Giltighetstid:

Transkript

1 Vårdrutin 1 (5) Allmänmedicin Värmland Godkänd av: Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Ann-Catherine Johansson, div Alm Christina Ledin, AKO Ragnar Åstrand, minnesmott CSK Revisionsansvarig: AKO div Alm Utgåva: 3 Reviderad: Allmänt Tidig utredning av misstänkt demens är alltid önskvärd, men den diagnostiska processen inleds oftast först när nedsättningen av kognitiva funktioner lett till uppenbara svårigheter i det dagliga livet för patienten eller till påfrestningar för de anhöriga. Vanliga debutsymtom är minnesstörning, osäker tidsuppfattning, nedsatt lokalsinne, svårigheter att uttrycka sig i tal och skrift eller problem med att praktiskt klara aktiviteter i det dagliga livet. Personlighetsförändring, ångest eller depression kan vara associerade symtom tidigt i utvecklingen av en demenssjukdom. Utredningen kan initieras av anhörig/närstående, sjukvårds- och omvårdnadspersonal eller av patienten själv. Det är viktigt att den genomförs med respekt för patientens integritet och med hänsyn till patientens förmåga att ta emot information. Det kan vara en fördel att arbeta i formella eller informella demensteam, som kan bestå av specialutbildad sjuksköterska och/eller undersköterska, arbetsterapeut, kurator, anhörigstödjare, sjukgymnast och läkare. God samverkan mellan primärvård och kommun är en förutsättning för ett sådant teaminriktat arbetssätt. Arbetsuppgifterna kan fördelas inom teamet och när utredningen är slutförd kan arbetat avslutas med ett teammöte med målsättningen att fastställa diagnos samt ange lämplig behandling och behov av stödinsatser. Vid vårdplanering är det viktigt att ha etablerad kontakt med kommunens biståndshandläggare och andra personer i patientens omgivning som är väl förtrogna med dennes situation. Målsättning med demensutredning Undersöka om lindrig kognitiv störning eller demens föreligger och söka fastställa etiologin. Bedöma patientens kroppsliga och psykiska hälsotillstånd. Kartlägga den sociala situationen. Skapa underlag för riktad behandling mot underliggande orsak vid sekundärdemens, symtomatisk behandling vid degenerativa demenssjukdomar och intensifierad prevention vid vaskulär demensorsak. Beskriva patientens symtom och funktionshinder. Detta ger underlag för vård- och behandlingsplanering samt för adekvat information till patient, anhöriga och berörd vårdpersonal. Bedöma patientens förutsättningar för att inneha körkort och vapen.

2 2 (5) Basal demensutredning Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för demensvården bör en basal demensutredning innehålla: Strukturerad anamnes (prio 1) Anhörigintervju (prio 1) Bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd (prio 1) Kognitiva screeningtest (MMT/MMSE-SR + Klocktest) (prio 1) Strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga (prio 1) Laboratorieutredning (prio 2) Datortomografi av hjärnan (prio 2) Anamnes Bakgrundsanamnes Hereditet för kognitiva sjukdomar Familjeförhållanden Utbildning och yrkesutövning Intressen, fritidsaktiviteter och livsstil Tobak. Alkohol. Körkort. Vapen. Premorbid kognitiv funktionsnivå och personlighet. Tidigare psykiska sjukdomar Tidigare somatiska sjukdomar, inkluderande insjuknanden av anfallskaraktär, CNS-infektion, skalltrauma eller snarkproblem. Tidigare neurokognitiva effekter och bieffekter av farmaka Symtomanamnes Upplevd och/eller observerad reduktion av kognitiva förmågor och förändring av personlighetsdrag. Associerade beteendemässiga och psykiska symtom Symtomdebut och förlopp samt konsekvenser i vardagen för patienten och hans/hennes anhöriga/närstående. Anhörigintervju Den mest grundläggande delen i en demensutredning. Intervjun kan med fördel delegeras till sjuksköterska eller annan personal med god kunskap om demenssjukdomar och kan genomföras i samband med t ex ett hembesök, då man också får information om hur patienten klarar sitt dagliga liv.

3 3 (5) Anhörigintervjun har syftet att identifiera tillkomst av: Minnesstörning, t ex svårigheter att komma ihåg tider eller händelser. Spatial oförmåga, t ex svårigheter att hitta på nya platser eller känna igen tidigare bekanta miljöer eller personer. Språkstörning, t.ex. ordglömska, svårigheter att förstå information, läs- skriv och räknesvårigheter Praktisk oförmåga, t ex svårigheter att klara inlärda färdigheter eller utföra vardagliga handlingar, t ex påklädning, matlagning etc. Personlighetsförändring, t ex nedsatt initiativförmåga, bristande insikt och omdöme. Aktuella psykiska symtom, t ex nedstämdhet, aggressivitet, ångest, sömnstörning, hallucinationer. Det är viktigt att få fram när och hur den kognitiva störningen debuterat, hur förloppet varit och eventuell utlösande händelse som exempelvis stroke, skallskada, missbruk, medicinbiverkan eller psykiskt trauma. Det även väsentligt att ta upp frågor om bilkörning och vapeninnehav. Det är lämpligt att använda formuläret Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande symptom alternativt det validerade instrumentet Neurokognitiv Symtomenkät. Somatisk och psykiatrisk undersökning Somatiskt status med neurologiskt och kardiovaskulärt fokus, inkluderande syn, hörsel ortostatiskt prov och EKG. Psykiatriskt status: Stämningsläge? Ångest? Sjukdomsinsikt? Hallucinationer? Vanföreställningar? Sömnstörning? Konfusion? Kognitiva screeningtest Mini Mental Test (MMT/MMSR-SE) och Klocktest är obligatoriska. Att båda dessa test utförs anges som prio 1 i de nationella riktlinjerna. Kompletterande kognitiva test kan vid behov användas om intresse, kunskap och resurser finns för detta på vårdcentralen eller inom ramarna för lokal samverkansmodell (Landsting/kommun). Minnestest 5x3 rekommenderas för att närmare bedöma vilken art och grad av minnesstörning som föreligger, i de fall där MMSE-SR + Klocktest inte ger tillräcklig information. Strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga Detta är arbetsterapeutens specialområde. Beroende på lokala förhållanden kan remiss skrivas till arbetsterapeutmottagning inom Landstinget eller till arbetsterapeut inom kommunens vård- och omsorg.

4 4 (5) Laboratorieutredning Förslag till labprover: Hb, LPK, CRP/SR, glukos, natrium, kalium, kreatinin, kalcium (alb korr), leverstatus, TSH, Homocystein, fettstatus samt urinsticka. Lumbalpunktion ingår inte i en basalutredning. Datortomografi av hjärnan Bör alltid utföras vid presenil debut, snabb progress av minnesstörning eller vid neurologiska statusfynd. Datortomografi av hjärnan syftar till att diagnostisera ev tumörer, kärlskador, subduralhematom, hydrocefalus samt förändringar i hjärnans grå och vita substans. DT är inte nödvändig vid svår demens med långvarig anamnes, mycket hög ålder eller uttalad rädsla hos patienten för undersökningen. Utvidgad demensutredning Fortsatt utredning bör göras då man inte fått fram en sannolik diagnos. Man kan då som utredningsansvarig distriktsläkare konsultera specialist i geriatrik, psykiatri eller neurologi, beroende på huvudsaklig problembild. Degenerativ demenssjukdom av icke Alzheimertyp ger ofta neurologiska och/eller psykiatriska symtom som kräver specialistbedömning. Information och planering Ovanstående utredningsmall ger oftast underlag för en diagnos och en vårdplanering tillsammans med patienten, anhöriga och företrädare för kommunens vård- och omsorgsverksamhet och demensteamet. Det är viktigt att vara lyhörd för anhörigas behov av information och stöd eftersom en demensdiagnos väcker många känslor och kanske farhågor inför framtiden. Det är också viktigt att anhöriga får tid att fundera över sin och patientens situation innan eventuellt beslut om behandling eller annat boende fattas. Fortlöpande stöd och information har stor betydelse både enskilt och i grupp. Uppföljning Årlig medicinsk och social uppföljning har högsta prioritet enligt Nationella riktlinjer, eftersom sjukdomen som regel är progressiv och läkemedelsbehandlingen ofta behöver omprövas. Uppföljningen är inte lika resurskrävande som den initiala utredningen.

5 5 (5) Beträffande utvärdering och uppföljning av specifik symtomatisk läkemedelsbehandling mot demens, se terapiriktlinjer från Läkemedelskommittén i Värmland (Demens vid Alzheimers sjukdom). Multiprofessionellt arbete I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer betonas att hälso- och sjukvården bör säkerställa ett multiprofessionellt, teambaserat arbete (prio 2), både på utredningsstadiet och vid planeringen/genomförandet av olika vård- och omsorgsinsatser för personer med demenssjukdom samt för stöd till deras anhöriga. I Värmland finns särskilda teambaserade minnesmottagningar, i flera fall organiserade genom landstingskommunal samverkan: Minnesmottagningen vid Medicinkliniken, CSK (länsresurs). Minnesmottagningen i Säffle ( Fyrkom : Säffle, Grums, Årjäng, Åmål). Minnesmottagningen i Sunne.