196 miljarder satsades på utbildning. Total kostnad för utbildningsväsendet , mnkr.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "196 miljarder satsades på utbildning. Total kostnad för utbildningsväsendet , mnkr."

Transkript

1 UF 12 SM 0301 Utbildningskostnader Educational expenditure I korta drag 196 miljarder satsades på utbildning Kostnaden för utbildningsväsendet i Sverige uppgick år 2002 till drygt 196 miljarder kronor, vilket motsvarar 8,5 procent av Sveriges BNP. Jämfört med år 2001 har kostnaderna ökat med knappt 8 miljarder kronor eller fyra procent. Över femårsperioden har kostnaderna ökat med 21 miljarder, vilket motsvarar 12 procent. Den i särklass största utbildningsformen är grundskolan vars kostnader på 68 miljarder utgjorde drygt en tredjedel av de totala kostnaderna för utbildningsväsendet. Kostnaden för universitet och högskola uppgick till 41,5 miljarder vilket motsvarade en femtedel av de totala kostnaderna. Även gymnasieskolans verksamhet utgjorde en stor del av de totala kostnaderna, 13 procent eller 25 miljarder kronor. Total kostnad för utbildningsväsendet , mnkr Grundskola Gy mnasium Univ ersitet/högskola Öv riga utbildningsformer Annika Näsvall, SCB, tfn , annika.nasvall@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie UF Utbildning och Forskning. Utkom den 30 oktober Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 SCB 2 UF 12 SM 0301 Kostnaderna för utbildning ökar Mellan 1998 och 2002 har kostnadsökningarna varit störst för de utbildningsformer som har flest antal studerande. Kostnaderna för grundskolan ökade med 12 miljarder kronor på fem år. För universitet och högskolor var kostnadsökningarna 7,6 miljarder kronor och för gymnasieskolan 2,6 miljarder kronor. Procentuellt sett har kostnaderna för särskolan ökat mest. Mellan 1998 och 2002 har kostnaderna ökat med 46 procent. Även svenska för invandrare och särvux har ökat kraftigt under femårsperioden. Kostnaderna för svenska för invandrare ökade med 43 procent och kostnaderna för särvux ökade med 30 procent. Vuxenutbildningen minskar De utbildningsformer vars kostnader har minskat är kommunal vuxenutbildning (komvux), arbetsmarknadsutbildning och Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL). Mellan 1998 och 2002 har kostnaderna för komvux minskat med drygt en miljard kronor (16 procent) bl.a. med anledning av avvecklandet av Kunskapslyftet. För arbetsmarknadsutbildning minskade kostnaderna med knappt 1,9 miljarder kronor eller 24 procent och för CFL med sju miljoner kronor eller 13 procent. Alla kostnader är beräknade i fasta priser (KPI).

3 SCB 3 UF 12 SM 0301 Innehåll Total kostnad för utbildningsväsendet , mnkr. 1 Statistiken med kommentarer 7 Samtliga utbildningsformer 7 Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 7 Fördelning av den totala kostnaden för barnomsorgen mellan olika verksamhetsformer Procent. 8 Förskoleklass 8 Kostnad för förskoleklass uppdelat på kostnadsslag Mnkr. 9 Förskoleklass 9 Kostnad för förskoleklass uppdelat på kostnadsslag Mnkr. 10 Grundskola 10 Kostnad per elev i grundskolan för respektive huvudman 2002, kronor. 11 Gymnasieskolan 11 Kostnad per kostnadsslag för en gymnasieelev år 2002, procent. 12 Universitet och högskolor 12 Total kostnad per kostnadsslag för universitet och högskolor år , 2002 års priser (KPI), mnkr. 13 Ersättning per helårsstudent och utbildningsområde 2002, kronor 13 Kommunal vuxenutbildning 14 Total kostnad för Kommunal vuxenutbildning. År , i 2002 års priser, mnkr. 14 Särskolan 14 Kostnad för särskolan, uppdelat på undervisning, lokaler/inventarier och övrigt. År , fasta priser, mnkr. 15 Specialskola 15 Kostnad per elev i specialskolan uppdelat på kostnadsslag 2002, procent. 16 Särvux 16 Total kostnad för särvux år , fasta priser, mnkr. 16 Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) 17 Kostnad per kostnadsslag för CFL 2002, procent. 17 Svenskundervisning för invandrare (sfi) 17 Kompletterande utbildningar 18 Genomsnittlig kostnad per elev i kompletterande utbildning 2002, kr. 19 Kostnad per kostnadsslag för folkhögskolan i procent av den totala kostnaden. 19 Förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning 20 Personalutbildningskostnader 20 Kostnad per kostnadsslag för personalutbildning 2001 i procent av den totala kostnaden 20 Internationella jämförelser 21

4 SCB 4 UF 12 SM 0301 Offentliga utbildningskostnader i förhållande till de totala offentliga kostnaderna 1995 och 2000, procent. 22 Fastprisberäkning 22 Tabeller Samtliga utbildningsformer. Total kostnad per utbildningsform och som andel av Sveriges Bruttonationalprodukt, BNP, , löpande priser, mnkr och procent Samtliga utbildningsformer Total kostnad per utbildningsform, 2002 års priser (KPI), mnkr och procent Barnomsorg. Kostnad per huvudman och kostnadsslag i löpande och i 2002 års priser (KPI), mnkr Barnomsorg. Kostnad per inskrivet barn, huvudman och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent Förskoleklass. Kostnad per huvudman och kostnadsslag i löpande och i 2002 års priser (KPI), mnkr Förskoleklass. Kostnad per elev, huvudman och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent Grundskolan. Kostnad per huvudman och kostnadsslag i löpande och i 2002 års priser (KPI), mnkr Grundskolan. Kostnad per elev, huvudman och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent Gymnasieskolan. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2002 års priser (KPI), mnkr Gymnasieskolan. Kostnad per elev och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent Universitet och högskola. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2002 års priser, (KPI), mnkr Universitet och högskola. Ersättning per helårsstudent och utbildningsområde 2002, kr Kommunal vuxenutbildning. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2002 års priser (KPI), mnkr Kommunal vuxenutbildning. Kostnad per elev och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent Särskolan. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2002 års priser (KPI), mnkr Särskolan. Kostnad per elev och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent Specialskolan. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2002 års priser (KPI), mnkr Specialskolan. Kostnad per elev och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent Särvux. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2002 års priser (KPI), mnkr Särvux. Kostnad per elev och kostnadsslag i löpande priser, kr och procent Nationellt centrum för flexibelt lärande. Kostnad per kostnadsslag i 2002 års priser (KPI), mnkr och procent Svenskundervisning för invandrare (sfi). Total kostnad i 2002 års priser (KPI), mnkr. 36

5 SCB 5 UF 12 SM Svenskundervisning för invandrare (SFI). Kostnad per elev i 2002 års priser (KPI), mnkr Kompletterande utbildningar. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2002 års priser (KPI), mnkr Kompletterande utbildningar. Kostnad per elev och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent Folkhögskolor. Kostnad per kostnadsslag 2002, mnkr och procent Studieförbund. Kostnad per kostnadsslag i 2002 års priser (KPI), mnkr Förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning. Total kostnad i 2002 års priser (KPI), mnkr Svensk utbildning i utlandet. Kostnad per elev 1997/ /02 redovisad efter världsdel i löpande och i 2002 års priser (KPI), kr Studiestödskostnader för 2002, löpande priser, mnkr Kostnad för personalutbildning i 2001 års priser (KPI), (MNKR) Internationella jämförelser. Kostnad per heltidsstuderande i förhållande till BNP per capita och utbildningsnivå 2000, procent Internationella jämförelser. Kostnader för utbildning fördelade på utbildningsnivåer i procent av BNP Internationella jämförelser. Offentliga kostnader för utbildning i procent av de totala offentliga kostnaderna 1995 och Fakta om statistiken 44 Detta omfattar statistiken 44 Allmänt 44 Referensperiod 44 Jämförbarhet med tidigare rapporter 44 Definitioner och förklaringar 44 Barnomsorg 46 Förskoleklass 47 Grundskolan 47 Gymnasieskolan 47 Universitet och Högskola 47 Komvux 47 Särskolan 48 Specialskolan 48 Särvux 48 Utbildning vid nationellt centrum för flexibelt lärande 49 Svenskundervisning för invandrare (sfi) 49 Kompletterande utbildningar 49 Folkhögskolor 49 Studieförbunden 49 Förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning 50 Svensk utbildning i utlandet 50 Studiestöd 50 Personalutbildning 50

6 SCB 6 UF 12 SM 0301 Internationella jämförelser 51 Statistikens tillförlitlighet 52 Bra att veta 55 Källförteckning 55 Skolverkets rapporter 55 Internationella publikationer 56 Annan statistik 56 In English 57 Summary 57 Over SEK 190 billion spent on education and training in Costs for education increase 57 Adult education decreases 57 List of tables 58 List of terms 59

7 SCB 7 UF 12 SM 0301 Statistiken med kommentarer Samtliga utbildningsformer Utbildningskostnader samlas in från utbildningarnas huvudmän, dvs. de som har ansvaret för verksamheten. Samtliga kostnadsuppgifter hämtas från redan befintligt material. Redovisningen i detta SM sker här efter utbildningsform och uppdelat på olika kostnadsslag för respektive verksamhet. Den totala kostnaden för utbildningsväsendet uppgick år 2002 till drygt 196 miljarder kronor. Jämfört med föregående år har kostnaderna ökat med knappt 8 miljarder kronor. Den totala kostnaden för utbildningsväsendet motsvarade 8,5 procent av Sveriges Bruttonationalprodukt, (BNP) år I totalkostnaden för samtliga skolformer ingår förutom skolformerna även studiestöd och centrala kostnader. De centrala kostnaderna består av bl.a. kostnader för Centrala studiestödsnämnden, Skolverket, Högskoleverket, Utbildningsdepartementet samt andra myndigheter som har med utbildning att göra. Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg Minskat antal barn i barnomsorgen Barnsomsorgen har byggts ut mycket snabbt i Sverige. Mellan år 1975 och 1997 ökade antalet barn i daghem, förskola, fritidshem och familjedaghem nästan femfaldigt, från drygt till Under de fyra påföljande åren minskade antalet barn något till följd av sjunkande födelsetal för att under år 2002 återigen öka. Ökningen av antalet barn i barnomsorgen kan förklaras av en ökad efterfrågan på platser till följd av lägre avgifter och den utökade rätten till förskoleverksamhet. Antalet inskrivna barn i förskoleverksamhet och skolbarnomsorg uppgick år 2002 till Kostnader för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg ökar Den totala kostnaden för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg uppgick år 2002 till knappt 44 miljarder kronor vilket är en ökning med fem procent i fasta priser sedan Av dessa knappt 44 miljarder svarade förskolan för 30 miljarder, fritidshemmen för drygt 10 miljarder och familjedaghem för drygt 3 miljarder. Öppen förskola och öppen fritidsverksamhet svarar tillsammans för endast en procent av den totala kostnaden, 450 miljoner kronor. Ökade resurser till förskolan Under de senaste fem åren har förskolan fått ökade resurser vilka bör ses mot bakgrund av de kraftiga kostnadsminskningarna som ägde rum under första hälften av 1990-talet. Under år 2002 ökade kostnaden för förskolan ytterligare till följd av maxtaxareformen med knappt åtta procent. Därtill ökade antalet inskrivna barn med 3,6 procent. Eftersom kostnaderna ökade mer än antalet barn har kostnaden per inskrivet barn ökat med 3,8 procent. För förskolor i kommunal regi uppgick kostnaden för personal till 74 procent av den totala kostnaden. Jämfört med 2001 har personalkostnadernas andel av den totala kostnaden ökat med en procentenhet. Trots detta är personaltätheten 5,3 barn per årsarbetare, oförändrad sedan föregående år. Familjedaghem minskar i omfattning Under år 2002 minskade kostnaden för familjdaghem med sju procent till 3,4 miljarder kronor. Under femårsperioden har kostnaderna minskat med 38 procent. Antalet barn har också minskat med 12 procent sedan 2001 och med 42 procent sedan Eftersom barnantalet minskat mer än de totala

8 SCB 8 UF 12 SM 0301 kostnaderna har kostnaden per inskrivet barn ökat och uppgick 2002 till kronor, en ökning med knappt sex procent. Trendbrott för fritidshemmen Fritidshemmen har varit föremål för stora besparingar under 1990-talet. Under 2001 började dock fritidshemmen öka i omfattning. Ökningen har fortsatt under 2002 och beror bl.a. på att fritidshemmen sedan 1998 även tar emot sexåringar som går i förskoleklass. Den totala kostnaden för fritidshem ökade med tre procent till drygt tio miljarder kronor. Antalet barn ökade med två procent liksom kostnaden per inskrivet barn som uppgick till kronor. Både kostnaderna för personal och lokaler har varit oförändrat jämfört med år 2001 med 73 respektive 14 procent av den totala kostnaden. Små resurser till öppen verksamhet Av barnsomsorgens totala kostnader svarar de öppna verksamheterna för den minsta kostnaden som alltjämt fortsätter minska. Antalet öppna förskolor har minskat kraftigt under hela 1990-talet för att under 2000-talet fortsätta i samma riktning. Bara mellan 2001 och 2002 försvann omkring 50 öppna förskolor. Kostnaderna för öppen förskola uppgick 2002 till 291 miljoner kronor, en minskning med fyra procent jämfört med året innan. Samtidigt uppgick kostnaden för öppen fritidsverksamhet för åringar till 160 miljoner, en ökning med två procent. Ökningen kan sammanhänga med den ökade uppmärksamhet som bland annat Skolverket riktat mot bristen på resurser till öppen fritidsverksamhet under de senaste åren. Fördelning av den totala kostnaden för barnomsorgen mellan olika verksamhetsformer Procent. Fritidshem 23% Öppen fritidsverksamhet 0% Öppen förskola 1% Familjedaghem 8% Förskola 68% Förskoleklass Antal elever minskar Trots ökade kostnader har det totala antalet inskrivna elever i förskoleklass sjunkigt. Sedan 1998 då elever var inskrivna har antalet elever minskat med 17 procent till år Att antalet elever minskat beror till stor del på att de flesta, 98 procent, av eleverna i förskoleklass är sex år och det totala antalet sexåringar i Sverige alltjämt fortsätter att minska. Eftersläpning av antal anställda Den totala kostnaden för förskoleklass år 2002 var 3,7 miljarder kronor, en minskning med fem procent jämfört med Merparten av kostnaden, 70

9 SCB 9 UF 12 SM 0301 procent, utgjordes av personalkostnader, en ökning med två procentenheter jämfört med Att personalkostnaden fortfarande är så hög kan bl.a. förklaras av att antalet anställda minskat något långsammare än elevantalet vilket gör att personaltätheten har ökat. Personaltätheten är högre i förskoleklass än i grundskolan. Kostnaden för lokaler utgjorde 18 procent men är troligen underskattad på grund av att verksamheten i förskoleklass ofta är både lokal- och personalmässigt integrerad med grundskola och fritidshem. Kostnad för förskoleklass uppdelat på kostnadsslag Mnkr Personal Lokaler Övrigt Kostnad per elev uppgick till kronor Mellan 1998 och 2002 ökade kostnaden per elev med 47 procent för att under år 2002 uppgå till kronor. Kostnaden per elev varierar mellan olika huvudmän. En elev i en kommunal förskoleklass kostade i genomsnitt kronor. Kostnaden för en elev i en fristående skola var i genomsnitt kronor och i en internationell skola kostade en elev kronor. Förskoleklass Antal elever minskar Trots ökade kostnader har det totala antalet inskrivna elever i förskoleklass sjunkigt. Sedan 1998 då elever var inskrivna har antalet elever minskat med 17 procent till år Att antalet elever minskat beror till stor del på att de flesta, 98 procent, av eleverna i förskoleklass är sex år och det totala antalet sexåringar i Sverige alltjämt fortsätter att minska Eftersläpning av antal anställda Den totala kostnaden för förskoleklass år 2002 var 3,7 miljarder kronor, en minskning med fem procent jämfört med Merparten av kostnaden, 70 procent, utgjordes av personalkostnader, en ökning med två procentenheter jämfört med Att personalkostnaden fortfarande är så hög kan bl.a. förklaras av att antalet anställda minskat något långsammare än elevantalet vilket gör att personaltätheten har ökat. Personaltätheten är högre i förskoleklass än i grundskolan.

10 SCB 10 UF 12 SM 0301 Kostnaden för lokaler utgjorde 18 procent men är troligen underskattad på grund av att verksamheten i förskoleklass ofta är både lokal- och personalmässigt integrerad med grundskola och fritidshem. Kostnad för förskoleklass uppdelat på kostnadsslag Mnkr Personal Lokaler Övrigt Kostnad per elev uppgick till kronor Mellan 1998 och 2002 ökade kostnaden per elev med 47 procent för att under år 2002 uppgå till kronor. Kostnaden per elev varierar mellan olika huvudmän. En elev i en kommunal förskoleklass kostade i genomsnitt kronor. Kostnaden för en elev i en fristående skola var i genomsnitt kronor och i en internationell skola kostade en elev kronor. Grundskola Över en miljon elever i grundskolan Läsåret 1991/92 var det totala antalet elever i grundskolan det lägsta sedan sextiotalet. Trenden bröts redan läsåret därpå vartefter ökningen har fortsatt fram till och med läsåret 2001/02. Under det senaste året har antalet elever minskat med knappt 2000 för att läsåret 2002/03 uppgå till över en miljon elever fler lärare år 2002 än år 2001 Antalet tjänstgörande lärare i grundskolan uppgick läsåret 2002/03 till personer, vilket är en ökning med knappt lärare sen läsåret 1998/99. Ökningen jämfört med föregående år var drygt lärare. Lärartätheten, beräknad som antal lärare (omräknat till heltidstjänster) per 100 elever, uppgick till 7,9. Kostnadsökning på fyra procent Kostnaden för samtliga skolor på grundskolenivå år 2002 var 68,3 miljarder kronor. Jämfört med föregående år innebär det en ökning med fyra procent. Vid en jämförelse mellan åren 1998 och 2002 har de totala kostnaderna ökat med 22 procent i fasta priser. Kommunal grundskola stod för merparten av de totala kostnaderna, 95 procent och kostnaden för fristående grundskola uppgick till knappt fem procent (3,5 miljarder kronor). Det är främst kostnaden för undervisning som påverkar den totala kostnaden. Ökningen beror sannolikt till stor del på en högre lönenivå eftersom lärartätheten i princip var oförändrad mellan 1997 och 2000 för att sen öka marginellt under 2001 och 2002.

11 SCB 11 UF 12 SM 0301 Undervisningskostnaden hälften av kostnaden Den genomsnittliga kostnaden per elev i grundskolan har kontinuerligt stigit sedan mitten av 90-talet för att år 2002 uppgå till kronor. Hälften av de totala kostnaderna, kronor, utgörs av kostnaden för undervisning. Lokalkostnaden uppgår till knappt en femtedel, kronor, och kostnaden för elevvård till kronor per elev. Kostnaden per elev skiljer sig åt mellan de olika huvudmännen. Lägst ligger kostnaden per elev i en internationell skola med kronor. Inom kommunala och fristående skolor är kostnaden högre, respektive kronor per elev. Högst är kostnaden per elev inom sameskolan med kronor. Samtliga kostnader är exkluderade kostnaden för skolskjutsar. Kostnad per elev i grundskolan för respektive huvudman 2002, kronor. Kommunala skolor Fristående skolor Internationella skolor Riksinternatskolor Sameskolan Gymnasieskolan Antal elever fortsätter öka Antalet elever i gymnasieskolan var drygt läsåret 2002/03, vilket är en ökning med omkring elever jämfört med läsåret 2001/02. Antal lärare fortsätter att öka Under perioden 1997 till 2002 har lärartätheten i gymnasieskolan ökat med en heltidstjänst per 100 elever vilket är en ökning på drygt 14 procent. Ökningen av lärartätheten i gymnasieskolan liksom de ökade lönekostnaderna förklarar en stor del av ökningen av undervisningskostnaden. Fyraprocentig kostnadsökning Den totala kostnaden för gymnasieskolan uppgick till drygt 25 miljarder kronor år Jämfört med föregående år har kostnaden ökat med knappt fyra procent i fasta priser. Över femårsperioden har kostnaderna ökat med omkring 12 procent i fasta priser.

12 SCB 12 UF 12 SM 0301 Kostnad per elev uppgick till kronor Den genomsnittliga kostnaden per elev var kronor år 2002 vilket motsvarar kronor mer per elev jämfört med Den största kostnadsposten i gymnasieskolan är undervisningskostnaden som utgör 44 procent av den totala kostnaden. Även lokaler/inventarier utgör en stor del av totalkostnaden, 21 procent. Kostnaden för läromedel/utrustning/skolbibliotek uppgick 8 procent och elevvård till 2 procent. Kostnad per kostnadsslag för en gymnasieelev år 2002, procent. Öv riga kostnader 17% Skolskjutsar 4% Läromedel 8% Skolmåltider 4% Lokaler/ inv entarier 21% Elevvård 2% Underv isnin g 44% Universitet och högskolor Högre utbildning bedrivs vid ett 50-tal universitet och högskolor och andra enheter av mycket varierande storlek och med olika inriktning av verksamheten. De nio största universiteten stod för 75 procent av kostnaderna. Allt fler studenter vid universitet och högskolor Under läsåret 2002 deltog helårsstudenter i grundläggande högskoleutbildning vilket är en ökning med 17 procent sen Bara mellan år 2001 och 2002 har andelen studenter ökat med sju procent. Även antalet aktiva doktorander har ökat och uppgick höstterminen 2001 till stycken. Fortsatt tillväxt av den högre utbildningen År 2002 uppgick de totala kostnaderna till 41,5 miljarder kronor, vilket är en ökning med sex procent i fasta priser jämfört med året innan. Den fortsatta uppgången under år 2002 betyder att universitet och högskolor har 16 år av oavbruten tillväxt bakom sig. Under de senaste fem åren har kostnaderna ökat med 22 procent i fasta priser (7,5 miljarder kronor).

13 SCB 13 UF 12 SM 0301 Mer än hälften i personalkostnader Fördelningen av kostnaderna på olika kostnadsslag var oförändrad jämfört med tidigare år. Även på lång sikt har förändringarna varit små. Kostnaden för personal har alltid utgjort det största kostnadsslaget, nära sextio procent av de totala kostnaderna. Övriga driftskostnader stod för 18 procent och lokalkostnaden för 14 procent av kostnaderna. Total kostnad per kostnadsslag för universitet och högskolor år , 2002 års priser (KPI), mnkr Personalkostnader Lokalkostnader Öv riga driftskostnader Övrigt kronor för en helårsstudent Kostnaden för en helårsstudent uppgick i genomsnitt till kronor. Lägst kostade en elev inom humaniora och samhällsvetenskap där undervisningen ofta bedrivs i stora grupper. Inom teknik och naturvetenskap är kostnaden större eftersom undervisningen har mer laborativa inslag. Högst kostnad per elev är de konstnärliga utbildningarna med anledning av att de i hög grad är individuellt anpassade. Ersättning per helårsstudent och utbildningsområde 2002, kronor Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt Underv isning Öv rigt Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutisk Medicinskt Vård Odontologiskt Genomsnittlig kostnad Idrott Musik Design Dans Konst Teater Media Opera

14 SCB 14 UF 12 SM 0301 Kommunal vuxenutbildning Knappt färre elever på fem år Under året 2002 deltog knappt heltidsstuderande i kommunal vuxenutbildning en minskning med omkring elever (sju procent) jämfört med föregående år. Mellan åren 1998 och 2002 har antalet heltidselever minskat med nästan femtio tusen. Sjunkande lärarantal Antalet lärare omräknat till heltidstjänster i komvux uppgick läsåret 2002/03 till omkring 6 000, en minskning med 11 procent jämfört med läsåret 2001/02. Minskade kostnader När regeringen hösten 1997 inledde den femåriga satsningen på vuxenutbildning medförde det, förutom en ökning av antalet platser, även en metodisk/pedagogisk utveckling av vuxenutbildningen. I och med att verksamheten utvecklades steg även kostnaderna för kommunal vuxenutbildning. Mellan 1997 och 1998 ökade kostnaderna med 1,7 miljarder kronor i fasta priser till 6,6 miljarder kronor. Därefter har kostnaderna successivt minskat fram till och med år 2002 då de uppgick till knappt 6 miljarder kronor. Omräknat i fasta priser minskade kostnaden för kommunal vuxenutbildning med två procent mellan 2001 och 2002 och med 16 procent mellan 1998 och Total kostnad för Kommunal vuxenutbildning. År , i 2002 års priser, mnkr Kostnad per elev ökar Kostnaden per heltidsstuderande i kommunal vuxenutbildning uppgick år 2002 till kronor, en ökning med fyra procent jämfört med år Drygt hälften av kostnaden, kronor, utgjordes av kostnader för undervisning. Lokaler och inventarier stod för kronor, läromedel, utrustning och skolbibliotek för samt elevvård för 200 kronor per elev. Särskolan Kraftig ökning av antal elever i särskolan Särskolan omfattade totalt elever hösten 2002, en ökning med sex procent jämfört med Av dessa gick elever i den obligatoriska särskolan och i gymnasiesärskolan. Några förklaringar till ökningen av antalet elever i särskolan är stora elevkullar och undervisningsgrupper, nya styrdokument samt förändrade arbetssätt i grundskolan. Till detta kommer användningen av moderna diagnosmetoder som visar och diagnostiserar nya typer av handikapp. Stor kostnadsökning Kostnaden för särskolan uppgick år 2002 till 4,8 miljarder kronor, varav kostnaden för den obligatoriska särskolan uppgick till 2,9 miljarder och gymnasie-

15 SCB 15 UF 12 SM 0301 särskolan till 1,1 miljarder kronor. Mellan 2001 och 2002 ökade den totala kostnaden med nio procent och mellan 1998 och 2002 med 46 procent i fasta priser. Kostnadsökningen beror till stor del på att antalet elever successivt har ökat under de senaste läsåren. Kostnad för särskolan, uppdelat på undervisning, lokaler/inventarier och övrigt. År , fasta priser, mnkr Underv isning Lokaler/inv entarier Öv rigt kronor mer per elev Till följd av det ökade antalet elever har kostnaden per elev inte varit lika stor. Mellan 2001 och 2002 har kostnaden per elev stigit med två procent, kronor. År 2002 kostade en elev kronor. Kostnaden för undervisning stod för 45 procent, en minskning med tre procentenheter jämfört med Lokaler och inventarier stod för 11 procent, en ökning med en procentenhet jämfört med Specialskola Krympande elevantal Specialskola är en individuellt anpassad skolform för barn och ungdomar som är gravt syn-, hörsel- eller talskadade. Hösten 2002 var knappt 800 elever inskrivna i specialskolan. Mellan år 2001 och 2002 minskade antalet elever med tre procent och mellan 1998 och 2002 med sex procent. Antalet elever har kontinuerligt minskat efter Jämfört med förra året har elevantalet minskat med närmare fyra procent. Totala kostnader minskade Kostnaden för specialskolan uppgick år 2002 till 468 miljoner kronor, en minskning med 10 miljoner kronor eller två procent i fasta priser jämfört med året innan. Mellan åren 1998 och 2002 minskade kostnaderna med fyra procent. Omkring kronor per elev och år Den genomsnittliga kostnaden per elev och år i specialskolan uppgick 2002 till kronor. Kostnaden för undervisning utgjorde 35 procent, knappt kronor per elev. Till skillnad från andra utbildningsformer ingår kostnaden för elevhem i specialskolans verksamhet. Kostnaden uppgick till kronor vilket motsvarade 19 procent av den totala kostnaden.

16 SCB 16 UF 12 SM 0301 Kostnad per elev i specialskolan uppdelat på kostnadsslag 2002, procent. Övrigt 17% Skolskjuts 8% Läromedel 1% Elev hem 19% Skolmåltider 3% Underv isning 35% Elelv v ård Lokaler/ 3% inv entarier 14% Särvux Antalet elever fortsätter öka Läsåret 2002/03 fanns det drygt elever i särvux, en ökning med två procent jämfört med föregående läsår och en ökning med tio procent jämfört med läsåret 1998/1999. Antalet lärare ökar åter Antalet tjänstgörande lärare har ökat med tio procent mellan läsåret 2001/02 och 2002/03. Lärartätheten, beräknat som antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever, var 5,4 i oktober 2002 vilket kan jämföras med 4,9 år Nioprocentig kostnadsökning År 2002 uppgick den totala kostnaden för särvux till 133 miljoner kronor, en ökning med sex procent sedan Vid en jämförelse mellan åren 1998 och 2002 har de totala kostnaderna ökat med 30 procent i fasta priser. Total kostnad för särvux år , fasta priser, mnkr Undervisning Lokaler/inv entarier Läromedel/utrustning Öv riga kostnader Undervisning största kostnadsposten Den totala kostnaden per elev uppgick år 2002 till kronor. Undervisning utgjorde det största kostnadsslaget med 70 procent av den totala kostnaden. Jämfört med föregående år har kostnaden för undervisning ökat med en procentenhet men varit oförändrad jämfört med Kostnaden för lokaler och inventarier uppgick till 11 procent av totalkostnaden, en minskning med en procentenhet jämfört med år 2001.

17 SCB 17 UF 12 SM 0301 Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) Tredubbling av elevantalet i grundläggande vuxenutbildning Statens skolor för vuxna (SSV) ombildades den 1 januari 2002 till en ny myndighet Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL). Det totala antalet elever vid CFL uppgick läsåret 2001/02 till vilket var en ökning med 200 elever (2,6 procent) jämfört med året innan. I förhållande till läsåret 1999/00 har andelen elever i grundläggande vuxenutbildning nästan tredubblats. Ökningen kan till stor del förklaras av regeringens särskilda satsning på vuxenutbildning. Minskade kostnader för CFL Kostnaden för Nationellt centrum för flexibelt lärande uppgick verksamhetsåret 2002 till 45 miljoner kronor. Sett över femårsperioden har kostnaderna varierat. Jämfört med både 1998 och 2001 var kostnaderna år 2002 sju miljoner kronor lägre (13 procent) i fasta priser. Utvecklingsarbete största kostnadsposten Det största kostnadsslaget år 2002 var utvecklingsarbete som utgjorde 37 procent av den totala kostnaden, 17 miljoner. Näst störst var kostnaden för administration, 20 procent eller 9 miljoner, följt av kostnaderna för undervisning och lokaler/inventarier, båda 16 procent, sju miljoner kronor. Kostnad per kostnadsslag för CFL 2002, procent. Administration 20% Övrigt 4% Underv isning 16% Läromedel/ utrustning 7% Lokaler/ inv entarier 16% Utv ecklingsarbete 37% Svenskundervisning för invandrare (sfi) Antalet elever i sfi ökar Antalet elever omräknat till heltidsstuderande uppgick till år 2002, en ökning med omkring 15 procent jämfört med Antalet elever i sfi var som högst under 1995 och har därefter stadigt minskat fram till och med år 2000 då trenden bröts och elevantalet återigen började stiga.

18 SCB 18 UF 12 SM 0301 Fyra procent i ökade kostnader Kostnaden för svenskundervisning för invandrare, sfi, uppgick år 2002 till knappt 800 miljoner kronor. Procentuellt sett hade kostnaderna stigit med två procent, 12 miljoner i fasta priser, jämfört med året innan. Under de senaste fem åren har kostnaderna kontinuerligt stigit, från 562 miljoner 1998 till 784 miljoner 2002, vilket är en ökning med 40 procent i fasta priser. Ökningen av kostnaderna var som störst mellan åren 1998 och Total kostnad för sfi år , fasta priser, mnkr Kostnaden per heltidsstuderande minskar Kostnaden per helårsstuderande i sfi finns inte redovisad per kostnadsslag. År 2002 uppgick kostnaden per elev till kronor. Mellan åren ökade kostnaden per studerande med kronor, motsvarande 33 procent i fasta priser. Efter år 2000 har kostnaderna sjunkit med två procent mellan 2000 och 2001 och 10 procent mellan 2001 och Den minskande kostnaden per elev hänger ihop med det ökande elevantalet. Kompletterande utbildningar Antalet deltagare varierar under året Eftersom de kompletterande utbildningarna har olika inriktning samt att längden på utbildningarna är olika varierar både antalet utbildningar och deltagare över året. Exempel på kompletterande utbildningar är konstutbildningar, dansutbildningar och teknikutbildningar etc. Antalet deltagare uppgick höstterminen 2002 till cirka 6 400, en ökning med runt 300 studerande jämfört med 2001 vilket var det år man först började samla in deltagarstatistik för samtliga kompletterande utbildningar. Kompletterande utbildningar har många och ganska olikartade inriktningar. Högst antal deltagare finns inom utbildningar med inriktning mot ekonomi, konsumentteknik, kommunikation och media. Även inom konstnärliga utbildningar såsom dans, teater, musik och konst är antalet deltagare mycket högt. Sju procentig kostnadsökning Verksamheten för kompletterande utbildningar uppgick 2002 till 310 miljoner kronor, en ökning med sju procent i fasta priser jämfört med Sett över treårsperioden har kostnaderna ökat med fem procent beroende på att kostnaderna sjönk något mellan år 2000 och Drygt kronor per elev Under år 2002 uppgick den genomsnittliga kostnaden för en student i en kompletterande utbildning till kronor. Som i merparten av andra utbildningsformer utgjorde kostnaden för undervisning det största kostnadsslaget, 40 procent, kronor per elev. Kostnaden för lokaler och inventarier uppgick till kronor vilket motsvara 23 procent. Kostnaden för läromedel/utrustning/skolbibliotek uppgick till tio procent eller kronor.

19 SCB 19 UF 12 SM 0301 Genomsnittlig kostnad per elev i kompletterande utbildning 2002, kr kr 400 kr kr kr Undervisning Lokaler Läromedel Elevvård Övrigt kr Folkhögskolan deltagare i folkhögskolan Det totala antalet kursdeltagare i folkhögskolan uppgick höstterminen 2002 till Mer än två tredjedelar gick korta kurser dvs. kurser mellan 1-14 dagar. Knappt en femtedel gick långa kurser (15 dagar eller längre) och 12 procent gick någon form av uppdragsutbildning finansierad av en uppdragsgivare. Under de senaste åren har deltagande i långa kurser minskat samtidigt som antalet kursdeltagare i korta kurser har ökat. 3,5 miljarder i kostnader Kostnaden för folkhögskolornas verksamhet uppgick till nära 3,5 miljarder kronor Undervisning utgjorde det största kostnadsslaget med 42 procent av kostnaderna, knappt 1,5 miljarder kronor, varav kostnaderna för undervisande personal utgjorde 1,2 miljarder kronor. Kostnaden för lokaler/inventarier samt tillhörande personal uppgick sammanlagt till 1,1 miljarder kronor eller 33 procent av de totala kostnaderna. Tio procent, drygt 330 miljoner kronor, av den totala kostnaden utgjordes av kök och hushåll och nio procent, knappt 300 miljoner kronor, av administration. Kostnad per kostnadsslag för folkhögskolan i procent av den totala kostnaden. Övrigt 6% Fastigheter/ lokaler 33% Underv isning 42% Kök och hushåll 10% Administration 9%

20 SCB 20 UF 12 SM 0301 Förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning Över fyra miljarder till arbetsmarknadsutbildning Den totala kostnaden för förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning uppgick budgetåret 2002 till 5,8 miljarder kronor. Av kostnaderna stod förberedande utbildning för 44 procent och arbetsmarknadsutbildning för 56 procent. Jämfört med föregående år vilket var det första året förberedande utbildning särredovisades har förberedande utbildning ökat med 16 procentenheter. Kostnadsutvecklingen för förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning har svängt år från år mellan Kostnaderna var som högst under 1999 och har därefter minskat men legat någorlunda stabilt runt 5,8 miljarder. Knappt kronor per elev och månad Kostnaden per deltagare och månad i förberedande utbildning uppgick år 2002 till kronor. Den genomsnittliga utbildningstiden per deltagare var 100 dagar. Personalutbildningskostnader Knappt hälften av kostnaden utgörs av arbetskostnad Under 2001 uppgick kostnaden för personalutbildning till drygt 76 miljarder kronor. Knappt hälften av kostnaden, 34 miljarder utgjordes av arbetskostnad, dvs. de lönekostnader arbetsgivaren betalat under utbildningstiden. En tredjedel av kostnaderna, 25 miljarder, var lärarkostnader och sju procent, knappt 6 miljarder, utgjordes av kostnader för övernattning. Kostnader för material och resor uppgick båda till knappt 2 miljarder kronor och kostnaden för lokaler till 3,7 miljarder kronor motsvarande fem procent av den totala kostnaden. Kostnad per kostnadsslag för personalutbildning 2001 i procent av den totala kostnaden 5% 33% 7% 2% 6% 0% Arbetskostnad 2%. Kostnaden för personalutbildning har under slutet av 90-talet legat förhållandevis konstant på runt 60 miljarder kronor. Under 2001 steg dock kostnaderna med 26 procent, på grund av att både antalet kursdeltagare ökade och att kostnaden per kursdeltagare steg. 45% Materialkostnad Lärarkostnad Lokalkostnad Övernattningskostnad Resekostnad Administrationskostnad Matkostnad Kostnad per deltagare Den genomsnittliga kostnaden per personalutbildningsdag uppgick år 2001 till kronor. Kostnaden per kursdeltagare dvs. den genomsnittliga kostnaden för en kurs eller utbildning uppgick till knappt kronor. Den totala kostnaden per utbildad person i personalutbildning 2001 var drygt kronor.

21 SCB 21 UF 12 SM 0301 Internationella jämförelser Utbildningskostnadernas andel av BNP Alla OECD-länder investerar en relativt stor del på utbildning i förhållande till sin bruttonationalprodukt (BNP). Turkiet är det enda land inom OECD som investerade mindre än fyra procent under Ländergenomsnittet för OECD uppgick 2000 till 5,4 procent. De nordiska länderna hade ett genomsnitt på 6,2 procent vilket var klart högre än motsvarande genomsnitt för EU (5,8 procent) och G-7-länderna (5,7 procent). Mellan 1999 och 2000 ökade utbildningskostnaderna i förhållande till BNP endast i sex av de 19 OECD-länder för vilka jämförbara data finns tillgängliga. Ingen av de nordiska länderna ökade sin andel år Danmarks andel var i stort sett oförändrad medan Sverige, Norge och Finland minskade sina andelar från 6,7 till 6,5, respektive 6,6 till 5,9 samt från 5,8 till 5,6 procent. Vidare kan noteras att utbildningskostnaderna i förhållande till BNP ökat för EU-länderna, från 5,5 procent till 5,8 mellan 1999 och Även OECD:s ländergenomsnitt sjönk något under samma period medan G-7-länderna hade en oförändrad andel. Utbildningskostnader i förhållande till BNP 1990, 1995, 1998 och Procent Sverige 5,3 6,4 6,8 6,7 6,5 Norden 5,7 6,7 6,7 6,5 6,2 EU.. 5,7 5,5 5,5 5,8 OECD.. 5,6 5,7 5,5 5,4 G-7.. 5,7 5,6 5,7 5,7 Utbildningskostnadernas fördelning på olika utbildningsnivåer Satsningar på olika utbildningsnivåer varierade stort mellan olika OECD-länder. Bland OECD-länderna är det relativt stora variationer hur utbildningskostnaderna fördelas på olika utbildningsnivåer. Länder som Australien och Korea satsade mindre än 0,2 procent av BNP på förskolan medan Danmark, Frankrike, Norge, och Ungern satsade mer än 0,6 procent Motsvarande andel för Sverige var 0,5 procent. Skillnaden i när barn börjar förskola, andel utbildning respektive omsorg liksom deltagande förklarar en stor del av olikheterna mellan länderna. Stora skillnader råder också när det gäller utbildningskostnadsandelar för högskoleutbildning. I länder som Kanada, Korea och USA upptar kostnaderna för högskolan/universitetet mer än en tredjedel av de totala utbildningskostnaderna. Länder som Frankrike, Portugal och Nya Zeeland som har relativt stora kostnader för grund- och gymnasieskolan har däremot en låg kostnadsandel för sin högskola. Lägst kostnadsandelar inom EU för högskoleutbildningen noteras för Frankrike (18 procent), Portugal (19 procent) och Tyskland (21 procent). I Norden är det bara Finland som har en högre kostnadsandel än 30 procent för högskoleutbildningen. Sveriges andel för utbildningar på högskolenivå var 26 procent respektive 1,7 procent av BNP. Ser man till andelen av BNP ligger Sverige bland de fem länder inom OECD som har störst kostnader i förhållande till BNP och näst högst (efter Finland) inom EU för sin högskoleutbildning. Offentliga utbildningskostnaders andel av totala offentliga kostnader Ökningen av offentliga medel till utbildningssektorn har för många OECDländer varit relativt stark under slutet av 90-talet. Detta trots att många länder

22 SCB 22 UF 12 SM 0301 inom OECD gjort stora ansträngningar för att strama åt sina budgetar under denna period. OECD-genomsnittet vad gäller utbildningskostnader i förhållande till de totala kostnaderna uppgick 2000 till 13 procent, en ökning från 12,1 procent Bland OECD-länderna redovisade 2000 Mexiko den största andelen, 23,6 procent följd av Korea med 17,6 procent. Lägsta andelen hade Grekland med 8,8 procent. EU:s genomsnitt ökade mer än OECD:s, dock från en lägre nivå. EUgenomsnittet låg under tio procent 1995 för att öka till 12,7 procent Samtliga EU-länder ökade utbildningskostnadernas andel under perioden Bland länder som ökade sin andel mest var Sverige från 11,1 procent till 13,4 procent Inom Norden hade Norge trots en minskning från 18,4 procent 1995 till 16,2 procent 2000 den högsta andelen. Offentliga utbildningskostnader i förhållande till de totala offentliga kostnaderna 1995 och 2000, procent OECD EU Norden Sverige Fastprisberäkning Från och med 1998 görs fastprisberäkningar med hjälp av konsumentprisindex, KPI. I detta Statistiska meddelande har år 2002 använts som basår (272,8).

23 SCB 23 UF 12 SM 0301 Tabeller 1. Samtliga utbildningsformer. Total kostnad per utbildningsform och som andel av Sveriges Bruttonationalprodukt, BNP, , löpande priser, mnkr och procent. 1. All types of education. Total costs and per type of education as a share of GDP. Current prices (MSEK) and, per cent. Utbildningsform Löpande Andel Löpande Andel Löpande Andel Löpande Andel Löpande Andel pris av BNP pris av BNP pris av BNP pris av BNP pris av BNP mnkr procent mnkr procent mnkr procent mnkr procent mnkr procent Pedagogisk verksamhet , , , , ,40 Förskoleklass , , , , ,16 Grundskola , , , , ,95 Gymnasieskola , , , , ,09 Universitet/ Högskola , , , , ,79 Komvux , , , , ,26 Särskola , , , , ,21 Specialskola 458 0, , , , ,02 Särvux 96 0, , , , ,01 CFL 49 0, , , , ,00 Svenska för invandrare 529 0, , , , ,03 Kompletterande utbildning , , ,01 Folkhögskolor ,15 Studieförbunden , , , , ,16 Arbetsmarknadsutbildning , , , , ,25 Svensk utb. i utlandet 126 0, , , , ,01 Studiestöd (exkl. lån) , , , , ,89 Centrala kostnader , , , , ,10 Totala kostnader , , , , ,47 2. Samtliga utbildningsformer Total kostnad per utbildningsform, 2002 års priser (KPI), mnkr och procent. 2. All types of education Total costs per type of education, fixed prices (MSEK) and per cent. Utbildningsform Fast pris Procent Fast pris Procent Fast pris Procent Fast pris Procent Fast pris Procent mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Pedagogisk verksamhet , , , , ,7 Förskoleklass , , , , ,9 Grundskola , , , , ,8 Gymnasieskola , , , , ,9 Universitet/ Högskola , , , , ,1 Komvux , , , , ,0 Särskola , , , , ,4 Specialskola 486 0, , , , ,2 Särvux 102 0, , , , ,1 CFL 52 0,0 48 0,0 55 0,0 52 0,0 45 0,0 Svenska för invandrare 562 0, , , , ,4 Kompletterande utbildning , , ,2 Folkhögskolor ,8 Studieförbunden , , , , ,9 Arbetsmarknadsutbildning , , , , ,0 Svensk utb. i utlandet 134 0, , , , ,1 Studiestöd (exkl. lån) , , , , ,5 Centrala kostnader , , , , ,1 Totala kostnader , , , , ,0

24 SCB 24 UF 12 SM Barnomsorg. Kostnad per huvudman och kostnadsslag i löpande och i 2002 års priser (KPI), mnkr. 3. Childcare. Expenditure in current and fixed prices (CPI), (MSEK). Utbildningsform Delverksamhet Kostnadsslag Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Fast Fast Fast Fast Fast pris pris pris pris pris pris pris pris pris pris mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Barnomsorg Förskola Kommunal regi Lokaler Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad därav: Pedagogisk verksamhet Familjedaghem Kommunal regi Lokaler Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad Fritidshem Kommunal regi Lokaler Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad Öppen förskola Total kostnad Öppen fritidsverksamhet för åringar Total kostnad Hela barnomsorgen Total kostnad

25 SCB 25 UF 12 SM Barnomsorg. Kostnad per inskrivet barn, huvudman och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent. 4. Childcare. Expenditure per pupil and by type in current and fixed prices (CPI), (SEK). Utbildningsform Delverksamhet Kostnadsslag Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Barnomsorg Förskola Kommunal regi Lokaler Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad Familjedaghem Kommunal regi Lokaler Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad Fritidshem Kommunal regi Lokaler Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad Hela barnomsorgen Kommunal regi Lokaler Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad

26 SCB 26 UF 12 SM Förskoleklass. Kostnad per huvudman och kostnadsslag i löpande och i 2002 års priser (KPI), mnkr. 5. Pre-school class. Expenditure per organiser , in current and fixed prices (CPI), (MSEK). Utbildningsform Kostnadsslag Huvudman Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Fast Fast Fast Fast Fast pris pris pris pris pris pris pris pris pris pris mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Förskoleklass Kommun Lokaler Personalkostnad Övrigt Total kostnad Fristående skolor Lokaler Personalkostnad Övrigt Total kostnad Internationella skolor Lokaler Personalkostnad Övrigt Total kostnad Samtliga huvudmän Lokaler Personalkostnad Övrigt Total kostnad

200 miljarder satsades på utbildning. Total kostnad för utbildningsväsendet , fasta priser, mnkr

200 miljarder satsades på utbildning. Total kostnad för utbildningsväsendet , fasta priser, mnkr UF 12 SM 0401 Utbildningskostnader 1999-2003 Educational expenditure 1999-2003 I korta drag 200 miljarder satsades på utbildning Den totala kostnaden för utbildningsväsendet i Sverige uppgick 2003 till

Läs mer

PLOMDUGHUVDWVDGHVSnXWELOGQLQJ. *UXQGVNRODQIRUWVlWWHUDWWH[SDQGHUD. )RUWVDWWWLOOYl[WI UGHQK JUHXWELOGQLQJHQ

PLOMDUGHUVDWVDGHVSnXWELOGQLQJ. *UXQGVNRODQIRUWVlWWHUDWWH[SDQGHUD. )RUWVDWWWLOOYl[WI UGHQK JUHXWELOGQLQJHQ UF 12 SM 0201 8WELOGQLQJVNRVWQDGHU Educational expenditure 1997-2001,NRUWDGUDJ PLOMDUGHUVDWVDGHVSnXWELOGQLQJ Kostnaden för utbildningsväsendet i Sverige uppgick år 2001 till 174 miljarder kronor, vilket

Läs mer

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr :721. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr :721. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef Missiv Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet Kostnaden för grundskola, gymnasieskola och universitet/högskola åren i fasta priser, mnkr

Kostnader för utbildningsväsendet Kostnaden för grundskola, gymnasieskola och universitet/högskola åren i fasta priser, mnkr UF 12 SM 1001 Kostnader för utbildningsväsendet 2005 2009 Costs for educational system 2005 2009 I korta drag Gymnasieskolans kostnader har ökat Den totala kostnaden för gymnasieskolan ökade under femårsperioden

Läs mer

Dokumentdatum: Diarienummer: 2018:01477

Dokumentdatum: Diarienummer: 2018:01477 Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2017 Diarienummer: 2018:01477 Skolverket Rapport 1 (15) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Prisutvecklingen... 3 Totala kostnader för skolväsendet

Läs mer

Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2010

Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2010 1 (19) Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2010 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2010. Uppgifter som redovisas är bland

Läs mer

Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016

Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016 PM Förskole- och grundskolestatistik 1 (14) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2016. Uppgifter som

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet 2006 2010. Kostnaden för grundskola, gymnasieskola och universitet/högskola åren 2006 2010 i fasta priser, mnkr

Kostnader för utbildningsväsendet 2006 2010. Kostnaden för grundskola, gymnasieskola och universitet/högskola åren 2006 2010 i fasta priser, mnkr UF 12 SM 1101 Kostnader för utbildningsväsendet 2006 2010 Costs for educational system 2006 2010 I korta drag Fortsatt ökning av kostnaderna för Universitet och högskolor Kostnaden för universitet/högskola

Läs mer

Kostnader för förskola, fritidshem, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning 2012

Kostnader för förskola, fritidshem, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning 2012 1 (16) Kostnader för förskola, fritidshem, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning 2012 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2012. Uppgifter som redovisas

Läs mer

Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2014

Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2014 1 (16) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2014 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2014. Uppgifter som redovisas är bland annat kostnader

Läs mer

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2014:119. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2014:119. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef Missiv Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret

Läs mer

Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009

Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009 1 (21) Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2009. Uppgifter som redovisas är bland

Läs mer

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2006

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2006 Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2006 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2007 redovisa en bedömning

Läs mer

En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2004

En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2004 1 (19) En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2004 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2005 redovisa en bedömning

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet Kostnaden för grundskola, gymnasieskola och universitet/högskola åren i fasta priser, mnkr

Kostnader för utbildningsväsendet Kostnaden för grundskola, gymnasieskola och universitet/högskola åren i fasta priser, mnkr UF 12 SM 1201, korrigerad version Kostnader för utbildningsväsendet 2007 2011 Costs for educational system 2007 2011 I korta drag Korrigeringar Sid 2, innehållet har tagits bort, 2013-10-16. Tabell 1 i

Läs mer

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005 Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2006 redovisa en bedömning

Läs mer

En bedömning av kostnaderna för barnomsorg, skola och vuxenutbildning budgetåret 2002

En bedömning av kostnaderna för barnomsorg, skola och vuxenutbildning budgetåret 2002 MISSIV 2003-07-04 Dnr: 2003:1168 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En bedömning av kostnaderna för barnomsorg, skola och vuxenutbildning budgetåret 2002 Skolverket skall enligt regleringsbrevet

Läs mer

Den framtida omfattningen av vuxnas lärande

Den framtida omfattningen av vuxnas lärande Kapitel 5 Omfattningen av vuxnas lärande Den framtida omfattningen av vuxnas lärande 89 Bakgrund Omfattningen av vuxnas lärande beror av flera faktorer. Arbetsmarknadens krav eller förväntade krav på utbildning

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2003

En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2003 1 (17) En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2003 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2004 redovisa en bedömning

Läs mer

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2017

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2017 1 (17) Skolverkets bedömning av erna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2017 Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon:

Läs mer

Skolverket Dokumentdatum: Dnr: 2019:990 1 (13)

Skolverket Dokumentdatum: Dnr: 2019:990 1 (13) 1 (13) s bedömning av de preliminära erna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet samt skola och vuxenutbildning budgetåret 2018 Denna rapport redovisar en bedömning och analys av följande

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet

Kostnader för utbildningsväsendet UF 12 SM 1801 Kostnader för utbildningsväsendet 2013 2017 Costs for educational system 2013 2017 I korta drag Fortsatt ökning av kostnaderna inom grundskolan De totala kostnaderna för utbildningsväsendet

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet

Kostnader för utbildningsväsendet UF 12 SM 1701 Kostnader för utbildningsväsendet 2012 2016 Costs for educational system 2012 2016 I korta drag Rejäl ökning av kostnaderna inom grundskolan De totala kostnaderna för utbildningsväsendet

Läs mer

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2016

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2016 1 (17) Skolverkets bedömning av erna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2016 Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon:

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet

Kostnader för utbildningsväsendet UF 12 SM 1601 Kostnader för utbildningsväsendet 2011 2015 Costs for educational system 2011 2015 I korta drag Fortsatt ökning av kostnaderna för förskolan De totala kostnaderna för utbildningsväsendet

Läs mer

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2015:812. På Skolverkets vägnar. Eva Durhán Avdelningschef

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2015:812. På Skolverkets vägnar. Eva Durhán Avdelningschef Missiv Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om bedömning av erna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2014

Läs mer

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2016:1068. På Skolverkets vägnar. Eva Durhán Avdelningschef

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2016:1068. På Skolverkets vägnar. Eva Durhán Avdelningschef Missiv Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om bedömning av erna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2015

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-09-21 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2015 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Redovisningen

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet

Kostnader för utbildningsväsendet UF 12 SM 1401 Kostnader för utbildningsväsendet 2009 2013 Costs for educational system 2009 2013 I korta drag Fortsatt ökning av kostnaderna för förskolan De totala kostnaderna för utbildningsväsendet

Läs mer

Utdrag: Obligatorisk särskola och gymnasiesärskola

Utdrag: Obligatorisk särskola och gymnasiesärskola Rapport 349 2010 Utdrag: Obligatorisk särskola och gymnasiesärskola Skolverkets lägesbedömning 2010 Del 1 Beskrivande data Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Skolverkets rapport

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet Fortsatt ökning av kostnaderna för förskolan

Kostnader för utbildningsväsendet Fortsatt ökning av kostnaderna för förskolan UF 12 SM 1301 Kostnader för utbildningsväsendet 2008 2012 Costs for educational system 2008 2012 I korta drag Korrigering 2014-04-16 Kostnaden för utbildning i svenska för invandrare (sfi) har reviderats

Läs mer

Vuxenutbildning Vuxenutbildning för utvecklingsstörda. Det fi nns bara en som jag. Jag är olik. Just därför helt unik.

Vuxenutbildning Vuxenutbildning för utvecklingsstörda. Det fi nns bara en som jag. Jag är olik. Just därför helt unik. Foto: Chris Maluszynski / Pressens Bild Det fi nns bara en som jag. Jag är olik. Just därför helt unik. Lennart Tehage Vuxenutbildning Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 314 Inom vuxenutbildningen för

Läs mer

Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17

Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17 1 (10) Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal på fritidshemmen för läsåret 2016/17. Statistiken om fritidshem ingår i Sveriges

Läs mer

PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET

PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2018-09-24 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2017 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Uppgifterna

Läs mer

Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18

Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18 Enheten för förskole- och grundskolestatistik 1 (11) Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal i fritidshemmen för läsåret 2017/18.

Läs mer

Barn och personal i fritidshem hösten 2010

Barn och personal i fritidshem hösten 2010 1 (6) Barn och personal i fritidshem hösten 2010 I denna promemoria ges en översikt av fritidshemmens utveckling när det gäller barn, personal och grupper 2010. Jämförelser görs framför allt med förhållandet

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker

Läs mer

3 Förskoleklass. Innehåll. Innehåll

3 Förskoleklass. Innehåll. Innehåll Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Förskoleklass 3 Förskoleklass Innehåll Fakta om statistiken... 50 Kommentarer till statistiken... 51 3.1 Elever i förskoleklass läsåren 2004/05 2010/11. Fördelade efter

Läs mer

Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2008

Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2008 PM Enheten för utbildningsstatistik 2009-09-17 1 (42) Dnr 71-2009:73 Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2008 I denna promemoria beskrivs huvudmannens kostnader

Läs mer

Barn- och ungdomsutbildning Särskolan

Barn- och ungdomsutbildning Särskolan Foto: Marco Gustafsson / Pressens Bild Detta är vad lärande innebär. Man förstår plötsligt något som man har förstått hela sitt liv, fast på ett nytt sätt. Doris Lessing, 1919 Barn- och ungdomsutbildning

Läs mer

Totala kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2006

Totala kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2006 Utbildningsstatistik PM (Version 2) Korrigerade uppgifter i gymnasieskolan sidan 24, 27 och 28 samt diagram 13 2007-10-08 1 (36) Totala kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning

Läs mer

20 Utbildningskostnader

20 Utbildningskostnader Utbildningsstatistisk årsbok 2008 Utbildningskostnader 20 Utbildningskostnader Innehåll Fakta om statistiken...320 20.1 Kostnader för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg kalenderåret 2006... 322 20.2

Läs mer

Utbildningsstatistisk årsbok 2013

Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Förskoleklass 3 Förskoleklass Innehåll Fakta om statistiken... 52 Kommentarer till statistiken... 53 3.1 Elever i förskoleklass läsåren 2005/06 2011/12. Fördelade efter

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 2 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Innehåll Fakta om statistiken... 42 Kommentarer till statistiken... 44 2.1 Inskrivna barn

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet

Kostnader för utbildningsväsendet Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Kostnader för utbildningsväsendet 19 Kostnader för utbildningsväsendet Innehåll Fakta om statistiken... 413 Kommentarer till statistiken... 415 19.1 Kostnader för förskola

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet UF0514

Kostnader för utbildningsväsendet UF0514 BV/UA 2010-08-31 1(9) Kostnader för utbildningsväsendet 2004 2008 UF0514 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Barn och personal i fritidshem hösten 2009

Barn och personal i fritidshem hösten 2009 1 (6) Barn och personal i fritidshem hösten 2009 I denna promemoria ges en översikt av fritidshemmens utveckling när det gäller barn, personal och grupper 2009. Jämförelser görs framför allt med förhållandet

Läs mer

Kostnader Riksnivå. Rapport 301 2007. Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Del 3, 2007

Kostnader Riksnivå. Rapport 301 2007. Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Del 3, 2007 Rapport 301 2007 Kostnader Riksnivå Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Del 3, 2007 kostnader riksnivå Beställningsadress (Order address): Fritzes

Läs mer

Elever och personal i fritidshem hösten 2015

Elever och personal i fritidshem hösten 2015 1 (6) Elever och personal i fritidshem hösten 2015 Nedan presenterar Skolverket officiell statistik om fritidshemmen när det gäller elever, personal och grupper. Dels presenteras resultatet för 2015, dels

Läs mer

Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2010/11

Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2010/11 Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2010/11 I denna promemoria beskrivs Skolverkets statistik om pedagogisk personal läsåret 2010/11. Skolformer som ingår är förskoleklass, grundskola,

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004

Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004 Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004 UF0514 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning A.2 Statistikområde Befolkningens utbildning A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2 Bilaga 2 Uppgifternas tillförlitlighet Följande kvalitetsdeklaration redovisar först vissa statistiska aspekter på framställningen av statistiken, därefter följer i mer resonerande form redovisning av

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet UF0514

Kostnader för utbildningsväsendet UF0514 BV/UA 2010-12-08 1(9) Kostnader för utbildningsväsendet 2005 2009 UF0514 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Pedagogisk personal. i skola och vuxenutbildning läsåret 2009/10

Pedagogisk personal. i skola och vuxenutbildning läsåret 2009/10 Utbildningsstatistik 2010-03-29 Kompletterad med lärartäthet i komvux och sfi 2010-09-23 1 (31) Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2009/10 I denna promemoria beskrivs s statistik om

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017-12-14 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2016 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Redovisningen

Läs mer

Elever och personal i fritidshem hösten 2014

Elever och personal i fritidshem hösten 2014 1 (7) Elever och personal i fritidshem hösten 2014 Nedan presenterar Skolverket officiell statistik om fritidshemmen när det gäller elever, personal och grupper. Dels presenteras resultatet för 2014, dels

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet UF0514

Kostnader för utbildningsväsendet UF0514 BV/UA 2007-12-12 1(11) Kostnader för utbildningsväsendet 2002-2006 UF0514 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet

Kostnader för utbildningsväsendet Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Kostnader för utbildningsväsendet 20 Kostnader för utbildningsväsendet Innehåll Fakta om statistiken... 399 Kommentarer till statistiken... 401 20.1 Kostnader för förskola

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet UF0514

Kostnader för utbildningsväsendet UF0514 BV/UA 2008-11-17 1(10) Kostnader för utbildningsväsendet 2003-2007 UF0514 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Vuxenutbildning Personalutbildning

Vuxenutbildning Personalutbildning Foto: Windh / Urban Orzolek Den som slutar att lära är gammal, antingen han är tjugo eller åttio. Den som fortsätter att lära sig håller sig ung. Henry Ford, 1863 1947 Vuxenutbildning Personalutbildning

Läs mer

Jag är er möjlighet. Helen Keller, 1880 1968. Foto: Megapix / ACE. Barn- och ungdomsutbildning Specialskolan

Jag är er möjlighet. Helen Keller, 1880 1968. Foto: Megapix / ACE. Barn- och ungdomsutbildning Specialskolan Jag är er möjlighet. Helen Keller, 1880 1968 Foto: Megapix / ACE Barn- och ungdomsutbildning Specialskolan 196 Specialskolan ger hörsel- och synskadade barn ett eget tal- eller skriftspråk, skolan är alltså

Läs mer

Elever och personal i fritidshem läsåret 2018/19

Elever och personal i fritidshem läsåret 2018/19 Elever och personal i fritidshem läsåret 2018/19 Diarienummer: 2019:00323 1 (16) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Utveckling av antal elever och anställda samt antal fritidshem och avdelningar... 4

Läs mer

Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2011/12

Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2011/12 Enheten för utbildningsstatistik Dnr (71-2012-33) Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2011/12 I denna promemoria beskrivs s statistik om pedagogisk personal läsåret 2011/12. Skolformer

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader BV/UA 2007-03-13 1(10) Utbildningskostnader 2001-2005 UF0514 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

20 Utbildningskostnader Educational expenditure

20 Utbildningskostnader Educational expenditure 20 Utbildningskostnader Educational expenditure Sida/ Page Tabell/ Table 391 Inledande text Text 393 20.1 Kostnader för förskoleverksamhet och Costs for pre-school education and child skolbarnsomsorg kalenderåret

Läs mer

20 Utbildningskostnader Educational expenditure

20 Utbildningskostnader Educational expenditure 20 Utbildningskostnader Educational expenditure Sida/ Page Tabell/ Table 350 Inledning Introduction 352 20.1 Kostnader för förskoleverksamhet och Costs for pre-school education and child skolbarnsomsorg

Läs mer

20 Utbildningskostnader Educational expenditure

20 Utbildningskostnader Educational expenditure 20 Educational expenditure Sida/ Page Tabell/ Table 364 Inledning Introduction 366 20.1 Kostnader för förskoleverksamhet och Costs for pre-school education and child skolbarnsomsorg kalenderåret 2002 care

Läs mer

Statistik och prognoser om lärare i grund- och gymnasieskola, inför skolstarten hösten 2007

Statistik och prognoser om lärare i grund- och gymnasieskola, inför skolstarten hösten 2007 Enheten för utbildningsstatistik 2007-08-13 1 (6) Statistik och prognoser om lärare i grund- och gymnasieskola, inför skolstarten hösten 2007 I denna redovisas statistik om och prognoser för lärare i grundskola

Läs mer

DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå

DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå I denna bilaga ges kompletterande definitioner till de mått som är nya för redovisningsperioden och de mått som kräver utförligare beskrivning än vad som ges i respektive

Läs mer

Elever och studieresultat i komvux läsåret 2007/08

Elever och studieresultat i komvux läsåret 2007/08 Enheten för utbildningsstatistik 2009-01-22 Dnr 71-2009:73 1 (5) Elever och studieresultat i komvux läsåret 2007/08 Antalet elever i kommunal vuxenutbildning (komvux) fortsatte att minska läsåret 2007/08.

Läs mer

8 Svensk utbildning i utlandet

8 Svensk utbildning i utlandet Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Svensk utbildning i utlandet 8 Svensk utbildning i utlandet Innehåll Fakta om statistiken... 176 Kommentarer till statistiken... 177 8.1 Svenska utlandsskolor 2003/04-2010/11.

Läs mer

5 Särskolan. Innehåll

5 Särskolan. Innehåll Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Särskolan 5 Särskolan Innehåll Fakta om statistiken... 89 Kommentarer till statistiken... 91 5.1 Elever i obligatoriska särskolan läsåren 2001/02 2010/11. Fördelade efter

Läs mer

Barn och personal i förskola 2006

Barn och personal i förskola 2006 PM Enheten för utbildningsstatistik 27-5-16 Dnr (71-27:135) 1 (5) Barn och personal i förskola 26 Hösten 26 går det 5,1 barn per anställd i förskolan jämfört med 5,2 barn ett år tidigare. Det är det lägsta

Läs mer

11 Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) National centre for flexible learning

11 Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) National centre for flexible learning 11 Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) National centre for flexible learning Sida/ Page Tabell/ Table 170 Inledning Introduction 171 11.1 Elever i CFL läsåren 1998/99 2002/03 Students by sex,

Läs mer

Vuxenutbildning Nationellt centrum för flexibelt lärande

Vuxenutbildning Nationellt centrum för flexibelt lärande Foto: Robert Ekegren / ekegren.se För egen del är jag alltid beredd att lära, även om jag inte alltid gillar att bli undervisad. Winston Churchill, 1874 1965 Vuxenutbildning Nationellt centrum för flexibelt

Läs mer

Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL)

Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) Utbildningsstatistisk årsbok 2008 Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) 11 Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) Innehåll Fakta om statistiken...162 11.1 Elever i CFL läsåren 2001/02

Läs mer

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi)

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Utbildning i svenska för invandrare (sfi) 11 Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Innehåll Fakta om statistiken... 220 Kommentarer till statistiken... 221 11.1 som

Läs mer

Verksamhetsplan Skolna mnden

Verksamhetsplan Skolna mnden Verksamhetsplan 2018-2020 Skolna mnden 3 (10) INNEHÅLL SKOLNÄMNDEN... 4 Verksamhetsansvar... 4 Uppdrag... 4 Organisation... 4 Verksamhet 2018-2020... 5 Ekonomi... 5 Mål och indikatorer... 6 Perspektiv

Läs mer

11 Svenska för invandrare (sfi)

11 Svenska för invandrare (sfi) Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Svenska för invandrare (sfi) 11 Svenska för invandrare (sfi) Innehåll Fakta om statistiken... 200 Kommentarer till statistiken... 201 11.1 som deltar i sfi kalenderåren

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Utbildningsstatistisk årsbok 2009 2 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Innehåll Fakta om statistiken...36 2.1 Inskrivna barn i förskolor och fritidshem åren 2000 2007. Fördelade efter ålder och kön...38

Läs mer

Elever och studieresultat i komvux läsåret 2008/09

Elever och studieresultat i komvux läsåret 2008/09 Enheten för utbildningsstatistik 2010-01-21 Dnr 71-2010:00004 1 (6) Elever och studieresultat i komvux läsåret 2008/09 Antalet elever i kommunal vuxenutbildning (komvux) läsåret 2008/09 är i stort sett

Läs mer

11 Nationellt centrum för flexibelt lärande. National centre for flexible learning

11 Nationellt centrum för flexibelt lärande. National centre for flexible learning Utbildningsstatistisk årsbok 2006 Tabeller Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) 11 Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) National centre for flexible learning Sida/ Page Tabell/ Table

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Utbildningsstatistisk årsbok 2010 2 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Innehåll Fakta om statistiken... 38 2.1 Inskrivna barn i förskolor och fritidshem åren 2000-2008. Fördelade efter ålder och kön...

Läs mer

Barnomsor Bar nomsor 130

Barnomsor Bar nomsor 130 130 Fniss.jag vill bli brandman för att om man skall släcka eld åker brandmän bil! Och så vill jag bli prinsessa Yolanda, 5 år, dagis Åka moppas (morfars) rallybil! Noah, 2,5 år, dagis Sjuksköterska som

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2002 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...17 2 Utgiftsområde 16 Utbildning och

Läs mer

Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Figur 2 Antal barn och ungdomar i olika verksamheter 2005 2015, indexerat med 2005 som basår 120 Index: 2005 = 100 Förskoleklass Skolbarnsomsorg, 6 9 år Förskola, 1 5 år 110 100 Gymnasieskola, 16 19 år

Läs mer

Kostnader, del 4 RAPPORT RIKSNIVÅ

Kostnader, del 4 RAPPORT RIKSNIVÅ RAPPORT 459 2017 RIKSNIVÅ Kostnader, del 4 Sveriges officiella statistik om förskola, annan pedagogisk verksamhet, fritidshem, skola och vuxenutbildning 966 600 132 600 116 100 168 800 137 700 129 900

Läs mer

Barnomsorg, skola och vuxenutbildning Jämförelsetal för huvudmän. Del 2, 2002 Kostnader

Barnomsorg, skola och vuxenutbildning Jämförelsetal för huvudmän. Del 2, 2002 Kostnader Barnomsorg, skola och vuxenutbildning Jämförelsetal för huvudmän Del 2, 2002 Kostnader 1 1. DET NATIONELLA UPPFÖLJNINGSSYSTEMET En förutsättning för utveckling av en verksamhet är att den följs upp och

Läs mer

Vuxenutbildning Svenska för invandrare. Är ditt vetande ingenting värt, om inte någon annan vet att du vet det? Persius Flaccus, e.kr.

Vuxenutbildning Svenska för invandrare. Är ditt vetande ingenting värt, om inte någon annan vet att du vet det? Persius Flaccus, e.kr. Är ditt vetande ingenting värt, om inte någon annan vet att du vet det? Persius Flaccus, 34 62 e.kr. Foto: Anna Holmquist Vuxenutbildning Svenska för invandrare 330 Sverige har, i likhet med de flesta

Läs mer

11 Statens skolor för vuxna (SSV) National state school for adults

11 Statens skolor för vuxna (SSV) National state school for adults 11 Statens skolor för vuxna (SSV) National state school for adults Sida/ Page Tabell/ Table 188 Inledande text Text 190 11.1 Elever i SSV läsåren 1996/97 2000/01 Students by sex, educational background,

Läs mer

Kostnader, del 4 RAPPORT RIKSNIVÅ

Kostnader, del 4 RAPPORT RIKSNIVÅ RAPPORT 446 2016 RIKSNIVÅ Kostnader, del 4 Sveriges officiella statistik om förskola, annan pedagogisk verksamhet, fritidshem, skola och vuxenutbildning 966 600 132 600 116 100 168 800 137 700 129 900

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi)

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Utbildning i svenska för invandrare (sfi) 11 Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Innehåll Fakta om statistiken... 218 Kommentarer till statistiken... 219 11.1 som

Läs mer

Kostnader, del 4 RAPPORT RIKSNIVÅ

Kostnader, del 4 RAPPORT RIKSNIVÅ RAPPORT 432 2015 RIKSNIVÅ Kostnader, del 4 Sveriges officiella statistik om förskola, annan pedagogisk verksamhet, fritidshem, skola och vuxenutbildning 966 600 132 600 116 100 168 800 137 700 129 900

Läs mer

3 Förskoleklass Pre-school class

3 Förskoleklass Pre-school class 3 Pre-school class Sida/ Page Tabell/ Table 48 Inledning Introduction 49 3.1 Elever i förskoleklass läsåren 1999/2000 Pupils in pre-school classes by organiser, 2003/04 fördelade efter huvudman, kön sex

Läs mer

Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror

Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror Skolverkets rapport nr 205 Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror 2001: Del 3 Kostnader Barnomsorg Förskoleklass Grundskola Sameskola Särskola Gymnasieskola Kompletterande utbildningar Komvux

Läs mer

Barn, elever och personal riksnivå

Barn, elever och personal riksnivå Rapport 315 2008 Barn, elever och personal riksnivå Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Del 2, 2008 barn, elever och personal riksnivå 1 Beställningsadress

Läs mer

Barn, elever och personal Riksnivå

Barn, elever och personal Riksnivå RAPPORT 347 2010 Barn, elever och personal Riksnivå Sveriges offi ciella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Del 2, 2010 BARN, ELEVER OCH PERSONAL RIKSNIVÅ 1 Beställningsadress

Läs mer