Jämförelsetal Del 2, Skolverkets rapport nr 189. Barnomsorg och skola. Jämförelsetal för huvudmän. Del 2, Kostnader

Transkript

1 Jämförelsetal Del 2, 2000 kolverkets rapport nr 189 Barnomsorg och skola Jämförelsetal för huvudmän Del 2, 2000 Kostnader

2 kolverkets rapport nr 189 Barnomsorg och skola Jämförelsetal för huvudmän Del 2, 2000 Kostnader ammanfattning: I rapporten redovisas kostnader under 1999 för verksamhetsformer inom barnomsorg och skola. Totala kostnader per barn/elev för t ex personal, undervisning, lokaler, läromedel/utrustning/skolbibliotek, elevvård, skolmåltider, skolskjutsar m m redovisas för varje huvudman, dvs kommun och landsting, för grupper av fristående skolor samt för sameskolan och specialskolorna. ummary: This report shows expenditure for the child-care system and for alla types of wedish schools in Total expenditure and expenditure per child/pupil, e.g. staff, tuition, facilities, teaching materials/equipment/school libraries, pupils welfare, school meals, school transport etc. are given for individual municipalities and country councils, groups of independet schools, sami schools and special schools. Ämnesord: tatistik, jämförelsetal, huvudmän, barnomsorg, förskoleklass, grundskola, specialskola, särskola gymnasieskola, vuxenutbildning, kostnader, inskrivna barn, elever.

3 Beställningsadress: Beställningsnummer: Pris: Liber Distribution Publikationstjänst tockholm Telefon Telefax: E-post: 00: kr exkl. moms, porto och exp.kostnader Tidigare utgåvor i samma serie: Delrapport 1993, rapport nr 7, beställn. nr 93:31 Årsrapport 1993, rapport nr 38, beställn. nr 93:63 Delrapport 1994, rapport nr 46, beställn. nr 93:82 Årsrapport 1994, rapport nr 70, beställn. nr 94:120 Delrapport 1995, rapport nr 73, beställn. nr 95:143 Årsrapport 1995, rapport nr 76, beställn. nr 95:161 Delrapport 1996, rapport nr 97, beställn. nr 96:199 Årsrapport 1996, rapport nr 106, beställn. nr 96:231 Delrapport 1997, rapport nr 129, beställn. nr 97:284 Årsrapport 1997, rapport nr 134, beställn. nr 97:299 Delrapport 1998, rapport nr 146, beställn. nr 98:366 Årsrapport 1998, rapport nr 156, beställn. nr 98:391 Delrapport 1999, rapport nr 165, beställn. nr 99:444 Årsrapport 1999, rapport nr 172, beställn. nr 99:470 Del 1, 2000, rapport nr 183, beställn. nr 00:537 Rapporterna (från årsrapport 1997 och framåt) finns tillgängliga som Pdf-filer på kolverkets hemsida på internet. Internetaddressen är: Rapporternas tabeller (från 1994 och framåt) finns även tillgängliga i Excelformat. amtliga tabeller kan föras över till den egna datorn. På samma internetadress finns uppgifter (från 1993 och framåt) dessutom tillgängliga i databasen Jämförelsetal för huvudmän. kolverkets diarienummer: 2000:161 IN IRN KOLV-R E Omslag: Holt Möller&Company Tryckeri: -M Ewert AB, undbyberg 2000 Utgiven av skolverket, tockholm

4 FÖRORD Information från det nationella uppföljningssystemet i form av jämförelsetal för huvudmännen för barnomsorg och skola publiceras två gånger per år sedan Under våren publiceras information om organisation, personal och resultat och under hösten publiceras uppgifter om kostnader. Publikationerna med jämförelsetal har i stort sett haft samma disposition från år till år, vilket gör det möjligt att studera förändringar mellan åren för olika huvudmän eller grupper av huvudmän. Från och med 1998 års jämförelsetal om kostnader ingår också uppgifter om barnomsorg. Vad gäller jämförelsetal för barnomsorgen har ambitionen varit att bibehålla de definitioner och nyckeltal som använts tidigare år i Jämförelsetal för ocialtjänsten. Detta för att även fortsättningsvis möjliggöra jämförelser över tid. Rapporterna med jämförelsetal riktar sig i första hand till de som har ansvaret för genomförandet av barnomsorgs- och skolverksamheten, dvs. huvudmännen. Vår förhoppning är att materialet skall tjäna som underlag för diskussion och reflektion om den lokala verksamheten, dess organisation, kostnader och resultat. För att underlätta användningen av materialet för egna analyser finns tabellerna i denna och tidigare rapporter även tillgängliga via kolverkets hemsida på internet både som Excel-filer och i en databas. Adressen till kolverkets hemsida är: Hela rapporten finns också tillgänglig på hemsidan som Pdf-fil. Rapporten har tagits fram inom avdelningen för uppföljning och utvärdering på kolverket. tatistiska centralbyråns (CB) program för skolstatistik har på kolverkets uppdrag svarat för all statistikproduktion och tabellframställning. Rapportens statistikuppgifter har granskats av uppgiftslämnarna själva och av CB. Det kan naturligtvis fortfarande finnas brister i enstaka kommuners eller andra huvudmäns uppgifter, men CB:s bedömning är att uppgifterna i allmänhet håller god kvalitet. Den viktigaste insatsen för denna kvalitet står uppgiftslämnarna för. Övergripande frågor med anledning av rapporten kan ställas till kolverkets enhet för uppföljning, tel , eller till kolverkets avdelning för analys och stöd, se telefonlista på omslaget. För frågor om enskilda statistikuppgifter hänvisas i första hand till CB, programmet för skolstatistik, som har tillgång till grundmaterialet, tel tockholm i oktober 2000 taffan Lundh Avdelningschef Anna Wildt-Persson Projektledare 3

5 INNEHÅLLFÖRTECKNING FÖRORD 1. Det nationella uppföljningssystemet 7 2. Att läsa rapporten 8 3. Hur tillförlitliga är uppgifterna? 9 4. Att tänka på vid jämförelser över tid Några resultat 14 TABELLER Barnomsorg samtliga verksamheter 41 Tabell 1 Resurser: kostnader kommuner Förskola 48 Tabell 1 Resurser: kostnader kommuner Familjedaghem 54 Tabell 1 Resurser: kostnader kommuner Fritidshem 62 Tabell 1 Resurser: kostnader kommuner Förskoleklass 69 Tabell 1 Resurser: kostnader kommuner, enskild verksamhet, fristående förskoleklass, internationella skolor Förskoleklass Grundskola Fritidshem 77 Tabell 1 Resurser: kostnader kommuner Grundskolan huvudmannens skolor 82 Tabell 1 Resurser: kostnader kommuner, sameskolan, fristående skolor, internationella skolor, riksinternat Tabell 2 Resurser: kostnader 1999, forts. 92 kommuner, sameskolan, fristående skolor, internationella 92 skolor, riksinternat Grundskolan elever folkbokförda i kommunen 100 Tabell 3 Resurser: kostnader kommuner 4

6 pecialskolan huvudmannens skolor 107 Tabell 1 Resurser: kostnader ärskolan obligatoriska huvudmannens skolor 108 Tabell 1 Resurser: kostnader kommuner ärskolan gymnasiesärskolan huvudmannens skolor 115 Tabell 2 Resurser: kostnader kommuner Gymnasieskolan huvudmannens skolor 122 Tabell 1 Resurser: kostnader kommuner, landsting och fristående skolor med kommuneller statsbidrag Tabell 2 Resurser: kostnader 1999, forts. 131 kommuner, landsting och fristående skolor med kommuneller statsbidrag Gymnasieskolan elever folkbokförda i kommunen 141 Tabell 3 Resurser: kostnader kommuner Komvux huvudmannens skolor 149 Tabell 1 Resurser: kostnader kommuner och landsting Tabell 2 Resurser: kostnader kommuner och landsting ärvux huvudmannens skolor 167 Tabell 1 Resurser: kostnader kommuner venska för invandrare 175 Tabell 1 Resurser: kostnader kommuner trukturella faktorer för kommuner 182 Tabell 1 trukturella faktorer kommuner BILAGOR Bilaga 1: Definitioner och kommentarer 189 Bilaga 2: Uppgifternas tillförlitlighet 196 Bilaga 3: Kommungrupperingar 205 5

7 6

8 1. DET NATIONELLA UPPFÖLJNINGYTEMET En förutsättning för utveckling av en verksamhet är att den följs upp och utvärderas. Ett av redskapen för uppföljning av barnomsorgsoch skolverksamhet är det nationella uppföljningssystemet. Information från systemet redovisas två gånger per år i form av jämförelsetal för huvudmännen. Huvudmännen för barnomsorg och skola är uppgiftslämnare till uppföljningssystemet. De föreskrifter som anger vilka uppgifter som skall lämnas för skolan återfinns i kolverkets författningssamling. Två rapporter per år De första rapporterna i föreliggande serie utkom 1993 och den här rapporten är således den åttonde i ordningen. 1) Jämförelsetalen publiceras i två delar. Del 1 innehåller uppgifter om organisation, personal och resultat för olika verksamhetsformer och huvudmän och utkommer under våren. Del 2, som utkommer under hösten, innehåller uppgifter om kostnader. Tidigare kallades motsvarande rapporter del- och årsrapport. kolverket övertog den 1 januari 1998 myndighetsansvaret för barnomsorgen från ocialstyrelsen. Detta skedde i samband med att bestämmelserna om barnomsorg flyttades över från socialtjänstlagen till skollagen. kolverket har därmed ansvar för insamling och publicering av barnomsorgsstatistik. Kostnader för olika verksamhetsformer inom barnomsorgen har tidigare publicerats i Jämförelsetal för ocialtjänsten som kan beställas från ocialstyrelsens kundtjänst (tel ). Rapporterna skickas ut till de tjänstemän som på kommun- och landstingsnivå är närmast ansvariga för barnomsorgen och skolan gentemot politikerna, dvs. tjänstemän på förvaltningar och motsvarande, liksom till politiker i kommuner och landsting. Dessutom skickas rapporterna till företrädare för de fristående skolorna samt till specialskolorna och sameskolorna. Underlag för reflektion och diskussion ammantaget ger jämförelsetalen i de årliga två rapporterna en bild av hur huvudmännen organiserar sin verksamhet, vilka resurser som används och vilka resultat som uppnås. Vår förhoppning är att materialet skall komma till användning som underlag för reflektion och diskussion om den egna verksamheten i jämförelse med andras. Huvuddelen av måtten är desamma år från år för att möjliggöra jämförelser över tid. För att underlätta egna analyser finns rapporternas tabeller också tillgängliga via kolverkets hemsida på Internet. Internetadressen är: 1) e förteckning på sid. 2. 7

9 2. ATT LÄA RAPPORTEN Redovisningen i denna rapport omfattar dels hela barnomsorgen, dvs. förskola, familjedaghem, fritidshem och de öppna verksamheterna, dels alla skolformer med undantag för tatens skolor för vuxna (V). Redovisningen sker främst i form av jämförelsetal för respektive barnomsorgs- och skolhuvudman och/eller hemkommun. Kommunerna redovisas sorterade i nio grupper efter strukturella egenskaper som till exempel befolkningsstorlek och näringslivsstruktur enligt venska Kommunförbundets indelning (bilaga 3). Fristående skolor på grundskolenivå redovisas agregerade i grupper efter sin inriktning. Internationella skolor och riksinternatskolor redovisas separat. Fristående skolor på gymnasienivå redovisas i grupperna fristående gymnasieskolor, internationella skolor och riksinternatskolor. I tabellen avseende gymnasieskolan redovisas även uppgifter för kompletterande skolor. Hur analyseras materialet? Materialet i rapporten är omfattande och innehåller information som är intressant ur många olika aspekter. Resultaten genererar många nya frågor om vad som ligger bakom de förhållanden som redovisas, vilket förhoppningsvis kommer att stimulera till egna analyser och utvärderingar hos huvudmännen. Vid en analys av materialet är det viktigt att vara medveten om att det kan finnas många förklaringar till de skillnader mellan kommuner eller huvudmän som framkommer. Det kan vara skillnader såväl i förutsättningar och behov som i hur väl man lyckats organisera sin verksamhet och utnyttja sina resurser. killnaderna kan vara ett uttryck för olika prioriteringar. Det kan också vara brister i statistiken som ligger bakom. Trots ett omfattande granskningsarbete, bland annat av uppgiftslämnarna själva genom en återrapportering av de beräknade jämförelsetalen om kostnader, förekommer fortfarande vissa brister i materialet. I materialet som helhet är det vidare viktigt att vara medveten om att vissa mått är beräknade på ett så litet antal barn/elever att även relativt stora avvikelser från riksmedelvärdet förklaras av tillkomst eller avsaknad av exempelvis en eller ett par barn/elever. Detta gäller naturligtvis i första hand små kommuner, delverksamheter och verksamhetsformer med ett litet antal barn/elever. Materialet i rapporten ger ingen grund för betygssättning av barnomsorgs- eller skolverksamheten hos en huvudman. Det nationella uppföljningssystemet och denna rapport är i grunden beskrivande. Vill man söka orsakssamband och förklaringar till vissa värden, måste man gå vidare och skaffa kompletterande information. När det gäller förklaringar till enstaka värden, är det oftast huvudmannen som kan ge sådana. Definitioner Definitioner av de jämförelsetal och andra uppgifter som redovisas i tabellerna finns i en definitionsruta i tabellens slut. Många uppgifter kommenteras också mer utförligt i bilaga 1 och 2. Eftersom många jämförelsetal enbart utifrån benämningen i tabellhuvudet skulle kunna beräknas på flera olika sätt, är det avgörande för tolkningen av talen att känna till de exakta definitionerna. Följande markeringar används i tabellerna 0 betyder att uppgift inte finns hos finns huvudmannen hos huvudmannen eller finns i så liten omfattning eller finns att i den så blir liten0 efter avrundning. omfattning att den blir 0 efter avrundning.. betyder att uppgift inte kan förekomma, t ex uppgift om ersättning per betyder elev till fristående att uppgift skola intei en kommun kan som förekomma, inte köper t ex någon upp-.. verksamhet gift av om fristående ersättning skolor. per elev till fristående skola i en.. betyder kommun alltför som osäker inte köper uppgift. Används någon om verksamhet uppgiften är av ofullständig, saknas stående på skolor. grund av bortfall fri- eller om den bedömts ha dålig kvalitet... betyder alltför osäker.. betyder uppgift. också Används att uppgift omej redovisas uppgiften på grund är av ofullständig, att antalet enheter i saknas redovisningsgruppen på grund av bortfall än eller tre om och den uppgiften bedömts är mindre bedömts som ha dålig känslig. kvalitet. Om t ex antalet elever i en skolform är en eller två sätts.. för kostnaden per elev. 1) betyder att särskild förklaring finns i defini- 1), 2) etc betyder att särskild förklaring finns tionsrutan i definitionsrutan vid vid 2) * tabellens tabellens slut. slut. 8

10 3. HUR TILLFÖRLITLIGA ÄR UPPGIFTERNA? Insamlingen De uppgifter som redovisas i denna rapport har samlats in av CB på uppdrag av kolverket. Insamling av barn-, elev- och personaluppgifter har skett antingen på blanketter eller på ADB-media genom uttag ur administrativa register. Genom en förfrågan före insamlingsåret har kommunerna själva kunnat avgöra om uppgiftsinsamlingarna om elever, lärare mm. skall skickas till enskilda skolor eller till kommunen centralt för att besvaras. Information om barn och personal i barnomsorgen har lämnats antingen från den förvaltning som ansvarar för barnomsorgen eller från de grundskolor där verksamheten är förlagd. Uppgifter om kostnader och intäkter för barnomsorg och skola har för kommuner i allmänhet lämnats från barn- och ungdomsförvaltningen (motsvarande) av personal som arbetar med barnomsorgs- och skolekonomiska frågor. Uppgifterna har genomgående lämnats på diskett. På disketten görs flera logiska kontroller av uppgifterna och beräkningar av preliminära jämförelsetal för att uppgiftslämnarna direkt ska få möjlighet att kontrollera rimligheten i lämnade uppgifter. Ett omfattande påminnelse-, gransknings- och rättningsarbete samt komplettering av inkommet material har gjorts av CB. Den viktigaste insatsen för kvaliteten bidrar uppgiftslämnarna själva med genom att lämna uppgifter med god tillförlitlighet. I bilaga 2 ger CB en utförlig kvalitetsredovisning av statistiken. amordning med R Insamlingen av uppgifter om kommunernas kostnader och intäkter för barnomsorg och skola har för andra året helt samordnats med CB:s insamling av uppgifter om kostnader för all kommunal verksamhet, det s k räkenskapssammandraget (R). Detta innebär konkret att uppgifterna har samlats in på samma Excel-diskett men i separata delar. Överensstämmelse mellan kostnader i R och kostnader i den separata del som innehåller mer specificerad information kring barnomsorgs- och skolverksamhethar krävts. amordningen har inneburit ett utvidgat samarbete mellan barnoch ungdomsförvaltning och ekonomikontor (eller motsvarande funktioner) i arbetet med att ta fram uppgifter till de båda undersökningarna. Barn- och ungdomsförvaltningens (motsvarande) mer detaljerade kunskap om skolans kostnader kan då tas tillvara i räkenskapssammandraget och vice versa. För de olika verksamhetsformerna inom barnomsorgen och för förskoleklass har uppgift om totala kostnader, kostnader för personal, samt i förekommande fall avgifter, samlats in via räkenskapssammandraget. Uppgift om lokalkostnader, ev. avgifter avseende verksamhet i enskild regi samt köp och försäljning av verksamhet redovisas däremot i den separata del som omfattar kolverkets insamling. I denna del har också givits möjlighet att kontrollera jämförelsetal och uppgifter om kostnader och intäkter för olika verksamhetsformer. yftet med samordningen är självfallet att uppgifterna skall bli mera jämförbara och av högre kvalitet. Tidigare uppgiftsinsamlingar avseende 1995, 1996 och 1997 års kostnader och intäkter för skolverksamheten, och i viss mån för barnomsorgen, genomfördes skilt från räkenskapssammandraget men viss granskning av uppgifterna samordnades. Uppgifter ur det kommunala räkenskapssammandraget publiceras bl. a i CB:s och venska kommunförbundets årliga publikation Vad kostar verksamheten i din kommun? De förändringar i insamlingen som genomförts för att anpassa insamlingarna till varandra innebär samtidigt svårigheter att utan vidare jämföra uppgifterna över tid. De flesta mått håller god kvalitet, men det finns förbehåll att ta hänsyn till vid jämförelser över en längre tid. Dessa tas upp i kapitel 4. 9

11 amverkan mellan verksamheter 1998 infördes den nya skolformen förskoleklass. Ett syfte med reformen var att förskolan, skolan och fritidshemmet skulle knytas närmare varandra och att verksamheterna på så sätt skulle utvecklas. Förskoleklassen finns ofta i grundskolans lokaler och personalen arbetar i arbetslag tillsammans med personal från andra verksamheter. I många kommuner fanns redan tidigare en samverkan mellan förskolans sexårsverksamhet, skolan och fritidshemmet. Just på grund av att förskoleklassen på många håll är integrerad såväl personal- som lokalmässigt med grundskola och fritidshem har uppgiftslämnarna ibland tvingats göra skattningar och schablonmässiga fördelningar av kostnader för både personal och lokaler. Det faktum att kostnaderna varit svåra att fördela mellan olika integrerade verksamheter påverkar uppgifter för förskoleklass, fritidshem, grundskola och i vissa fall även förskola, vilket man bör vara medveten om vid tolkning av materialet. För att underlätta jämförelser presenterar vi i år en ny tabell som visar de sammanlagda kostnaderna för förskoleklass, grundskola och fritidshem. 10

12 4. ATT TÄNKA PÅ VID JÄMFÖRELER ÖVER TID Jämförelser över tid - enklast med hjälp av www - databasen Jämförelsetalen tjänar inte bara som underlag för att jämföra värden ett visst år mellan olika kommuner. Lika intressant är att följa utvecklingen i den egna kommunen i förhållande till andra kommuner över tid. Lättast görs det genom att utnyttja vår www-databas på Internet! I kolverkets databas finns årets och tidigare års jämförelsetal för skolan. Här återfinns även jämförelsetal för barnomsorgen. Denna information är tillgänglig via kolverkets hemsida på Internet. Internetadressen är: Ur databasen är det enkelt att göra urval av ett eller flera jämförelsetal för en eller flera kommuner och för vissa år eller för alla tillgängliga år. För skolan finns uppgifter för åren och för barnomsorgen finns uppgifter för åren Uttaget ur databasen kan man studera direkt på skärmen, skriva ut eller spara och vidarebearbeta i programmet Excel. För att göra jämförelser över tid måste man känna till om det skett ändringar i definitioner eller i insamlingssätt mellan åren. Förändringar i jämförelsetalen markeras, t ex genom att uppgiften får byta namn. Förändringar kan också markeras genom att det flaggas för dem i den definition som visas i anslutning till databasuttaget. Vid jämförelser över tid används ofta någon typ av index för att ta hänsyn till prisutvecklingen i sektorn eller i samhället i stort. I den analys av kostnadsutvecklingen över tid som redovisas i kapitel 5 används både KPI (konsumentprisindex) och särskilda verksamhetsindex, som avser att spegla kostnadsutvecklingen inom barnomsorg och skola, för att räkna om kostnaderna från löpande till fasta. I kolverkets databas anges däremot kostnaderna enbart i löpande priser. Att jämföra uppgifter om barnomsorg över tid. Uppgifter om barn och personal i landets förskolor, fritidshem och familjedaghem har samlats in årligen sedan 1970-talet. Innehållet har i stort sett varit detsamma, några variabler har dock förändrats eller försvunnit och andra har tillkommit. Från och med 1991 tas separata uppgifter in om barnomsorg med kommunal respektive enskild anordnare. Under åren har blanketterna förändrats med syfte att förbättra statistikens kvalitet. Förändringarna kan i vissa fall medföra svårigheter att jämföra statistiken för enskilda kommuner med uppgifter från tidigare år. Det antal inskrivna barn som används för att ta fram kostnad per inskrivet barn och per heltidsbarn för olika verksamheter har beräknats på ett annat sätt från och med fjolårets rapport. Numera används ett genomsnitt av antalet inskrivna barn i förskola respektive familjedaghem och fritidshem vid mätningen den 15 oktober för två på varandra följande år. Ett genomsnitt av två höstinsamlingar anses, liksom för skolan, ge ett bättre mått på verksamhetsvolymen under ett kalenderår. Detta påverkar jämförbarheten med tidigare år och för rättvisande jämförelser bör en omräkning övervägas. De jämförelser som redovisas i kapitel 5 baseras på omräknade värden och i kolverkets databas har några jämförelsetal avseende 1997 räknats om för att underlätta jämförelser med 1998 och Uppgifter om antal inskrivna barn i barnomsorgen samlas, som nämnts ovan, in en gång per år, den 15 oktober. I vissa kommuner ökar antalet barn senare under hösten och under våren eftersom kommunen kan erbjuda plats i barnomsorg direkt när behov uppstår. I andra kommuner erbjuds föräldrarna inte omedelbart plats och en kö uppstår. Det antal inskrivna barn som kostnaderna relateras till i den förra gruppen kommuner blir på så sätt underskattat, eftersom man vid mättidpunkten på hösten inte fångar ökningen i antal barn i verksamhet under hela perioden. Detta medför i sin tur att kostnaden per barn kan vara överskattad i denna grupp kommuner. Det finns dock vissa möjligheter för kommunen att under insamlingen av kostnader justera det antal barn som kostnaden relateras till. Kostnad per heltidsbarn i verksamhet i kommunal regi är ett kompletterande mått till kostnad per inskrivet barn. Uppgiften lämpar sig väl för jämförelser mellan kommuner, då det i viss mån tar hänsyn till skillnader mellan kommuner som beror på skillnader i barnens vistelsetider i verksamheten. Den genomsnittliga vistelsetiden har skattats utifrån uppgifter lämnade av föräldrar i en föräldraundersök- 11

13 ning om barnomsorg som genomfördes under Med hjälp av underlaget beräknas en genomsnittlig vistelsetid för barn i åldern 1-5 i förskoleverksamhet för varje kommun. Antalet heltidsbarn i en kommun beräknas sedan med hjälp av antal inskrivna barn i kommunen och den genomsnittliga vistelsetiden för kommunen. chablonen vid omräkning är 40 timmar per vecka för ett heltidsbarn. Vad gäller skolbarnsomsorg finns endast vikter på riksnivå. Yngre barn har i genomsnitt längre vistelsetid i skolbarnsomsorg än äldre och tilldelas därför högre vikt. Med hjälp av information om antal barn i olika åldersgrupper i respektive kommun beräknas antal heltidsbarn i skolbarnsomsorg per kommun. Även här är schablonen vid omräkning 40 timmar per vecka för ett heltidsbarn. De uppgifter om närvarotider som användes i tidigare rapporter med kostnader avseende kalenderåren 1997 och 1998 hämtades från en föräldraundersökning som genomfördes infördes den nya skolformen förskoleklass, vilket kan påverka jämförelser av uppgifter om barnomsorg över tid. exåringarna finns nu i förskoleklass, deltidsgrupp har försvunnit och daghem har ersatts av förskola. I förskolan finns främst barn i åldern 1-5 år och antalet inskrivna barn har minskat. Antalet barn i fritidshem har däremot ökat, framför allt pga. att sexåringarna, som nu går i skolan, också omfattas av skolbarnsomsorg. Förskoleklass är ofta integrerad med fritidshem och grundskola, något som kan försvåra särredovisning av kostnader för olika verksamheter. Avgiftsfinansieringsgraden redovisas för olika verksamhetsformer. Måttet avser att beskriva hur stor del av kostnaden för verksamheten som finansieras genom föräldraavgifter. I vissa kommuner tas avgiften för verksamhet i enskild regi ut via kommunen och ingår därmed i kommunens redovisade intäkter. I andra kommuner tas avgiften ut direkt av verksamhet som bedrivs i enskild regi. För att relatera intäkter av avgifter till den verksamhet de avser krävs därför information om hur kommunen redovisar dessa intäkter. Tidigare år har insamlingen inte kunnat ge någon tillförlitlig information om på vilket sätt avgifterna redovisas i olika kommuner. Vid beräkning av avgiftsfinansieringsgrad fram till och med 1997 relaterades intäkter från avgifter till kostnaden för verksamhet med kommunen som anordnare. Föregående år relaterades däremot kommunernas intäkter från avgifter istället till den totala kostnaden för verksamheten. Detta förändrade beräkningssätt berodde på att vår redovisning anpassades till redovisningen i Vad kostar verksamheten i din kommun? I årets insamling ges möjlighet att särskilja intäkter av avgifter för kommunal respektive enskild verksamhet. Det innebär att vi i årets tabeller kan relatera intäkter från avgifter för verksamhet som kommunen anordnar till de kostnaden denna verksamhet genererar. Kvaliteten i uppgiften har därmed förbättrats men jämförelser med föregående år försvåras. Att jämföra kostnadsuppgifter för skolan över tid om nämnts i kapitel 3 har kolverkets insamling av kommunernas kostnader för barnomsorg och skola sedan två år tillbaka helt samordnats med insamlingen av kommunernas räkenskapssammandrag (R). Före samordningen genomfördes en omfattande översyn av båda insamlingarna. Översynen resulterade bl a i en förändring av definitionen av kommunens lokalkostnader, för att denna skulle överensstämma med definitionen av posten lokal- och anläggningskostnader i R. Där ingår t ex inte kostnader för fastighetsservice, såvida inte kostnaden ingår i extern hyreskostnad. I insamlingen av 1998 års kostnader redovisades sådana kostnader istället under posten övriga kostnader. Förändringen försvårar jämförelser med föregående år och med andra huvudmän, av kostnad för lokaler samt kostnad per elev exkl. lokaler. Många uppgiftslämnare kommenterade denna förändring och menade att man med den nya definitionen inte speglade de faktiska kostnaderna för lokaler och inventarier. Detta har inneburit att vi i årets insamling, dvs. avseende kostnaderna verksamhetsåret 1999, återtagit den tidigare definitionen. Uppgifterna avseende 1999 bör alltså vara jämförbara med motsvarande nyckeltal 1997 och tidigare medan kostnaderna för 1998 inte går att jämföra med övriga. I den analys för olika verksamhetsformer som redovisas i kapitel 5 är kostnaden för lokaler 1998 därför skattad för att möjliggöra jämförelser över tid. Totalkostnaden och övriga kostnadsposter är jämförbara med tidigare år och mellan olika huvudmän. Det finns f n inget som tyder på att det nya insamlingsförfarandet i sig skulle ha påverkat uppgifterna men det kan trots detta inte uteslutas att förändringen påverkat uppgifter för enskilda kommuner. Kravet på att särredovisa posterna skolledning och YO-verksamhet slopades när insamlingen av skolans kostnader samordnades med insamlingen av det kommunala räkenskapssammandraget. Dessa kostnader redovisas från och med 1998 i posten övriga kostnader. Förskoleklass bedrivs ofta i samverkan eller helt integrerad med grundskola och fritidshem. Personal- och lokalresurser kan användas gemensamt av verksamheterna. Uppgiftslämnarna har därför ibland haft svårt att särredovisa kostnader för de olika verksamheterna, vilket påverkar jämförbarheten med tidigare år. I årets rapport presenteras en ny tabell där den sammanlagda kostnaden för de verksamheter som vanligtvis är integrerade redovisas. Tabellen kan sägas vara ett försök att visa genomsnittliga kostnader för ett barn över dagen. 12

14 Redovisningen av fristående skolor har förändrats jämfört med tidigare år. Internationella skolor och riksinternatskolor på grundskolenivå redovisas från och med i år separat. Det innebär att det genomsnitt som redovisas i tabellen endast avser inriktningar av fristående grundskolor. I genomsnittet ingår inte internationella skolor och riksinternat, vilket tidigare varit fallet. Fristående skolor på gymnasienivå redovisas i år i grupperna fristående gymnasieskolor, internationella skolor och riksinternatskolor. I tabellen avseende gymnasieskolan redovisas även uppgifter för kompletterande skolor. I tidigare rapporter har uppgifter avseende internationella skolor inkluderats i de uppgifter som avser fristående gymnasieskolor, vilket påverkar jämförbarhet över tid för denna inriktning. Tidigare har även ett genomsnitt för alla skolor redovisats. Från och med i år görs inte längre detta. Jämför inte de här måtten med uppgifter för 1994 och tidigare! Vid längre tidsserieanalyser bör de stora förändringar som skedde i samband med insamlingen av barnomsorgens och skolans kostnader avseende verksamhetsåret 1995 beaktas. Dessa kommenteras kort här. I övrigt hänvisas till årsrapporten 1996, (kolverkets rapport nr 106, sid. 11), där förändringarnas betydelse för jämförbarheten redovisas mer utförligt. Vad denna förändring inneburit för barnomsorgen kan läsas mer om i Jämförelsetal för socialtjänsten Totalkostnaderna i de olika verksamhetsformerna inkluderar numera kommungemensamma kostnader dvs. kostnader för funktioner som ekonomikontor, personalkontor, ADB-enhet, gemensam växel, arkiv etc. Dessa har från och med verksamhetsåret 1995 fördelats ut på verksamheterna. Tidigare år ingick inte de kommungemensamma kostnaderna i totalkostnaden. Denna förändring omfattar all kommunal verksamhet och berör därför såväl barnomsorg som skola. Enligt anvisningarna i uppgiftsinsamlingen om kostnader och intäkter för skolväsendet till och med 1994 har enbart kostnader för löneadministration ingått, även om den skett på annat ställe än inom skolans förvaltning. Kostnader för andra gemensamma verksamheter, som även kommit skolan till del, har dock i allmänhet inte redovisats som skolkostnader före Då alla kommungemensamma kostnader fördelas på de egentliga verksamheterna förbättras jämförbarheten mellan kommuner. Organisatoriska lösningar kommer inte på samma sätt som tidigare att påverka vad som inkluderas i totalkostnaden men förändringen innebär ett brott i tidsserien för total kostnad och kostnad per barn/elev mellan 1994 och 1995.amman fattningsvis kan alltså totalkostnaden utan problem jämföras mellan verksamhetsåren , medan uppgifterna för tidigare år inte kan jämföras med de senaste årens uppgifter till följd av förändringar i insamlingen I kapitel 5 presenteras jämförelser för hela perioden 1991 till 1999 för grundskolan och gymnasieskolan för riket som helhet. Där har totalkostnaden åren omräknats så att den blir jämförbar med totalkostnaden för åren Det innebär att års värden har höjts med en uppskattad kostnad för kommungemensam verksamhet. Uppgifter om kostnad för barnomsorgen under perioden 1991 till 1995 är beräknade av ocialstyrelsen. Undervisningskostnaden per elev för verksamhetsåren går inte utan vidare att jämföra med de tidigare åren, eftersom måttet nu också innehåller uppgifter om kostnaden för kompetensutveckling av lärare. Denna kostnad särredovisades tidigare. Uppgifterna bedömdes dock ha bristande kvalitet och var inte möjliga att förbättra utan stora arbetsinsatser. Kravet på att särredovisa kompetensutveckling slopades därför. Genom att inkludera kostnad för kompetensutveckling i kostnaden för undervisning för åren fram till och med 1995 går det att göra jämförelser över hela tidsperioden. För en mer utförlig beskrivning av vilka mått för skolan som inte kan jämföras över en längre tid hänvisas till kolverkets rapport 134, (kolan, Jämförelsetal för huvudmän 1997). 13

15 5. NÅGRA REULTAT Ökade resurser till sektorn barnomsorg och skola Den totala kostnaden för barnomsorg och skola uppgick 1999 till närmare 133 miljarder kronor. Kostnaden har sedan 1998 ökat med fem miljarder. 1 Av den totala kostnaden utgörs 70 procent (93,3 miljarder) av kostnader för skolväsendet och 30 procent (39,7 miljarder) av kostnader för barnomsorg. Kommunernas kostnader för barnomsorg uppgår till 39,7 miljarder, och inkluderar ersättningar till verksamhet i enskild regi. Ersättningarna till förskola, familjedaghem och fritidshem med enskild anordnare var åtta procent av kommunernas kostnader Av de totala kostnaderna för skolväsendet utgörs närmare 89 miljarder kronor av kostnader för verksamhet med kommunal huvudman. Det innebär att kommunernas skolverksamhet står för 95 procent av den totala kostnaden för skolväsendet. Resterande 4 miljarder är kostnader för verksamhet med fristående, statlig eller landstingskommunal huvudman. En stor del av de övriga huvudmännens kostnader finansieras dock av kommunerna. Diagram 1: Barnomsorgens och skolans andelar av den kommunala sektorns totala kostnader (299,7 miljarder kronor), 1999 tor andel av den kommunala sektorn Tillsammans utgör barnomsorgen och skolan en mycket stor del av den kommunala sektorns samlade verksamhet. Kostnaderna för dessa båda verksamheter motsvarar 44 procent av kostnaden för hela den kommunala, sektorn som 1999 uppgår till närmare 300 miljarder kronor. 2 Av kommunens totala kostnad svarar barnomsorgen för 13 procent, medan skolans andel uppgår till 31 procent. I dessa kostnader ingår också ersättningar till andra anordnare och huvudmän. Kostnader för olika verksamhetsformer Av barnomsorgens totala kostnader utgör förskolan den största delen (66%) med 26 miljarder kronor Fritidshemmen kostade 8,5 miljarder kronor (22%), familjedaghemmen 4,6 miljarder kronor (12%) och de öppna verksamheterna, dvs. öppen förskola och öppen fritidsverksamhet, kostade tillsammans knappt en halv miljard (1%). kolväsendet består av tio skolformer, varav grundskolan är den största svarade den för 60 procent av skolväsendets samlade kostnader, vilket motsvarar 56,3 miljarder kronor. Gymnasieskolan står för närmare 24 procent (22 miljarder kr), komvux för sju procent (6,6 miljarder kr), särskolan för närmare fyra procent (3,5 miljarder kr) och sfi för drygt en halv procent (604 miljoner kr). ärvux, tatens skolor för vuxna (V), specialskolan och sameskolan utgör tillsammans mindre än en procent (650 miljoner kr). Förskoleklassen, den nya skolformen sedan 1998, kostar 3,6 miljarder kronor, vilket motsvarar fyra procent av den totala kostnaden. Jämfört med förra året är den totala kostnaden för barnomsorg i stort sett oförändrad. 3 Kostnaden för förskola är densamma som föregående år, medan kostnaden för familjedaghem har minskat och kostnaden för fritidshem ökat. 1 Vid jämförelser över tid används i rapporten konsumentprisindex, för att räkna om löpande priser till fasta för alla verksamheter. KPI speglar prisförändringen i hela den inhemska privata konsumtionen. Valet av index påverkar analyser över tid, vilket redovisas i ett avsnitt längre fram i kapitlet. 2 Kostnaden avser kommunernas egentliga, dvs. skattefinansierade, verksamhet. 14

16 Diagram 2. Den totala kostnaden för barnomsorgen (39,7 miljarder kr) och skolväsendet (93,3 miljarder kr), samt kostnadsfördelningen mellan olika verksamhetsformer, 1999 kolans totala kostnader har ökat med närmare sex procent (5 miljarder kr) mellan 1998 och Ökningen beror till stor del på ökade kostnader i de båda största skolformerna grund- och gymnasieskolan. Kostnaden för särskola har också ökat. Många kommuner bedrev inte verksamhet i förskoleklass under hela kalenderåret 1998 och kostnaden för denna skolform är därför större under Totalkostnaden för samtliga skolformer, utom komvux och V, har ökat sedan föregående år. Prisutvecklingen i skola och barnomsorg snabbare än för den privata konsumtionen Ökningen av sektorns kostnader beror till stor del på att priserna för dessa verksamheter har ökat jämfört med tidigare år, framförallt genom högre löner. Lönerna för personal i sektorn har mellan 1998 och 1999 stigit mycket kraftigare än konsumentpriserna (KPI). 4 Vill man studera kostnadsförändringen för en verksamhet över tid bör man ta hänsyn till prisutvecklingen för att göra tidigare års kostnader jämförbara med det värde de har idag. Detta kan göras på flera sätt. Här illustreras två alternativ som är relevanta för barnomsorgen och skolan. Valet av index har också betydelse för tolkningen av kostnadsförändringen i sektorn över tid, vilket redovisas längre fram. Det ena alternativet är att använda konsumentprisindex (KPI), ett vedertaget mått som, något förenklat, justerar kronans värde för inflationsförändringar och därmed räknar om tidigare års kostnader till dagens penningvärde. Det andra alternativet är att använda sig av ett specifikt prisindex, som visar prisutvecklingen för varor och tjänster i just den verksamhet eller sektor som kostnadsförändringen avser. pecifika verksamhetsindex justerar exempelvis för personalens löneutveckling, vilket gör att kostnadsserien efter justering ger ett mått på förändringen i volymen av resursinsatser i en särskild verksamhet. Om justeringen för prisutvecklingen görs med KPI får man istället en bild av hur barnomsorgens och skolans kostnader har förändrats över tid i relation till andra varor och tjänster, i dagens penningvärde. Kostnader som har justerats med hjälp av KPI kan jämföras med kostnader för andra konsumtionsvaror, tjänster eller verksamheter i samhället som helhet. Det säger dock inget om hur de faktiska resurserna som är tillgängliga för barnet eller eleven har förändrats, eftersom priserna för dessa verksamheter kan ha utvecklats på ett annat sätt än konsumentpriserna i allmänhet. För att få svar på det senare måste alltså kostnadsförändringen justeras för prisutvecklingen på exakt de varor och tjänster som konsumeras i barnomsorgen eller i skolan. 3 Justerade med KPI. 4 CB har, på kolverkets uppdrag, tagit fram verksamhetsspecifika index (exkl. lokalkostnader). Index för grundskolan har mellan 1998 och 1999 ökat med närmare 5%. Index för gymnasieskolan har ökat med drygt 4% och index för barnomsorgen visar en prisökning på uppskattningsvis 2,4% (kommunala huvudmän). KPI har däremot endast ökat med 0,5% mellan 1998 och

17 Hur påverkar valet av prisindex analysen mellan 1998 och Valet av index är av betydelse för tolkningen av kostnadsförändringen över tid. Diagram 3 illustrerar skillnaden i kostnadsförändringen mellan åren och åren beroende på valet av prisindex. Läsaren bör hålla dessa skillnader i minnet eftersom vi i avsnitten framöver presenterar kostnadsförändringen över tid med justering för KPI. Valet av KPI som index motiveras av att justeringen på ett bättre sätt speglar verksamheternas kostnadsutveckling i förhållande till kostnadsutvecklingen i samhället i stort. En förändring justerad med specifika verksamhetsindex speglar däremot volymförändringar i verksamheterna. Förändringar i volym över tid väljer vi istället att redovisa på andra sätt, exempelvis med mått som mäter lärartätheten (antal lärare per 100 elever). Ett annat motiv till att använda KPI vid jämförelser är att det helt enkelt inte finns några helt tillförlitliga prisindex för de olika verksamheterna. kolverket har låtit ta fram specifika verksamhetsindex för barnomsorg, grundskola och gymnasieskola. I dessa index råder dock osäkerhet om uppgifterna för åren till och med 1993 liksom för Dessa år bygger index på skattade värden. 5 Vid jämförelser av kostnadsförändringen mellan 1998 och 1999 ser vi i diagram 3 att ökningen i kostnaden per heltidsbarn/elev i förskola och gymnasieskola är större om justering görs med KPI än om ett skattat verksamhetsindex används. Med KPI redovisas en ökning av kostnaden per elev i grundskolan medan kostnaden ser ut att ha minskat om ett verksamhetsindex för grundskolan istället används. Verksamheten kostar (justerad med KPI) således mer, men de tillgängliga resurserna (t ex antal anställda) har inte ökat i motsvarande grad eftersom kostnadsökningen till en del beror på att varor och tjänster (t ex löner) i förskolan och skolan har blivit dyrare än i samhället i övrigt. Prisökningarna i sektorn äter alltså upp en del av resursökningen.... och mellan 1991 och 1999? I denna publikationsserie har under några år besparingarna i barnomsorg och skola beskrivits med kostnaderna justerade med hjälp av KPI. Analysen visar till exempel hur mycket mindre ett barn eller en elev kostade 1991 jämfört med 1999, i det senast analyserade årets penningvärde. Priserna på de varor och tjänster som förbrukas i barnomsorg och skola har under perioden som helhet ökat något mer än den allmänna prisutvecklingen. Detta innebär att de tillgängliga resurserna (t ex antal anställda) 1991 jämfört med 1999 minskat mer än vad kostnadsutvecklingen justerad med KPI visar, se diagram 3. Diagram 3. Förändring i kostnad per heltidsbarn/elev i förskola, grundskola och gymnasieskola mellan 1991 och 1999 (figur t.v.), respektive mellan 1998 och 1999 (figur t.h.) beroende på om justering för prisutveckling görs med KPI eller med för verksamheterna specifika index 5 CB har på kolverkets uppdrag tagit fram särskilda verksamhetsindex för för barnomsorg, grund- och gymnasieskola. Indexserien bygger på uppgifter från Nationalräkenskaperna och det kommunala räkenskapssammandraget. Viss osäkerhet råder då uppgifter för åren t o m 1993, liksom för , bygger på skattade värden. Vid beräkningen av index är det önskvärt att ta hänsyn till förändringar i personalens sammansättning. Detta har tyvärr inte varit möjligt. I barnomsorgen har en förändring av personalsammansättningen ägt rum. Andelen personal med högre utbildning har ökat bl a genom att fritidshemmens andel av den totala barnomsorgsverksamheten ökat. Detta innebär att verksamhetsindex för barnomsorgen ger en överskattning av prisutvecklingen 16

18 BARNOMORG Kommunerna är sedan 1995 skyldiga att tillhandahålla barnomsorg i form av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för barn i åldrarna 1 12 år i den utsträckning som behövs för att föräldrarna ska kunna förvärvsarbeta eller studera eller om barnet har ett eget behov av verksamheten. Förskoleverksamhet vänder sig till barn som inte börjat skolan och bedrivs i form av förskola, familjedaghem och öppen förskola. kolbarnsomsorg vänder sig till barn som börjat skolan och bedrivs i form av fritidshem, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet för åringar. Utbyggnaden av barnomsorgen har varit stor under hela 1990-talet samtidigt som verksamheterna varit utsatta för stora besparingar. Under första hälften av decenniet ökade antalet inskrivna barn med uppemot , eller med närmare 30 procent, samtidigt som kostnaden var oförändrad. Under de senaste åren har utbyggnadstakten börjat mattas. junkande födelsetal har medverkat till att antalet barn som är inskrivna i förskoleverksamhet till och med minskat. Det är första gången en minskning noteras sedan den stora utbygganden började på 1970-talet. Kostnad per inskrivet barn respektive heltidsbarn Kostnaden för förskola, familjedaghem och fritidshem redovisas både per inskrivet barn och per heltidsbarn. Kostnaden per inskrivet barn ger inte alltid en rättvisande bild av kostnaderna. Kommuner där barnen har långa vistelsetider bör rimligtvis ha högre genomsnittliga kostnader per barn än kommuner där barnen har kortare närvarotider. Dessutom förändras närvarotiderna över tiden vilket gör att de om möjligt bör vägas in när kostnadsjämförelser görs för en längre tidsperiod. Kostnaden per heltidsbarn tar hänsyn till att barnens vistelsetider varierar mellan kommunerna. När kostnaden redovisas per heltidsbarn jämställs kostnaden för exempelvis två barn med en vistelsetid om 20 timmar per vecka med kostnaden för ett barn med en vistelsetid om 40 timmar per vecka. annolikt krävs det emellertid mer resurser för två halvtidsbarn än för ett heltidsbarn. Det är därför viktigt att vid en jämförelse mellan kommunerna även titta på kostnaden per inskrivet barn. Vid beräkningen av antalet heltidsbarn 1999 har uppgifter om närvarotider hämtats från den föräldraenkät som kolverket genomförde hösten För tidigare år har närvarotider i förskola och familjedaghem för förskolebarn hämtats från CB:s s.k. barnomsorgsundersökningar medan skolbarnens närvarotider i fritidshem och familjedaghem har uppskattats bland annat utifrån antaganden om tid i skolan. En närmare beskrivning av beräkningarna finns i avsnitt 4. Oförändrade närvarotider i förskolan Den genomsnittliga närvarotiden i kommunal förskola för barn i åldern 1-5 år var 31 timmar per vecka hösten Närvarotiderna i enskilda förskolor är i genomsnitt en veckotimme längre och i familjedaghem en timme kortare. kolbarnens genomsnittliga vistelsetid var knappt 17 veckotimmar i både kommunalt fritidshem och familjedaghem och en timme kortare i enskilt fritidshem. pridningen är förhållandevis stor. Till exempel hade en tredjedel av förskolebarnen närvarotider som var kortare än 20 eller längre än 40 veckotimmar. Närvarotiderna är längst i storstäder och förortskommuner och kortast i industri- och landsbygdskommuner. I dag omfattar barnomsorgen cirka inskrivna barn och anställda. Kommunernas bruttokostnad för hela barnomsorgen uppgick 1999 till 39,7 miljarder kronor, vilket är samma summa som Förskolan står för två tredjedelar av kostnaden (26,1 miljarder kr), fritidshemmen för drygt en femtedel (8,5 miljarder kr) och familjedaghemmen för en åttondel (4,6 miljarder kr). De öppna verksamheterna öppen förskola och öppen fritidsverksamhet för åringar svarar tillsammans för endast en procent av den totala kostnaden (0,4 miljarder kr). Tabell 1. Barn 1-5 år i förskola och familjedaghem efter närvarotid 1999 (%) Timmar Förskola Familje- Totalt per vecka daghem Alla

19 Tabell 2. Barn 6-12 år i fritidshem efter närvarotid 1999 (%) Timmar per vecka Fritidshem Alla 100 Tabell 3. Genomsnittliga närvarotider för förskolebarn i kommunala daghem/förskolor och familjedaghem per kommungrupp 1995 och 1999 (timmar per vecka) Kommuntyp Daghem/förskola Familjedaghem torstäder Förortskom törre städer Medelstora städer Industrikom Landsbygdskom Glesbygdskom Övriga, större Övriga, mindre Riket Ökade resurser till förskolan Kostnaden för förskolan var densamma 1999 som 1998 (21,6 miljarder). Eftersom antalet inskrivna barn minskat mellan de två åren innebär detta att kostnaden per barn ökat. Kostnaden per inskrivet barn i kommunala förskolor steg till kronor, en ökning med åtta procent. Kostnaden per heltidsbarn ökade till kronor, en ökning med nio procent. Förskolan har därmed fått ökade resurser per barn under tre av de senaste fyra åren. edan 1995 har kostnaden per inskrivet barn ökat med elva procent och per heltidsbarn med nästan dubbelt så mycket. Ökningarna bör dock ses mot bakgrund av de kraftiga kostnadsminskningar som ägde rum under första hälften av 1990-talet. ocialstyrelsen har beräknat att kostnaden per timme minskade med en femtedel i förskolan mellan åren 1991 och Trots de senaste årens ökade resurser var kostnadsnivån 1999 fortfarande lägre än 1991 och (diagram 4). Den genomsnittliga närvarotiden i förskolan är i stort sett densamma 1999 som Det behöver dock inte betyda att det inte skett förändringar. Barnen i förskolan är i genomsnitt yngre 1999 än 1995 eftersom sexåringarna inte längre går kvar, vilket bör ha medfört kortare närvarotider. amtidigt har arbetslösheten minskat vilket troligen har inneburit längre närvarotider för en del barn. Införandet av tidsrelaterade avgifter kan ha haft motsatt effekt för andra. ammantaget tycks dessa förändringar ha tagit ut varandra. I familjedaghemmen har närvarotiderna blivit i genomsnitt två timmar längre mellan 1995 och Det är framför allt i storstäderna som det skett en ökning. Det är svårt att med säkerhet veta vad förändringen beror på, men den kan sammanhänga med nedläggningen av antalet familjedaghem. År 1995 gick kring förskolebarn 6 i familjedaghem, 1999 drygt hälften så många. 6 Med förskolebarn avses 1995 barn i åldern 1-6 år, 1999 barn i åldern 1-5 år 7 Uppgifterna för är hämtade från ocialstyrelsens rapport Produktivitet och kvalitet i barnomsorgen Ett annat prisindex har dock använts. ocialstyrelsens uppgifter för avser kostnad per timme medan uppgifterna för gäller kostnad per heltidsbarn. Måtten är jämförbara. Vid beräkningen av kostnaden per timme har dock 0 2-åringar getts en större vikt än äldre barn, vilket inte skett vid beräkningen av kostnaden per heltidsbarn. Denna skillnad torde inte nämnvärt påverka jämförelsen över tid på riksnivå. 18