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg bestäms till en viss angiven procentandel av föräldrarnas inkomst, dock högst en viss angiven avgift. Det är frivilligt för kommunerna att tillämpa maxtaxan. Under 2002 införde alla utom två kommuner maxtaxa tillämpade alla kommuner maxtaxa. JÄMFÖRELSETAL DEL 2,

22 Reformen Maxtaxa, allmän förskola m.m. har direkt eller indirekt väsentligt förändrat förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Utökad rätt till förskoleverksamhet (barn till arbetslösa och föräldralediga) och lägre avgifter har ökat antalet barn i verksamheterna. Det ökande antalet barn har också lett till högre kostnader för verksamheterna. På intäktssidan har avgiftsfinansieringen minskat, eftersom maxtaxan innebär ett tak för föräldraavgifterna. Kommunerna har istället kompenserats med statsbidrag. År 2003 var i genomsnitt barn inskrivna i någon form av förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg, vilket är en ökning med 2 procent sedan året innan. Ökningen är en fortsättning av föregående års trendbrott, efter fem års nedgång i barnantal, vilken har haft sin grund i demografiska förändringar. Ökningen 2002 och 2003 kan förklaras med ökad efterfrågan pga. lägre avgifter och lagstadgad rätt för barn till arbetslösa och föräldralediga. Framför allt har ökningen skett i förskola (se Diagram 6). Antal inskrivna barn Förskola Fritidshem Familjedaghem Diagram 6 Antal inskrivna barn i daghem/förskola, familjedaghem och fritidshem, År 03 Antalet barn per årsarbetare har ökat kraftigt i förskolan/daghemmen sedan början av 1990-talet. Ökningen har dock avstannat de senaste åren och hösten 2003 var antalet barn per årsarbetare 5,4, en nivå som i princip varit oförändrad sedan Antalet barn per dagbarnvårdare i familjedaghem har legat kring 5,7 under senare hälften av 1990-talet. Sedan 1999 har dock antalet barn per dagbarnvårdare minskat. År 2003 var det 5,2 barn per dagbarnvårdare, vilket är något lägre än föregående år. I fritidshemmen har personaltätheten minskat betydligt under 1990-talet, mellan 1990 och 1998 halverades den. Därefter stabiliserades personaltätheten, för att under år 2003 vara 18,2 inskrivna barn per årsarbetare. Kommunernas bruttokostnad för barnomsorgen uppgick år 2003 till 46,5 miljarder kronor, vilket är en ökning med 3,6 procent jämfört med 2002 (fasta priser). Förskolan står för 70 procent av kostnaden, fritidshemmen för 22 procent och familjedaghemmen för 7 procent. De öppna verksamheterna, dvs. öppen förskola och öppen fritidsverksamhet för åringar, svarar tillsammans för endast en procent av den totala kostnaden. JÄMFÖRELSETAL DEL 2,

23 Ökade resurser till förskola Förskolans kostnader har varit relativt stabila mellan 1997 och Under 2002 ökade kostnaden med nästan 8 procent. Eftersom barnantalet sjönk under perioden ökade följaktligen kostnaden per inskrivet barn under denna period. Under 2002 ökade antalet barn i förskola med 3,6 procent till följd av maxtaxareformen, en ökning som fortsatt under 2003 med ytterligare 5,6 procent. Kostnaderna ökade med 6,4 procent, vilket innebär en ökning per barn med 0,8 procent till kronor per inskrivet barn. Av den totala kostnaden för förskola stod personalkostnaden för 75 procent, vilket är en ökning med drygt en procentenhet. Trots detta har personaltätheten inte förbättrats under 2003, utan har minskat till 5,4 inskrivna barn per årsarbetare. Lokalkostnader utgör liksom föregående år knappt 14 procent av den totala kostnaden. Färre barn i familjedaghem Familjedaghem finns som alternativ till förskola och fritidshem i hela landet med undantag för åtta kommuner. Kostnaden för familjedaghem fortsätter att minska och uppgick 2003 till 3,1 miljarder kronor. Detta är en minskning med 10 procent sedan året innan. Samtidigt fortsätter antalet barn i familjedaghem att minska, 10 procent sedan Eftersom barnantalen minskar i samma takt som den totala kostnaden är kostnaden per inskrivet barn i det närmaste oförändrat sen 2002, kronor. Personalkostnaderna utgör liksom föregående år 84 procent av den totala kostnaden för familjedaghem. Något ökad personaltäthet i fritidshem Fritidshemmen har tillförts ökade resurser under de fem senaste åren, en ökning som nu har bromsats upp. Den totala kostnaden 2003 var 10,3 miljarder kronor, vilket är i det närmast oförändrat jämfört med Eftersom även antalet barn är i det närmaste oförändrat ligger kostnaden per inskrivet barn kvar på kronor i fasta priser. Av den totala kostnaden för fritidshem stod personalkostnaden för 74 procent, vilket är i de närmaste oförändrat jämfört med föregående år. Under året har personaltätheten ökat till 18,2 barn per årsarbetare jämfört med 18,4 barn per årsarbetare Lokalkostnaderna utgör 15 procent av den totala kostnaden, vilket är en procentenhet mer än året innan. Fortfarande små resurser till öppna verksamheter Antalet öppna förskolor har minskat under hela 1990-talet. I början av decenniet fanns det över öppna förskolor, 2002 inte ens hälften så många (708 stycken). Hösten 2003 var antalet öppna förskolor 551, en minskning med 22 procent. För åringar är öppen fritidsverksamhet enligt skollagen ett alternativ till inskriven verksamhet (dvs. fritidshem och familjedaghem). År 2003 hade 74 kommuner (25 procent) öppen fritidsverksamhet. Det är en minskning sedan år 2002 då 76 kommuner uppgav att de hade sådan verksamhet. De öppna verksamheterna svarar för en liten del av barnomsorgens kostnader. Resurserna till öppen förskola uppgick till 289 miljoner kronor, en minskning med tre procent sedan föregående år. Samtidigt kostade öppen fritidsverksamhet riktad till åringar 161 miljoner kronor, en minskning med drygt en procent sedan JÄMFÖRELSETAL DEL 2,