Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan
|
|
- Frida Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik och gynekologi, Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet och kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Sverige Huvudhandledare Professor Ian Milsom MD PhD Avdelningen för obstetrik och gynekologi, Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet och kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Sverige Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet Forskningsplan Bakgrund Bäckenbottendysfunktion är ett samlingsbegrepp för en mängd kliniska tillstånd, urininkontinens, analinkontinens, prolaps (framfall), sensoriska och tömningsbesvär av urinblåsa och tarm, sexuell dysfunktion och kroniska smärtor. Bäckenbottendysfunktion föreligger i hög frekvens hos kvinnor i alla åldrar och leder till en betydande minskning av livskvaliteten. Urininkontinens har rapporterats förekomma hos % av alla kvinnor och ca 10 % har symtomgivande framfall. Livstidsrisken för en kvinna i västvärlden att genomgå någon typ av operation för bäckenbottendysfunktion är ca 11 %. Symtomgivande bäckenbottendysfunktion hos kvinnor är ett vanligt problem och har rapporterats förekomma hos nästan varannan kvinna som fött barn. Urininkontinens förekom i en svensk studie hos 9 % av 40-åriga kvinnor och 19 % hos 60-åringar. I samma studie rapporterades symtomgivande prolaps förekomma hos 23 % av 40-åriga kvinnor och hos 28 % hos 60-åringar. Analinkontinens i form av läckage för gas rapporterades av 19 % av 60-åriga kvinnor (1). Tidiga störningar postpartum i bäckenbottenfunktionen, i form av urinläckage har rapporterats förekomma i hög frekvens men självläker hos mer än 95 % av de drabbade inom ett år. Etiologin till sena störningar i bäckenbottenfunktionen är multifaktoriell. Normalt åldrande, genetiska faktorer, paritet, utdraget förlossningsförlopp, instrumentell förlossning, bristningar och klipp, hög fostervikt och hormonella förändringar under graviditeten är orsaker som anses ha betydelse. Studier har visat att en fostervikt
2 2 >4000g är associerad med maternella perineala skador, framförallt grad 3 och 4 rupturer. Skador på pudendalisnerven uppträder som följd av ett utdraget krystskede. I en stor svensk populationsstudie framkom att paritet är en större riskfaktor för uppkomsten av symtomgivande framfall än åldrande (2). Barnafödande medför en mängd fysiologiska förändringar hos kvinnan som bidrar till senare utveckling av bäckenbottendysfunktion. Vaginal förlossning är en dominerande orsak till detta. Förlossningsprocessen påverkas av många olika faktorer och den relativa betydelsen av var och en av dessa har ännu inte klarlagts (3) Många kvinnor som planerar barnafödande oroar sig för framtida bäckenbottenproblem (3). Det är därför angeläget att riskfaktorerna kartläggs och högriskindivider identifieras. Detta kan resultera i bättre rådgivning och prevention och ett informerat ställningstagande inför en planerad graviditet och förlossning. Samhällets kostnader för bäckenbottendysfunktion hos kvinnor i form av sjukvårdande insatser framförallt kirurgisk rekonstruktion och inkontinenshjälpmedel har angivits till 3-4 miljarder SEK per år (4). Därtill kommer den drabbades sociala handikapp, sänkta livskvalitet och lidande som utgör ett stort folkhälsoproblem (5,6) Obesitas är ett ökande folkhälsoproblem och är en allmänt accepterad riskfaktor för både moder och barn (7,8). Det har visats att övervikt mätt som Body Mass Index (BMI) >25 hos modern har stor betydelse för uppkomsten av graviditetsrelaterade komplikationer men kan även påverka förlossningsförloppet negativt. Överviktiga gravida kvinnor har en ökad risk att föda större barn som kan försvåra framfödandet. Det finns emellertid ännu ingen undersökning som har studerat förhållandet mellan kvinnans BMI under graviditeten och senare uppkomst av symtomgivande bäckenbottendysfunktion. Det finns heller inte studerat vad fostervikten har för betydelse för senare utveckling av bäckenbottenproblem hos mödrarna. I Sverige finns goda möjligheter att bedriva epidemiologiska studier. Uppgifter om gravida kvinnors vikt, längd, fostervikt samt förlossningsförlopp finns dokumenterat i Medicinska Födelse Registret (MFR). MFR är en databas hos Socialstyrelsen. Bäckenbottenfunktionenen värderas i denna studie med hjälp av ett organspecifikt frågeformulär som inkluderar aspekter på livskvalitet. Formuläret innehåller frågor från etablerade, internationellt använda, språkligt validerade enkäter om blås- och tarmfunktion och symtom på prolaps (3). Nyttan med studien kan vara att man belyser de faktorer som kan leda till skador genom graviditet och förlossning med senare ökade risker för bäckenbottendysfunktion. Med ökad kunskap om viktens betydelse för mor och barn kan en bättre och mer riktad rådgivning ges angående detta. Ny kunskap kan ge möjligheter att kunna välja lämpligaste förlossningssätt för att minska andelen bäckenbottenskador. Resultatet av dessa studier kan bidra till att identifiera den grupp kvinnor som eventuellt kan komma att erbjudas kejsarsnitt för att förebygga framtida bäckenbottendysfunktion. Resultatet kan också bidra till att bättre motivera oroliga kvinnor att våga genomgå en vaginalförlossning Ur ett folkhälsoperspektiv ses en allmänt ökad sjuklighet i befolkningen på grund av ökande BMI. Om detta även avser ökad risk för bäckenbottenskador efter graviditet
3 3 och förlossning kan det motivera till viktminskning hos den yngre generationen kvinnor med andra hälsoeffekter som följd senare i livet. Referenser (1) Uustal Fornell E, Wingren G, Kjölhede P Prevalence of urinary and fecal incontinence and symptoms of genital prolapse in women. Acta Obstet Gynecol Scand 2003;82(3): (2) Tegerstedt G Prevalence of symptomatic pelvic organ prolapse in a Swedish population, Thesis (3) Bump RC, Norton PA, Epidemiology and natural history of pelvic floor dysfunction. Obstet Gynecol Clin North Am 1998;25: (4) SBU-rapport 2001 Behandling av urininkontinens (5) Lose G The Burden of Stress Urinary Incontinence Euro Urol Suppl 2005;4(1):5-10 (6) Simeonova Z, Milsom I, Kullendorff AM, Molander U and Bengtsson C, The prevalence of urinary incontinence and its influence on the quality of life in women from an urban Swedish population, Acta Obstet Gynecol Scand 1999; 78, : (7) Sebire NJ et al, Maternal obesity and pregnancy outcome: a study of pregnancies in London, International Journal of Obesity 2001; 25: (8) Villamor E, Cnattingius S, The Lancet, Volume 368, Issue 9542, 30 September October 2006, Pages Det planerade avhandlingsarbetet syftar till att: 1. Kartlägga om övervikt i kombination med graviditet och barnafödande är en riskfaktor för bäckenbottenbesvär hos modern senare i livet. 2. Kartlägga om fostervikt och moderns BMI är beroende eller oberoende faktorer för förekomsten av bäckenbottenbesvär hos modern senare i livet. 3. Undersöka om, i vilken utsträckning och hur livskvaliteten påverkas av eventuella bäckenbottenbesvär hos en para som fött barn för 20 år sedan. 4. Undersöka förlossningssättets betydelse för utvecklingen av symtomgivande urogenital prolaps och inkontinens hos en-para kvinnor som fött barn för 20 år sedan.
4 4 Avhandlingen baseras på följande delarbeten: Delarbete 1 Att jämföra förekomsten av självrapporterade bäckenbottenbesvär 20 år efter partus hos en grupp kvinnor med normalt BMI ( 25) med förekomsten i en grupp kvinnor med högt BMI (>25). Studien omfattar endast kvinnor som fött ett barn. Alla 1-para som vid inskrivningen på mödravårdscentralen hade ett BMI >25 under 3- årsperioden inkluderas i studien. En första kontrollgrupp utgörs av ett stickprov, identifierat via MFR, bestående av 1500 slumpmässigt utvalda kvinnor med normalt BMI vid inskrivningen på MVC. En andra kontrollgrupp utgörs av alla 1-para som 1987 förlöstes med elektivt kejsarsnitt. Alla kvinnor i de tre grupperna tillsändes ett frågeformulär avseende självupplevda bäckenbottenbesvär. Studien avser att ge ökad kunskap om betydelsen av viktkontroll under graviditet och den riskfaktor som övervikt (BMI >25) utgör för uppkomsten av bäckenbottenbesvär senare i livet. Delarbete 2 Att kartlägga om fostervikt och moderns vikt är beroende eller oberoende faktorer för förekomsten av bäckenbottenbesvär hos modern senare i livet Studien omfattar endast kvinnor som fött ett barn. Alla 1-para som födde ett barn med en födelsevikt 4000 g under 3-årsperioden inkluderas i studien. En första kontrollgrupp utgörs av ett stickprov, identifierat via MFR, bestående av 1500 slumpmässigt utvalda kvinnor som födde ett barn med normalviktfödelsevikt med normalt BMI vid inskrivningen på MVC. En andra kontrollgrupp utgörs av alla 1-para som under 3-årsperioden förlöstes med elektivt kejsarsnitt och där fostervikten var 4000 g. Alla kvinnor i de tre grupperna tillsändes ett frågeformulär avseende självupplevda bäckenbottenbesvär.
5 5 Studien avser att närmare kartlägga hur fostervikt och moderns vikt under graviditeten samvarierar för förekomsten av bäckenbottenbesvär hos modern senare i livet. Delarbete 3 Att undersöka om, i vilken grad och hur livskvaliteten påverkas av eventuella bäckenbottenbesvär hos 1-para som fött ett barn för 20 år sedan. Studien använder ett formulär som innehåller frågor om organspecifika symtom och hur dessa besvär inverkar på livskvaliteten. I enkäten har sammanställts etablerade, språkligt validerade frågor om symtom på prolaps, blås- och tarmfunktion samt inkontinens från internationellt etablerade och frekvent använda enkäter. Uppgifterna från samtliga svarsformulär, där kvinnan har angivit någon grad av bäckenbottenbesvär, analyseras för att fastställa om, i vilken grad och på vad sätt som de organspecifika besvären påverkar livskvaliteten. Flera studier har visat hög förekomst av bäckenbottenbesvär hos medelålders och äldre kvinnor och att den första vaginala förlossningen sannolikt är den dominerande riskfaktorn. Studien avser att undersöka om, hur och i vilken grad livskvaliteten påverkas av bäckenbottenbesvär hos 1-para senare i livet. Delarbete 4 Att undersöka hur förlossingssättet (vaginal förlossning kontra kejsarsnitt) påverkar utvecklingen av bäckenbottendysfunktion som urogenital prolaps, urininkontinens och analinkontinens hos medelålders kvinnor 20 år efter förlossningen av ett barn. Data inhämtas från MFR avseende alla förlossningar under perioden Ur registret hämtas uppgifter om förlossningsförloppet, förlossningsmetod (spontan vaginal förlossning, instrumentell förlossning, kejsarsnitt), klipp och bristningar, moderns vikt och längd vid inskrivningen på MVC samt vid förlossningen och barnets födelsevikt och huvudomfång. Data från den bäckenbottenspecifika enkäten med angivna besvär kopplas till de obstetriska registerdata från MFR. Resultatet från denna studie kan vara till nytta för rådgivning beträffande val av förlossningsmetod och optimering av den vaginala förlossningen för att förebygga senare bäckenbottenbesvär.
Forskningsplan. Huvudhandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Kvinnokliniken, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås, Sverige
1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska universitetssjukhuset.
Läs merUroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens
Uroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset Primärvårdsdag 9 december 2015 Vem söker för urininkontinens?
Läs merLivsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur BMI och rökning påverkar komplikationer, patientens nöjdhetsgrad och resultat
Läs merVaginala och perineala bristningar vid förlossning. Gunilla Tegerstedt Södersjukhuset, Stockholm
Vaginala och perineala bristningar vid förlossning Gunilla Tegerstedt Södersjukhuset, Stockholm Bäckenbottens anatomi Skador vid vaginal förlossning Hur går det sedan? Inspektion av bristning och sutureringsteknik
Läs merÅrsredovisning Bristningsregistret år 2015
Årsredovisning Bristningsregistret år 2015 Återrapport från Gynop-registret Författare: Eva Uustal, registeransvarig läkare, överläkare, kvinnokliniken i Linköping eva.uustal@regionostergotland.se Statistiker
Läs merFEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery
FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery Margareta Nilsson Enheten för Obstetrik och Gynekologi
Läs merSymposium Ätstörningar och reproduktion
Symposium Ätstörningar och reproduktion Moderator: Angelica Lindén Hirschberg, professor, öl, Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Program Angelica Lindén Hirschberg, prof, öl, KK, Karolinska:
Läs merFetma under graviditet en interventionsstudie
Fetma under graviditet en interventionsstudie Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5 24,9 Övervikt 25,0 29,9 Fetma, grad I 30,0 34,9 Fetma, grad II 35,0 39,9 Fetma, grad
Läs merKvinna med obstetrisk bäckenbotten-/sfinkterskada
Kvinna med obstetrisk bäckenbotten-/sfinkterskada Rådgivning inför eventuell framtida förlossning Gunilla Ajne 2018 Att bemöta och informera i tid Uppföljning efter primär skada Åtgärder på BB Information
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merSfinkterskada hos obstetriska patienter
Sfinkterskada hos obstetriska patienter Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merÖversikt av innehållet i Medicinskt Födelseregister
Bilaga 1 Översikt av innehållet i Medicinskt Födelseregister Fält Innehåll ASCII Från Till Lagring Start Ant 1 Barnets födelseår 1973 - Numerisk 1 4 2 Postens etappnummer 1973 1998 Numerisk 5 2 3 Postens
Läs merMin bok om EDS. Kapitel 11 Gynekologi, graviditet och förlossning. Inledning. Min bok om EDS, kapitel 11 Reviderat 2011-10-28
Min bok om EDS Min bok om EDS, kapitel 11 Reviderat 2011-10-28 Författarna & EDS Riksförbund, 2011-2015 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons BY NC ND
Läs merVälkommen till Förlossningsrelaterade bäckenbottenskador - Prevention, diagnostik och akut handläggning. Följder av skador på kort sikt
Välkommen till Förlossningsrelaterade bäckenbottenskador - Prevention, diagnostik och akut handläggning. Följder av skador på kort sikt Karolinska Bäckenbottencentrum arrangerar i samarbete med SFOG och
Läs mer% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Läs merBäckenbottenträning vid ansträngningsinkontinens
Bäckenbottenträning vid ansträngningsinkontinens En jämförelse mellan EMG-biofeedback och konventionell träningsmetod Författare: Göta Knappsberg, barnmorska Anette Nilsson, barnmorska Mödravårdcentralen,
Läs merCore Curriculum 1. Obstetrik och gynekologi - 9 poäng
Core Curriculum 1 Obstetrik och gynekologi - 9 poäng ÖVERGRIPANDE MÅL Tillämpa ett terapeutiskt förhållningssätt och en helhetssyn vid patientkontakt. Ta en adekvat somatisk anamnes Värdera en symptombild
Läs merInkontinens efter hysterektomi
Inkontinens efter hysterektomi Bakgrund I Sverige genomförs årligen cirka 6000 tusen hysterektomier, det vill säga en operation där hela eller näst intill hela livmodern opereras bort. Operationen kan
Läs merPrimärt kejsarsnitt och risk för sfinkterskada vid efterföljande vaginal födsel
Primärt kejsarsnitt och risk för sfinkterskada vid efterföljande vaginal födsel Charlotte Elvander, Barnmorska, PhD Mia Ahlberg, Barnmorska, PhD Malin Edqvist, Barnmorska, Doktorand Olof Stephansson, MD,
Läs merAnal sfinkterskada vid vaginal förlossning. Riffat Cheema,MD,PhD Bäckenbottencentrum SUS
Anal sfinkterskada vid vaginal förlossning Riffat Cheema,MD,PhD Bäckenbottencentrum SUS Anal sfinkterskada vid vaginal förlossning Prevalens Anatomi Riskfaktorer Klassifikation Diagnos Primärt omhändertagande
Läs merHandläggning av prolaps, gällande rutin
Handläggning av prolaps, gällande rutin Berörda enheter Samtliga enheter inom Kvinnosjukvården Norrbotten. Syfte Erbjuda likvärdig, god och säker vård till kvinnor med prolaps vid samtliga enheter inom
Läs merKejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?
Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag? 25 20 15 10 5 0 Bakgrund Proportion of CS (%) related to total no. of deliveries in Sweden/Stockholm Sweden % Stockholm % 1999 2001 2003 År 1997 1995
Läs merHemförlossningar i Sverige 1992-2005
Hemförlossningar i Sverige 1992-2005 Förlossningsutfall och kvinnors erfarenheter MÄLARDALENS HÖGSKOLA Förekomst av hemförlossning Globalt: hälften av alla födslar Högresursländer: 0,1 5 procent Nederländerna:
Läs merFaktablad om ektopisk graviditet
Faktablad om ektopisk graviditet Syfte Syftet med det här faktabladet är att informera om följande: Jaydess (13,5 mg levonorgestrel) effektivitet som preventivmedel. De absoluta och relativa riskerna för
Läs merVikt sex år efter barnets födelse:
Vikt sex år efter barnets födelse: En uppföljningsstudie av feta kvinnor som deltagit i ett interventionsprogram under graviditeten Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5
Läs merHandlingsplan för gynekologi och urologi
1 Hälso- och sjukvårdavdelningen Referens Datum Diarienummer Daniel Holmdahl 2007-03-06 RSK 549-2006 Handlingsplan för gynekologi och urologi Bakgrund Tillgängligheten till delar av den gynekologiska och
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merAnestesi vid omedelbara och akuta kejsarsnitt
Anestesi vid omedelbara och akuta kejsarsnitt QuickTime och en -dekomprimerare krävs för att kunna se bilden. Anja Marklund, leg.läkare, KK Södersjukhuset Josefine Nasiell, överläkare, KK Huddinge Omedelbara
Läs merMalmö Kost Cancer undersökningen
Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,
Läs merKejsarsnitt och mödrakomplikationer
Kejsarsnitt och mödrakomplikationer Susanne Hesselman 1,2,3, Ulf Högberg 1, Maria Jonsson 1, Eva Britt Råssjö 1,3, Erica Schytt 3 1 Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet, 2 Kvinnokliniken,
Läs merFörlossningsskador ur ett kirurgiskt perspektiv
Förlossningsskador ur ett kirurgiskt perspektiv Antoni Zawadzki BäckenBottenCentrum Kirurgiska kliniken, SUS, Malmö BäckenBottenCentrum Socialstyrelsen Korta fakta I Sverige föds ungefär 115 000 120 000
Läs merPrioriteringar av obesitaskirurgi
Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering
Läs merBilaga IV. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännanden för försäljning
Bilaga IV Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännanden för försäljning 27 Vetenskapliga slutsatser Övergripande sammanfattning av den vetenskapliga utvärderingen av akutpreventivmedel
Läs merLUTS Lower Urinary Tract Symptoms - Nedre urinvägssymptom. Mannens blåsa i vått och torrt URINARY INCONTINENCE
Mannens blåsa i vått och torrt övre urinvägarna (njurar och ureteres) Göteborg, 19 november 2015 Ulf G H Malmsten; geriater överläkare nedre urinvägarna (urinblåsa och urethra) Gray s Anatomy of the Human
Läs merFöreträdare: Karl-Johan Myren
BESLUT 1 (8) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-10 Vår beteckning 583/2004 SÖKANDE Eli Lilly Sweden AB Box 30037 104 25 Stockholm Företrädare: Karl-Johan Myren SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL som gäller för hela läkarutbildningen och som är tillämpliga också inom obstetrik & gynekologi
Core Curriculum Obstetrik och gynekologi ÖVERGRIPANDE MÅL som gäller för hela läkarutbildningen och som är tillämpliga också inom obstetrik & gynekologi Tillämpa ett terapeutiskt förhållningssätt och en
Läs mer17 Endometriosvård i Halland RS150341
17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för
Läs merEndometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises
Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder
Läs merXL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning
PRODUKTINFORMATION XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning Det är ett komplement till kalorisnål kost och anpassad träning som ser till att patientens egen insats gör större skillnad
Läs merScreening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr
Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merYttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-15 PVN16-0009-2 Ä R E N D E G Å N G M Ö T E S D A T U M Yttrande
Läs merForskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen?
Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen? Karin Källén Hur mår provrörsbarnen? Bakgrund: Hur mäter man hälsa genom att utnyttja register? Vad mäter man? Hur jämför man risker? Hur tolkar
Läs merInfluensa och graviditet
Influensa och graviditet sjukdom och vaccination Mödrahälsovårdsutbildning Mars 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Influensa är fr.a. ett fågelvirus 16 H och 9 N Influensa -epidemi Säsongs-influensa
Läs merYttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-14 LS-LED14-619-3 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott
Läs merSMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet
SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merPsykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid
Psykisk sjukdom i samband medgraviditet och spädbarnst Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Ulla Björklund Överläkare, mödrahälsovård och förlossningsvård Psykisk sjukdom
Läs merNya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det?
Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det? Helena Fadl, Överläkare, PhD, Kvinnokliniken Region Örebro Län, Örebro Universitet Graviditetesdiabetes bakgrund Grundläggande studien kom 1964 av
Läs merRisk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi
Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi Rebecka Kaplan Sturk Mödrahälsovårdsöverläkare Kvinnokliniken Södersjukhuset Roos N. et al BMJ 2013 1 Gastric bypass i Sverige År 2007-2011 genomfördes i
Läs merKronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer
Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer Karin Zetterström, KK, USÖ, Örebro Handledare Doc Solveig Lindeberg KK, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Läs merGraviditetsrelaterad ländryggsoch bäckensmärta
Graviditetsrelaterad ländryggsoch bäckensmärta Thomas Torstensson Leg sjukgymnast, Med Dr Thomas Torstensson RPT, PhD Dagens fokus Ländryggs- och bäckenbesvär under graviditet Differentialdiagnoser och
Läs merAvdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning
Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning Datum 2014-09-18 1 (7) Behovsanalys avseende endometriossjukdomen Vad är endometrios Endometrios definieras som växt av livmoderslemhinneliknande vävnad utanför
Läs merVälkommen till kursen
Välkommen till kursen Från förlossningsskada till prolaps bäckenbottendysfunktion genom livet Bäckenbottencentrum vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge i samarbete med SFOG Operation av prolaps
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merTÄT.NU FRÅN FORSKNING TILL IMPLEMENTERING AV APPAR VID INKONTINENS. Eva Samuelsson Professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
TÄT.NU FRÅN FORSKNING TILL IMPLEMENTERING AV APPAR VID INKONTINENS Eva Samuelsson Professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin MY DISCLOSURE None of the researchers within the econtinence
Läs merTvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Läs merÖppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting
Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merGynObstetrik. the33. Den normala förlossningen. Health Department
GynObstetrik Den normala förlossningen Health Department Innehållsförteckning 1 Den normala förlossningen.....2 Puerperium.......2 Door test..2 Infektionsscreening......2 Förlossnings fyra faser......2
Läs merFörlossning efter ett tidigare kejsarsnitt
Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt Marie Carlsson Fagerberg, överläkare, doktorand Karin Källén, reproduktionsepidemiolog, docent, Handledare Middelfart 1 november 2013 VÄXJÖ HALMSTAD KARLSKRONA
Läs merFysisk aktivitet och träning under och efter graviditet
Fysisk aktivitet och träning under och efter graviditet 9 dec 2015 Fördelar med fysisk aktivitet under graviditet Minskar risk för övervikt (graviditetsdiabetes, hypertoni, preklampsi Påverka insulinresistensen
Läs merNya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd
Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Dagens Medicin Livsstil och hälsa 8 oktober Birger Forsberg, Enhetschef Enheten för hälsoutveckling,
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merInduktion efter tidigare snitt
Induktion efter tidigare snitt Induktionsmetoder & risk för uterusruptur Maria Jonsson Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet Kvinnokliniken Akademiska sjukhuset Jävsdeklaration
Läs merPerspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.
Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum
Läs merFORSKNINGSPROGRAM. Syfte och mål
FORSKNINGSPROGRAM Syfte och mål Syftet för delstudien är att beskriva kvinnors upplevelser av förlossningsskador 8 veckor och 1 år efter förlossning där data inhämtas från Bristningsregistret. Områdesöversikt
Läs merFetmakirurgi och preventivmedel
Fetmakirurgi och preventivmedel Jan Brynhildsen Obstetrik & Gynekologi, Linköpings universitet Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Vilka råd ger vi och vad finns det egentligen för grund?
Läs merÖvervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län
och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.
Läs merNutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg
Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merPregnancy outcome in women who seek medical care for decreased fetal movements - a cohort study Gita Strindfors, MD, Sissel Saltvedt, MD, PhD
Pregnancy outcome in women who seek medical care for decreased fetal movements - a cohort study Gita Strindfors, MD, Sissel Saltvedt, MD, PhD Vad visar litteraturen? Ökad risk att uppleva MFR om Yngre
Läs merHÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA HÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING Lotta Selin Barnmorska, doktorand SFOG VECKAN 2017 STOCKHOLM Det
Läs merCarotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound
Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness
Läs merTrombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.
Dokumentnamn: Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum Utfärdande PE: Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Utfärdande enhet: Kvinnokliniken i Linköping Framtagen av: (Namn, titel,
Läs merHANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV
11.10.2010 HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV IDENTIFIERA & STÖDA-FLYGBLADET 2010 Lotta Lindroos Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Förlossningsrädsla... 1 2.1 Orsaker... 2 2.2. Identifiering av förlossningsrädda
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs merExtrem prematuritet. Obstetrisk handläggning
Extrem prematuritet Obstetrisk handläggning - en balansgång mellan fetal indikation och maternell risk SFOG Örebro 2016 Maria Jonsson Docent Förlossningsöverläkare Akademiska sjukhuset Uppsala Handläggning
Läs merProstatacancer och hälsorelaterad livskvalitet
Prostatacancer och hälsorelaterad livskvalitet Hälsorelaterad livskvalitet (HRQOL) Viktig aspekt vid val av behandling Ingen tydlig skillnad i livskvantitet mellan olika behandlingar för lokaliserad prostatacancer
Läs merDabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Läs merNLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter
NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara
Läs merSTUDIE AV UNGA VUXNA CANCER
unga canceröverlevare STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER Många unga canceröverlevare brottas med känslan av att inte vara attraktiva och de är i många fall också missnöjda med sin sexuella förmåga. Vi som arbetar
Läs merTät.nu (econtinence)econtinence project DISPOSITION E-HÄLSA/M-HÄLSA INTERNET, SMARTA MOBILER OCH HÄLSOAPPAR
Tät.nu (econtinence)econtinence project TÄT.NU OM APPAR OCH INTERNET VID INKONTINENS Syfte att utveckla, utvärdera, och implementera behandlingsprogram för urininkontinens via Internet, smartphone och
Läs merYttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar
HSN 2010-11-16 p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-12 HSN 1007-0738 Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan
Läs merFysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning
Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,
Läs merRegisterbaserade PROM-studier
Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,
Läs merProscar. 7.8.2015, version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Proscar 7.8.2015, version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Prostatan är en körtel som endast finns
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 7.3.2012 B7-0145/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om åtgärder
Läs merVems är förlossningen? Möte med kvinnor som önskar kejsarsnitt. Elsa Lena Ryding Karolinska Solna, Stockholm
Vems är förlossningen? Möte med kvinnor som önskar kejsarsnitt Elsa Lena Ryding Karolinska Solna, Stockholm Hur många gravida kvinnor i Sverige önskar kejsarsnitt? Enligt KUB 1999-2000 skulle 8,2% av 3283
Läs merRapport avseende operation av förlossningsbristning år 2014
Rapport avseende operation av förlossningsbristning år 2014 Återrapport från Gynop-registret Författare: Eva Uustal, registeransvarig bristningsregistret, Universitetssjukhuset Linköping REGISTRET UNDERSTÄLLT
Läs merKateter - inget nytt påfund! Vårdrelaterad urinvägsinfektion, VUVI. Olika typer av kateterrelaterade skador. Ännu värre..
Kateter - inget nytt påfund! Urinblåsan viktigare än du tror! John of Gaddesden (1300-1367) - konsekvenser av kateterinläggning och överfylld urinblåsa Eva Joelsson-Alm Intensivvårdssjuksköterska, Med.
Läs merKejsarsnitt på icke medicinsk indikation
Kejsarsnitt på icke medicinsk indikation Berörda enheter MVC kusten, SMVC och förlossningsavdelningen Sunderby sjukhus. Syfte Enhetlig rutin. Förklaring Ca 8 % av svenska kvinnor önskar planerad kejsarsnittsförlossning
Läs merMOTIONSSVAR SID 1(4) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-03-11 LS-LED14-619-6 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D A
Läs merYttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (5) 2012-05-22 p 9 Handläggare: Maria State Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd
Läs mer! " # &'( )*++, -. -(/0' (..( 1,(0- ( 11, 22
! " # $% &'( )*++, -. -(/0' (..( 1,(0- ( 11, 22 Akademisk avhandling för medicine doktorsexamen i allmänmedicin framlagd vid Uppsala universitet 2002. Abstract Hägglund, D. 2002. Att leva med urinläckage.
Läs merDemenssjukdomar och ärftlighet
Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för
Läs merÅrsrapport Bristningsregistret 2016
Årsrapport Bristningsregistret 2016 Eva Uustal Statistiker Gabriel Granåsen Bristningsregistret är inne på sitt tredje år. Kunskapen ökar om hur det går för kvinnor efter förlossningsbristningar. Trettiosex
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merGör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?
Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring,
Läs mer