Minnesutredning och sjukdomar som leder till kognitiva störningar Matti Viitanen
|
|
- Gösta Lund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Minnesutredning och sjukdomar som leder till kognitiva störningar Matti Viitanen
2 Kognitiva förändringar i samband med åldrandet snabbheten minskar minnet blir sämre, ny inlärning blir svårare välinlärda färdigheter förändras inte förändringarna påverkar inte dagliga aktiviteter
3
4
5
6
7
8
9
10 Minnet och åldrande L-G Nilsson Acta Neurol Scand 2003
11 Demens ett syndrom 1. minnesstörning och 2. en eller flera andra kognitiva störningar 3. i sådan grad att socialt liv/yrkesliv inte är möjlig i samma höga nivå som tidigare Diagnos ställs enligt speciella kriterier DSM-IV, ICD-10 Klinisk bedömning
12 Minnesutredning Syfte Att ställa diagnos information om sjukdomen och prognos till patienterna och anhörig - mycket viktigt behandling och omhändertagande: farmakologisk, omvårdnad Att fastställa funktionsgrad arbetsförmåga, hjälpbehov (medicinering), boendeform
13 Utredning av minnesstörning 1 anamnes och anamnes från närstående (viktigast!) frågeformulär mediciner status inkl blodprover hjärta, BT, neurologiskt och psykiskt status Hb, EVF TSH, B12 vitamin P-gluk, S-kol, S-alb, E-folat vätskestatus leverstatus EKG
14 Utredning av minnesstörning 2 Neuropsykologisk undersökning MMT, klocktest, neuropsykologisk testbatteri CT, MRI (SPECT) (EEG) LP Diagnosen en sammanvägning av alla data!
15
16 Mini-Mental test - MMT verbal test används för kognitiv screening max 30 poäng <25 kognitiv störning - ofta demens (men 30 utesluter inte kognitiv störning/demens!) lätt medelsvår demens <12 svår
17 Mild cognitive impairment (MCI) kognitiv störning/svikt minnesstörning, gärna bekräftad av informant objektiv minnesstörning normal allmän kognition intakt ADL funktion ej demens
18 MCI cancer läkemedel
19 Sjukdomar med kognitiv störning är en folksjukdom Antalet personer med kognitiv störning ökar med ökande andel av äldre befolkningen i Sverige: ca personer med måttlig-svår demens ca nya fall per år Antalet personer som uppfyller demens kriterierna beräknas öka med 50% fram till år 2025
20 PREVALENS AV DEMENS OCH ALZHEIMERS SJUKDOM I KUNGSHOLMENS STUDIE 35 % Demens Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Åldersgrupper (år) Fratiglioni et al Neurology 1991;41:
21 Indelning av sjukdomar med kognitiv störning Degenerativa (70%) Alzheimers sjukdom Frontotemporal degeneration Lewy-kropps sjukdom Parkinsons sjukdom med demens Vaskulär kognitiva störningar (20%) Småkärlssjukdom Multi-infarkt demens
22 Äldre dam 98 år gammal kvinna som har bott på servicehus 25 år. Hon behöver hjälp med tvättning. Hon har dålig hörsel. Hon har haft stroke och skalltrauma. Hon får 20 poäng i MMT. Hon nekar blodprover.
23 Äldre dam MMT (98 års ålder) tidsorientering 5 platsorientering 4 registrering av tre ord (hon hör inte) 2 räkning (uppmärksamhet) återkalla orden 1 nämna föremål 2 repetition (hon hör inte) 0 3 stegs kommandon (hon hör inte) 1 läsning 1 skrivning 1 kopiering 0 totalt 20
24
25 Äldre dam: uppföljning 3 år senare Hon behövde hjälp med tvättning och påklädning och hon vilade mycket i sängen Hon visade en lätt minnesstörning i MMT och fick 16 poäng. Dålig hörsel gjorde testningen svår
26 Svar på blodprov vid 101 års ålder Prov referensvärden Hemoglobin 114 ( ) SR 46 (<25) LPK 4.6 ( ) HbA 1 C 4.9 (<5.0) Na 137 ( ) K 3.7 ( ) Albumin 35 (35-50) Calcium 2.29 ( ) Kreatinin 104 ( ) B 12 vitamin 285 ( ) TSH 108 ( ) T 4 (thyroxin) <6 (9-26)
27 85 årig man Colon ca, angina pectoris och prostataca i anamnesen hade glömt att han hade varit på teater tillsammans med sin son och hans dotter. använde lappar att komma ihåg saker. Ibland kom han inte ihåg att han hade skrivit lappar. hade svårt att hitta vardagliga ord. 30 poäng i MMT. klarade sitt ADL men behövde hjälp i matlagning Laboratorieprover ua.
28 85 årig man: bilder patienten genomförde testerna inom åldersvariation men under det förväntade premorbida nivån konstruktion och episodiskt minne
29 85 årig man: EEG EEG visar långsam grundrytm - 8 Hz och 100 V amplitud. Av och till förekommer 4-7 Hz aktivitet med 50 V amplitud
30 85 årig man Uppfyller mannen demenskriterier? 1. minnesstörning 2. en eller flera kognitiva störningar 1+2 försämrar socialt liv ja andra tillstånd uteslutna (delirium)
31 85 årig man Uppfyller mannen demenskriterier? 1. minnesstörning 2. en eller flera kognitiva störningar 1+2 försämrar socialt liv ja ja andra tillstånd uteslutna (delirium)
32 85 årig man Uppfyller mannen demenskriterier? 1. minnesstörning 2. en eller flera kognitiva störningar 1+2 försämrar socialt liv ja ja ja andra tillstånd uteslutna (delirium) ja
33 87-årig man: uppföljning 18 månader senare Han upplevde försämring av minnet. Han fortsatte sjunga i kören. Sonen berättade att pappan behövde hjälp att sköta ekonomin. Han upplevde även att pappas minnesstörning hade förvärrats under de två senaste åren MMT 30 poäng. I EEG hade grundrytmen blivit långsammare
34 87 årig man: bilder vid uppföljning Utöver konstruktionsproblem hade mannen fått sämre verbal abstraktionsförmåga. Han presterade fortfarande i sin åldersgruppsnivå
35 88 årig man: 3 års uppföljning Han hade besökt vänner i Prag och resan hade gått bra Han började bli förvirrad och såg sin fru i spegeln. 27 poäng i MMT. Minnesproblem hade ökat och påverkade hans ADL laboratorieprover och andra undersökningar uteslöt infektion, hjärninfarkt och andra somatiska orsaker till förvirring
36
37 88-årig man: neuropsykologisk undersökning vid 3 års uppföljning Han genomförde alla tester under 2 standard deviation
38 Alois Alzheimer
39 Auguste D
40 Alzheimers sjukdom - AD Symtom långsamt insjuknande och förlopp oftast minnesstörning initialt episodminnesstörning så småningom flera kognitiva funktioner påverkade (temporal-parietal funktion) Orientering inkl. visuospatial funktion Språk Exekutiv förmåga Praxi (kommer senare)
41 minnet Alzheimers sjukdom nedsatt inlärningsförmåga nedsatt återgivning visuospatial förmåga nedsatt orienteringsförmåga svårt med komplexa konstruktioner språklig förmåga nedsatt ordflöde anomi
42 personlighet likgiltighet irritation psykiska symtom Alzheimers sjukdom depressivitet vanföreställningar (sällan)
43 Alzheimers sjukdom motorik ua, myoklonus kan förekomma EEG: långsam grundrytm, ökad thetaaktivitet MR: hippocampus atrofi (svårbedömd) PET/SPECT uni-/bilateral temporoparietal hypometabolism/-perfusion
44 51-årig sjuksköterska svårigheter att räkna osäker lätta minnes- och koncentrationssvårigheter tolkades som depression och utbrändhet sjukskrives
45 53-årig sjuksköterska omplacerades efter sjukskrivningen märker själv inlärningsproblem omgivningen märker minnesproblem häftigt humör utreds på minnesmottagning behandling med antidepressiva förbättrar patientens kognitiv förmåga
46 54-årig sjuksköterska problem att baka vill inte köra bil rädd för hjärntumör typiska kognitiva fynd för Alzheimers sjukdom datortomografi visar lätt atrofi nedsatt blodflöde temporoparietalt i SPECT
47 neuropsykologisk profil
48 Frontalt SPECT bild som visar reducerat flöde i de parietala barkområdena hos patient med Alzheimers sjukdom
49 Glukos-PET-bild i tidigt och måttligt AD
50 Alzheimers sjukdom symtomen ökar större risk för fall parkinsonism myoklonier epileptiska anfall vanföreställningar/hallucinationer konfusion dödsorsak: pneumoni år från dg
51 Genetik och AD Autosomalt dominant ärftlighet: amyloidprekursor protein (APP) - kromosom 21 insjuknandet år, APOE påverkar 30 mutationer, 83 släkter (10.6 %) presenilin 1 (PS-1) - kromosom 14 insjuknandet år, APOE ej effekt vanligast, 173 mutationer, 387 släkter (46.9 %) presenilin 2 (PS-2) - kromosom 1 ålder för insjuknandet varierar, ej full penetrans 14 mutationer, 22 släkter (2.2 %)
52 Genetik och AD Apolipoprotein E (ApoE) fettbärande protein sårbarhetsgen på kromosom 19 tre alleler e2, e3 och e4 e4 ökar risken för AD (insjuknar tidigare) Kromosomer 9, 10 och 12 kopplade till late onset AD
53 riskfaktorer för demens - evidence based risk faktor demens AD VaD låg utbildning måttlig måttlig? motion i fritid måttlig måttlig? yrke möjlig möjlig - ärftlighet måttlig måttlig - ApoE e4 måttlig stark - diabetes måttlig - + högt BT i medelåldern måttlig måttlig + skyddande faktor behandling av BT strong möjlig + måttlig alkoholkonsumption möjlig möjlig -
54 Alzheimers sjukdom Kontroll
55 Plack och neurofibriller Neuritiska plack Neurofibriller kongofil angiopati
56 Cerebral Cortex Meninges Congophilic Amyloid Angiopathy
57 Amyloid Kaskad Hypotes av AD amyloid prekursorprotein N- Aß -C Aß P3 ß-secretas -secretas -secretas Aß fällning i plack Neurofibrillär degeneration Immunsvar Synapsförlust Minskning av signalsubstanser Neurondöd Demens
58 Behandling av AD lätt-måttlig Alzheimers sjukdom acetylkolinesterashämmare donepezil (Aricept ) rivastigmin (Exelon ) galantamin (Reminyl ) vanligaste biverkningar: gastrointestinala måttlig svår Alzheimers sjukdom memantin (Ebixa ) alltid aktivering
59 acetylkolinesterashämmare minskar: - användning av andra psykoaktiva läkemedel - apati - ångest - depression - vanföreställningar - hallucinationer
60 Gemensam nämnare
61 Man född 1950 subaraknoidalblödning 1997 shunt p.g.a hydrocefalus hjärninfarkt 2000 och för bedömning av minnesstörning MMT 28
62 Man född epilepsi MMT 25 sommaren 2007 ny stroke 2008 MMT 28
63 04/05 10/09 11/06
64 05/07 09/08
65 Demens ett syndrom 1. minnesstörning och 2. en eller flera andra kognitiva störningar 3. i sådan grad att socialt liv/yrkesliv inte är möjlig i samma höga nivå som tidigare 4. ej sänkt medvetande 5. andra orsaker uteslutna
66 Vaskulär kognitiv störning (VaD) kognitiv störning orsakad av hypoxi i hjärnan < 20% av alla sjukdomar med kognitiv störning subgrupperas i multiinfarkt demens (multipla infarkter i grå substans) småkärlsdemens = subkortikal VaD (vitsubstans förändringar), vanligast!
67 Symtom av VaD ofta plötslig debut och varierande förlopp debut i samband med stroke (definition) exekutiva funktioner drabbas depression fokal neurologi MMT fungerar inte
68 Alzheimers sjukdom
69 Övergående vänstersidiga pares
70 Vänstersidig stroke I/84
71 Vänstersidig stroke
72 Kognitiv störning och CVS hypertoni hippocampus atrofi hjärnatrofi kärlförändringar mikrohjärnblödning minskat blodflöde i vita substansen vitsubstansförändringar
73 Histopatologisk genes av VaD infarkter i grå substans och/eller lakunära infarkter (små infarkter 1-15 mm i djupa delar av hjärnan) och utbredda skador i vita substansen leder till progressiv försämring av kognitiv förmåga. banorna mellan olika delar av hjärnan bryts VaD och AD förändringar förekommer ofta tillsammans
74 MRT vid vaskulär kognitiv störning Småkärlssjukdom med vitsubstansförändringar och lakunära infarkter Småkärlssjukdom med vitsubstansförändringar
75 Infarkt lakuner
76 Makrofag reaktion Aterosklerotiska förändringar Perivaskulära förändringar
77 Behandling och prevention av VaD Sekundär (och primär) prevention av vaskulära attacker hypertoni höga kolesterolvärden (LDL) trombocytaggregation förmaksflimmer rökning
78 52-årig städerska tidigare väsentligen frisk januari får hon problem att hitta ord hon klarar handla och sköta sitt ADL men klarar inte att sköta sitt jobb Läkarundersökning i februari: Hon kan inte namnge saker. Hon har problem att hitta ord och förstå kommandon. Neurologiskt ua CT och MRI var normala Blodprover var normala I SPECT hade blodflödet minskat i basala delar av vänster temporallob - motsvarade volymminskning som sågs i MRI
79
80 Frontotemporallobs degeneration FTLD ca 5% av alla sjukdomar med kognitiv störning progredierande nervskador i frontallober och främre temporallober drabbar yngre <65-70 år ofta ärftligt (mutation på tau-genen på krom. 17, sällsynt, progranulin, valosin liknande protein) orsaken helt okänd
81 Symptom i FTD Tidigt förändrad personlighet omdömeslöshet, stereotypiskt beteende social inkontinens - följer inte sociala regler, lätt kriminalitet brist på impulskontroll Nedsatt exekutiv förmåga (t ex initiativ/planeringsförmåga), problemlösning, uppmärksamhet Språklig påverkan (akinetisk mutism)
82 Symptom i FTLD forts. Hyperoralism ändrat ätbeteende - viktuppgång kedjerökning eller alkohol Brist på insikt Sent: främre motor-neuron skador (ibland) Parkinsonism Hallucinationer
83 Frontallobsdemens - Frontal variant FTLD vanligast av FTD personlighetsförändringar (sens 63-73%, spec %) FAS (skiljer bäst från AD) minnesproblem sent spatial orientering relativt oförändrad störning i exekutiva funktioner tidigt
84 Diagnos av FTLD typiska fynd i anamnes och status i början mycket svårt att skilja från psykiatrisk sjukdom tidigt tecken på frontallobsatrofi på CT/MRT liksom nedsatt flöde frontalt (ej alltid) EEG länge normalt neuropsykologisk undersökning störningar på test som kräver exekutiv förmåga, annars ofta normalt. Impulsstyrda lösningar, följer inte regler
85 Frontal atrofi Picks sjukdom Knife blade gyrus Ventricular dilatation Pick bodies
86 55 årig kemist i april när han håller föreläsning tappar han tråden mitt i den men kan fortsätta efter en paus i augusti när han tänker berätta en rolig historia glömmer han bort vad han skall säga tappar tråden två gånger mitt i diskussion upplever att han tappar lätt ord dreglar ibland somatiskt och neurologiskt status ua
87 vid 57 års ålder i april Frun berättar: - maken går på konstigt sätt - har inga medrörelser - hasar - har blivit framåtböjd - ser äldre ut - stel i ansiktet - hon har fått svårare att förstå vad han säger, sluddrar - hans handstil har blivit mindre - hans uppmärksamhet har blivit sämre
88 vid 57 års ålder i oktober Patient: -jag har svårt att hitta ord han talar oklart han har problem att klara sitt arbete Neurologisk undersökning sluddrar har inte medrörelser på höger sida mikrografi Neuropsykologisk undersökning intellektuell kapacitet och visuellt minne har försämrats
89 EEG EEG: grundrytmen har blivit långsammare 6-7 Hz
90
91
92 B-cit SPECT (Presynaptiska Dopamin-receptorer) kontroll AD Lewykropps sjukdom Isotopavd. Huddinge Universitetssjukhus
93 Lewy-kropps sjukdom 3 huvudsymtom: 1. fluktuerande kognitiv störning 2. visuella hallucinationer 3. parkinsonism
94 Lewy-kropps sjukdom 1. progressiv kognitiv störning (med märkbar fluktuation): svårt att hitta ord svårigheter med visuospatiala tester nedsatta exekutiva funktioner (verbalt flöde, likheter, trail making) frontala drag: minskad uppmärksamhet, mental rigiditet, svårigheter att lösa problem och ta beslut minnesstörning
95 Lewy-kropps sjukdom 2. psykotiska symptom visuella hallucinationer ( konkreta ) CAVE: känsliga för neuroleptika
96 Lewy-kropps sjukdom 3. neurologiska symtom parkisonism -lätt - framåt böjd hållning - hasande gång - medrörelser saknas - falltendens - rigiditet (mild) - hypokinesi (ansikte) myoklonus
97 Behandling av Lewy-kropps sjukdom acetylkolinesterashämmare l-dopa i lågdos undvik neuroleptika COMT hämmare
98 hematoxylin Alfa-synuclein Lewy body i substantia nigra cortical LB ubiquitin Alfa-synuclein
99 Parkinson s sjukdom prevalens / högst vid årsålder symtomdebuten mellan 50 och 70 år genetiskt orsakad i yngre ålder eller vd familjär anhopning förlust av dopaminerga neuron i mitt hjärnan substantia nigra orsaken okänd
100 Parkinsons sjukdom klinik och diagnos tremor hypokinesi rigiditet positivt svar på dopaminerg behandling felaktig diagnos vanligt
101 Parkinsons sjukdom andra störningar autonom dysfunktion ortostatisk hypotension blåstömningsbesvär obstipation varierande grad av faryngeal muskelfunktion aspiration kognitiv störning
102 behandling av Parkinsons sjukdom symtomlindrande levodopa kombinerad med dekarboxylashämmare katekol-o-metyltranferas hämmare dyskinesier, motoriska symtomfluktuationer monoaminoxidas hämmare dopaminagonist amantadin antikolinerga neurokirurgi elektrostimulering
103 Prionsjukdomar Creutzfeldt-Jakob sjukdom neurologiska symtom, död inom 4-7 månader variant Creutzfeldt-Jakob sjukdom yngre <35 år, psykiatriska symtom, död inom 2-3 år Kuru Gertsmann-Sträussler-Scheinkers sjukdom Familjär fatal insomnia
104 Prion diseases Creutzfeldt Jakob disease 1/ usually after the age of 55 years, median age at death 68 sporadic form of unknown origin (85%) poor concentration, dementia, muscle spasm sharp-wave complexes in EEG New variant CJD >200 cases onset < 55 years products contaminated with nervous system tissue (BSE) psychiatric symptoms, loss of coordination duration average 14 months no specific EEG changes
105 85-årig patient med hemtjänst angina, diabetes, hypertoni, ektopisk takykardi (PM) Digoxin 0.125mgx1, Emconcor 10mgx2, Ismox 20mgx1, Lescol 20mgx1,Accupro 20mgx1, Somac 40mgx1, Trombyl 75mgx1, Panadol forte 1x2, Tryptizol 25mgx1, Kalcipos-D, Miacalcic minnesstörning en längre tid, efter sommaren klart sämre, vet inte vilken veckodag vi har, kommer inte ihåg att hon har varit på dagvården, frågar om och upprepar samma saker, letar efter grejer, svårare att förstå, får söka ord
106 85-årig patient med hemtjänst ser sina föräldrar, man och sonson och upplever detta hemskt sett Hermunen sitta i sängen och upplever att någon är hela tiden i lägenheten lämnat rollatorn bakom dörren för att höra om någon kommer in fått hallucinationer tidigare av morfinplåster
107 MMSE
108 MMSE och
109 MMSE och
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR
DEMENSSJUKDOMAR Epidemiologi, introduktion, diagnostik, behandling Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus
Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö
Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk
ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI
ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind
Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt
Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:
Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp
Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?
Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt
Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi
Alzheimers och andra demenser Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Förekomst 7 % av befolkningen > 65 år r lider av en demenssjukdom 150 000 personer i Sverige är r dementa 90 000 (60%) av dessa har Alzheimer
DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.
DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av
Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom
Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom Bilaga 1 Praktisk definition av demens (A) Nytillkomna kognitiva svårigheter med minst två symtom på något av följande: minnesstörning, nedsatt tankeförmåga,
Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.
Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla
Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning
Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Ulla Passant Docent, överläkare Psykogeriatriska kliniken, Avd f Geriatrisk Psykiatri, Lund Ovanliga demenssjukdomar, Lund Ett nationellt symposium 8-9
Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet
Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år
Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning
Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning Citat från studiedeltagare nr 231. Broderi: H. Björk Svenska demensdagarna 24-25 maj 2018 Marie Eckerström leg. psykolog,
Vad är normalt kognitivt åldrande?
Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet
Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar
Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar Elisabet Londos överläkare, professor Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Begrepp Demens Kognition Vad är demens? utan själ Ny terminologi Demens
Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.
Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla
Demenssjukdomar och ärftlighet
Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för
UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK
UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION RUMSUPPFATTNING MINNE SPRÅK UPPMÄRKSAMHET Krävs att för att upprätthålla övriga kognitiva funktioner. Svårt att hålla tråd i samtal, upprepa
Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom
Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom Elna-Marie Larsson, professor, överläkare Uppsala Universitet, Akademiska Sjukhuset, Uppsala Röntgenveckan, Stockholm 2016-09-15 Rekommenderad terminologi
Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?
Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Marie Rydén Överläkare. Minnesmottagningen Danderydsgeriatriken Jens Berggren, Psykolog, Enhetschef. Minnesmottagningen
Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö
Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö DEFINITION AV DEMENS DSM V: neurokognitiv störning Förvärvad nedsättning av någon/några kognitiva funktioner
Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41967 Fastställandedatum: 2012-10-25 Giltigt t.o.m.: 2013-10-25 Upprättare: Magnus N Thureson Fastställare: Berit Fredriksson Demensutredning inom Primärvården
Alzheimers demens. Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i
Alzheimers demens Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i vardagen. Svårt att hitta hemma hos sonen. Missat tandläkar- och frisörtider. Tycker själv
Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering
Parkinsons sjukdom Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering PSP B:2 Psykobiologi Susanna Vestberg Näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen (1/100) Rigiditet, muskel tremor, långsamma rörelser samt
Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom
Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom Lena Kilander docent, överläkare Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik Uppsala universitet Repetition: Syndromet
Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus
Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Olika signalsystem Dopamin Acetylkolin Serotonin Noradrenalin
Att se människan bakom demenssjukdomen
Att se människan bakom demenssjukdomen Köpenhamn den 22 maj 2014 Demens betyder att.. - jag behöver din hjälp - jag behöver din förståelse Oavsett vart sjukdomen för mig Stiftelsen Silviahemmet Demensutbildning
Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON
Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON Dagens uppgift 1. Vad är Lewy body-demens (LBD)? - fall - kriterier - behandling 2. Hur är det att leva med LBD? - exempel från djupintervjuer Globalt Demens
Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
Parkinsons sjukdom. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus
Parkinsons sjukdom Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Neurodegenerativ sjukdom och parkinsonism Dementia with Lewy bodies Parkinson + dementia Parkinson s
Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen
Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,
Diagnostisk crash course
tisk crash course Erik Stomrud Spec i allmänmedicin, Med dr Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne tisk crash course, Malmö 2018-04-09, Erik Stomrud TERMINOLOGI
Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt
Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Christian Andersson specialist i geriatri överläkare, medicinsk chef Rehabiliterings- och geriatrikliniken Ålands
Lewy body sjukdom. Elisabet Londos. Överläkare, professor. Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus
Lewy body sjukdom Elisabet Londos Överläkare, professor Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Patienter med Lewy body demens har synhallucinationer men tål inte neuroleptika
Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare
Hur kan vi idag förbättra diagnostiken av demenssjukdomar med hjälp av hjärnavbildningstekniker så som MR och PET? Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning,
KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!
KONFUSI N O Theofanis Tsevis Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande Karolinska Universitetssjukhuset Organdysfunktion av hjärnan till följd av ökad somatisk påfrestning eller sjukdom. Definition Störningar
Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia
Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och
Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q
Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomenkäten : Historik Specialistens kliniska undersökning av kognitiv dysfunktion Läkartidningen 2002; 99. 782-785 (Å Edman, S Eriksson,
KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog
KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning
Kort information om demens
Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6
Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap
Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+
När minnet sviktar. Erik Stomrud. Spec i allmänmedicin, Med dr. Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne
När minnet sviktar Erik Stomrud Spec i allmänmedicin, Med dr Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne TERMINOLOGI Kognitiv svikt Demens Demenssjukdom Utbildning
OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.
Omtentamen, Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp Kurs kod: MC024G Kursansvarig: Sara Nordkvist Datum: 2017-03-27 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 53 Neurologi, 25p Arbetsterapi och
Symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom
Symptom och deras psykosociala konsekvenser vid demenssjukdom Diagnostik, rådgivning och behandling Demens är e0 förvärvat och långvarigt sjukdoms
Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns:
Demenssjukdomar Vad är demens? Ett samlingsnamn för många olika sjukdomar som påverkar hjärnans funktion. Kortfattad definiton: Långvariga och omfattande försämringar av intellektuella och emotionella
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,
Alzheimers sjukdom Vaskulär demens. Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus
Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Demensutredning Anamnes (patient och anhöriga!) Klinisk undersökning Basal kognitiv screening
Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen
Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen Susanne Wahlström ST- läkare i Allmänmedicin Vårdcentralen Delfinen, Höganäs 2018-09-17
Demenssjukdomar: fakta och frågetecken. Lena Kilander överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset
Demenssjukdomar: fakta och frågetecken Lena Kilander 161111 överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset Förekomst av olika demenssjukdomar: Övriga: PSP, CBD, MSA, HD, CJD
Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken
Parkinsons sjukdom Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Neurologiska sjukdomar-12 i topp Stroke Epilepsi Parkinson Multipel skleros MS Hjärntumörer Polyneuropathi Myastenia Gravis
NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?
NOLLVISION För en demensvård utan tvång och begränsningar Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? Gunilla Nordberg & Ann-Christin Kärrman Göteborg 26 maj 2016 Fakta om demenssjukdom I Sverige
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala
BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik
BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till
Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer
Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer Lars-Olof Wahlund Professor Sektionen för Klinisk Geriatrik vid NVS Institutionen Centrum för Alzheimerforskning Lars-Olof Wahlund 31 mars 20151 Upplägg Kognitiva sjukdomar
Symptomanalys vid demensutredning
Symptomanalys vid demensutredning Anhörigintervju Frågor angående observerade symptom inom kognitiva domäner med relevans för demensdiagnostik: - Minne - Språk - Rumsorientring / Visuospatial förmåga /
Kapitel 2 Fakta om demens
Kapitel2 Faktaomdemens Demensärintenamnetpåenbestämdsjukdomutanpåetttillståndsomberorpåskadorihjärnan. Skadornakanorsakasavfleraolikasjukdomarochdemenssjukdomarärettsamlingsnamnpådessa. Demenssjukdomarledertillattminnet,tankeförmåganochandrasåkalladekognitivaförmågorblir
Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom
Demenssjukdomar Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom Dagens innehåll: Föreläsningens innehåll Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Lewy Body demens/parkinsons demens Pannlobsdemens
Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens?
Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens? JA Niklas Marklund, Professor i Neurokirurgi Lunds Universitet Vad gör en neurokirurg på Alzheimersdagen?? Bra fråga! Beskriva hur en skallskada
Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap
Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa
Olika demenstillstånd
Olika demenstillstånd Infektioner Frontallob 3% 12% Vaskulär 20% Övriga 10% Blandform 10% Alzheimer 45% Det finns ungefär 200 olika demenssjukdomar. Hur ställer man demensdiagnos? Detta ingår i basal demensutredning
Demenssjukdomar. Ove Almkvist
Demenssjukdomar Ove Almkvist Psykologiska institutionen, Stockholms universitet & Sektionen för klinisk geriatrik, NVS-institutionen, KI, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge Seminarium om demenssjukdom,
Giltighetstid: 2013-11-01 2016-10-31. www.liv.se/demens
Vårdrutin 1 (5) Allmänmedicin Värmland Godkänd av: Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Ann-Catherine Johansson, div Alm Christina Ledin, AKO Ragnar Åstrand, minnesmott CSK Revisionsansvarig: AKO
Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män
PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca 20.000 i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män Historik James Parkinson 1817 An essay on
Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda 6.5.2015
Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda 6.5.2015 Det är vanligt med minnets problem En av tre över 65 år klagar på minnets problem I Finland ca. 130 000 personer med minnessjukdom
Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen 2012-09-06
Demenssjukdomar Utredning, behandling, uppföljning 2012-09-06 Västra Götalandsregionen 1 Medicinska diagnoser Diagnos (grekiska) betyder genom vetande/kunskap Sjukvården har diagnossystem Diagnoskriterier
RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!
RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning! Svenska Demensdagarna 3-4 maj 2017 Kristin Frölich, Överläkare, Specialist i allmän psykiatri Rozita Torkpoor, Vårdutvecklare, leg. sjuksköterska
Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom
R Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom Ut Ko Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Minnesmottagningen, Rehabenheten
Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning
Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion Kognition allmän beteckning på alla former av tankeverksamhet t.ex. vid varseblivning, inlärning, hågkomster, problemlösning och språklig
Alzheimer och Lewy body sjukdom
Alzheimer och Lewy body sjukdom Elisabet Londos Överläkare, professor Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Alzheimer och Lewy body sjukdom tillhör sk demenssjukdomar Ny terminologi:
Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar
Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.
Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer
Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring
Demenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge
Demenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge Demens förekomst f i hela världenv 120 Number of demented (millions)
Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten
Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -
Vård av en dement person i hemförhållanden
Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i
Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro
Parkinson utanför neurologkliniken Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Önskemål/krav från patienter Förbättrad tillgång till neurologisk vård och rehabilitering Likvärdig vård över hela landet Rätt
Demenssjukdomar beskrivning och behandling
Demenssjukdomar beskrivning och behandling Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Upplägg Demensbegreppet Epidemiologi och hälsoekonomi Demenssjukdomar
Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom
Nationella riktlinjer Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Wilhelmina Hoffman 2011 Samlar, strukturerar och sprider kunskap om demens www.demenscentrum.se Kapitlens struktur Vardagssituation
Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper
1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan
Patientfall. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete
Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete Sibylle Mayer, ÖL Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete Patientfall
Underlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X
Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige
MS och kognitiv påverkan
Kognition dysfunktion: En starkt bidragande orsak till handikapp vid MS Ia Rorsman Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund MS och kognitiv påverkan Ca hälften Arbete, sociala aktiviteter,
Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!!
Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!! Håkan Jarbin, föreläsare, kursansvarig Linda Halldner-Henriksson, föreläsare Tord Ivarsson, föreläsare Kerstin Malmberg, föreläsare
Lewy body demens och Parkinsons sjukdom med demens. Elisabet Londos. Överläkare, professor
Lewy body demens och Parkinsons sjukdom med demens Elisabet Londos Överläkare, professor Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Patienter med Lewy body demens har synhallucinationer
Neurodegenerativa sjukdomar hos äldre Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom
Vad är neurodegenerativa sjukdomar? Neurodegenerativa sjukdomar hos äldre Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom Eva Elgh Med dr & specialist i neuropsykologi Institutionen för psykologi och institutionen
Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap
Formulär. SveDem Svenska Demensregistret
Formulär SveDem Svenska Demensregistret Registrets syfte Syftet med registret är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in data för att kunna följa upp förändringar i patientpopulationer,
Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare
Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare Tema Åldrande, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska
Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010
Demenssjukdom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Publicering www.socialstyrelsen.se, maj 2010 2 Innehållsförteckning Läsanvisning... 5 Förebyggande åtgärder, genetisk vägledning och
Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken
Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare
Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år
Kognitiva profiler vid förstadier till Alzheimer och vaskulär demens Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi arto.nordlund@neuro.gu.se DTS-studien patienter med
Kliniska aspekter av demenssjukdom
Kliniska aspekter av demenssjukdom Dorota Religa MD, PhD Docent i geriatrik Biträdande Överläkare, Specialistläkare i geriatrik Geriatriska Kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Email: Dorota.Religa@ki.se
Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens?
Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens? Ingmar Skoog professor i psykiatrisk epidemiologi Enheten för Neuropsykiatrisk epidemiologi Institutionen för Neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska