Kostnader för utbildningsväsendet Kostnaden för grundskola, gymnasieskola och universitet/högskola åren i fasta priser, mnkr

Transkript

1 UF 12 SM 1101 Kostnader för utbildningsväsendet Costs for educational system I korta drag Fortsatt ökning av kostnaderna för Universitet och högskolor Kostnaden för universitet/högskola ökade med 12 procent under perioden Under motsvarande period ökade kostnaderna för gymnasieskolan med 10 procent medan antalet elever ökade med 3 procent. Kostnaderna för grundskolan minskade med 0,6 procent och antalet grundskoleelever minskade med åtta procent. Kostnadsjämförelserna baseras på fasta priser. Kostnaden för grundskola, gymnasieskola och universitet/högskola åren i fasta priser, mnkr Grundskola Universitet/Högskola Gymnasieskola Kostnaden per elev i grundskolan ökade med 10 procent Kostnaden per elev i grundskolan har ökat med över kronor under den redovisade femårsperioden till totalt kronor. Det är en ökning med 10 procent. Antalet elever hade under samma period minskat med 8 procent. Genomsnittliga anslagsintäkten per student i universitet/högskola hade under samma period ökat med 4 procent, till totalt kronor. För en elev i gymnasiet var kostnaden kronor år 2010, vilket var en liten förändring Åsa Berg, SCB, tfn , fornamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN X Serie UF Utbildning och Forskning. Utkom den 18 november URN:NBN:SE:SCB-2011-UF12SM1101_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 SCB 2 UF 12 SM 1101 på plus 0,4 procent i förhållande till år Jämförelserna baseras på fasta priser. Sverige på tionde plats av OECD-länderna OECD-genomsnittet för kostnader för utbildningsväsendets andel av BNP år 2008 var 5,9 procent. 7,9 procent för Island som hade högst andel av samtliga OECD-länder. På andra plats låg Korea med 7,6 och Sverige kom på tionde plats, med 6,3 procent.

3 SCB 3 UF 12 SM 1101 Innehåll Statistiken med kommentarer Samtliga skolformer/verksamheter Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskola Pedagogisk omsorg/familjedaghem Fritidshem Öppen förskola Öppen fritidsverksamhet Utbildning för barn och ungdom Förskoleklass Grundskola Obligatorisk särskola Specialskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Högre utbildning Universitet och högskolor Vuxenutbildning Kommunal vuxenutbildning (komvux) Särvux Svenskundervisning för invandrare (sfi) Kompletterande utbildningar Kvalificerad yrkesutbildning (KY) och yrkeshögskola (YH) Folkhögskola Arbetsmarknadspolitiska program Internationella jämförelser Tabeller Teckenförklaring 1. Samtliga skolformer/verksamheter. Total kostnad per skolform/verksamhet och som andel av Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, , löpande priser, mnkr och procent 2. Samtliga skolformer/verksamheter Total kostnad per skolform/verksamhet i 2010 års priser (KPI), mnkr och procent 3. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Kostnad per kostnadsslag och huvudman i löpande och i 2010 års priser (KPI), mnkr 4. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Kostnad per inskrivet barn, huvudman och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent 5. Förskoleklass. Kostnad per kostnadsslag och huvudman i löpande och i 2010 års priser (KPI), mnkr 6. Förskoleklass. Kostnad per elev, kostnadsslag och huvudman i löpande priser, kronor och procent 7. Grundskolan. Kostnad per kostnadsslag och huvudman i löpande och i 2010 års priser (KPI), mnkr

4 SCB 4 UF 12 SM Grundskolan. Kostnad per elev, kostnadsslag och huvudman i löpande priser, kronor och procent Obligatoriska särskolan. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2010 års priser (KPI), mnkr Obligatoriska särskolan. Kostnad per elev och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent Specialskolan. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2010 års priser (KPI), mnkr Specialskolan. Kostnad per elev och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent Gymnasieskolan. Kostnad per kostnadsslag och huvudman i löpande och i 2010 års priser (KPI), mnkr Gymnasieskolan. Kostnad per elev, kostnadsslag och huvudman i löpande priser, kronor och procent Gymnasiesärskolan. Kostnad per kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent Gymnasiesärskolan. Kostnad per elev och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent Universitet och högskola 1. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2010 års priser, (KPI), mnkr Universitet och högskola. Ersättning per helårsstudent och helårsprestation per utbildningsområde i löpande priser, tkr Kommunal vuxenutbildning. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2010 års priser (KPI), mnkr Kommunal vuxenutbildning. Kostnad per elev och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent Särvux. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2010 års priser (KPI), mnkr Särvux. Kostnad per elev och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent Svenskundervisning för invandrare (sfi). Total kostnad i löpande och i 2010 års priser (KPI), mnkr Svenskundervisning för invandrare (sfi). Kostnad per heltidsstudent i löpande priser, kronor Kompletterande utbildningar. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2010 års priser (KPI), mnkr Kompletterande utbildningar. Kostnad per elev och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent Kvalificerad yrkesutbildning (KY) och Yrkeshögskola (YH). Total kostnad i löpande och i 2010 års priser (KPI), mnkr Kvalificerad yrkesutbildning (KY) och Yrkeshögskola (YH). Kostnad per årsstudieplats i löpande priser, kronor Folkhögskolor. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2010 års priser (KPI), mnkr Studieförbund. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2010 års priser (KPI), mnkr Arbetsmarknadspolitiska program. Total kostnad i 2010 års priser (KPI), mnkr och procent Svensk utbildning i utlandet. Kostnad per elev 2005/ /10 i löpande och i 2010 års priser (KPI), kronor Studiestödskostnader , i löpande och i 2010 års priser (KPI), mnkr 43

5 SCB 5 UF 12 SM Internationella jämförelser. Kostnader för utbildning fördelade på utbildningsnivå i procent av BNP Från offentliga och privata finansieringskällor 35. Internationella jämförelser. Utbildningskostnader i procent av BNP efter finansieringskälla Direkta och indirekta utbildningskostnader, offentliga och privata, för alla utbildningsnivåer 36. Internationella jämförelser. Andelen kostnader för utbildning i förhållande till de totala offentliga kostnaderna, fördelade på utbildningsnivå i procent, 1995, 2000 och Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Objekt och population Statistiska mått Redovisningsgrupper Referenstid Definitioner och förklaringar Arbetsmarknadspolitiska program Centrala kostnader EU 19 OECD Redovisningsperiod Så görs statistiken Datainsamlingsmetod Datainsamlingstid/period Uppgiftslämnare Uppgiftsskyldighet Frekvens Statistikens tillförlitlighet Urval Ramtäckning Svarsbortfall Modellantaganden Redovisning av osäkerhetsmått Bra att veta Samanvändbarhet med annan statistik Andra spridningsformer och tidigare publicering av statistiken Källförteckning Internationella publikationer In English Summary List of tables List of terms

6 SCB 6 UF 12 SM 1101 Statistiken med kommentarer Samtliga skolformer/verksamheter Samtliga jämförelser med tidigare år anges i fasta priser om inget annat anges. Kostnaden för utbildningsväsendet i Sverige ökade totalt med 8,4 procent mellan 2006 och År 2010 uppgick kostnaden till 282 miljarder kronor. I den totala kostnaden ingår även studiestöd och centrala kostnader. I centrala kostnader ingår bl.a. Statens skolverk, Högskoleverket och Centrala studiestödsnämnden. Svenskundervisning för invandrare var den skolform som procentuellt hade den största kostnadsökningen, 70 procent. Kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskola ökade med 40 procent och Gymnasiesärskolan med 38 procent. Några skolformer/verksamheter hade kraftigt minskat sina kostnader från Kostnader för komvux minskade med 16 procent och kostnaderna för svensk utbildning i utlandet minskade med 11 procent. Kostnaderna för de arbetsmarknadspolitiska programmen minskade med 44 procent men gör man jämförelse mellan de tre senaste åren har däremot kostnaderna ökat med 50 procent. Arbetsförmedlingen bildades 2008 med andra förutsättningar än tidigare arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Procentuell förändring av kostnader för respektive skolform/verksamhet % Totala kostnader 8,4 Svenska för invandrare 69,8 Kvalificerad yrkesutbildning 39,8 Gymnasial särskola 37,7 Centrala kostnader 34,0 Särvux 23,0 Förskola 22,0 Förskoleklass 13,5 Studiestöd (exkl. lån) 12,9 Universitet/Högskola 12,0 Gymnasieskola 9,7 Folkhögskolor 6,9 Kompletterande utbildningar 6,8 Studieförbund 4,4 Obligatorisk särskola 1,7 Grundskola -0,6 Specialskola -7,2 Svensk utbildning i utlandet -11,3 Komvux -16,3 Arbetsmarknadspolitiska program 1) -43,4 1) 2008 bildades Arbetsförmedlingen med andra förutsättningar än tidigare arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), därför är inte uppgifterna helt jämförbara. Under perioden ökade kostnaderna med 50 procent.

7 SCB 7 UF 12 SM 1101 Kostnader för respektive skolform/verksamhet 2010, mnkr 2010 Total kostnad Grundskola Universitet/ Högskola Förskola Gymnasieskola Studiestöd (exkl. lån) Förskoleklass Obligatorisk särskola Centrala kostnader Komvux Studieförbunden Arbetsmarknadsutbildning Folkhögskolor Gymnasial särskola Svenska för invandrare Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskola Specialskola 452 Kompletterande utbildningar 381 Särvux 221 Svensk utbildning i utlandet 151 Under 2010 utgjordes kostnaden för grundskolan 28 procent av den totala kostnaden för utbildningsväsendet. Universitet/Högskola för 19 procent, förskolan för 19 procent och gymnasieskolan 14 procent. Fördelning av kostnader för utbildningsväsendet 2010 Övriga skolformer/ verksamheter 19% Grundskola 28% Förskoleklass 2% Gymnasieskola 14% Förskola 19% Universitet/ Högskola 19%

8 SCB 8 UF 12 SM 1101 Grund-, gymnasie- och universitet/högskola Grund-, gymnasie- och universitet/högskola utgör 60 procent av den totala kostnaden för utbildningsväsendet Total kostnad för grundskola, gymnasieskola och universitet/högskola åren , mnkr Grundskola Universitet/Högskola Gymnasieskola

9 SCB 9 UF 12 SM 1101 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Kommunerna är enligt skollagen skyldiga att erbjuda förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för barn i åldrarna 1 12 år i den utsträckning som behövs för att föräldrarna ska kunna förvärvsarbeta eller studera eller om barnet har ett eget behov av verksamheten. Skyldigheten omfattar även barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga för ett syskon. Dessa barn ska erbjudas plats i förskola eller pedagogisk omsorg (från 1 juli 2009 ersattes begreppet familjedaghem med pedagogisk omsorg) minst tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka. Dessutom har alla barn rätt till avgiftsfri förskola minst 525 timmar per år från och med höstterminen det år de fyller fyra år (s.k. allmän förskola). Fördelning av kostnader för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 2010 Pedagogisk omsorg 3% Fritidshem 18% Öppen förskola < 1% Öppen fritidsverksam het < 1% Förskola 78% Förskola Mellan 2006 och 2010 ökade kostnaderna från 44 till 53 miljarder kronor. Det är en ökning med 22 procent. Under samma period ökade antalet inskrivna barn i förskolan med 16 procent. Kostanden per inskrivet barn var 2010, kronor. Pedagogisk omsorg Kostnaden för pedagogisk omsorg uppgick 2010 till 2,1 miljarder kronor. Det innebär en minskning med 29 procent mellan 2006 och Under samma period minskade antalet inskrivna barn i pedagogisk omsorg med 34 procent. Antalet barn i pedagogisk omsorg har minskat i stort sett varje år sedan slutet av 1980-talet var kostnaden per inskrivet barn kronor. Fritidshem Den totala kostnaden har var i stort sett oförändrad mellan 2006 och 2008, men ökade något de senaste två åren och uppgick till 12,4 miljarder kronor Vilket är en ökning med 10 procent sedan Under period 2006 till 2010 ökade antalet inskrivna barn med 15 procent. Öppen förskola Den totala kostnaden var 300 miljoner kronor Den tidigare stora nedgången har mattats av, den senaste femårsperioden har kostnaderna istället ökat med 7 procent. Antalet öppna förskolor minskade dock under samma period från 470 till 457. Öppen fritidsverksamhet Den totala kostnaden för den öppna fritidsverksamheten ökade från 172 miljoner till 210 miljoner under åren Antalet öppna fritidsverksamheter har under de senaste fem åren varierat, 581 st år 2006 och år 2010 fanns det 617 fritidsverksamheter.

10 SCB 10 UF 12 SM 1101 Utbildning för barn och ungdom Förskoleklass Förskoleklassen är en frivillig skolform som ska förbereda barn inför den obligatoriska grundskoleutbildningen. Den skall stimulera varje barns utveckling och lärande, samt ligga till grund för den fortsatta skolgången. Verksamheten för förskoleklass är ofta både personal- och lokalmässigt integrerad med grundskola och fritidshem, vilket gör att kommunerna har svårt att särskilja kostnaderna. Total kostnad Den totala kostnaden för förskoleklass var 5 miljarder kronor Mellan 2006 och 2010 ökade kostnaderna med 14 procent, antal barn ökade med 13 procent. Kostnad per kostnadsslag för förskoleklass , mnkr Övrigt Lokaler/inventarier Personalkostnad Kostnad per elev År 2010 kostade en elev i förskoleklass i genomsnitt kronor, vilket är en mycket liten ökning med 0,5 procent jämfört med Kostnad per elev skiljer sig mellan kommunal och enskild regi. År 2010 kostade en elev i kommunal regi kronor och kronor i enskild regi.

11 SCB 11 UF 12 SM 1101 Grundskola Grundskolan är en nioårig obligatorisk skolform. För de barn som inte kan genomföra sin skolgång i grundskolan finns specialskolan och den obligatoriska särskolan. Total kostnad Den totala kostnaden för grundskolan har i stort sett varit den samma den senaste femårsperioden kostade grundskolan 78,6 miljarder kronor. Sett över hela femårsperioden har kostnaden minskat med 0,6 procent. Under samma period har antalet elever minskat med åtta procent. Kostnad per kostnadsslag för grundskolan , mnkr Undervisning Övriga kostnader Läromedel/utrustning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Skolskjutsar/reseersättning Kostnad per elev Den genomsnittliga kostnaden per elev i grundskolan har ökat från kronor till kronor mellan 2006 och Det innebär en procentuell ökning på 10 procent. En elev i kommunal regi kostade kronor år Motsvarande kostnad för en elev i fristående regi var kronor och för en elev i sameskolans regi kronor.

12 SCB 12 UF 12 SM 1101 Obligatorisk särskola Den obligatoriska särskolan omfattar två parallella skolformer, grundsärskolan och träningsskolan. Eleverna har rätt till ett frivilligt tionde skolår för att bredda eller fördjupa sina kunskaper. Total kostnad Den totala kostnaden har ökat något under perioden för att 2010 uppgå till 4,3 miljarder kronor. Den totala ökningen blev 2 procent mellan 2006 och Antalet elever minskade samtidigt med 19 procent. Kostnader per kostnadsslag för obligatoriska särskola , mnkr Undervisning Lokaler/inventarier Läromedel/utrustning/skolbibliotek Elevvård Övriga kostnader Skolskjuts Skolmåltider Kostnad per elev Kostnaden per elev har ökat med 27 procent, från kronor till kronor.

13 SCB 13 UF 12 SM 1101 Specialskola För barn med dövhet eller hörselskada finns specialskolan. Den omfattar tio läsår och ska motsvara grundskolan så långt som det är möjligt. Total kostnad Den totala kostnaden minskade successivt under innevarande femårsperiod till 452 mnkr år 2010, vilket är en minskning med sju procent. Antalet elever fortsätter att minska. Mellan 2006 och 2010 minskade antalet elever med 9 procent. Kostnader per kostnadsslag för specialskola , mnkr Undervisning Lokaler/inventarier Skolskjuts/reseersättning Skolmåltider Övriga kostnader Elevhem Elevvård Läromedel/utrustning Kostnad per elev Kostnaden per elev har ökat med 18 procent, från kronor till kronor.

14 SCB 14 UF 12 SM 1101 Gymnasieskola Gymnasieskolan är en avgiftsfri och frivillig skolform som ungdomar kan välja att genomföra efter avslutad grundskola. Utbildningen syftar till att ge grundläggande kunskaper för yrkes- och samhällsliv samt för vidare studier. Gymnasieskolan består av 17 nationella program samt specialutformade program, individuella program och international baccalaureate. Varje program består av kärnämnen, karaktärsämnen, valbara kurser och projektarbete. Total kostnad Kostnaden för gymnasieskolan fortsätter att öka. År 2010 uppgick kostnaden till 37 miljarder kronor, jämfört med 34 miljarder år Det är en ökning med 10 procent. Samtidigt har antalet elever ökat med 3 procent. Kostnader per kostnadsslag för gymnasieskolan, , mnkr Undervisning Lokaler/inventarier Övriga kostnader Läromedel/utrustning Skolmåltider /skolbibliotek Skolskjutsar Elevvård Kostnad per elev År 2010 kostade en elev i genomsnitt i gymnasieskolan kronor, en kostnadsökning med 4 procent för de senaste 5 åren. Kostnaden per elev i kommunal regi var kronor år Motsvarande kostnad i fristående regi var kronor och kronor i landstingets regi.

15 SCB 15 UF 12 SM 1101 Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolan är en frivillig skolform för ungdomar med en utvecklingsstörning och syftar till att ge utvecklingsstörda ungdomar en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning. Utbildningen ska så långt det är möjligt motsvara den som ges i gymnasieskolan. Total kostnad Den totala kostnaden har successivt ökat under perioden för att 2010 uppgå till 2,7 miljarder kronor. Det innebär en ökning med 38 procent mellan 2006 och Antalet elever ökade samtidigt med 47 procent. Kostnader per kostnadsslag för särskola , mnkr Undervisning Övriga kostnader Lokaler/inventarier Skolskjuts Läromedel/utrustning Skolmåltider Elevvård Kostnad per elev Kostnaden per elev har ökat med 20 procent, från kronor år 2006 till kronor år 2010.

16 SCB 16 UF 12 SM 1101 Högre utbildning Universitet och högskolor Det finns ett 60-tal högskolor, universitet och enskilda utbildningsanordnare som ger akademisk utbildning i Sverige. Universitetens och högskolornas huvudsakliga uppgifter är att anordna utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och beprövad erfarenhet samt samverka med det omgivande samhället. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå finansieras i hög grad (88 procent) av direkta statsanslag. Finansieringen av forskning och utbildning på forskarnivå kommer däremot från många olika källor. Direkta statsanslag står för knappt hälften (47 procent) av finansieringen. Totalt sett står dock offentliga medel för cirka 80 procent av forskningsfinansieringen eftersom en relativt stor del av den statliga finansieringen går via forskningsråd och andra myndigheter, och därtill kommer forskningsmedel från kommuner och landsting. Den privata sektorn står sammantaget för 13 procent av forskningsfinansieringen. Den privata sektorn står sammantaget för 13 procent av forskningsfinansieringen. Total kostnad Under perioden har den totala kostnaden för universitet och högskolor ökat med 12 procent. Kostnaden var 48,9 miljarder kronor 2006 vilket kan jämföras med 54,8 miljarder kronor Kostnad per kostnadsslag för universitet och högskolor , mnkr Personalkostnader Driftskostnader Lokalkostnader Övrigt Kostnad per student på grund- och avancerad nivå År 2010 var den genomsnittliga anslagsintäkten per helårsstudent kronor. Genomsnittsintäkten har beräknats genom att dividera lärosätenas intäkter av direkta statsanslag inkl. bidrag via Kammarkollegiet med totalt antal helårsstudenter, exkl. landstingsfinansierad utbildning. Antalet helårsstudenter har kraftigt ökat under senaste femårsperioden. År 2010 uppgick antalet till , en ökning med 13 procent sedan år 2006.

17 SCB 17 UF 12 SM 1101 Ersättning per helårsstudent och helårsprestation Riksdagens anslag till utbildning på grund- och avancerad nivå betalas ut per helårsstudent. I samband med beslutet om anslaget till varje högskola fattar riksdagen också beslut om ett så kallat takbelopp som anger hur mycket som maximalt kan betalas ut till varje lärosäte. Vilket belopp som gällde för 2010 speglas i nedanstående diagram. Ersättning per helårsstudent och helårsprestation per utbildningsområde 2010, tkr Media Opera Teater Dans Konst Design Musik Idrott Medicinskt Vård Odontolog NT 1) Undervisn Övrigt HSTJ 2) Helårsstudent Helårsprestation ) NT = Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt 2) HSTJ = Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt

18 SCB 18 UF 12 SM 1101 Vuxenutbildning Kommunal vuxenutbildning (komvux) Kommunal vuxenutbildning (komvux) består av grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Grundläggande vuxenutbildning är utbildning för vuxna på grundskolenivå. Varje kommunmedborgare har rätt att delta i grundläggande vuxenutbildning från och med andra kalenderhalvåret det år hon/han fyller 20 år om han saknar sådana färdigheter som normalt uppnås i grundskolan och är bosatt i landet. Gymnasial vuxenutbildning syftar till att ge vuxna kunskaper och färdigheter motsvarande de som ungdomar får i gymnasieskolan. Påbyggnadsutbildning syftar till att ge vuxna en sådan utbildning som leder till en ny nivå i deras yrke eller till ett nytt yrke. Total kostnad Kostnaden för komvux minskade under den senast femårsperioden., från 4,6 miljarder kronor 2006 till 3,8 miljarder kronor 2010, vilket är en minskning med 16 procent Undervisning Lokaler/inventarier Elevvård Övriga kostnader Läromedel/utrustning/skolbibliotek Kostnad per heltidsstuderande Kostnaden per heltidsstuderande uppgick år 2010 till , vilket är en ökning med 30 procent sedan Antalet heltidsstuderande var år 2006 och sjönk till år 2010.

19 SCB 19 UF 12 SM 1101 Särvux Särvux, vuxenutbildning för utvecklingsstörda, syftar till att ge kunskaper och färdigheter motsvarande de som ges i den obligatoriska särskolan (grundsärskolan respektive träningsskolan) och på nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskolan. Total kostnad Kostnadsökningen för femårsperioden 2006 och 2010 uppgick till 23 procent, från 180 miljoner kronor 2006 till 221 miljoner kronor Antalet elever har under motsvarande period minskat med två procent. Kostnad per kostnadsslag för särvux , mnkr Undervisning Lokaler/inventarier Elevvård Övriga kostnader Läromedel/utrustning/ skolbibliotek Kostnad per elev Kostnaden per elev har under perioden ökat med 18 procent. Från kronor till kronor.

20 SCB 20 UF 12 SM 1101 Svenskundervisning för invandrare (sfi) Svenskundervisning för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället. Varje kommun är skyldig att se till att sfi erbjuds de personer som saknar de grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen avser att ge. Detta gäller från och med andra halvåret det år de fyller sexton år. Total kostnad Den totala kostnaden för sfi har under den senaste femårsperioden kraftigt ökat från miljoner 2006 till miljoner 2010, en ökning med 70 procent. Kostnad för svenskundervisning för invandrare , mnkr Antalet elever har under den redovisade femårsperiod ökat från till , vilket är en ökning med 55 procent. Kostnad per heltidsstuderande Kostnaden per elev, omräknat till heltidsstuderande, har under perioden ökat med ett 16 procent, från till

21 SCB 21 UF 12 SM 1101 Kompletterande utbildningar Vid sidan om det offentliga skolväsendet i Sverige finns det utbildningar för ungdomar och vuxna som staten stöder, Kompletterande utbildningar. Kännetecknande för dessa är att de har en enskild huvudman det vill säga utbildningen anordnas inte av kommun eller landsting. Total kostnad Kostnaden för kompletterande utbildningar var 381 miljoner år Mellan 2006 och 2010 har kostnaden ökat med sju procent. Antalet elever 2010 var 5 600, en minskning med en procent de senaste fem åren. Kostnad per kostnadsslag för kompletterande utbildningar , mnkr Undervisning Övrigt Lokaler och inventarier Läromedel/utrustning Elevvård Kostnad per årselevplats Kostnaden per årselevplats har ökat med sju procent mellan 2006 och 2010 från kronor till kronor.

22 SCB 22 UF 12 SM 1101 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) och yrkeshögskola (YH) Kvalificerad yrkesutbildning (KY) och numera yrkeshögskola (YH) är en eftergymnasial utbildningsform. 1 juli 2009 startade verksamheten vid Myndigheten för yrkeshögskolan. Myndigheten skall samla all eftergymnasial yrkesutbildning utanför högskolan. Statistiken innehåller uppgifter jämförbara uppgifter från den nedlagda Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning om inte annat anges. Sammanlagt var det 236 olika utbildningsanordnare som arrangerade kvalificerad yrkesutbildning, fördelade på olika utbildningar och finns inom alla branscher. Total kostnad Kostnaden för KY och YH har ökat med 40 procent, från miljoner kronor till miljoner kronor. Kostnad för kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskola , mnkr Kostnad per årsstudieplats År 2010 var genomsnittkostnaden per årsstudieplats kronor.

23 SCB 23 UF 12 SM 1101 Folkhögskola Folkhögskolan är en studieform för vuxna, med en nedre åldersgräns på 18 år för de allmänna kurserna. Total kostnad Kostnaden för folkhögskolornas folkbildningsverksamhet uppgick till 2,8 miljarder kronor 2006, en ökning till 2,9 miljarder kronor fram till Fördelning av kostnader för folkhögskola 2010 Fastigheter/ lokaler 22% Övriga kostnader 1% Kök och hushåll 10% Undervisning 55% Administration 12% Studieförbund År 2010 fanns det tio studieförbund.. De anordnade 2010 drygt studiecirklar med ungefär 1,8 miljoner deltagare. Studieförbunden är också en stor lokal kulturarrangör arrangemang anordnades, med deltagare. Total kostnad Under 2010 uppgick kostnaden till 3,7 miljarder kronor. En ökning med 4 procent jämfört med 2006.

24 SCB 24 UF 12 SM 1101 Arbetsmarknadspolitiska program Det övergripande syftet med arbetsmarknadspolitiska program är att öka möjligheten för arbetssökande att få arbete samt motverka brist på arbetskraft. Total kostnad Kostnader för de arbetsmarknadspolitiska programmen har ökat med 51 procent under den tre års period bildades Arbetsförmedlingen med andra förutsättningar än arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) vilket gör jämförelse mellan mer än tre år svår. Arbetsmarknadsutbildning Kostnaden för arbetsmarknadsutbildningen har under treårsperioden ökat med 22 procent från miljoner kronor 2008 till miljoner Förberedande eller orienterande utbildning Kostnaden för förberedande eller orienterande utbildning har under motsvarande period ökat med 114 procent, från 402 miljoner kronor 2008 till 860 miljoner Jobb och utvecklingsgarantin Kostnaden för jobb och utvecklingsgarantin har ökat med 73 procent, från 205 miljoner kronor till 355 miljoner kronor senaste treårsperioden. Jobbgaranti för ungdomar Kostnaden för jobb och utvecklingsgarantin har under motsvarande period ökat med 73 procent, 90 miljoner kronor till 231 miljoner.kronor. Rehabiliteringssamverkan Kostnaden för rehabiliteringssamverkan har under motsvarande period ökat med 76 procent, från 35 miljoner kronor till 62 miljoner kronor. Utbildning inom kriminalvården Kostnaden för utbildning inom kriminalvården har under motsvarande perioden minskat med 13 procent, från 25 miljoner till 22 miljoner kronor. Kostnad för arbetsmarknadspolitiska program , mnkr Arbetsmarknadsutbildning Förberedande eller orienterande utbildning Jobb och utvecklingsgarantin Jobbgaranti för ungdomar Rehabiliteringssamverkan Utbildning inom kriminalvården

25 SCB 25 UF 12 SM 1101 Internationella jämförelser Sverige medverkar i en omfattande internationell rapportering av kostnader för utbildningsväsendet. Då samtliga svenska utbildningsformer inte ingår i den internationella rapporteringen är jämförelser med tidigare avsnitt inte relevanta. Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av alla de varor och tjänster som produceras i landet för användning till konsumtion, export och investeringar under ett år. OECD-genomsnittet för utbildningskostnadernas andel av BNP år 2008 var 5,9 procent. Högst andel av samtliga OECD-länder hade Island med 7,9 procent. Korea låg på andra plats med 7,6 procent. Sverige med 6,3 procent, låg på tionde plats. Genomsnittet för OECD-länderna har pendlat mellan 5,5 och 5,9 procent under perioden Slovakien, Tjeckien, Ungern, Tyskland, Italien och Japanlåg under 5 procent år Sju länder, Chile, USA, Danmark, Israel, Norge, Korea och Island låg över 7 procent. Utbildningsväsendets kostnaders andel av BNP år 2008, procent Island Korea Norge Israel USA Danmark Chile2) Belgien Nya Zeeland Sverige Kanada1) Frankrike Finland Mexico Estland Polen Schweiz Storbritannien Nederländerna Irland Slovenia Österrike Portugal Australien Spanien Japan Italien Tyskland Ungern Tjeckien Slovakien EU21 medel OECD medel Övrig utbildning Högskoleutbildning 1) Referensår ) Referensår 2009

26 SCB 26 UF 12 SM 1101 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols - Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Samtliga skolformer/verksamheter. Total kostnad per skolform/verksamhet och som andel av Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, , löpande priser, mnkr och procent 1. All types of education/activities. Total costs by type of education/activity as a share of GDP in current prices (MSEK) and percent Löpande Andel Löpande Andel Löpande Andel Löpande Andel Löpande Andel pris av BNP pris av BNP pris av BNP pris av BNP pris av BNP Total kostnad , , , , ,53 Förskola , , , , ,61 Förskoleklass , , , , ,15 Grundskola , , , , ,37 Obligatorisk särskola , , , , ,13 Gymnasiesärskola , , , , ,08 Specialskola 456 0, , , , ,01 Gymnasieskola , , , , ,13 Universitet/Högskola , , , , ,66 Komvux , , , , ,12 Nationellt centrum för flexibelt lärande 29 0,00 8 0, Särvux 168 0, , , , ,01 Svenskundervisning för invandrare , , , , ,06 Kompletterande utbildningar 334 0, , , , ,01 Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskola , , , , ,05 Folkhögskolor , , , , ,09 Arbetsmarknadspolitiska program 1) , , , , ,10 Studieförbund , , , , ,11 Svenska utlandsskolor 159 0, , , , ,00 Studiestöd (exkl. lån) , , , , ,73 Centrala kostnader , , , , ,12 1) 2008 bildades Arbetsförmedlingen med andra förutsättningar än tidigare arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), därför är siffrorna inte helt jämförbara med tidigare år

27 SCB 27 UF 12 SM Samtliga skolformer/verksamheter Total kostnad per skolform/verksamhet i 2010 års priser (KPI), mnkr och procent 2. All types of education/activities Total costs by type of education/activity in fixed prices (CPI), (MSEK) and percent Fast pris Procent Fast pris Procent Fast pris Procent Fast pris Procent Fast pris Procent mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Total kostnad , , , , ,0 Förskola , , , , ,9 Förskoleklass , , , , ,8 Grundskola , , , , ,8 Obligatorisk särskola , , , , ,5 Gymnasiesärskola , , , , ,0 Specialskola 487 0, , , , ,2 Gymnasieskola , , , , ,2 Universitet/ Högskola , , , , ,4 Komvux , , , , ,4 Nationellt centrum för flexibelt lärande 31 0,0 8 0, Särvux 180 0, , , , ,1 Svenska för invandrare , , , , ,7 Kompletterande utbildningar 357 0, , , , ,1 Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskola , , , , ,5 Folkhögskolor , , , , ,0 Arbetsmarknadsutbildning , , , , ,1 Studieförbunden , , , , ,3 Svenska utlandsskolor 170 0, , , , ,1 Studiestöd (exkl. lån) , , , , ,6 Centrala kostnader , , , , ,4

28 SCB 28 UF 12 SM Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Kostnad per kostnadsslag och huvudman i löpande och i 2010 års priser (KPI), mnkr 3. Preschool activities and schoolage child care. Expenditure by type and organiser , in current and fixed prices (CPI), (MSEK) Löpande pris, mnkr Fast pris, mnkr Total kostnad Förskola Kommunal regi Lokaler/inventarier Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad Pedagogisk omsorg Kommunal regi Lokaler/inventarier Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad Fritidshem Kommunal regi Lokaler/inventarier Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad Öppen förskola Total kostnad Öppen fritidsverksamhet för åringar Total kostnad

29 SCB 29 UF 12 SM Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Kostnad per inskrivet barn, huvudman och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent 4. Pre-school activities and school-age child care. Expenditure per pupil, by type and organiser , in current prices, SEK and percent Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Samtliga Kommunal regi Lokaler/inventarier Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad per inskrivet barn Förskola Kommunal regi Lokaler/inventarier Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad Pedagogisk omsorg 1) Kommunal regi Lokaler/inventarier Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad Fritidshem Kommunal regi Lokaler/inventarier Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad ) Från den 1 juli 2009 ersattes begreppet familjedaghem med pedagogisk omsorg i skollagen och annan lagstiftning.

30 SCB 30 UF 12 SM Förskoleklass. Kostnad per kostnadsslag och huvudman i löpande och i 2010 års priser (KPI), mnkr 5. Pre-school class. Expenditure by type and organiser , in current and fixed prices 2010 (CPI), (MSEK) Löpande pris Fast pris Samtliga huvudmän Lokaler/inventarier Personalkostnad Övrigt Totalt 1) Kommun Lokaler/inventarier Personalkostnad Övrigt Totalt Fristående skolor Lokaler/inventarier Personalkostnad Övrigt Totalt ) Kostnaden för de elever som gått i förskoleklass vid särskola inkluderas i särskolans kostnader. 6. Förskoleklass. Kostnad per elev, kostnadsslag och huvudman i löpande priser, kronor och procent 6. Pre-school class. Expenditure per pupile and organiser , in current prices 2010 SEK and percent Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Samtliga huvudmän Lokaler/inventarier Personal Övrigt Total kostnad per elev Kommun Lokaler/inventarier Personalkostnad Övrigt Total kostnad per elev Fristående skolor Lokaler/inventarier Personalkostnad Övrigt Total kostnad per elev

31 SCB 31 UF 12 SM Grundskolan. Kostnad per kostnadsslag och huvudman i löpande och i 2010 års priser (KPI), mnkr 7. Compulsory school. Expenditure by type and organiser , in current and fixed prices 2010 (CPI), (MSEK) Löpande pris Fast pris Samtliga huvudmän Undervisning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Läromedel/utrustning /skolbibliotek Skolskjutsar/reseersättning Övriga kostnader Total kostnad 1) Kommunal Undervisning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Läromedel/utrustning /skolbibliotek Skolskjutsar Övriga kostnader Total kostnad Fristående skolor Undervisning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Läromedel/utrustning /skolbibliotek Övriga kostnader Total kostnad Sameskolan Undervisning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Läromedel/utrustning /skolbibliotek Skolskjutsar Övriga kostnader Total kostnad ) I total kostnad ingår kostnaden för nystartade och nedlagda fristående skolor, d.v.s. skolor som inte har haft sin verksamhet under hela året. Även kostnader för skolskjuts och elevhem för sameskolan ingår. Kostnaden för dessa var 2006: 121 mnkr, 2007: 69 mnkr, 2008: 203 mnkr, 2009: 192 mnkr och för 2010: 190 mnkr

32 SCB 32 UF 12 SM Grundskolan. Kostnad per elev, kostnadsslag och huvudman i löpande priser, kronor och procent 8. Compulsory school. Expenditure per pupil by type and organiser, in current prices, (SEK) and percent Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Samtliga huvudmän Undervisning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Läromedel/utrustning /skolbibliotek Skolskjutsar Övriga kostnader Total kostnad per elev Kommunal Undervisning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Läromedel/utrustning/ skolbibliotek Skolskjutsar Övriga kostnader Total kostnad per elev Fristående skolor Undervisning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Läromedel/utrustning/ skolbibliotek Övriga kostnader Total kostnad per elev Sameskolan Undervisning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Läromedel/utrustning/ skolbibliotek Skolskjutsar Övriga kostnader Total kostnad per elev

33 SCB 33 UF 12 SM Obligatoriska särskolan. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2010 års priser (KPI), mnkr 9. Compulsory school for intellectually disabled children. Expenditure by type , in current and fixed prices 2010 (CPI), (MSEK) Löpande pris, mnkr Fast pris, mnkr Total kostnad 1) Undervisning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Läromedel/utrustning/ skolbibliotek Skolskjuts Övriga kostnader ) I totalkostnaden ingår inte kommunala ersättningar till landsting och fristående skolor. Dessa kostnader var 213 mnkr, 2010, 170 mnkr, år 2009, 163 mnkr, år 2008, 360 mnkr, år 2007, 379 mnkr, år Obligatoriska särskolan. Kostnad per elev och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent 10. Compulsory school for intellectually disabled children. Expenditure per pupil and by type , in current prices, (SEK) and percent Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Total kostnad per elev 1) Undervisning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Läromedel/utrustning/ skolbibliotek Skolskjutsar Övriga kostnader ) Kostnader för skolskjuts ingår inte i beräkningen av totalkostnad per elev.

34 SCB 34 UF 12 SM Specialskolan. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2010 års priser (KPI), mnkr 11. Schools for pupils with impaired hearing/vision and physical disabilities. Expenditure by type , in current and fixed prices (CPI), (MSEK) Löpande pris, mnkr Fast pris, mnkr Total kostnad Undervisning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Lärodel/utrustning/ skolbibliotek Elevhem Skolskjuts Övriga kostnader ) I totalkostnaden ingår kostnader som avser specialpedagogiskt resurscentrum. Kostnaden för detta var, i löpande priser, 2004: 34 mnkr. 2005: 37 mnkr. 2006: 46 mnkr, 2007: 51 mnkr, 2008: 50 mnkr, 51 mnkr 2009 och 20 mnkr Specialskolan. Kostnad per elev och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent 12. Schools for pupils with impaired hearing/vision and physical disabilities. Expenditure per pupil and by type , in current prices (SEK) and percent Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Total kostnad per elev Undervisning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Läromedel/utrustning/ skolbibliotek Elevhem Skolskjuts/reseersättning Övriga kostnader