Hälsoundersökning vid 4 år

Transkript

1 Hälsoundersökning vid 4 år Hälsoundersökning vid 4 års ålder ingår i barnhälsovårdens hälsoövervakningsprogram i enlighet med Socialstyrelsens Allmänna råd 1991:8 och Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. Alla barn ska erbjudas 4-årsundersökningen och minst 98 % ska ha genomgått den. Målsättningen med hälsoundersökningen är att följa upp barnets hälsa och utveckling, eventuella tidigare insatser, exempelvis vad gäller språkutveckling, och funderingar hos föräldrar, för att tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare och ev. förskola identifiera barn med behov av extra stöd och utvecklingsstimulans. Alla barn behöver inte genomgå samtliga moment i hälsoundersökning enligt journal vid 4 år. Om det inte förekommit avvikelser från förväntad utveckling eller funderingar och oro kring barnets utveckling, kan undersökningen begränsas till samtal kring barnets utveckling och hälsa samt synskärpa, längd, vikt och BMI. Vid utfall i tidigare utvecklingsbedömningar eller när det saknas dokumentation kring barnets utveckling skall alla moment i utvecklingsbedömningen utföras. Innehåll i 4-årsbesöket: 1. Möte med barn och vårdnadshavare 2. Barnhälsovårdsjournalens avsnitt uppföljning av utveckling bör ligga till grund för undersökning och bedömning. Som stöd i samtalet kan Detta är ditt barns hälsobok hälsoundersökning vid 4 år användas. 3. Bedömning: Hör med föräldrarna om aktuella hälsoproblem. Följ upp tidigare somatiska bedömningar. Samtal med föräldrar kring mat, aktivitet och viktutveckling; se bilaga 1. Vikt och längdkontroll i underkläder. Räkna ut BMI. Synkontroll, se bilaga 2. Frågor kring hörsel och ev. öronproblem Följ upp barnets tal och språkutveckling. Vid tidigare avvikelser eller oro hos föräldrar eller BVC, skall talobservation utföras. Se bilaga 3 4. Vid osäker bedömning kan samråd med förskolan vara värdefullt. Kräver alltid föräldrarnas medgivande. 5. Sammanfattande bedömning tillsammans med vårdnadshavare och ställningstagande till eventuella vidare åtgärder. Dessa kan bestå i hänvisning till läkare, barnhälsovårdspsykolog, logoped, dietist eller ögonläkare eller annan. ( Se Anvisningar och kommentarer Barnhälsovårdsjournal sid. 40) 6. För dokumentation i BVC-journalen av undersökningar, resultat av samtal och bedömning används i första hand uppföljning av utveckling. Utfall och ev. åtgärder skrivs i löpande text.

2 Bilaga 1. Samtal med föräldrar kring mat, aktivitet och viktutveckling Barnhälsovården i Västra Götaland har tagit fram ett regiongemensamt material, Mat aktivitet och viktutveckling. Handledning, broschyr med information till föräldrarna samt Matpärm kan beställas hos centrala barnhälsovården. Materialet finns på svenska, engelska, arabiska, spanska, sorani, somaliska och turkiska. Ni kan också skriva ut materialet från I vänsterkanten hittar ni broschyrer och patientinformation. Därunder barnhälsovård och därefter kommer hela listan med Mat, aktivitet och viktutveckling på flera språk. Stödfrågorna användes i dialog med föräldrarna, vid besöken vid år och vid 4 år. Fråga familjen om du får lov att ställa några frågor. Innehållet i samtalet styrs av de föräldrar man har framför sig. Syftet med samtalet är att ge en möjlighet för föräldrarna att tänka till och fundera på hur de förhåller sig till mat och måltider samt regler/rutiner i familjen. Är familjen nöjd med hur det ser ut eller är det något de vill förändra? Materialet är tänkt att användas utifrån samma teknik som i Motiverande samtal: Ställ öppna utforskande frågor; Hur? Vad?. Lyssna noga, reflektera Sammanfatta Utifrån Motiverande samtal pratar man också om informationsutbyte i tre steg. Utforska Undersök vad föräldrarna vet Erbjuda Ge information. Utforska Undersök vad detta innebär för föräldrarna. Handledning Mat, aktivitet och viktutveckling används i dialogen med föräldrarna. Fokusera på familjemåltider, vardagsmat/helgmat och tallriksmodellen samt rörelse. Extra bildstöd för föräldrasamtalet finns i Matpärmen under flik 20. Under denna länk finns Handlingsprogrammet mot övervikt och fetma i Västra Götalandsregionen. Här kan du bland annat få information om kvalitetsindikatorer och mått, remissindikationer, samarbetspartners mm.

3 Synprövning på BVC Bilaga 2 Synprövning skall utföras vid 4 årsålder med HVOT-metoden på 3 meters avstånd. Om föräldrarna funderar på syn eller skelning bör undersökningen erbjudas även i andra åldrar. Metoden kan användas ned mot 3 års ålder för barn som har lätt att medverka. Ett öga täcks för i taget. En mjuk lapp tejpas för ögat. Det är viktigt att denna sluter tätt, speciellt in mot näsan. Ett barn som ser dåligt på ena ögat vrider gärna på huvudet och kikar igenom en eventuell defekt, för att se så bra som möjligt. 1. Ostörd miljö; ovidkommande personer skall ej passera ut och in i rummet Föräldrar får gärna vara med, men får ej hjälpa barnet. 2. Syntavlan skall vara väl belyst (enl bruksanvisning) och på 3 meters avstånd i väl upplyst rum. Barnet har svarstavlan i knät och skall uppmanas peka på samma bokstav som undersökaren pekar ut på syntavlan. 3. Lösa bokstäver kan användas som alternativ, om barnet föredrar att hålla upp dessa istället för att peka på svarstavlan. 4. För att en rad skall vara godkänd, bör minst 5 av de 6 första bokstäverna på raden klaras. 5. Prövning sker från de lättaste raderna mot de svårare. På de övre raderna behöver bara enstaka bokstäver testas tills man kommer till den nedersta rad som barnet klarar. 6. Även när man nått kraven för åldern skall man fortsätta så långt det går, för att avslöja sidoskillnader mellan ögonen. 7. Synskärpekrav i HVOT-metoden 3 år 0.5 höger och vänster 4 år 0.65 höger och vänster (skall dock kontrolleras vid 5 år om ej 0,8) 5 år 0.8 höger och vänster 6 år 1.0 höger och vänster

4 Synprövning vid 4 år Synskärpa Åtgärd 0,8 eller bättre på vardera ögat. Ingen åtgärd 0,65 ena ögat, 0,8 andra ögat. Kontrollera först om barnet även ser 1,0 med bästa ögat Gör barnet det, och resultaten är det samma vid omtest inom en månad, skrivs remiss till ögonmottagning* *Stor skillnad i synskärpa mellan ögonen kan inte förklaras med bristande mognad utan orsakas sannolikt av behandlingskrävande synfel. Om endast en rads sidoskillnad görs ny kontroll på BVC vid 5 år ålder. 0,65 på bägge ögonen. Ny kontroll vid 5 5 ½ års ålder. Sämre än 0,65 på något öga. Omtest inom en månad. Om resultatet då är detsamma skrivs remiss till ögonmottagning. Synprövning vid 5 ½ år Metod samma som vid 4 år. De barn som vid omtest vid 5 5 ½ års ålder ser sämre än 0,8 på något öga remitteras till ögonmottagning. Detta dokument är framtaget tillsammans med Anna-Lena Hård Ögonläkare Ögonmottagningen SU/Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus.

5 Bilaga 3. Tal- och språkundersökning på BVC vid 4 år Bedömning av tal och språk bör utföras om det finns noteringar om avvikelser vid 2½ år, eller vid 3 år och om förälder och/eller förskolepersonal är oroade över barnets tal- och språkutveckling vid 4 års ålder. Den typiska tal och språkutvecklingen hos 4-åringar är att de uttrycker sig i flerordsmeningar (minst 4 ord) och har ett relativt lättförståeligt spontantal, även för utomstående. De kan fortfarande sakna en del språkljud som t ex sje, tje, r och många konsonantkombinationer förenklas. De kan t ex uttala spöke som böke, och stol som tol. Enstaka ord kan fortfarande vara svåra att tolka. 4-åringen kan berätta om ett enkelt händelseförlopp och är intresserad av att samtala både med barn och vuxna. V g. se remisskriterier på baksidan av testblankett. Det förekommer två likvärdiga test i Göteborg som kan användas vid bedömning. De har var sin testblankett och det är noterat längst upp på blanketten vilket test som avses: 1. Johan och Lena- testet (kan inte beställas, dvs. har utgått) 2. Värmlandstestet (5:e upplagan från 2008). Det s.k. Värmlandstestet är utarbetat av Thelander och Kvarnevik och kan beställas från Barnhälsovårdsenheten Landstinget i Värmland, telefon eller per telefax Boken kostar ca 250 kronor exkl. moms. Utförande av språkundersökning: Placera dig gärna mittemot barnet så att barnet har bildsidorna framför sig. Försök att göra testsituationen så avspänd som möjligt. Det tar ca minuter att genomföra språkundersökningen. Passa gärna på att bedöma hur barnet använder sitt tal och språk i de olika momenten som ingår i 4-års hälsobesök. Exempel: Förstår barnet de instruktioner som ges i samband med synprövning, vikt- längdmätning eller måste de repeteras, och/eller förenklas? Var speciellt uppmärksam på: Föräldrars oro över barnets utveckling. Om de är extra oroliga och det är svårt att lugna dem, be dem kontakta logopedmottagningen för rådgivning. Om föräldrar är oroliga över barnets beteende, sociala förmåga eller dylikt så kan ni använda M-CHAT-frågorna som underlag vid samtal. Avvikelser, såsom prematuritet, kronisk sjukdom, generell utvecklingsförsening, autismspektrumtillstånd i familjen. Har barnet kontakt med barnläkare, psykolog eller liknande? Hörselnedsättning eller hereditet för hörselskada.

6 Tidigare bedömning av språkutveckling vid 6 månader (jollrar nyanserat), 10/12 månader (förstår enstaka ord t ex titta, lampa, bil), vid 18 månader (använda ca 8-10 talade ord men förstår många fler ord), och vid 2½ år (kombinerar minst 2-ordsmeningar) samt vid 4 år (kombinerar minst 4 ord i sina satser och har ett relativt lättförståeligt spontantal). Ärftlighet för sen språkutveckling och/eller läs- och skrivsvårigheter. Denna fråga gäller inte bara barnets syskon och föräldrar utan även far- och morföräldrar liksom kusiner till barnet. Vi är ute efter sen språk- och kommunikationsförmåga, inte läspning, r- fel eller liknande. Flerspråkig miljö, om föräldrarna upplever barnet som språkligt sämre än sina syskon, och andra jämnåriga i motsvarande situation och ålder; eller om barnet, efter att ha exponerats för svenska språket under 1½-2 års tid, fortfarande inte har en åldersadekvat vardagssvenska (Basic interpersonal conversation skills); eller om föräldrarna fortfarande efter 5 års vistelse i Sverige behöver tolk. REMISS TILL LOGOPED Vid språkundersökning med något av testen, så finns remisskriterier beskrivet på sidan 2 på testblanketterna. Skicka med testblanketten som underlag vid remittering. Ett väl dokumenterat underlag för vårdbegäran ska finnas. Det är värdefull information om ni kan notera på remissen om förälder avböjt utredning hos annan, alternativt att ni överväger remiss till t ex psykolog, barnläkare, eller till enheten för barneuropsykiatri/bnk. Remittera vid: A. Misstanke om svår språklig störning i samband med annan medicinsk, neuropsykiatrisk eller psykologisk utredning B. Generell språklig problematik, dvs. barnet har t ex svårt att förstå instruktioner, har ett mindre ordförråd och/eller förenklad grammatik. C. Avvikande uttalsmönster, se remisskriterier baksida av testblankett. Kombination av ovan (B och C) med uttalad hereditet för tal/språk eller läs/skrivsvårigheter. Om du har svårt att avgöra om barnets uttalsmönster är avvikande eller mer godartat försenat ska du skicka remiss till logoped med arbetsformulär som underlag. Kontakta gärna enheten för barnlogopedi om du är osäker på utfall vid bedömning. tfn D. Kraftig föräldraoro utan annat utfall E. Adopterade barn om det finns oro över deras tal- och språkutveckling. F. Barn som tidigare varit remitterade till logoped och kommer med ny vårdbegäran G. Två- eller flerspråkiga där föräldrar önskar råd angående språkval Vid utfall på språkscreening kan det även skickas en remiss till Hörselvården/SU