200 miljarder satsades på utbildning. Total kostnad för utbildningsväsendet , fasta priser, mnkr

Transkript

1 UF 12 SM 0401 Utbildningskostnader Educational expenditure I korta drag 200 miljarder satsades på utbildning Den totala kostnaden för utbildningsväsendet i Sverige uppgick 2003 till drygt 200 miljarder kronor, vilket motsvarar 8,2 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Kostnaden har jämfört med föregående år varit i stort sett oförändrad, mellan åren ökade kostnaden med tio procent eller 18 miljarder. Grundskolan är den i särklass största utbildningsformen och den svarade för drygt en tredjedel av den totala kostnaden, 70 miljarder. Universitet och högskolor stod för knappt en fjärdedel, 44 miljarder, och gymnasieskolan stod för drygt en tiondel, 27 miljarder, av den totala kostnaden för utbildningsväsendet. Total kostnad för utbildningsväsendet , fasta priser, mnkr Grundskola Gy mnasium Univ ersitet/högskola Öv riga utbildningsformer Karin Björklind, SCB, tfn , förnamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie UF Utbildnings och Forskning. Utkom den 16 december Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 SCB 2 UF 12 SM 0401 Oförändrade kostnader för flera skolformer Kostnaden 2003 för grundskolan, universitet och högskolor har i stort varit oförändrade jämfört med förra året, medan kostnaderna för gymnasieskolan har ökat med fyra procent. Mellan åren ökade kostnaden för grundskolan med nästan tio miljarder (10 procent), universitet och högskolor med sju miljarder (19 procent) och för gymnasieskolan har ökningen varit drygt tre miljarder (34 procent). Vuxenutbildning minskar För de mindre skolformerna, som till största delen vänder sig till vuxna, har kostnaden minskat jämfört med förra året, bland annat för kommunal vuxenutbildning (komvux) med 1,3 miljarder (21 procent). Under femårperioden minskade kostnaden med 2,3 miljarder (32 procent). De minskade kostnaderna inom komvux kan till största delen förklaras av att kunskapslyftet successivt avvecklats. Andra skolformer med minskade kostnader jämfört med förra året är Arbetsmarknadsutbildning och Svenska för invandrare (sfi) med 759 miljoner (13 procent) respektive 48 miljoner (6 procent). Under en längre tidsperiod har kostnaderna för arbetsmarknadsutbildningen minskat medan sfi:s kostnader ökade under åren Alla kostnader är beräknade i fasta priser (KPI).

3 SCB 3 UF 12 SM 0401 Innehåll Statistiken med kommentarer 6 Samtliga utbildningsformer 6 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 6 Förskoleklass 8 Grundskola 9 Gymnasieskolan 10 Universitet och högskolor 11 Kommunal vuxenutbildning 12 Särskolan 13 Specialskola 14 Särvux 15 Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) 16 Svenskundervisning för invandrare (sfi) 17 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) 17 Kompletterande utbildningar 18 Folkhögskolan 19 Förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning 19 Personalutbildning 20 Internationella jämförelser 21 Fastprisberäkning 22 Tabeller 23 Teckenförklaring Samtliga utbildningsformer. Total kostnad per utbildningsform och som andel av Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, , löpande priser, mnkr och procent Samtliga utbildningsformer Total kostnad per utbildningsform, 2003 års priser (KPI), mnkr och procent Barnomsorg. Kostnad per kostnadsslag och huvudman i löpande och i 2003 års priser (KPI), mnkr Barnomsorg. Kostnad per inskrivet barn, huvudman och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent Förskoleklass. Kostnad per kostnadsslag och huvudman i löpande och i 2003 års priser (KPI), mnkr Förskoleklass. Kostnad per elev, kostnadsslag och huvudman i löpande priser, kronor och procent Grundskolan. Kostnad per kostnadsslag och huvudman i löpande och i 2003 års priser (KPI), mnkr Grundskolan. Kostnad per elev, kostnadsslag och huvudman i löpande priser, kronor och procent Gymnasieskolan. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2003 års priser (KPI), mnkr. 31

4 SCB 4 UF 12 SM Gymnasieskolan. Kostnad per elev och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent Universitet och högskola. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2003 års priser, (KPI), mnkr Universitet och högskola. Ersättning per helårsstudent och utbildningsområde i löpande priser, kronor Kommunal vuxenutbildning. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2003 års priser (KPI), mnkr Kommunal vuxenutbildning. Kostnad per elev och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent Särskolan. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2003 års priser (KPI), mnkr Särskolan. Kostnad per elev och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent Specialskolan. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2003 års priser (KPI), mnkr Specialskolan. Kostnad per elev och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent Särvux. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2003 års priser (KPI), mnkr Särvux. Kostnad per elev och kostnadsslag i löpande priser, kr och procent Nationellt centrum för flexibelt lärande. Kostnad per kostnadsslag och i 2003 års priser (KPI), mnkr och procent Svenskundervisning för invandrare (sfi). Total kostnad och i 2003 års priser (KPI), mnkr Kvalificerad yrkesutbildning (KY). Total kostnad och i 2003 års priser (KPI), mnkr Kvalificerad yrkesutbildning (KY). Kostnad per årsstudieplats och i 2003 års priser (KPI), mnkr Kompletterande utbildningar. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2003 års priser (KPI), mnkr Kompletterande utbildningar. Kostnad per elev och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent Folkhögskolor. Kostnad per kostnadsslag , i 2003 års priser mnkr och procent Studieförbund. Kostnad per kostnadsslag i 2003 års priser (KPI), mnkr och procent Förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning. Total kostnad i 2003 års priser (KPI), mnkr och procent Svensk utbildning i utlandet. Kostnad per elev 1998/ /03 redovisad efter världsdel i löpande och i 2003 års priser (KPI), kr Studiestödskostnader för 2003, löpande priser, mnkr Kostnad för personalutbildning i 2003 års priser (KPI), (MNKR) Internationella jämförelser. Kostnad per heltidsstuderande i förhållande till BNP per capita och utbildningsnivå 2001, procent Internationella jämförelser. Kostnader för utbildning fördelade på utbildningsnivåer i procent av BNP Internationella jämförelser. Offentliga kostnader för utbildning i procent av de totala offentliga kostnaderna 1995 och

5 SCB 5 UF 12 SM 0401 Fakta om statistiken 45 Detta omfattar statistiken 45 Allmänt 45 Referensperiod 45 Jämförbarhet med tidigare rapporter 45 Definitioner och förklaringar 45 Barnomsorg 47 Förskoleklass 47 Grundskolan 47 Gymnasieskolan 48 Universitet och Högskola 48 Komvux 48 Särskolan 48 Specialskolan 49 Särvux 49 Utbildning vid nationellt centrum för flexibelt lärande 49 Svenskundervisning för invandrare (sfi) 50 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) 50 Kompletterande utbildningar 50 Folkhögskolor 50 Studieförbunden 50 Förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning 51 Svensk utbildning i utlandet 51 Studiestöd 51 Personalutbildning 51 Internationella jämförelser 52 Statistikens tillförlitlighet 53 Bra att veta 56 Källförteckning 56 Skolverkets rapporter 56 Internationella publikationer 57 Annan statistik 57 In English 58 Summary 58 SEK 200 billion spent on education and training 58 Unchanged costs for several educational forms 58 Drop in adult education 58 List of tables 59 List of terms 60

6 SCB 6 UF 12 SM 0401 Statistiken med kommentarer Samtliga utbildningsformer Utbildningskostnader samlas in från utbildningarnas huvudmän, dvs. de som har ansvaret för verksamheten. Samtliga kostnadsuppgifter hämtas från redan befintligt material, undantaget folkhögskolorna där insamlingen utförs av SCB. Redovisningen i detta SM sker efter utbildningsform och uppdelat på olika kostnadsslag för respektive verksamhet. Den totala kostnaden för utbildningsväsendet uppgick till drygt 200 miljarder kronor Jämfört med föregående år har kostnaden varit i stort sett oförändrade. Den totala kostnaden för utbildningsväsendet motsvarade 8,2 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) I totalkostnaden för samtliga skolformer ingår förutom skolformerna även studiestöd och centrala kostnader. De centrala kostnaderna består av bl.a. kostnader för Centrala studiestödsnämnden, Skolverket, Högskoleverket, Utbildningsdepartementet samt andra myndigheter som har med utbildning att göra. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Kommunerna är skyldiga att tillhandahålla förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för barn i åldrarna 1-12 år. Under har flera reformer genomförts för att öka tillgängligheten, till exempel maxtaxa och allmän förskola. Antalet inskrivna barn under 2003 var det högsta antalet hittills, Liten kostnadsökning för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg Den totala kostnaden för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg uppgick 2003 till drygt 46 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt tre procent sedan förra året och nästan nio procent sedan Av dessa drygt 46 miljarder svarade förskolan för nästan 33 miljarder, fritidshem för drygt tio miljarder och familjedaghem för tre miljarder. Öppen förskola och öppen fritidsverksamhet kostade tillsammans 450 miljoner kronor. För förskolor i kommunal regi uppgick kostnaden för personal till 75 procent, lokaler svarade för 14 procent av kostnaden per inskrivet barn, vilket är i stort sett oförändrat sedan förra året. Familjedaghem minskar i omfattning Antalet barn i familjedaghem har minskat i stort sett varje år sedan slutet av 1980-talet. Mellan 2002 och 2003 minskade antalet barn med nästan och kostnaden för familjdaghem sjönk med tio procent till tre miljarder kronor. Under femårsperioden har den totala kostnaden minskat med 38 procent, medan kostnaden per barn ökat med tio procent under samma period. Fritidshemmens kostnader oförändrade Efter en stark expansion av fritidshemmen under det senaste decenniet har antalet inskrivna barn minskat mellan 2002 och Den totala kostnaden för fritidshem var drygt 10 miljarder kronor 2003, vilket var i stort sett samma kostnad som året innan. Kostnaden per inskrivet barn uppgick till kronor varav 74 procent utgjordes av personalkostnader. Lokalkostnaden stod för 14 procent vilket är oförändrat sedan förgående år.

7 SCB 7 UF 12 SM 0401 Små resurser till öppen verksamhet Av barnsomsorgens totala kostnader svarar de öppna verksamheterna för en liten del av kostnaden och den fortsätter att minska. Antalet öppna förskolor minskade kraftigt under hela 1990-talet och samma utveckling fortsätter under 2000-talet, mer än var femte öppen förskola har lagts ner under Minskningen är en naturlig följd av att andra verksamhetsformer expanderat för barn i förskoleåldern. Kostnaden för öppen förskola och öppen fritidsverksamhet för åringar har ökat marginellt och uppgick till 289 respektive 161 miljoner kronor. Fördelning av kostnaden för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg mellan olika verksamhetsformer 2003, procent. Öppen fritidsverksamhet <1% Fritidshem 22% Öppen förskola 1% Familjedaghem 7% Förskola 70%

8 SCB 8 UF 12 SM 0401 Förskoleklass Antalet inskrivna barn i förskoleklass minskade med till mellan 2002 och Då andelen inskrivna barn, 94 procent, inte förändrats beror minskningen på att antalet sexåringar var färre jämfört med året innan. Kostnaden för förskoleklass var nästan fyra miljarder Den totala kostnaden för förskoleklass år 2003 var 3,9 miljarder kronor, en ökning med fyra procent jämfört med Merparten av kostnaden, 68 procent, utgjordes av personalkostnader. Kostnaden för lokaler utgjorde 16 procent men är troligen underskattad på grund av att verksamheten i förskoleklass ofta är både lokal- och personalmässigt integrerad med grundskola och fritidshem. Kostnad för förskoleklass uppdelat på kostnadsslag , fasta priser, mnkr Personal Lokaler Övrigt Kostnaden per elev uppgick till kronor Mellan 1999 och 2003 ökade kostnaden per elev med 26 procent för att 2003 uppgå till kronor. Kostnaden per elev varierar mellan olika huvudmän, en elev i en kommunal förskoleklass kostade i genomsnitt kronor, i en fristående skola var kostnaden kronor och i en internationell skola kostade en elev kronor. En del av skillnaden i kostnader mellan fristående och kommunal förskoleklass kan förklaras med att de fristående utbildningsanordnarna betalar moms på materialkostnader.

9 SCB 9 UF 12 SM 0401 Grundskola Grundskoleutbildning anordnas vid kommunala skolor, statliga sameskolor, fristående skolor, internationella skolor och riksinternatskolor. De fristående skolorna har ökar i antal från knappt 100 i början på 1990-talet till drygt 500 hösten Antalet elever i grundskolan har minskat och kommer att fortsätta minska de närmaste sju åren. Under läsåret 2003/2004 var det lite drygt en miljon inskrivna elever. Ingen stor kostnadsökning Kostnaden för samtliga skolor på grundskolenivå 2003 var drygt 70 miljarder kronor, i stort sett oförändrat sedan Vid en jämförelse mellan åren 1999 och 2003 har de totala kostnaderna ökat med 16 procent. Kommunal grundskola stod för merparten av de totala kostnaderna, 94 procent, sex procent (fyra miljarder kronor) var kostnader för den fristående grundskolan. En liten andel, 0,3 procent, utgjordes av kostnader för riksinternatskolor, internationella skolor samt sameskolan. Undervisningskostnaden hälften av kostnaden Den genomsnittliga kostnaden per elev i grundskolan har kontinuerligt stigit sedan 1999 för att 2003 uppgå till kronor. Hälften av kostnaden per elev, kronor, utgjordes av kostnaden för undervisning. Lokalkostnad uppgick till knappt en femtedel, kronor, och kostnaden för elevvård till kronor per elev. Kostnaden per elev skiljer sig åt mellan de olika huvudmännen. Lägst var kostnaden i en fristående skola med kronor, medan den var högst inom sameskolan med kronor per elev. Kostnad per elev i grundskolan för respektive huvudman 2003, kronor. exkl. skolskjuts Kommunala skolor Fristående skolor Internationella skolor Riksinternatskolor Sameskolan

10 SCB 10 UF 12 SM 0401 Gymnasieskolan Gymnasieutbildning anordnas av kommuner, landsting och fristående huvudmän. Huvuddelen av gymnasieutbildningar anordnas av kommunala huvudmän vilka stod för 90 procent av kostnaden Landstingen stod för två procent och övriga huvudmän för nio procent av den totala kostnaden inom gymnasieskolan under Det var totalt drygt inskrivna elever hösten 2003, en ökning med elever jämfört med året innan. Femprocentig kostnadsökning Den totala kostnaden för gymnasieskolan uppgick till 27 miljarder kronor för Jämfört med föregående år är det en ökning med knappt fem procent och över femårsperioden har kostnaderna ökat med omkring 13 procent. Kostnad per elev uppgick till kronor Den genomsnittliga kostnaden per elev var kronor 2003 vilket är i stort sett oförändrat sedan året innan. Den största kostnadsposten i gymnasieskolan var undervisningskostnaden med kronor per elev. Även lokaler/inventarier utgjorde en stor del av kostnaden, kronor per elev. Kostnaden för läromedel/utrustning/skolbibliotek uppgick till kronor och elevvård till kronor per elev. Fördelning av kostnader per elev inom gymnasieskolan 2003, procent. Övriga kostnader 18% Skolskjutsar 4% Läromedel 8% Undervisning 43% Skolmåltider 4% Lokaler/ inventarier 21% Elevvård 2%

11 SCB 11 UF 12 SM 0401 Universitet och högskolor I Sverige finns det 39 universitet och högskolor vars huvudsakliga uppgift är att bedriva utbildning och forskarutbildning samt samverka med det omgivande samhället. Nästan häften av de ungdomar som avslutat gymnasieskolan går vidare till universitetsstudier, läsåret 2002/03 började över i högre utbildning. Fortsatt tillväxt av den högre utbildningen År 2003 uppgick de totala kostnaderna för högre utbildning till knappt 44 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt tre procent jämfört med året innan. Under de senaste fem åren har kostnaderna ökat med 19 procent. Kostnad per kostnadsslag för universitet och högskolor år , fasta priser, mnkr Personalkostnader Lokalkostnader Öv riga driftskostnader Övrigt kronor för en helårsstudent Kostnaden för en helårsstudent uppgick i genomsnitt till kronor under Lägst kostnad per elev hade områdena humaniora och samhällsvetenskap och de högsta kostnaderna per elever återfanns inom de konstnärliga utbildningarna. Ersättning per helårsstudent och utbildningsområde 2003, tkr Hum/teol/ juridik/ samhv. Underv isning Öv rigt Odontologi Naturv /tekniskt/ farmaci Vård Medicin Genomsnittlig kostnad Idrott Musik Design Dans Konst Teater Media Opera

12 SCB 12 UF 12 SM 0401 Kommunal vuxenutbildning Kommunal vuxenutbildning består av grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Minskade kostnader Efter 1999 har kostnaderna successivt minskat fram till och med 2003, då de uppgick till knappt 5 miljarder kronor. Omräknat i fasta priser minskade kostnaden för kommunal vuxenutbildning med 21 procent mellan åren 2002 och 2003 och med 32 procent mellan 1999 och De minskade kostnaderna inom komvux kan till största delen förklaras av att kunskapslyftet successivt avslutats. Kostnad för Kommunal vuxenutbildning. År , fasta priser, mnkr Kostnad per elev minskar Kostnaden per heltidsstuderande i kommunal vuxenutbildning uppgick 2003 till kronor, en minskning med fem procent jämfört med Hälften av kostnaden, kronor, utgjordes av kostnader för undervisning. Lokaler och inventarier kostade kronor, läromedel, utrustning och skolbibliotek kostade per elev.

13 SCB 13 UF 12 SM 0401 Särskolan Särskolan har till syfte att ge utvecklingsstörda barn och ungdomar en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar. Antalet elever har successivt ökat och hösten 2003 omfattade särskolan elever. Stor kostnadsökning Kostnaden för särskolan uppgick 2003 till drygt fem miljarder kronor. Mellan 2002 och 2003 ökade den totala kostnaden med fem procent och mellan 1999 och 2003 med 35 procent. Kostnadsökningen beror till stor del på att antalet elever successivt ökat under de senaste läsåren. Kostnad för särskolan , fasta priser, mnkr Underv isning Lokaler/inv entarier Öv rigt Kostnaden per elev har inte ökat Det ökade antalet elever har inte påverkat kostnaden per elev utan det har skett en marginell minskning av kostnaden per elev mellan 2002 och År 2003 uppgick kostnaden per elev till kronor. Kostnaden för undervisning stod för 48 procent medan lokaler och inventarier stod för elva procent av den totala kostnaden.

14 SCB 14 UF 12 SM 0401 Specialskola Specialskola är en individuellt anpassad skolform för barn och ungdomar som är gravt syn-, hörsel- eller talskadade. Hösten 2003 var det 703 barn inskrivna i specialskolan, en minskning jämfört med förra året. Totala kostnader oförändrade Kostnaden för specialskolan uppgick 2003 till 478 miljoner kronor, vilket är i stort sett oförändrat sedan förra året. Mellan åren 1999 och 2003 har kostnaderna minskat med drygt fem procent. Höga kostnader per elev och år Den genomsnittliga kostnaden per elev och år i specialskolan uppgick 2003 till kronor. Kostnaden för undervisning uppgick till kronor, lokaler till kronor och för skolskjuts till kronor per elev. Fördelning av kostnader per elev i specialskolan 2003, procent. Övrigt 18% Skolskjuts 8% Underv isning 35% Läromedel 1% Elevhem 18% Skolmåltider 3% Lokaler/ inventarier 14% Elevvård 3%

15 SCB 15 UF 12 SM 0401 Särvux Särvux, vuxenutbildning för utvecklingsstörda, är en skolform som ger vuxna med utvecklingsstörning en möjlighet att komplettera sin utbildning. Hösten 2003 fanns det elever i särvux, en ökningen med knappt fyra procent från föregående läsår. Åttaprocentig kostnadsökning År 2003 uppgick den totala kostnaden för särvux till 147 miljoner kronor, en ökning med åtta procent sedan Vid en jämförelse mellan åren 1999 och 2003 har de totala kostnaderna ökat med 28 procent. Kostnad för särvux år , fasta priser, mnkr Underv isning Lokaler/inv entarier Läromedel/utrustning Öv riga kostnader Undervisning största kostnadsposten Kostnaden per elev inom särvux uppgick 2003 till kronor. Undervisning utgjorde det största kostnadsslaget med 67 procent medan lokaler och inventarier stod för12 procent av kostnaden per elev.

16 SCB 16 UF 12 SM 0401 Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) Nationellt centrum för flexibelt lärande har som uppdrag att stödja kommuner, folkhögskolor, studieförbund och andra vuxenutbildningsanordnare i sin utveckling av friare utbildnings- och kursformer. Det totala antalet elever vid CFL läsåret 2002/2003 var cirka 6 800, en minskning med 21 procent sedan föregående läsår. Minskade kostnader för CFL Kostnaden för Nationellt centrum för flexibelt lärande uppgick verksamhetsåret 2003 till 43 miljoner kronor, vilket är en minskning med sju procent sedan Kostnaden har varierat mellan åren , högst kostnad hade CFL under 2000 med 57 miljoner kronor och lägst under Utvecklingsarbete största kostnadsposten Det största kostnadsslaget 2003 var utvecklingsarbete med 18 miljoner kronor, näst störst administration, nio miljoner, följt av kostnader för undervisning och lokaler/inventarier, båda med sex miljoner kronor vardera. Fördelning av kostnad per elev för CFL 2003, procent. Administration 21% Öv rigt 2% Underv isning 14% Läromedel/ utrustning 7% Lokaler/ inv entarier 14% Utvecklingsarbete 42%

17 SCB 17 UF 12 SM 0401 Svenskundervisning för invandrare (sfi) Svenskundervisning för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket och i det svenska samhället. Läsåret 2002/2003 deltog elever i sfi, nästan fler än föregående läsår. Två procent i minskade kostnader Kostnaden för svenskundervisning för invandrare, sfi, uppgick 2003 till 774 miljoner kronor. Procentuellt sett minskade kostnaderna med två procent, 12 miljoner jämfört med året innan. Efter en kontinuerlig kostnadsökning från 651 miljoner 1999 till 822 miljoner 2002, har nu kostnaderna för sfi minskat. Kostnad för sfi år , fasta priser, mnkr Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Kvalificerad yrkesutbildning (KY) är en eftergymnasial utbildningsform där ungefär en tredjedel av utbildningstiden används till lärande i arbetet (LIA) förlagt till en eller flera arbetsplatser. Antalet årsstudieplatser var under Kostnaden för 2003 var 683 miljoner kronor vilket är en ökning med 21 procent sedan förra året. Antalet årsstudieplatsers har ökade med 18 procent mellan åren medan kostnaden per elev ökade med 3 procent.

18 SCB 18 UF 12 SM 0401 Kompletterande utbildningar En kompletterande utbildning är en utbildning som antingen utgör ett komplement till gymnasieskola eller högskoleutbildning. Antalet deltagare varierar under året Eftersom de kompletterande utbildningarna har olika inriktning och längden på utbildningarna är olika varierar både antalet utbildningar och deltagare över året. Exempel på kompletterande utbildningar är konstutbildningar, dansutbildningar och teknikutbildningar. Så gott som oförändrade kostnader Verksamheten för kompletterande utbildningar uppgick 2003 till 310 miljoner kronor, en minskning med knappt 2 procent jämfört med kronor per elev Under 2003 uppgick den genomsnittliga kostnaden för en student i en kompletterande utbildning till kronor. Som i merparten av andra utbildningsformer utgjorde kostnaden för undervisning det största kostnadsslaget med kronor per elev. Kostnaden för lokaler och inventarier var kronor, läromedel/utrustning/skolbibliotek kostade tillsammans kronor per elev. Fördelning av kostnader per elev i kompletterande utbildning 2003, procent. Öv rigt 26% Underv isning 40% Elev v ård 1% Läromedel 9% Lokaler och inv entarier 24%

19 SCB 19 UF 12 SM 0401 Folkhögskolan I Sverige finns 147 folkhögskolor som var och en själv bestämmer sin verksamhet med hänsyn till skolans ideologiska och kunskapsmässiga inriktning. Deras syfte är att vara folkbildnings- och vuxenutbildare med uppgift att genomföra folkbildande och kulturinriktade utbildningar. 2,6 miljarder i kostnader Kostnaden för folkhögskolornas verksamhet 2003 uppgick till drygt 2,6 miljarder kronor. Undervisning utgjorde det största kostnadsslaget med knappt 1,3 miljarder kronor, varav kostnaderna för undervisande personal utgjorde 1,1 miljarder kronor. Kostnaden för lokaler/inventarier samt tillhörande personal uppgick sammanlagt till 615 miljoner kronor. Kök och hushåll kostade 305 miljoner kronor och administration 281 miljoner kronor. Fördelning av kostnader för folkhögskolan 2003, procent. Administration 11% Öv rigt 6% Kök och hushåll 12% Underv isning 48% Fastigheter/ lokaler 23% Förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning Drygt fem miljarder till arbetsmarknadsutbildning Den totala kostnaden för förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning uppgick budgetåret 2003 till 5,2 miljarder kronor. Av kostnaderna stod förberedande utbildning för 41 procent och arbetsmarknadsutbildning för 59 procent. Jämfört med föregående år har kostnaderna för förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning minskat med 13 procent. Kostnaderna var som högst under 1999 med nästan nio miljarder, för att året därefter minska, och under de tre följande åren legat konstant kring 5,8 miljarder.

20 SCB 20 UF 12 SM 0401 Personalutbildning Knappt hälften av kostnaden utgörs av arbetskostnad Under 2003 uppgick kostnaden för personalutbildning till drygt 64 miljarder kronor. Knappt hälften av kostnaden, 29 miljarder utgjordes av arbetskostnad, dvs. de lönekostnader arbetsgivaren betalat under utbildningstiden. Nästan en tredjedel av kostnaderna, 19 miljarder, var lärarkostnader, knappt sex miljarder utgjorde kostnader för övernattning. Kostnader för material och resor uppgick vardera till knappt två miljarder kronor och kostnaden för lokaler till 2,7 miljarder kronor. Fördelning av kostnader för personalutbildning 2003, procent. 5% 3% 2% <1% 9% 4% 30% 47% Arbetkostnader Lärare Övernattning Lokal Administration Material Resor Mat Kostnad per deltagare Den genomsnittliga kostnaden per personalutbildningsdag uppgick 2003 till kronor. Kostnaden per kursdeltagare dvs den genomsnittliga kostnaden för en kurs eller utbildning uppgick till knappt kronor. Den totala kostnaden per utbildad person i personalutbildning 2003 var knappt kronor.

21 SCB 21 UF 12 SM 0401 Internationella jämförelser Utbildningskostnadernas andel av BNP Alla OECD-länder investerar en relativt stor del i utbildning i förhållande till sin bruttonationalprodukt (BNP). Det är enbart ett par länder inom OECD som investerade mindre än fyra procent under Ländergenomsnittet för OECD uppgick 2001 till 5,6 procent. De nordiska länderna hade ett genomsnitt på 6,5 procent vilket var klart högre än motsvarande genomsnitt för EU och OECD (5,6 procent ) och för G-7-länderna (5,7 procent). Mellan 2000 och 2001 ökade utbildningskostnaderna i förhållande till BNP i 15 av de 26 OECD-länder för vilka jämförbara data finns tillgängliga. Inom Norden har alla länder utom Sverige ökat sin andel år 2001, Danmark från 6,7 till 7,1 procent, Finland från 5,6 till 5,8 procent och Norge från 5,9 till 6,4 procent. Vidare kan noteras att utbildningskostnaderna i förhållande till BNP ökat för EU-länderna, från 5,4 till 5,6 procent mellan 2000 och Även genomsnittet inom OECD ökade något under samma period medan G-7-länderna hade en oförändrad andel. Utbildningskostnader i förhållande till BNP 1990, 1995, procent Sverige 5,3 6,4 6,8 6,7 6,5 6,5 Norden 5,7 6,7 6,7 6,5 6,2 6,5 EU.. 5,7 5,5 5,5 5,4 5,6 OECD.. 5,6 5,7 5,5 5,5 5,6 G-7.. 5,7 5,6 5,7 5,7 5,7 Från och med 2000 har BNP reviderats för tidigare år är ej uppgifterna reviderade vilket innebär att andelarna inte är helt jämförbara mellan åren. Utbildningskostnadernas fördelning på olika utbildningsnivåer Satsningar på olika utbildningsnivåer varierade stort mellan olika OECD-länder. Det är relativt stora variationer hur utbildningskostnaderna fördelas på olika utbildningsnivåer. Länder som Australien och Korea satsade mindre än 0,2 procent av BNP på förskolan medan Danmark, Frankrike och Ungern satsade mer än 0,6 procent Motsvarande andel för Sverige var 0,5 procent. Skillnaden i när barn börjar förskola, andel utbildning respektive omsorg liksom deltagande förklarar en stor del av olikheterna mellan länderna. Stora skillnader råder också när det gäller utbildningskostnadsandelar för högskoleutbildning. I länder som Kanada och USA upptar kostnaderna för högskolan/universitetet mer än en tredjedel av de totala utbildningskostnaderna. Länder som Frankrike, Portugal och Nya Zeeland som har relativt stora kostnader för grund- och gymnasieskolan har däremot en låg kostnadsandel för sin högskola. Lägst kostnadsandelar inom EU för högskoleutbildningen noteras för Frankrike (18 procent), Italien (17 procent), Portugal (19 procent) och Tyskland (19 procent). I Norden är det Finland som har den högsta kostnads-andelen med 29 procent för högskoleutbildningen. Sveriges andel för utbildningar på högskolenivå var 26 procent. Offentliga utbildningskostnaders andel av totala offentliga kostnader Ökningen av offentliga medel till utbildningssektorn har för många OECDländer varit relativt stark under slutet av 90-talet. Detta trots att många länder inom OECD gjort stora ansträngningar för att strama åt sina budgetar under denna period. OECD-genomsnittet vad gäller utbildningskostnader i förhållande till de totala offentliga kostnaderna uppgick 2001 till 12,7 procent, en ökning från 11,8 procent Bland OECD-länderna redovisade 2001 Mexiko den största andelen,

22 SCB 22 UF 12 SM ,3 procent följd av Korea med 17,7 procent. Lägsta andelen hade Slovakien med 7,5 procent. Alla EU- länder förutom Frankrike ökade eller hade oförändrade utbildningskostnadernas under perioden Offentliga utbildningskostnader i förhållande till de totala offentliga kostnaderna 1995 och 2001, procent Sv erige Norden EU OECD Fastprisberäkning Från och med 1998 görs fastprisberäkningar med hjälp av konsumentprisindex, KPI. I detta Statistiska meddelande har år 2003 används som basår (278,1).

23 SCB 23 UF 12 SM 0401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable 1. Samtliga utbildningsformer. Total kostnad per utbildningsform och som andel av Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, , löpande priser, mnkr och procent. 1. All types of education. Total costs by type of education as a share of GDP. Current prices (MSEK) and per cent. Utbildningsform Löpande Andel Löpande Andel Löpande Andel Löpande Andel Löpande Andel pris av BNP pris av BNP pris av BNP pris av BNP pris av BNP mnkr procent mnkr procent mnkr procent mnkr procent mnkr procent Förskola (pedagogisk verksamhet) , , , , ,40 Förskoleklass , , , , ,16 Grundskola , , , , ,88 Gymnasieskola , , , , ,10 Universitet/ Högskola , , , , ,79 Komvux , , , , ,20 Särskola , , , , ,21 Specialskola 468 0, , , , ,02 Särvux 107 0, , , , ,01 CFL 45 0, , , , ,00 Svenska för invandrare 604 0, , , , ,03 Kompletterande utbildning , , , ,01 Folkhögskolor , ,11 Studieförbunden , , , , ,16 Arbetsmarknadsutbildning , , , , ,21 Svensk utb. i utlandet 123 0, , , , ,01 Kvalificerad yrkesutbildning , ,03 Studiestöd (exkl. lån) , , , , ,81 Centrala kostnader , , , , ,10 Totala kostnader , , , , ,24 1. Kostnaderna för 2002 är uppdaterade med kostnader för Kvalificerad yrkesutbildning

24 SCB 24 UF 12 SM Samtliga utbildningsformer Total kostnad per utbildningsform, 2003 års priser (KPI), mnkr och procent. 2. All types of education Total costs by type of education, fixed prices (MSEK) and per cent. Utbildningsform Fast pris Procent Fast pris Procent Fast pris Procent Fast pris Procent Fast pris Procent mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Förskola (pedagogisk verksamhet) , , , , ,9 Förskoleklass , , , , ,0 Grundskola , , , , ,0 Gymnasieskola , , , , ,4 Universitet/ Högskola , , , , ,7 Komvux , , , , ,4 Särskola , , , , ,5 Specialskola 504 0, , , , ,2 Särvux 115 0, , , , ,1 CFL 48 0,0 57 0,0 53 0,0 46 0,0 43 0,0 Svenska för invandrare 651 0, , , , ,4 Kompletterande utbildning , , , ,2 Folkhögskolor , ,3 Studieförbunden , , , , ,9 Arbetsmarknadsutbildning , , , , ,6 Svensk utb. i utlandet 133 0, , , , ,1 Kvalificerad yrkesutbildning , ,3 Studiestöd (exkl. lån) , , , , ,9 Centrala kostnader , , , , ,2 Totala kostnader , , , , ,00 1. Kostnaderna för 2002 är uppdaterade med kostnader för Kvalificerad yrkesutbildning

25 SCB 25 UF 12 SM Barnomsorg. Kostnad per kostnadsslag och huvudman i löpande och i 2003 års priser (KPI), mnkr. 3. Childcare. Expenditure by type and organiser , in current and fixed prices (CPI), (MSEK). Utbildningsform Delverksamhet Kostnadsslag Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Fast Fast Fast Fast Fast pris pris pris pris pris pris pris pris pris pris mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Barnomsorg Förskola Kommunal regi Lokaler Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad därav: Pedagogisk verksamhet Familjedaghem Kommunal regi Lokaler Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad Fritidshem Kommunal regi Lokaler Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad Öppen förskola Total kostnad Öppen fritidsverksamhet för åringar Total kostnad Hela barnomsorgen Total kostnad

26 SCB 26 UF 12 SM Barnomsorg. Kostnad per inskrivet barn, huvudman och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent. 4. Childcare. Expenditure per pupil, by type and organiser , in current prices, SEK and per cent. Utbildningsform Delverksamhet Kostnadsslag Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Barnomsorg Förskola Kommunal regi Lokaler Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad Familjedaghem Kommunal regi Lokaler Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad Fritidshem Kommunal regi Lokaler Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad Hela barnomsorgen Kommunal regi Lokaler Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad per barn

27 SCB 27 UF 12 SM Förskoleklass. Kostnad per kostnadsslag och huvudman i löpande och i 2003 års priser (KPI), mnkr. 5. Pre-school class. Expenditure by type and organiser , in current and fixed prices (CPI), (MSEK). Utbildningsform Huvudman Kostnadsslag Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Fast Fast Fast Fast Fast pris pris pris pris pris pris pris pris pris pris mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Förskoleklass Kommun Lokaler Personalkostnad Övrigt Total kostnad Fristående skolor Lokaler Personalkostnad Övrigt Total kostnad Internationella skolor Lokaler Personalkostnad Övrigt Total kostnad Samtliga huvudmän Lokaler Personalkostnad Övrigt Total kostnad

28 SCB 28 UF 12 SM Förskoleklass. Kostnad per elev, kostnadsslag och huvudman i löpande priser, kronor och procent. 6. Pre-school class. Expenditure per pupil, by type and organiser , in current prices, SEK and per cent. Utbildningsform Huvudman Kostnadsslag Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Förskoleklass Kommun Lokaler Personalkostnad Övrigt Total kostnad Fristående skolor Lokaler Personalkostnad Övrigt Total kostnad Internationella skolor Lokaler Personalkostnad Övrigt Total kostnad Samtliga huvudmän Lokaler Personal Övrigt Total kostnad per barn

29 SCB 29 UF 12 SM Grundskolan. Kostnad per kostnadsslag och huvudman i löpande och i 2003 års priser (KPI), mnkr. 7. Compulsory school. Expenditure by type and organiser , in current and fixed prices (CPI), (MSEK). Utbildningsform Huvudman Kostnadsslag Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Fast Fast Fast Fast Fast pris pris pris pris pris pris pris pris pris pris mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Grundskolan Kommunal Undervisning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Läromedel/utrustning/ skolbibliotek Skolskjutsar Övriga kostnader Total kostnad Fristående skolor Undervisning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Läromedel/utrustning/ skolbibliotek Övriga kostnader Total kostnad Internationella skolor Undervisning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Läromedel/utrustning/ skolbibliotek Övriga kostnader Total kostnad Riksinternatskolor Undervisning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Läromedel/utrustning/ 0 skolbibliotek Övriga kostnader Total kostnad Sameskolan Undervisning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Läromedel/utrustning/ skolbibliotek Skolskjutsar Övriga kostnader Total kostnad Samtliga huvudmän Undervisning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Läromedel/utrustning/ skolbibliotek Skolskjutsar Övriga kostnader Total kostnad

30 SCB 30 UF 12 SM Grundskolan. Kostnad per elev, kostnadsslag och huvudman i löpande priser, kronor och procent. 8. Compulsory school. Expenditure per pupil by type and organiser, in current prices, (SEK) and per cent. Utbildningsform Huvudman Kostnadsslag Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Kommunal Undervisning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Läromedel/utrustning/ skolbibliotek Skolskjutsar Övriga kostnader Total kostnad per elev Fristående skolor Undervisning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Läromedel/utrustning/ 0 skolbibliotek Övriga kostnader Total kostnad per elev Internationella skolor Undervisning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Läromedel/utrustning/ 0 skolbibliotek Övriga kostnader Total kostnad per elev Riksinternatskolor Undervisning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Läromedel/utrustning/ 0 skolbibliotek Övriga kostnader Total kostnad per elev Sameskolan Undervisning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Läromedel/utrustning/ 0 skolbibliotek Skolskjutsar Övriga kostnader Total kostnad per elev Samtliga huvudmän Undervisning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Läromedel/utrustning/ skolbibliotek Skolskjutsar Övriga kostnader Total kostnad per elev

31 SCB 31 UF 12 SM Gymnasieskolan. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2003 års priser (KPI), mnkr. 9. Upper secondary school. Expenditure by type , in current and fixed prices (CPI), (MSEK). Utbildningsform Huvudman Kostnadsslag Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Fast Fast Fast Fast Fast pris pris pris pris pris pris pris pris pris pris mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Gymnasieskolan Samtliga huvudmän Undervisning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Läromedel/ utrustning/ skolbibliotek Skolskjutsar/ reseersättningar Övriga kostnader Total kostnad Gymnasieskolan. Kostnad per elev och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent. 10. Upper secondary school. Expenditure per pupil and by type , in current prices, (SEK) and per cent. Utbildningsform Huvudman Kostnadsslag Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Gymnasieskolan Samtliga huvudmän Undervisning Elevvård Lokaler/inventarier Skolmåltider Läromedel/ utrustning/ skolbibliotek Skolskjutsar/ reseersättningar Övriga kostnader Total kostnad per elev