Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö"

Lars-Olof Karlsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

2 Nervcellen

3 Vit substans - Ledningsbanor

4 Orsaker till stroke Aterosklerotisk propp Blodpropp

5 Värdfaktorer Infarkt Vaskulär etiologi Cerebrovask händelser Vaskulära riskfaktorer WML Atrofi kognitiv svikt demens

6 Olika typer av Vaskulär demens VaD subtyper representerar specifika kliniska syndrom associerade med olika former av lesioner i hjärnan Multi-infarkt demens (MID): Stora kortikala och subkortikala infarkter.

7 Multi-infarkt demens

8 Olika typer av Vaskulär demens Subkortikal VaD: Små, djupa infarkter, diffusa vitsubstansförändringar och ischemisk skada

9 Subkortikal VaD Små, djupa infarkter

10 Subkortikal VaD Diffusa vitsubstansförändringar

11 Olika typer av Vaskulär demens Strategisk infarkt VaD: Små ischemiska lesioner i områden som är kritiska för högre kortikala funktioner

12 Strategisk Infarkt VaD Små skador i områden som är kritiska för de högre funktionerna

13 Olika typer av Vaskulär demens forts Hypoperfusion demens Haemorrhagisk demens Hereditär VaD Andra former av VaD AD med CVD

14 Två huvudsakliga former av CVD Storkärlssjukdom Småkärlsjukdom Stora kortikala och subkortikala infarkter Små subkortikala infarkter Diffusa vitsubstansförändringar

15 NINDS-AIREN-kriterier för vaskulär demens Trolig vaskulär demens 1. Demens 2. Cerebrovaskulär sjukdom a) Fokala tecken/symtom som vid stroke OCH b) Relevant cerebrovaskulär sjukdom enl CT eller MRT Multipla storkärlsinfarkter. Enstaka strategiskt placerade infarkter Multipla lakuner (basala ganglier, vit substans) Omfattande periventrikulära vitsubstansskador 3. Samband mellan 1. och 2. Demensdebut inom 3 månader efter stroke Plötslig nedgång av kognitiva funktioner. Fluktuerande stegvis progress Roman et al (1993)

16 Kommentar Demenskriterierna skall vara uppfyllda Vid subkortikal VaD förekommer inte alltid fokala tecken/symtom som vid stroke Likaså kan inte alltid punkt nr 3 bekräftas vid subkortikal VaD

17 Symtombeskrivning vid subkortikal vaskulär demens Alla av följande kriterier: 1. Kognitiva symtom Dysexekutiva svårigheter nedsatt förmåga till målinriktat beteende (bla planering, igångsättning, flexibilitet, genomförande). Minnesstörning kan vara lindrig. Nedsatt förmåga att erinra sig händelser, har ofta fördel av ledtrådar. Nedgång från en tidigare högre funktionsnivå.

planering, igångsättning, flexibilitet, genomförande). Minnesstörning kan vara lindrig.

18 Symtombeskrivning vid subkortikal vaskulär demens 2. Cerebrovaskulär sjukdom Relevant cerebrovaskulär sjukdom enligt hjärnavbildning Statusmässiga eller anamnestiska neurologiska tecken förenliga med CVD (hemipares, facialispares, Babinskis tecken, sensorisk störning, dysartri, gångrubbning eller extrapyramidala tecken förenliga med subkortikal lesion)

Statusmässiga eller anamnestiska neurologiska tecken förenliga med CVD (hemipares,

19 Kliniska förhållanden talande för subkortikal vaskulär demens Episoder med lindrig övre motorneuropåverkan, t ex hand/armsvajning, reflexsymmetri, koordinationsstörning. Tidig förekomst av gångrubbning (gång med korta och trippande steg, apraktisk ataktisk gångrubbning, parkinsonistisk gångrubbning). Anamnes på ostadighet, spontana fallepisoder. Tidig förekomst av urininkontinens som inte förklaras av urologisk sjukdom. Dysartri, dysfagi, extrapyramidala tecken (hypokinesi, rigiditet). Beteendemässiga och psykologiska symtom såsom depression, personlighetsförändring, blödighet och psykomotorisk förlångsamning. Reviderade kriterier med utgångspunkt från Erkinjuntii et a l(2000, Roman et al (2002)

Anamnes på ostadighet, spontana fallepisoder. Tidig förekomst av urininkontinens som inte förklaras av urologisk sjukdom.

20 Procent med Alzheimer Globala skillnader Prevalens (förekomst) av Alzheimers sjukdom bland färgade i USA och Nigeria Ibdan, Nigeria 20 Indianapolis, USA 15 Nigeria USA > 85 år år år Kaj Blennow Hypertoni 19 % 61 % Diabetes 2 % 24 % BMI Kolesterol A Ogunniyi et al, Eur J Neurol 2000

USA 15 Nigeria USA 10 5 0 65-74 75-84 > 85 år år år Kaj Blennow Hypertoni 19 %

21 Riskfaktorer Högt blodtryck Höga blodfetter Diabetes Mellitus Atheroskleros Hjärtsjukdom Övervikt

22 Spektrat av AD och VaD Ren AD AD med uttalad cerebral amyloid angiopati Mild AD med vaskulärt inslag AD med vaskulära lesioner AD med CVD VaD med AD förändringar VaD med småkärlssjukdom Ren VaD Kalaria and Ballard (1999) and Román (2002)

23 Kliniskt relevanta demenssymptom Alzheimer patologi Vaskulär patologi Visuospatial störning Minnes nedsättning Språklig dysfunktion Beteende störning Uppmärksamhets störning Exekutiv dysfunktion Konstruktions problem Fluktuerande medvetandegrad

24 Vascular Cognitive Impairment Hjärna med riskfaktorer Ökande kognitiva svårigheter Demens VCI kriterier Nuv kriterier Fritt efter J V Bowler, British Medical Bulletin 2007

25 CADASIL Cerebral Autosomalt Dominant Arteriopati med Subkortikala Infarkter och Leukoencefalopati Orsakas av mutation i Notch 3 gen på kromosom 19 4(6)/ Underdiagnostik

26 CADASIL - Klinik 1. Migränliknande huvudvärk Medelålder för debut av hv år (kan debutera före 10 åå). Migrän med aura 25-40% av patienterna Huvudvärk kan vara långvarig

27 CADASIL - Klinik 2. Ischemiska attacker TIA/Stroke Första mellan år Upprepade attacker Diffus bild Varierar inom samma släkt Riskfaktorer för tidig debut T.ex. Rökning, ApoE4

28 CADASIL - Klinik 3. Kognitiv störning Frontal subkortikal typ av kognitiv störning Exekutiv störning, förlångsamning, nedsatt koncentrationsförmåga, minnesstörning kommer senare Demenskriterier uppfylls efter 50 åå och vid 65 åå uppfyller 80% demenskriterierna 10-15% utvecklar kognitiv störning till demensgrad utan ischemiska attacker

29 CADASIL - Diagnos Inga diagnoskriterier finns Diagnos baseras på: Ärftlighet - genetisk testning MRI Hudbiopsi

30 Vaskulär kognitiv störning - bakgrund 1/3 av oss kommer att få stroke eller demens 2/3 av patienter med stroke uppvisar någon form av kognitiv nedsättning; 1/3 utvecklar en demensbild 1/3 av avlidna med demenssjukdom har tydliga hjärnpatologiska tecken på cerebrovaskulär sjukdom Riskfaktorer för cerebrovaskulär sjukdom är också riskfaktorer för kognitiv nedsättning

31 Kom ihåg!

32 Vaskulär demens Symtom skiljer sig från Alzheimer s sjukdom Inte alltid minnesnedsättning Praktiskt svårigheter kan dominera Testinstrument bör vara känsliga för flera olika typer av kognitiva avvikelse

33 Behandling - Läkemedel Förebygga cirkulationsstörning Påverka riskfaktorer Behandla symptom

34 Skydda hjärnan!

Relevanta dokument

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR DEMENSSJUKDOMAR Epidemiologi, introduktion, diagnostik, behandling Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus