Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning
|
|
- Birgit Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning Datum (7) Behovsanalys avseende endometriossjukdomen Vad är endometrios Endometrios definieras som växt av livmoderslemhinneliknande vävnad utanför livmoderhålan. Detta ger upphov till inflammation som i sin tur förorsakar fibrosbildning och smärta. Orsaken till endometrios är inte klarlagd, men bakåtriktad menstruation där mensblod går via äggledarna in i bukhålan kombinerat med ett immunförsvar som inte förmår att ta hand om levande endometriefragment anses vara en av flera sannolika mekanismer. Endometrios kan uppstå i princip var som helst i kroppen, t ex i bukvägg, navel, ljumskar och lungsäckar även om detta är mycket ovanligt. Sjukdomen uppträder ofta i skov men betraktas som kronisk då den inte kan botas. Endometrios delas in i tre olika varianter med olika utbredning och symtom: Ytlig endometrios Ytlig endometrios som fäster på äggstockarna, bukhinnan, tarmarna och närbelägna organ. Framför allt unga kvinnor drabbas ofta av en aggressiv inflammation med svår smärta som följd. Djup endometrios (DIE) Djup endometrios (DIE) som är lokaliserad djupare i vävnaderna. Dessa förändringar kan producera eget östrogen och är relativt okänslig för hormonell påverkan. Denna variant kan fortsätta tillväxa efter klimakteriet. Adenomyos Adenomyos orsakas av endometrieceller i livmoderns muskellager där blödningar orsakar smärtor och ökande blödningsavvikelser. Postadress: Kristianstad Telefon (växel): Fax: Internet: skane.se Organisationsnummer:
2 2 (7) Symptom Smärta är vanligast och som regel det mest påtagliga problemet. Smärtorna kan yttra sig på olika sätt såsom uttalad mensvärk, samlagssmärta, smärtor vid tarmtömning, kronisk buksmärta, besvär och smärtor från urinblåsan. Infertilitet är ett annat vanligt förekommande symptom som innebär att kvinnor med endometrios har ett större behov av konstgjord befruktning än normalpopulationen Flera studier visar att de flesta kvinnor med endometrios utvecklar symtom redan under tonåren, inom något eller några år efter första mens. I en studie på 4000 patienter, diagnostiserade med endometrios, fann man att 70 procent hade debutsymptom före 20 års ålder och 38 procent redan före 15 års ålder. Besvären missförstås ofta av skolsköterskor, ungdomsmottagningar, allmänläkare, gynekologer och annan vårdpersonal. Det tar därför uppskattningsvis upp till åtta år innan kvinnor med endometrios får sin diagnos fastställd efter det att de själva börjat inse att deras smärta inte är normal. Patienterna går många gånger onödigt länge med besvär som skulle kunna reduceras eller elimineras. De löper också en onödig risk för att sjukdomen utvecklas i en ogynnsam riktning och att den framtida fertiliteten äventyras. Diagnos och behandling Det är viktigt att misstanke väcks tidigt när sjukvården möter en kvinna som presenterar symtom som kan vara förenliga med endometrios. Undersökningsfynd i samband med gynekologisk bedömning kompletterat med ultraljud och eller MR kan stärka eller försvaga misstanken om endometrios. En sannolikhetsdiagnos kan sedan i de flesta fall ligga till grund för behandlingsförsök med smärtstillande och hormoner. Den vanligast förekommande diagnosen, ospecificerad endometrios, grundas på dessa omständigheter. Diagnosen kan vid svårare tillstånd oftast fastställas genom laparoskopi, där typiska förändringar ses, eller att vävnadsprov visar endometrios. Undersökningen är dock inte hundraprocentig, vilket innebär att patienten kan ha endometrios trots avsaknad av objektiva belägg för diagnosen. Vid svårare tillstånd, som ibland kan vara invalidiserande, kan de bli aktuellt med operativt ingrepp. Då det i dessa fall handlar om avancerad kirurgi till ett mindre antal patienter krävs ofta medverkan från olika kirurgiska specialiteter samtidigt. Handläggning De flesta endometriospatienter kan efter fastställd diagnos skötas av gynekologer utan specialkunskap. Kvinnor med svår endometrios och de som inte blir hjälpta av hormonell standardbehandling bör skötas av gynekolog med specialkunskap om endometrios och för övrigt handläggas av ett multidisciplinärt team.
3 3 (7) Endometrioscentra I Danmark finns två endometrioscentra där man koncentrerat den operativa verksamheten. I Tyskland har man graderat omhändertagandet av endometriospatienter i tre nivåer där nivå III har ansvaret för kvinnor med avancerad endometrios. Det finns idag så kallade team på flera ställen i Sverige. Då inte alla discipliner finns på alla sjukhus i Sverige, har tanken på endometrioscentrum omarbetats till endometriosteam som samarbetar med andra discipliner inom vården på respektive ort. Endometriosteamen kan konsultera och/eller remittera till ett endometrioscentra vid behov. Det finns redan endometriosteam i Sundsvall och Umeå och fler håller nu på att sättas upp på olika orter i Sverige. I Sverige finns idag två specialkliniker som uppfyller kriterierna för att benämnas som endometrioscentra där omhändertagande sker av kvinnor med svåra och ovanliga former av endometrios. - Nationellt endometrioscentrum på kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala. Mottagningen tar emot patienter från hela landet. - Endometrioscentrum på kvinnokliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Förekomst av endometrios Kunskapen om förekomsten av endometrios i befolkningen (prevalensen) har släpat efter andra sjukdomar på grund av metodologiska problem i samband med val av definitioner och diagnostisk kontroll. Skattningarna av sjukdomen har varierat stort vid olika internationella studier. Dock har en bättre bild av sjukdomen vuxit fram under de senaste decennierna. En rad olika personliga riskfaktorer för endometrios har under senare tid också beskrivits i litteraturen. Nyinsjuknandet (incidensen) per 1000 kvinnor i åldern år har i en utländsk studie baserad på sluten vård funnit endometrios som förstahandsdiagnos hos 1,3 per 1000 kvinnor i åldern Översatt till Skånska förhållanden utifrån 2013 års befolkningssammansättning så skulle detta motsvara att cirka 300 kvinnor borde få diagnosen endometrios varje år. Endometrios anses idag vara den tredje vanligaste gynekologiska sjukdomen och ungefär var 10:e kvinna i fertil ålder bedöms ha endometrios i någon form. De allra flesta är lindrigt drabbade men uppskattningsvis 20 % är i behov av medicinsk eller kirurgisk behandling. Uppskattningsvis kvinnor i Skåne är med nuvarande befolkningsunderlag och detta beräkningssätt i behov av någon form av sjukvårdsinsatser.
4 4 (7) Hälsoekonomi Många studier visar på att endometrios har en kraftig negativ inverkan på livskvaliteten. Internationella studier finns, som skattar de samhällsekonomiska kostnaderna för denna sjukdom till att vara betydande och i paritet med andra stora sjukdomsgrupper i motsvarande populationer. En stor del av dessa kostnader beräknas bero på produktionsbortfall till följd av sjukdomen, men även sjukhuskostnaderna är betydande. En svensk studie pekar på att kvinnor med denna diagnos i genomsnitt har 38 sjukdagar per år jämfört med 9 dagar i den övriga befolkningen. I en flernationell studie på kvinnor som diagnosticerades med endometrios år 2008, skattades den totala kostnaden av endometrios per drabbad kvinna till SEK. Om man skulle avgränsa sig till hälso- och sjukvårdskostnaderna, så är den genomsnittliga kostnaden av endometrios och endometrios associerade diagnoser SEK per år, jämförbart med diabetes SEK och reumatism SEK. Emellertid så finns det metodologiska svårigheter med de gjorda studierna, både vad gäller skattning av kostnaderna samt vad gäller prevalensen (2 till 10 procent) av endometrios i den kvinnliga befolkningen. Följden blir att, utöver att bedöma kostnaderna som avsevärda, så präglas en skattning av de samhällsekonomiska kostnaderna av en hög grad av osäkerhet. Väntetider Väntetiderna för endometriospatienter i Skåne till läkarbesök och operation bedöms ligga inom ramen för vårdgarantins bestämmelser. Uppgifter finns som talar för en medelväntetid motsvarande ca 55 dagar till ett läkarbesök. Metod och faktaunderlag för behovsanalysen För att kunna bedöma hur prevalensen i Skåne ser ut i faktiska tal och jämföra denna med allmänt vedertagen uppfattning har en studie gjorts med stöd av diagnosregistrering i s Vård Databas (RSVD). Enligt samstämmig expertis är diagnosen endometrios svår att ställa då det finns ett antal differentialdiagnoser att välja på. Det finns också en utbredd kunskapsbrist hos den vårdpersonal som möter dessa patienter men även hos kvinnorna själv och deras anhöriga. Den allmänna uppfattningen bland ledande experter på endometrios är att det tar upp till åtta år innan majoriteten av dessa kvinnor har fått rätt diagnos. Med experternas antagande som utgångspunkt har diagnosregistreringen i RSVD studerats för att identifiera antalet unika individer som någon gång under de senaste åtta åren erhållit någon av nedanstående endometriosdiagnoser.
5 5 (7) Alla fysiska läkarbesök och slutenvårdstillfällen mellan åren har studerats. Urvalskriterierna har varit samtliga i Skåne mantalsskrivna unika kvinnor i alla åldersgrupper. Som komplement till data i RSVD och för att studien ska vara heltäckande har även antalet diagnoser i den privata vården studerats och skattats. Varje unik kvinna har endast räknats en gång oavsett hur många vårdkontakter man haft under de åtta åren. Diagnoser I diagnos- och konsumtionsstudien har följande diagnoser legat till grund för behovsanalysen. ICD-kod N , N97.8D, N99.4. Dessa koder avser både öppen (läkarbesök) och sluten vård (utskrivningstillfällen). N800 Endometrios i uterus N801 Endometrios i ovarium N802 Endometrios i äggledare N803 Endometrios i bäckenets peritoneum N804 Endometrios i septum rectovaginale och i vagina N805 Endometrios i tarm N806 Endometrios i ärrvävnad i huden N808 Endometrios med annan specificerad eller multipel lokalisation N809 Endometrios, ospecificerad N994 Peritonealadherenser i bäckenet efter kirurgiska och medicinska ingrepp N978D Kvinnlig infertilitet; i samband med endometrios Privat driven vård med offentlig finansiering Inom den privata primärvården är bortfallet av diagnosregistrering i RSVD betydande varför det här finns ett mörkertal. Detta faktum får dock inget genomslag i studien då primärvårdens uppgift i första hand är att identifiera misstänkta fall av endometrios och remittera dessa till specialist där diagnosen i de flesta fall fastställs och registreras för första gången. Inom den privata vården finns idag också upphandlad privat gynekologi med vårdavtal samt privata enskilda gynekologer som arbetar enligt nationell taxa. I detta fall finns ingen diagnosregistrering tillgänglig i RSVD. Detta bortfall skulle däremot kunna ge ett missvisande resultat i form av en underskattning av antalet diagnostiserade endometriospatienter i Skåne. Av detta skäl har kontakt tagits med fem ansedda företrädare för den privat drivna gynekologin med frågeställningen om aktuell förekomst av antalet endometriospatienter. Deras uppgifter om antalet unika patienter med diagnosen endometrios under 2013, som inte bedömts ha haft kontakt med den offentliga vården under de senaste åtta åren, har sedan legat till grund för en skattning avseende all privat gynekologi i Skåne. Vård i andra landsting Den vård som endometriospatienter erhållit i andra landsting finns inte diagnossatt i RSVD och går därför inte att studera. Enligt en skåneintern skattning är antalet kvinnor som erhåller utomlänsvård cirka 5-10 per år. Hur många av dessa som även har en vårdkontakt i Skåne kan inte anges men troligast är att merparten har det.
6 6 (7) Resultat Offentligt driven vård Mellan åren har totalt kvinnor fått en endometriosdiagnos i samband med en fysisk sjukvårdskontakt i öppen eller sluten vård. Privat driven vård med offentlig finansiering Fem privat verksamma gynekologer har gjort en journalgenomgång och funnit att man har vardera cirka 20 patienter som behandlades för endometrios under Man uppskattar att cirka en tredjedel av dessa kvinnor har haft kontakt även med den offentliga vården genom att till exempel ha genomgått en laparoskopi. Då det finns 30 privat verksamma gynekologer innebär detta att med samma patientmix finns det uppskat-tningsvis cirka 600 kvinnor med endometrios i den privata vården. Bedömningen är att cirka en tredjedel av dessa faller bort då det även finns en diagnosregistrering i RSVD. Slutresultatet blir att cirka 400 kvinnor med endometriosdiagnos erhåller sin behandling enbart hos privat verksamma gynekologer varför dessa skall ingå i bedömningsunderlaget. Vård i andra landsting Enligt en skåneintern skattning är antalet kvinnor som erhåller utomlänsvård cirka 10 per år, det vill säga cirka 80 under en åtta års period. Merparten av dessa patienter bedöms ha fått sin endometriosdiagnos fastställd i Skåne innan de själva sökt eller remitterats till andra landsting. Dessa patienter skall därför inte räknas in i underlaget. Uppskattad prevalens i Skåne Det slutliga resultatet av den genomförda studien indikerar att det finns totalt cirka kvinnor i Skåne med fastställd endometriosdiagnos. Analys Resultatet av den genomförda diagnos- och konsumtionsstudien har påvisat en avvikelse mellan förväntad och faktisk prevalens av endometriosfall i Skåne. Avvikelsen uppgår till 28 procent, det vill säga kvinnor, och resultatet antyder att det finns en klar underdiagnostisering av antalet endometriosfall i Skåne. Eftersom det finns internationellt skiftande studieresultat avseende vad som är den behandlingskrävande prevalensen, skall resultatet av denna studie tolkas med försiktighet. Precis som vid andra genomförda prevalensstudier finns en rad olika metodologiska utmaningar, så även i denna studie. Avvikelsen från det förväntade utfallet är dock så stor att den bedöms kunna ligga till grund för den presenterade slutsatsen. Den årliga vårdkonsumtionen inom angivna endometriosdiagnoser bedöms också vara låg i förhållande till såväl den faktiska som den förväntade prevalensen.
7 7 (7) Slutsats Behovsanalysen indikerar att det finns ett tydligt gap mellan det antal skånska kvinnor som borde ha fått en endometriosdiagnos och det antal som de facto har fått det. Förklaringen till detta behovsgap bör i första hand sökas i den kunskapsbrist som finns hos samtliga inblandade vårdaktörer från skolsköterskor upp till specialister inom gynekologi. Det finns också en kunskapsbrist hos de drabbade kvinnorna själva och deras anhöriga. En bidragande orsak till behovsgapet är sannolikt också hur vården kring dessa patienter har organiserats och avsaknaden av nationella och regionala medicinska riktlinjer och vårdprogram. Faktagranskning Denna behovsanalys har faktagranskats av svensk medicinsk expertis inom gynekologi och obstetrik med särskild sakkunskap om endometrios. Faktamaterialet som avser hälsoekonomi har samlats in och bedömts av en forskningsmeriterad hälsoekonom.
17 Endometriosvård i Halland RS150341
17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för
Läs merYttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-15 PVN16-0009-2 Ä R E N D E G Å N G M Ö T E S D A T U M Yttrande
Läs merYttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-14 LS-LED14-619-3 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott
Läs merEndometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson
Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, och Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Kristianstad, SFOG-veckan, 27/8, 2012 Fakta om fienden: Hur vanligt
Läs merMOTIONSSVAR SID 1(4) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-03-11 LS-LED14-619-6 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D A
Läs merSvar på skrivelse från (MP), (V) och (S) om den utlovade utvärderingen av endometrioscentrum i Huddinge
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-22 1 (3) HSN 1509-1114 Handläggare: Claes Lennmarken Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 29 Svar på skrivelse från (MP), (V) och (S) om
Läs merYttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2013:30 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios
FÖRSLAG 2014:99 LS 1312-1543 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2013:30 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios Stockholms läns landsting PROTOKOLL 12/2014
Läs merEndometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises
Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder
Läs merRegelbok för specialiserad gynekologisk vård
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård
Läs merHar Endometrios fick vänta 20 år på diagnos
Page 1 of 6 Har Endometrios fick vänta 20 år på diagnos 1 Medicin & hälsa När Laila var 12 år gammal och kom i puberteten, började mardrömmen. Hon drabbades hårt av kvinnosjukdomen endometrios. Idag är
Läs merSvår mensvärk kan vara symtom på endometrios. Information för dig som arbetar i vården
Svår mensvärk kan vara symtom på endometrios Information för dig som arbetar i vården Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och
Läs merEndometrios. Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden
Endometrios Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden Endometrium utanför uterus. Lokalisation; främst i lilla bäckenet nära uterus
Läs merBilaga 2. Endometrios. Underlag till Förstudie om behov av kunskapsstöd för kroniska sjukdomar
Bilaga 2. Endometrios Underlag till Förstudie om behov av kunskapsstöd för kroniska sjukdomar Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merSkriftlig omtentamen i obstetrik och gynekologi, torsdagen den 26 maj, 2011 kl 08.30-13.00
LUNDS UNIVERSITET Obstetrik och gynekologi, Lund Grundkursen inom läkarutbildningen, termin 10 Skriftlig omtentamen i obstetrik och gynekologi, torsdagen den 26 maj, 2011 kl 08.30-13.00 Kod:. Fråga 1 Max
Läs merInformation till nära och kära
Information till nära och kära Vad är endometrios egentligen? Endometrios är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar ca 10 % av alla personer födda med livmoder. Endometrios innebär att celler som
Läs merwww.endometriosforeningen.se
www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merOrganisation av MS-vården
Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merHandlingsplan för gynekologi och urologi
1 Hälso- och sjukvårdavdelningen Referens Datum Diarienummer Daniel Holmdahl 2007-03-06 RSK 549-2006 Handlingsplan för gynekologi och urologi Bakgrund Tillgängligheten till delar av den gynekologiska och
Läs merKommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007
Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell
Läs merSvar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs
HSN 2009-03-17 p 24 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Weber Persson Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs Ärendet Mariana
Läs mers êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=
s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera
Läs merFamiljära thorakala aortasjukdomar
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Familjära thorakala aortasjukdomar Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FTAAD
Läs merFakta om spridd bröstcancer
Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika
Läs merDocent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08
Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?
Läs merBehandling av prostatacancer
Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas
Läs merInformation om hidradenitis suppurativa (HS)
Information om hidradenitis suppurativa (HS) Denna informationsbroschyr delas ut till dig som fått diagnosen hidradenitis suppurativa (HS). Broschyren är framtagen av biopharmaföretaget AbbVie tillsammans
Läs mer1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Läs merVerksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde
Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare
Läs merCentrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik (CKG)
Läs merFolkhälsa. Maria Danielsson
Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är
Läs merNivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015
1 (8) Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 Uppdraget Vårdprocessgrupperna för urologiska och gynekologiska tumörsjukdomar och specialitetsråden för urologi
Läs merHudkliniken/STI Dalarna 2011-10-07
Uppdrag gällande framtidsplan Verksamhetsområdet dermatologi och venereologi, omfattar hud- och STImottagning samt två hudvårdplatser på avd 12 reumatologkliniken. De olika enheterna inom verksamhetsområdet
Läs merSlutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
Läs merNationella riktlinjer endometrios, remissversion beskrivning av GAP och konsekvensanalys Region Jämtland Härjedalen
Nationella riktlinjer endometrios, remissversion beskrivning av GAP och konsekvensanalys Region Jämtland Härjedalen Eva Spetz, Eva-Karin Sjömäling med flera Rapport 2(6) Innehållsförteckning 1 Inledning
Läs merInformation för dig i klimakteriet
kvinnokliniken Information för dig i klimakteriet Innehåll Vad är klimakteriet?... 3 Menstruationen blir oregelbunden... 3 Menopaus... 3 Symtom... 4 Benskörhet... 4 Inför klimakteriebehandling... 5 Klimakteriebehandling...
Läs merTäckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i
Täckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i Nationsdata avseende gynekologisk kirurgi utförd på benign indikation omfattande GynOp och
Läs mer6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997
6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997 I en SBU-rapport från 1990 Gastroskopi vid utredning av ont i magen redovisas en enkät som avser användning av EDG-skopi esofagogastroduodenoskopi
Läs merTufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11
10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna
Läs merGOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården
GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje
Läs merLjumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12
Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid endometrios
Politisk viljeinriktning för vård vid endometrios Bakgrund Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som innebär att livmoderslemhinna växer utanför livmodern där vävnaden blir inflammerad Upp till
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merSå vill vi utveckla närsjukvården
Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-07 Så vill vi utveckla närsjukvården Mark - Svenljunga 2 (8) Innehållsförteckning Närsjukvård Mark - Svenljunga... 3 Vad vill Socialdemokraterna?... 3 Lokala
Läs merMin bok om EDS. Kapitel 11 Gynekologi, graviditet och förlossning. Inledning. Min bok om EDS, kapitel 11 Reviderat 2011-10-28
Min bok om EDS Min bok om EDS, kapitel 11 Reviderat 2011-10-28 Författarna & EDS Riksförbund, 2011-2015 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons BY NC ND
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merrosacea Information om ett vuxet problem
rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 11 december 2014 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Tyresö kommun 135 81 Tyresö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 14 januari
Läs merNordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling
Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling Kliniken som kapar vårdköer. Och räddar liv. Bakom varje sjukdomsprognos finns en själ. En människa med drömmar och visioner. Vi som arbetar vid
Läs merSjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning
Läs merMetodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden
Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och
Läs merOm du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen
Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen Besök vår hemsida för mer information: www.patientforsakring.se Om du skadas i vården... Om du drabbas
Läs merFÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden
FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047 Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av hörselscreening hos nyfödda på Gotland - bilaga 2005-12-16 skrivelse från Läkare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken,
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merCancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning
Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs merFallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland
Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland Sammanställning av vårdcentralernas arbete med fallprevention utifrån en enkätundersökning 2008 LINKÖPING JANUARI 2009 JENNY MALMSJÖ - 1 - För
Läs merHypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14
Hypotyreos typ 2 finns det? var titeln på endokrinolog Ove Törrings föredrag den 2 december 2010 under Medicinska Riksstämman i Göteborg, som drog fullt hus i en av symposiesalarna på Svenska Mässan. Här
Läs merLäkarförbundets förslag för en god äldrevård:
Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka
Läs merDabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Läs merVECKAN 2015. Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa.
VECKAN 2015 Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa. Det är typ som att säga att du har inte nått hjärta. Kvinnlighet och vårdmöten i kvinnors berättelser om MRKH. Lisa Guntram PhD Tema
Läs merAbortverksamheten till och med graviditetsvecka 12
Abortverksamheten till och med graviditetsvecka 12 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys
Läs merFakta äggstockscancer
Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket
Läs merPolitisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merRegeringens proposition 1997/98:110
Regeringens proposition 1997/98:110 Frysförvaring av befruktade ägg Prop. 1997/98:110 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen Stockholm den 5 mars 1998 (Socialdepartementet) Propositionens
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merBakgrundsfakta kring prostatacancer Statistik, behandling och diagnos
Bakgrundsfakta kring prostatacancer Statistik, behandling och diagnos Kastrering - patientens val? Presseminarium den 17 juni 2005 Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige AB Detta pressmaterial och
Läs merGenetisk testning av medicinska skäl
Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska
Läs merSpeciellt korta & klara nyheter från landstinget
!!! Speciellt Korta & klara nyheter från Nr 3 April 2010 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det nya numret av Speciellt kan du läsa om: Remissfri bröstmottagning Bättre cancervård i länet
Läs merBilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område
Sektion: Tillgång till sjukvård Fråga: Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27460 63% 69% 66% 66% Nej 14138 37% 31% 34% 34% Minns ej/vill ej svara 212 1%
Läs merDu kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller
Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Vårdgarantin I Sverige finns en nationell vårdgaranti. Den innebär att patienten ska erbjudas tid för besök och behandling inom de tidsgränser som anges
Läs merMänniskor med funktionshinder i Västra Götaland
Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas
Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merMotion 2013:30 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-12-03 LS 1312-1543 Landstingsstyrelsen Motion 2013:30 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios Föredragande
Läs merJanssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB
Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013 Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop Janssen-Cilag AB Förord Ett nytt år innebär nya möjligheter. I slutet av förra året träffade Janssen en överenskommelse
Läs merResultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991
Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991 Rapport från Kvalitetsutskottet (KU) inom Svensk Förening för Hematologi (SFH) 2009-09-16 Ledamöter
Läs merPatientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen
Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer Familjeutredning Södra sjukvårdsregionen Ord Anlag Ordlista Förklaring Se under gen BRCA1 Bröstcancergen 1 BRCA2 Bröstcancergen 2 DNA Gen
Läs merHandlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merBilaga till rapport. Bilaga 1 Kompletterande material till Kapitel 2 "Bakgrund" 1 (6)
Bilaga till rapport Endometrios diagnostik, behandling och bemötande / Endometriosis diagnosis, treatment and patients experiences, rapport 277 (2018) 1 (6) Bilaga 1 Kompletterande material till Kapitel
Läs merHJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS
HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...
Läs merPatientinformation rörande: Grå starr
Specialitet: Godkänt datum: Patientinformation rörande: Grå starr Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning
Läs merÅrsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen
Årsrapport Köpt vård 2015 Version: 1.0 Beslutsinstans: Regionstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTVECKLING AV KÖPT VÅRD TOTALT... 3 1.1 Primärvård utanför Jämtland Härjedalen... 3 1.2 Länssjukhusvård utanför
Läs merEnkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Roger Olsson, Överläkare
Läs merHOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13
1 HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts dom den 12 november 2009 i mål nr T 290-06 och T 1893-06, se bilaga A KLAGANDE
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom
Läs merNivåstrukturering av gynekologisk och urologisk cancer
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-10-17 LS-LED15-1307-1 Ä R E N D E G Å
Läs merKnäledsartros. Vad händer i kroppen?
Vad händer i kroppen? Ledbrosk minskar och försvinner Kroppens leder är till för att öka rörligheten. I alla leder möts minst två ben. De delar av benen som möts i en led är klädda med brosk, som är ett
Läs merKampen mellan Änglarna & Draken. ~Att leva med Endometrios~ Ann-Sofi Björklund
Kampen mellan Änglarna & Draken ~Att leva med Endometrios~ Ann-Sofi Björklund Kampen mellan Änglarna & Draken ~Att leva med Endometrios ~ Copyright 2012, Ann-Sofi Björklund Ansvarig utgivare: Ann-Sofi
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 18/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete (MEBA) validitet av en screeningmetod anspassad för företagshälsovården Dirk Jonker ab Ewa Gustafsson
Läs merBehandling och förebyggande av influensa
Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling
Läs merSfinkterskada hos obstetriska patienter
Sfinkterskada hos obstetriska patienter Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs mer