Anamnes vid demensutredning. Ragnar Åstrand 8 mars
|
|
|
- Jan-Erik Bernt Lind
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Anamnes vid demensutredning Ragnar Åstrand 8 mars
2 Autoanamnes vid demensutredning Ofta osäkra/otillförlitliga uppgifter p.g.a. Minnesstörning Försämrad tidsuppfattning/kronologi Reducerad språklig uttrycksförmåga Nedsatt insikt Konfabulation Förnekande/Dissimulering + Ger autentisk information om patientens uppfattning/upplevelse + Kan bidra till observationer beträffande kognitiv dysfunktion Ragnar Åstrand 8 mars
3 Heteroanamnes vid demensutredning Objektivanamnes Osäkra/otillförlitliga uppgifter förekommer p.g.a. Ej nära relation eller problematisk relation Ej kännedom om premorbid förmåga och personlighet Ovilja att lämna ut Oförmåga att delge nyanserade uppgifter p.g.a. emotionell belastning eller egen sjukdom Oklart formulerade frågeställningar Ragnar Åstrand 8 mars
4 Bakgrundsanamnes vid demensutredning Familjeförhållanden Hereditet för kognitiva sjukdomar Utbildning och yrkesutövning Intressen, fritidsaktiviteter och livsstil Bruk av tobak och alkohol Tidigare kognitiv funktionsnivå och personlighet Körkort och vapenlicens Tidigare/Nuvarande kroppsliga och psykiska hälsoproblem Läkemedelsanvändning och eventuella läkemedelsreaktioner Ragnar Åstrand 8 mars
5 Symptomanamnes vid demensutredning Aktuella kognitiva symptom Aktuella beteendemässiga och psykiska symptom Aktuella motoriska symptom Symptomdebut, förlopp och eventuella utlösande faktorer Konsekvenser i vardagen för patienten och anhöriga Ragnar Åstrand 8 mars
6 Ragnar Åstrand 8 mars
7 Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät Ragnar Åstrand 8 mars
8 Symptomenkäten Specialistens kliniska undersökning av kognitiv dysfunktion Läkartidningen 2002; (Å Edman, S Eriksson, A Wallin) För heteroanamnestiska uppgifter från anhöriga/närstående är Symptomenkät psykogeriatrik/neuropsykiatri, utarbetad av överläkare Ragnar Åstrand, Centralsjukhuset Karlstad, lämpad. Denna symptomenkät syftar till en hjärnregional symptombeskrivning av patienten på basen av heteroanamnesen. En anamnesmanual även avseende uppgifter om beteendemässiga och psykiatriska symptom vanliga vid demenssjukdom (BPSD) finns i Åstrands symptomenkät. Ragnar Åstrand 8 mars
9 Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät 2008 Ändrad benämning av Symptomenkäten. Neuropsykiatrisk ersätts av Neurokognitiv. Detta för att eliminera risk för missuppfattning. Instrumentet är till för identifiering av demenssyndrom, inte syndrom förknippade med neuropsykiatriska diagnoser såsom ADHD, Asperger osv. Ragnar Åstrand 8 mars
10 Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät Frågor angående symptom vanliga vid skada/degeneration inom särskilda hjärnregioner, relevanta för demensdiagnostik - Symptom vanliga vid parietotemporal, kortikal skada/degeneration - Symptom vanliga vid frontal, kortikal skada/degeneration - Symptom vanliga vid subkortikal skada/degeneration Ragnar Åstrand 8 mars
11 Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät Fokala/regionala neurokognitiva syndrom vid degenerativ demenssjukdom Korresponderande kognitiva symptom vid kortikala infarkter med strategisk lokalisation. Karaktäristisk allmänmotorisk symptomatologi och neuropsykologi vid subkortikal ischemi (svad) eller degeneration (NPH, PDD, PD+) Ragnar Åstrand 8 mars
12 Alzheimers sjukdom (AD) Minnesstörning Parietalt eller globalt kortikalt hjärnskadesyndrom Ragnar Åstrand 8 mars
13 Posterior kortikal atrofi (PCA) Parietalt hjärnskadesyndrom Ragnar Åstrand 8 mars
14 Semantisk demens (SD) Temporalt hjärnskadesyndrom Ragnar Åstrand 8 mars
15 Primär progressiv icke-flytande afasi (PNFA) Temporo-frontalt hjärnskadesyndrom Ragnar Åstrand 8 mars
16 Primär frontallobsdemens (FTDbv) Frontalt hjärnskadesyndrom Ragnar Åstrand 8 mars
17 Kortikobasal degeneration (CBD) Fronto-subkortikalt hjärnskadesyndrom Ragnar Åstrand 8 mars
18 Lewybody-demens (DLB) Demens vid Parkinsons sjukdom (PDD) Dominerande subkortikalt hjärnskadesyndrom. Inslag av parietala störningar Ragnar Åstrand 8 mars
19 Multiinfarktdemens (MID) Strategisk infarktdemens Symptom beroende på skadelokalisation Ragnar Åstrand 8 mars
20 Subkortikal småkärlsdemens (svad) Subkortikalt hjärnskadesyndrom Ragnar Åstrand 8 mars
21 Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät Kompletterande frågegrupper om - Symptom på störda minnesfunktioner - Vanliga symptom associerade till demenssjukdom / BPSD - Debut och förlopp - Närståendes uppfattning om ev. utlösande faktorer - Skattad belastning för patient och anhörig Ragnar Åstrand 8 mars
22 Parieto-Temporala symptom Ragnar Åstrand 8 mars
23 Frontala symptom Ragnar Åstrand 8 mars
24 Subkortikala symptom Ragnar Åstrand 8 mars
25 Associerade symptom Ragnar Åstrand 8 mars
26 Minnesrelaterade symptom. Debut. Förlopp. Ragnar Åstrand 8 mars
27 Sammanställning, sid 1 Ragnar Åstrand 8 mars
28 Samanställning, sid 2 PSYKOGERIATRISK/NEUROKOGNITIV SYMPTOMENKÄT Sammanställning, sid 2 ASSOCIERADE MINNE SYMPTOM 1 Stresskänslighet 1 2 Depression 2 3 Ångest 3 Närminne Prospektivt minne 4 Sömnstörning 4 5 Emotionell instabilitet 5 Fjärrminne 6 Aggressivitet 6 Tidsuppfattning 7 Vanföreställningar 7 8 Hallucinos Σ: p (max 14p) 9 Konfusion 10 Frånvaro.. DURATION : I I I I I I \ < ½ år ½ - 1 år 1 2 år 2 3 år 3 5 år > 5 år DEBUT :.. ASSOCIERAD HÄNDELSE? FÖRSTA SYMPTOM: FÖRLOPP :.. FLUKTUATION?. PATIENTENS UPPLEVELSE:. ANHÖRIGBELASTNING?.. PATIENT INFÖRSTÅDD?. ÖVRIGT :. SAMMANFATTNING / ANALYS :. Ragnar Åstrand 8 mars
29 Ragnar Åstrand 8 mars
30 Ragnar Åstrand 8 mars
31 Alzheimers sjukdom Smygande progress. Ingen fluktuation. Debutsymptom: Närminnesstörning. DT hjärna u.a. Ragnar Åstrand 8 mars
32 Lewybody-demens Smygande progress. Tydlig fluktuation. Debutsymptom: Synhallucinos. Inga vaskulära riskfaktorer. DT hjärna u.a. Ragnar Åstrand 8 mars
33 Subkortikal småkärlsdemens Debut i samband med kirurgiskt ingrepp i narkos, sedan successiv progress. Viss fluktuation. Känd hypertoni och coronarsjukdom. Vitsubstansförändringar på DT. Ragnar Åstrand 8 mars
34 Primär frontallobsdemens Smygande debut med tilltagande emotionell reduktion. Accelererande förlopp. Ingen fluktuation. Tidigare psykiskt frisk. Något vidgade fåror frontalt på DT. Ragnar Åstrand 8 mars
35 Semantisk demens Ingen distinkt debut. Smygande förlopp. Svårgripbar förändring av verbal kommunikationsförmåga. Temporal atrofi med vä-sidig dominans på DT. Ragnar Åstrand 8 mars
36 S.D. f -41 Ragnar Åstrand 8 mars
37 S.D. f -41 Vad menas med verktyg? Kan detta vara något som man sågar med? Kanske det i så fall kan kallas för en såg eller något i den stilen?? Jasså, Astrid Lindgren Nej, det namnet är nog inte bekant Ragnar Åstrand 8 mars
38 S.D. f -41 Ragnar Åstrand 8 mars
39 Primär progressiv icke-flytande afasi (PNFA) Ingen distinkt debut. Smygande förlopp med tilltagande expressiv dysfasi. Ingen känd cerebrovaskulär sjukdom. Inga ischemiska fynd på DT, däremot vidgad fissura Sylvii vä. Ragnar Åstrand 8 mars
40 Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät Validering av Symptomenkäten utförd vid Minnesmottagningen SU/Mölndal. Beskrivning av rationell teoretisk grund till instrumentets hjärnregionala struktur Reliabilitetsvärdering Validering mot IQCODE Validering mot neuropsykologi Ragnar Åstrand 8 mars
41 Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät CIMP-QUEST Cognitive Impairment Questionnaire Ragnar Åstrand 8 mars
42 Reliabilitet (test-retest) Retest totalpoäng 25,00 20,00 jning Totalpoäng uppfölj 15,00 10,00 5,00 0,00 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 Totalpoäng inklusion Ragnar Åstrand 8 mars
43 CIMP-QUEST VS IQCODE 30 IQCODE sum mma globalt ,00 10,00 20,00 30,00 40,00 50,00 SUMFPTMem Ragnar Åstrand 8 mars
44 CIMP-QUEST VS neuropsykologi Ragnar Åstrand 8 mars
45 CIMP-QUEST VS neuropsykologi Ragnar Åstrand 8 mars
46 Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät Ragnar Åstrand 8 mars
47 Referenser Symptomenkät Åstrand R, Rolstad S, Wallin A. Cognitive Impairment Questionnaire (CIMP-QUEST): reported topographic symptoms in MCI and dementia. Acta Neurol Scand. 2010: 121: Åstrand R. Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät. Ett validerat instrument för heteroanamnes och symptomanalys vid demensutredning. Nordisk Geriatrik / i vården. 2010: Vol 1: nr 4: Ragnar Åstrand 8 mars
48 Ragnar Åstrand 8 mars
Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q
Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomenkäten : Historik Specialistens kliniska undersökning av kognitiv dysfunktion Läkartidningen 2002; 99. 782-785 (Å Edman, S Eriksson,
Symptomanalys vid demensutredning
Symptomanalys vid demensutredning Anhörigintervju Frågor angående observerade symptom inom kognitiva domäner med relevans för demensdiagnostik: - Minne - Språk - Rumsorientring / Visuospatial förmåga /
Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?
Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Marie Rydén Överläkare. Minnesmottagningen Danderydsgeriatriken Jens Berggren, Psykolog, Enhetschef. Minnesmottagningen
www.symtomenkaten.se Det är ändamålsenligt att dela upp anamnesen i en bakgrundsdel och en symtomdel, se Fig. 1. 1
Ragnar Åstrand (CIMP-QUEST = Cognitive Impairment Questionnaire) Hjärnregionalt orienterad och grafiskt vägledande presentation av rapporterade symtom vid diagnostik av demenssjukdom Ny, webbaserad enkätversion
Psykogeriatrisk/Neuropsykiatrisk symptomenkät
Specialistens kliniska undersökning av kognitiv dysfunktion Läkartidningen 2002; 99. 782-785 (Å Edman, S Eriksson, A Wallin) För heteroanamnestiska uppgifter från anhöriga/närstående är Symptomenkät psykogeriatrik/
Namn: Det är viktigt att uppgifterna särskilt belyser det som förändrats i personens tillstånd. Make/maka Barn Datum: Syskon Annan närstående person:
1 (6) SYMTOMENKÄT Psykogeriatrik/Neuropsykiatri Ragnar Åstrand, överläkare Geriatriksektionen, Medicinkliniken Centralsjukhuset 651 85 Karlstad Version III i samarbete med: Minnesmottagningen, Geriatriska
Giltighetstid: 2013-11-01 2016-10-31. www.liv.se/demens
Vårdrutin 1 (5) Allmänmedicin Värmland Godkänd av: Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Ann-Catherine Johansson, div Alm Christina Ledin, AKO Ragnar Åstrand, minnesmott CSK Revisionsansvarig: AKO
Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. enkäten gäller: Maka / Make Barn Syskon. Annan närstående person:
NEUROKOGNITIV / PSYKOGERIATRISK SYMPTOMENKÄT (Version IV, 00) Ragnar Åstrand överläkare Minnesmottagningen Centralsjukhuset Karlstad ragnar.astrand@liv.se Namn:.. Personnummer:. När en person får minnessvårigheter
Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?
Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö
Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk
Nationella Demensdagen 2012
Nationella Demensdagen 2012 Behövs nya metoder för testning av kognitiva funktioner i primärvården? Presentation av 5x3 ett screeninginstrument avseende episodiskt minne för primärvårdsbaserad utredning
ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR
DEMENSSJUKDOMAR Epidemiologi, introduktion, diagnostik, behandling Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus
ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS
Ragnar Åstrand, överläkare Får kopieras i oförändrad version! Geriatriksektionen, Medicinkliniken ( R.Å. 97 12 ) Centralsjukhuset 651 85 Karlstad ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS OCH DEMENSLIKNANDE
Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind
Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt
Demensutredning; Anhörigintervju
Demensutredning; Anhörigintervju Ragnar Åstrand, öl geriatriksekt, med klin, Centralsjukhuset i Karlstad Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd med kommentarer för användare
Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.
Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla
Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning
Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Ulla Passant Docent, överläkare Psykogeriatriska kliniken, Avd f Geriatrisk Psykiatri, Lund Ovanliga demenssjukdomar, Lund Ett nationellt symposium 8-9
Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.
Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla
Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41967 Fastställandedatum: 2012-10-25 Giltigt t.o.m.: 2013-10-25 Upprättare: Magnus N Thureson Fastställare: Berit Fredriksson Demensutredning inom Primärvården
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö
Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö DEFINITION AV DEMENS DSM V: neurokognitiv störning Förvärvad nedsättning av någon/några kognitiva funktioner
Gränslandet Psykiatri - Neurologi
Gränslandet Psykiatri - Neurologi SPK 2012 idus martiae Peter Berglund, med. dr., överläkare Neuropsykiatriska Kliniken Sahlrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Disposition Introduktion och definitioner
CHECKLISTA för minnesutredning i primärvården
CHECKLISTA för minnesutredning i primärvården Personuppgifter Remitterande vårdgivare Kontaktorsak Namn: Personnummer: Namn på läkare: Demensutredning Samtycke till sammanhållen journal Region Kronoberg
Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering
Parkinsons sjukdom Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering PSP B:2 Psykobiologi Susanna Vestberg Näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen (1/100) Rigiditet, muskel tremor, långsamma rörelser samt
Parkinsons sjukdom. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus
Parkinsons sjukdom Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Neurodegenerativ sjukdom och parkinsonism Dementia with Lewy bodies Parkinson + dementia Parkinson s
Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar
Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar Elisabet Londos överläkare, professor Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Begrepp Demens Kognition Vad är demens? utan själ Ny terminologi Demens
Kort information om demens
Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6
Vad är normalt kognitivt åldrande?
Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet
Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning
Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning Citat från studiedeltagare nr 231. Broderi: H. Björk Svenska demensdagarna 24-25 maj 2018 Marie Eckerström leg. psykolog,
Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO
Regional utvecklingsplan för psykiatri MINIM, ÄLDREPSYKIATRISKA CONSEQUAT COMMODO DUIS PROBLEMSTÄLLNINGAR: DELENIT, EPIDEMIOLOGI EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND
KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog
KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Här redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om:
CHECKLISTA för uppföljning av demenssjukdom i primärvården Personuppgifter Remitterande vårdgivare Kontaktorsak Namn: Personnummer: Namn på läkare: Uppföljning av demenssjukdom. Samtycke till sammanhållen
Alzheimers demens. Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i
Alzheimers demens Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i vardagen. Svårt att hitta hemma hos sonen. Missat tandläkar- och frisörtider. Tycker själv
Snabbkurs i visuell bedömning vid demensutredning
Snabbkurs i visuell bedömning vid demensutredning Medial temporallobsatrofi (MTA) MTA 0 MTA 1 MTA 2 1 MTA 3 MTA 4 Vinkeln kan variera liksom snedheten i bilden. Kan behöva gradera på två olika snitt eller
Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom
Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom Bilaga 1 Praktisk definition av demens (A) Nytillkomna kognitiva svårigheter med minst två symtom på något av följande: minnesstörning, nedsatt tankeförmåga,
Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom
Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom Elna-Marie Larsson, professor, överläkare Uppsala Universitet, Akademiska Sjukhuset, Uppsala Röntgenveckan, Stockholm 2016-09-15 Rekommenderad terminologi
Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet
Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år
Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning
Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion Kognition allmän beteckning på alla former av tankeverksamhet t.ex. vid varseblivning, inlärning, hågkomster, problemlösning och språklig
KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!
KONFUSI N O Theofanis Tsevis Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande Karolinska Universitetssjukhuset Organdysfunktion av hjärnan till följd av ökad somatisk påfrestning eller sjukdom. Definition Störningar
Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom
Demenssjukdomar Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom Dagens innehåll: Föreläsningens innehåll Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Lewy Body demens/parkinsons demens Pannlobsdemens
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA
Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper
1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan
Neuro-PET inom demens och tumördiagnostik
Neuro-PET inom demens och tumördiagnostik erfarenheter från SUS Douglas Hägerström VO Bild och funktion PET-ligander degenerativ hjärnsjukdom 18 F-FDG 18 F-Flutemetamol tumör ( 18 F-FDG) 18 F-Choline 18
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare
Hur kan vi idag förbättra diagnostiken av demenssjukdomar med hjälp av hjärnavbildningstekniker så som MR och PET? Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning,
Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten
Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -
DIAGNOS OCH BEHANDLING AV MINNES- BESVÄR
DIAGNOS OCH BEHANDLING AV MINNES- BESVÄR Minnesstörningar och andra förändringar av de kognitiva (intellektuella) funktionerna är vanliga hos äldre personer. Hos många individer är nedsättningarna i dessa
Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik
Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik Erik Stomrud ST-läkare Emmaboda hälsocentral Forskare, med dr Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus Enheten för klinisk minnesforskning, Lunds universitet
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella
Semantisk demens Progressiv icke-flytande afasi Kortikobasal degeneration
Semantisk demens Progressiv icke-flytande afasi Kortikobasal degeneration Klinisk presentation och utredning Christina Elfgren Docent, neuropsykolog Psykogeriatriska kliniken Avd f Geriatrisk Psykiatri
När minnet sviktar. Erik Stomrud ST-läk & Med dr, Emmaboda HC & Minneskliniken SUS. feat. Sibylle Meyer Överläkare Minneskliniken SUS
När minnet sviktar Erik Stomrud ST-läk & Med dr, Emmaboda HC & Minneskliniken SUS feat. Sibylle Meyer Överläkare Minneskliniken SUS Kognitiv svikt Demens Demenssjukdom ST-dagarna Arbetsplats X, 2016, 2011-07-04,
Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv
Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:
Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom
Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer 2017-03-10 Antagen av Kommunstyrelsen 1(6) Diarienummer KSN 2017-000605 003 182/17 Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende
Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer
Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring
UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK
UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION RUMSUPPFATTNING MINNE SPRÅK UPPMÄRKSAMHET Krävs att för att upprätthålla övriga kognitiva funktioner. Svårt att hålla tråd i samtal, upprepa
Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Slutredovisning av förbättringsprojekt
Bakgrund Slutredovisning av förbättringsprojekt Extra utbildningsdag om Äldrepsykiatri Liana Tahrodi, 139 Befolkningen i vårt land har blivit äldre och psykisk ohälsa bland äldre ökar i takt med en stigande
Att se människan bakom demenssjukdomen
Att se människan bakom demenssjukdomen Köpenhamn den 22 maj 2014 Demens betyder att.. - jag behöver din hjälp - jag behöver din förståelse Oavsett vart sjukdomen för mig Stiftelsen Silviahemmet Demensutbildning
efter Barry Reisberg,NYU Medical School, svensk översättning Sture Eriksson, Psykogeriatriska kliniken
efter Barry Reisberg,NYU Medical School, svensk översättning Sture Eriksson, Psykogeriatriska kliniken Skattningen baseras på information från vårdgivare och anhöriga Referens: Reisberg, B., Borenstein,
KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest
Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret
Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Docent /Associate Professor Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk
Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. enkäten gäller: Maka / Make Barn Syskon. Annan närstående person:
NEUROKOGNITIV / PSYKOGERIATRISK SYMPTOMENKÄT (Version IV, 00) Ragnar Åstrand överläkare Minnesmottagningen Centralsjukhuset Karlstad ragnar.astrand@liv.se Namn:.. Personnummer:. När en person får minnessvårigheter
Demenssjukdomar och ärftlighet
Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för
Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1
Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten
Hur stimulera förbättringsarbete? Hur stimulera till Q-arbete? VÅRDKEDJAN FÖR PERSONER MED DEMENS I UPPSALA LÄN
Hur stimulera förbättringsarbete? Hur stimulera till Q-arbete? VÅRDKEDJAN FÖR PERSONER MED DEMENS I UPPSALA LÄN C-läns kommuner och antal innevånare (345.481) 20.144 9.132 13.450 40.656 19.986 21.352 205.199
Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni
Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap
Alzheimers sjukdom Vad är demens? Delirium. Demens. Depression. Lars Gustafson. Symptom vid demenssjukdom
07-0-5 Organiska psykosyndrom Organic Mental Disorders (ICD-0) Exogena reaktionstyper (Bonhoeffer) Symptomatiska psykoser Lars Gustafson Neurovetenskaper 07 Neurasteniskt psykosyndrom Delirium, konfusion,
Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Kapitel 2 Fakta om demens
Kapitel2 Faktaomdemens Demensärintenamnetpåenbestämdsjukdomutanpåetttillståndsomberorpåskadorihjärnan. Skadornakanorsakasavfleraolikasjukdomarochdemenssjukdomarärettsamlingsnamnpådessa. Demenssjukdomarledertillattminnet,tankeförmåganochandrasåkalladekognitivaförmågorblir
Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom
Nationella riktlinjer Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Wilhelmina Hoffman 2011 Samlar, strukturerar och sprider kunskap om demens www.demenscentrum.se Kapitlens struktur Vardagssituation
Underlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
I huv et på en neuroradiolog
I huv et på en neuroradiolog Lena Cavallin, MD, PhD Neuroradiolog Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge CLINTEC Karolinska Institutet Vad är normalt och vad är sjukt.. Normal hjärna?
Har man nytta av att mäta demensmarkörer i primärvård?
Har man nytta av att mäta demensmarkörer i primärvård? Redovisning av 3 års uppföljning av demensutredningar där lumbalpunktion utförts för att mäta demensmarkörer i likvor Stellan Båtsman, distriktsläkare
Vårdprogram. Demenssjukdom. Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen
APRIL 2013 Vårdprogram Demenssjukdom Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen Upplaga Författare Grafisk form 1a upplagan / 04 2013 / 100 ex Elizabeth Aller, överläkare Text & Bild / www.text-o-bild.com
NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?
NOLLVISION För en demensvård utan tvång och begränsningar Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? Gunilla Nordberg & Ann-Christin Kärrman Göteborg 26 maj 2016 Fakta om demenssjukdom I Sverige
Demensprogram för Lomma Kommun Ett samarbete mellan kommun och primärvård/ region
Demensprogram för Lomma Kommun Ett samarbete mellan kommun och primärvård/ region Lomma kommuns Demensprogram Inledning Demensprogram för Lomma kommuns demensvård skall vara ett vägledande dokument för
Symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom
Symptom och deras psykosociala konsekvenser vid demenssjukdom Diagnostik, rådgivning och behandling Demens är e0 förvärvat och långvarigt sjukdoms
OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.
Omtentamen, Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp Kurs kod: MC024G Kursansvarig: Sara Nordkvist Datum: 2017-03-27 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 53 Neurologi, 25p Arbetsterapi och
Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi
Alzheimers och andra demenser Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Förekomst 7 % av befolkningen > 65 år r lider av en demenssjukdom 150 000 personer i Sverige är r dementa 90 000 (60%) av dessa har Alzheimer
Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?
GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom
Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap
Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken
Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare
Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning
Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika
Diagnostisk crash course
tisk crash course Erik Stomrud Spec i allmänmedicin, Med dr Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne tisk crash course, Malmö 2018-04-09, Erik Stomrud TERMINOLOGI
Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom
Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer
ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI
ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt
Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom
R Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom Ut Ko Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Minnesmottagningen, Rehabenheten
Psykiska funktionshinder och kognition
Psykiska funktionshinder och kognition Vaasa 13.11 2014 Leif Berg, verksamhetsledare Pol.mag/Leg.psykoterapeut Omaiset mielenterveystyön tukena, Uudenmaan yhdistys ry- Anhörigas stöd för mentalvården,
Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens, Rehab
1 (5) Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare April - Maj 2013 Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens, Rehab Utse någon som dokumenterar de punkter som behöver föras vidare till APT, t ex frågor, förbättringsförslag,
Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
Konfusion/Förvirringstillstånd
Konfusion/Förvirringstillstånd En hjälpreda för läkare, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. Stig Andersson distriktsläkare Reviderad 2010-06-04/Ragnar Åstrand ragnar.astrand@liv.se Beskrivning Konfusion
Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling
Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet
När minnet sviktar. Erik Stomrud. Spec i allmänmedicin, Med dr. Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne
När minnet sviktar Erik Stomrud Spec i allmänmedicin, Med dr Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne TERMINOLOGI Kognitiv svikt Demens Demenssjukdom Utbildning
Kliniska aspekter av demenssjukdom
Kliniska aspekter av demenssjukdom Dorota Religa MD, PhD Docent i geriatrik Biträdande Överläkare, Specialistläkare i geriatrik Geriatriska Kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Email: Dorota.Religa@ki.se
Vägledning i klinisk neuropsykologi
Vägledning i klinisk neuropsykologi Sveriges neuropsykologers förenings (SNPF) vägledning i neuropsykologisk utredning och behandling. Antaget av SNPFs styrelse 2017-03-04. 1. Inledning Denna guide ger
Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:
Kod: Fall3 Man 57 år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall 3 - Man 57 år - 3 delar- lo p Del l Du gör AT på kirurgen i Visby. Till avdelningen