Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen
|
|
- Elsa Andreasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer Familjeutredning Södra sjukvårdsregionen
2 Ord Anlag Ordlista Förklaring Se under gen BRCA1 Bröstcancergen 1 BRCA2 Bröstcancergen 2 DNA Gen Genetisk testning Laparoskopisk kirurgi Lynch syndrom Mammografi Mastektomi MR Mutation Mutationsanalys Mutationsbärare Ooforektomi Onkologi Palpation Salpingo-ooforektomi Deoxyribonukleinsyra - arvsmassa En del av DNA, som motsvarar ett protein Se mutationsanalys Titthålskirurgi Multitumörsyndrom med ökad risk att insjukna i framför allt tjocktarmscancer och livmoderkroppscancer men även vissa andra cancerformer, däribland äggstockscancer Röntgenundersökning av bröstkörteln Operation där man tar bort bröstet Magnetkameraundersökning Förändring i en gen, som kan leda till sjukdom Laboratorieanalys för att påvisa en mutation Individ som i alla kroppens celler bär på en mutation Operation där man tar bort äggstockarna Läran om tumörsjukdomar Undersökning där läkaren med händerna känner efter förändringar Operation där äggledare och äggstockar tas bort Denna information har utarbetats vid Klinisk genetik, Labmedicin, Region Skåne. Materialet har sammanställts av Louise Egeblad. Ansvariga för innehållet är Ulf Kristoffersson, Niklas Loman, Susanne Malander, Martin Nilsson och Maria Soller. Omslagsbild: Anders Tukler 2015 Lund
3 Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer Denna broschyr riktar sig till dig som har misstänkt eller konstaterad ärftlig bröst- och äggstockscancer i familjen och ger information om utredning och kontroller, samt möjliga förebyggande åtgärder. Karaktäristiska drag hos ärftlig bröst- och äggstockscancer Ungefär 1 på 10 kvinnor insjuknar i bröstcancer under livets gång. Motsvarande risk att insjukna i äggstockscancer är 1 på 100. I familjer med ärftlig bröst- och äggstockscancer (begreppet innefattar även äggledar- och primär bukhinnecancer) finns ofta flera släktingar som haft dessa cancerformer, inte sällan med insjuknande före 50 års ålder. Sannolikheten för att en tumör har ärftlig orsak är högre ju lägre ålder den uppträder vid. Det är framför allt två gener, BRCA1 och BRCA2, men även ett antal mer sällsynta genförändringar som har kopplats till en stark ärftlig benägenhet för sjukdomarna. Unga individer kan dock sällsynt få bröst- eller äggstockscancer av en slump utan att det finns en ärftlig orsak. Att tumörer uppstår i båda brösten eller på flera ställen i bröstet kan vara tecken på ärftlig bröstcancer. Man ärver inte en allmänt ökad risk att få cancer. Risken begränsas till vissa tumörformer, som kopplas samman genom ärftligheten, vilka också vanligen är de tumörtyper som tidigare förekommit i familjen. Exempel på ett släktträd från en familj med ärftlig bröst- och äggstockscancer finns i Figur 1. BRCA1- och BRCA2-generna Vårt arvsanlag finns lagrat i DNA som finns i alla celler. Våra gener finns i dubbel uppsättning, en som vi ärvt från vår mor och en som vi ärvt från vår far. Alla individer, oavsett om de har cancer eller ej, har två kopior av BRCA1- genen och två kopior av BRCA2-genen. BRCA1 och BRCA2 är så kallade DNA-reparationsgener som hjälper till att reparera arvsmassan om den skadas under livets gång, vilket slumpvis kan hända med alla gener. Om man ärver en mutation i den ena kopian av genen fungerar dock den andra kopian. Om också den skadas kan en tumörcell uppstå. Trots att den ärftliga mutationen finns 3
4 I Bengt Maria (36 och 63 år) II Stefan Rosmarie (39 år) Anna III Mattias Matilda Klara Sara Susanne Sebastian Figur 1. Släktträd med ärftlig bröst och äggstockscancer Generation I. Maria var gift med Bengt. Båda är avlidna, vilket markeras med ett diagonalt streck. Maria insjuknade i bröstcancer (rosa färg) vid 36 års ålder och äggstockscancer (grön färg) vid 63 års ålder. Tillsammans fick de barnen Stefan, Rosmarie och Anna. Generation II. Rosmarie fick bröstcancer vid 39 års ålder och sökte då genetisk vägledning, Eftersom ärftlighet misstänktes utfördes mutationsanalys som påvisade en BRCA1-mutation. Stefan och Anna erbjöds och accepterade genetisk testning för att avgöra om de också bar denna förändring. Stefan visade sig bära BRCA1-mutationen liksom Rosmarie (mutationsbärare - tonade rutor), medan Anna inte var bärare av denna. Generation III. Av kusinerna i denna generation har Matilda genomgått genetisk testning och visats sig bära BRCA1-mutationen, liksom hennes far Stefan. Hon har därmed ökad risk för bröst- och äggstockscancer. Hon kontrolleras regelbundet och är frisk. Mattias har också genomgått genetisk testning, men är inte bärare av det förändrade anlaget. Klara har valt att vänta med genetisk undersökning. Eftersom hon har 50% risk att bära det förändrade anlaget kontrolleras hon precis som Matilda. Annas barn kan inte bära den genetiska förändringen eftersom den inte fanns hos deras mor. Sara och Susanne behöver därmed inte testa sig. 4
5 Orsaker till bröstcancer Sporadiska tumörer Misstänkt ärftlig bröstcancer BRCA1 BRCA2 Ärftlig bröstcancer med oklar orsak Orsaker till äggstockscancer Sporadiska tumörer Misstänkt ärftlig äggstockscancer BRCA1 BRCA2 Lynch syndrom Ärftlig äggstockscancer med oklar orsak Figur 2. Orsaker till bröst- och äggstockscancer Bröst- och äggstockscancer kan uppstå som sporadiska tumörer, eller uppstå p.g.a. en bakomliggande ärftlig sjukdomsframkallande orsak. I diagrammet visas andelarna av bröstcancer och äggstockscancer som beräknas uppkomma p.g.a. sporadiska tumörer och vid misstänkt ärftlig cancer. Ärftlig bröst- och äggstockscancer kan uppkomma p.g.a. mutationer i bröstcancergen 1 (BRCA1) och bröstcancergen 2 (BRCA2) samt av okänd anledning (familjär ärftlig bröstcancer). Vid äggstockscancer finns dessutom förändringar i en grupp av reparationsgener kallad Lynch syndrom. i alla kroppens celler och hos både män och kvinnor uppkommer tumörerna av okänd orsak framför allt i bröst och äggstockar. Mutationer i BRCA-generna är i dag den mest kända orsaken till ärftlig bröst- och äggstockscancer. Figur 2 visar fördelningen i Sverige av sporadiska tumörer i bröst och äggstockar och andelen som har en bakomliggande ärftlig orsak. Om en person har en förälder med en BRCA-mutation, har han eller hon ärvt antingen den muterade eller friska kopian av genen. Därmed är risken att ärva en förändrad BRCA-gen 50 procent. Om man inte ärvt BRCAmutationen har man ingen ökad risk att få bröst- eller äggstockscancer. 5
6 Utredningsgång vid misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer Steg 1a: Genomgång av släkthistorien Besöket vid den onkogenetiska mottagningen innefattar information om ärftlig cancer och följer utredningsgenomgången i Figur 3. Den familjemedlem som sökt eller remitterats för vägledning lämnar uppgifter om tumörsjukdom i släkten, vilka ligger till grund för ett släktträd där de individer som utvecklat tumörsjukdom markeras, som i Figur 1. Dessutom kontrolleras uppgifterna, efter tillstånd från anhöriga, i Cancerregistret eller i patientjournaler. Om det finns misstanke om ärftlig bröst- och äggstockscancer erbjuds familjen att gå vidare till nästa steg i utredningen, mutationsanalys. Steg 1b: Utredning i behandlingssyfte I vissa situationer kan behandlande läkare vid konstaterad bröst- eller äggstockscancer, oavsett familjehistoria, vilja göra undersökningen för att välja rätt behandling eller operationsmetod. Vid dessa tillfällen görs utredningen direkt enligt steg 2. Steg 2: Mutationsanalys En mutation i någon av BRCA-generna finns i kroppens alla celler. Man kan därför använda DNA från ett vanligt blodprov för mutationsanalysen. Den genetiska analysen brukar utföras på den nu levande familjemedlem som fått bröst- eller äggstockscancer vid lägst ålder. Analysen omfattar de två generna BRCA1 och BRCA2 och även andra gener som är kopplade till en ökad risk för bröstcancer. Laboratoriearbetet är omfattande och kan ta flera månader. Om släktingar är avlidna kan man leta efter de vanligast förekommande mutationerna i vävnad som kan finnas sparad i vävnadsarkiv. Om analysen påvisar en mutation bekräftas diagnosen ärftlig bröst- och äggstockscancer och familjemedlemmar erbjuds att gå vidare till steg 3, genetisk testning. Om analysen inte påvisar någon mutation kan detta ha flera orsaker. Ansamlingen av tumörer i familjen kan bero på slumpen och inte på ärftlig cancer. 6
7 Det kan också vara en familj med ärftlighet, men där mutationen är av en typ som är svår att upptäcka med de analysmetoder som nu finns tillgängliga. En eventuell mutation kan också finnas i någon annan gen som kan orsaka ärftlig bröstcancer, men som ännu inte är känd. Avsaknad av mutation i de gener vi i dag känner till utesluter alltså inte ärftlighet för bröst- och äggstockscancer. Steg 3: Genetisk testning av släktingar Den genetiska testningen på friska individer kan endast utföras om en mutation har påvisats i familjen. Denna analys syftar till att ta reda på om en familjemedlem ärvt det förändrade anlaget eller inte. Även denna analys görs vanligen från ett blodprov. Undersökningen visar om individen ärvt eller inte ärvt det förändrade arvsanlag som påvisats i familjen. För kvinnor som ärvt mutationen rekommenderas särskilda undersökningar eller ibland förebyggande operation, vilket beskrivs nedan. Om individen inte ärvt mutationen finns ingen ökad risk för bröst- och äggstockscancer och därför krävs inga speciella kontroller. Misstänkt ärftlig bröstcancer Genetisk vägledning Ingen vidare utredning Vanlig befolkningsscreening Bekräftar ärftlig bröstoch äggstockscancer Sannolikt inte Mutation påvisas Steg 1 Möjlig ärftlighet Steg 2 Mutationsanalys av BRCA1 och BRCA2 Ja, men genetisk analys ej möjlig Ingen mutation påvisas Misstänkt ärftlig bröstcancer Särskilda bröstcancerkontroller Genetisk testning av familjemedlemmar inte möjlig Steg 3 Genetisk testning i familjen Mutationsbärare Ej mutationsbärare Kontroller startas Kontroller ej motiverade Eventuell profylaktisk operation Figur 3. Sammanfattning av utredningen vid misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. 7
8 Risken för tumörsjukdom vid ärftlig bröst- och äggstockscancer Riskerna för tumörsjukdom skiljer sig något beroende på om mutationen finns i genen BRCA1 eller BRCA2, speciellt avseende risken för äggstockscancer. BRCA1-mutationer ger ökad risk för både bröst- och äggstockscancer. Risken att någon gång under livet utveckla bröstcancer är mellan 50 80%, dvs. 5 8 av 10 kvinnor med BRCA1-mutation insjuknar. Risken för äggstockscancer är lägre och beräknas till 30 60% dvs 3 6 av 10 kvinnor med BRCA1-mutation insjuknar. BRCA2-mutationer ger ungefär samma risk för bröstcancer (ca 50 80% livstidsrisk), men lägre risk för äggstockscancer (ca 10 20%). Hos män med mutation i framför allt BRCA2 finns en viss ökad risk för bröstcancer och prostatacancer. Både män och kvinnor kan ärva mutationer i BRCA1 eller BRCA2. Eftersom åtminstone 1 av 5 kvinnor och de flesta män med ett förändrat anlag inte utvecklar bröst- eller äggstockscancer betyder detta att man kan överföra anlaget till sina barn utan att själv vara sjuk. Familjär ärftlig bröstcancer Oftast kan man inte påvisa någon mutation i BRCA1- eller BRCA2- generna, dock finns en hög ansamling av bröstcancerfall inom familjen, och kanske med låg insjuknandeålder, vilket gör att man inte kan utesluta en okänd ärftlig sjukdomsframkallande orsak, se Figur 2. Vid dessa tillfällen baseras riskbedömningen på släktträdet. Uppgifter från statistiska undersökningar finns tillgängliga för att underlätta riskbedömningen. Om risken för en person är minst fördubblad jämfört med risken för bröstcancer i allmänhet, dvs. över 20%, rekommenderas särskilda kontroll program utöver de mammografier alla kvinnor blir kallade till. Månatlig självundersökning och årlig bildgivande diagnostik Tidig upptäckt av en tumör är förknippad med bättre prognos. Därför rekommenderas särskilda bröstkontroller för kvinnor med mutationer i BRCA1 eller BRCA2 och för kvinnor med misstänkt familjär ärftlig bröstcancer. Under sökningarna omfattar självundersökningar av brösten och bröstundersökning med t.ex. mammografi och MR. Dessa undersökningar bör starta vid lägre ålder än de kontrollprogram som rekommenderas övriga kvinnor. Vid känd BRCA-mutation startas bröst undersökningarna vid 25 års ålder eller fem år innan debutåldern för det 8
9 tidigaste observerade bröstcancerfallet i familjen. Regelbunden undersökning av brösten kan hjälpa till att hitta eventuella tumörer tidigt. Rekommendationerna innefattar självundersökning en gång per månad, hos yngre kvinnor företrädesvis efter menstruation då brösten är lättare att undersöka. Självundersökningen beskrivs väl på flera webbsidor t.ex. på Cancerfonden, Bröstcancerföreningarnas riksorganisation - BRO och på 1177 vårdguiden, se adresser under Länkar och patientinformation. Undersökningar av brösten, vanligen med mammografi och MR, rekommenderas 1 gång per år för kvinnor över 40 år, vilket är oftare än det vanliga screeningprogrammet. Hos unga kvinnor är mammografi ibland svårtolkad p.g.a. tät bröstvävnad, varför andra undersökningsmetoder med t.ex. ultraljud kan bli aktuella. Rekommendationer för att upptäcka och undvika äggstockscancer Tyvärr finns i dag inga pålitliga screeningprogram för äggstockscancer. Tid igare har man rekommenderat särskilda kontroller innefattande gynekologisk undersökning, ultraljudsundersökning av äggstockarna samt blodprov för analys av markören CA-125. Detta har dock inte resulterat i tidigare upptäckt. I dag är rekommendationen att noga överväga att ta bort äggstockarna. Förebyggande åtgärder Behandlingar som sätts in för att förhindra att cancer uppstår kallas profylaktiska eller riskreducerande. De förebyggande behandlingar som kan bli aktuella vid ärftlig bröst- och äggstockscancer är att operera bort bröst och/eller äggstockar. Förebyggande borttagande av bröst kallas profylaktisk mastektomi, vilket kan innebära att man tar bort båda brösten på en frisk anlagsbärande kvinna eller att man tar bort kvarvarande bröstvävnad hos en som haft bröstcancer. Denna operation kommer endast ifråga hos kvinnor som har en kraftigt ökad risk för bröstcancer och som själva efterfrågar förebyggande operation. Tidpunkten för en eventuell operation avgörs individuellt. I samband med operationen sker vanligen en rekonstruktion med återuppbyg gande av ett nytt bröst. Denna process innebär operationer i flera steg och tar ungefär ett år att genomföra. Risken för bröstcancer minskar efter en profylaktisk operation med minst 95 procent och man har därmed en lägre risk för bröstcancer än vad övriga kvinnor i befolkningen har. Risken för äggstockscancer kommer vid högre ålder än risken för bröstcan- 9
10 cer. Borttagande av äggstockarna kan därför ske efter avslutad familjebildning men tidpunkten avgörs individuellt. Borttagande av äggstockar och äggledare, så kallad salpingo-oforektomi, utförs vanligen med hjälp av titthålskirurgi (laparoskopi). Risken för äggstockscancer minskas kraftigt av en sådan operation och sannolikt minskas även risken för bröstcancer genom minskad mängd östrogen. Kvinnor som tidigt opererar bort sina äggstockar kan vanligen och ifall de tidigare inte behandlats för bröstcancer, få så kallad hormonersättning för att lindra en del av de besvär som kan uppkomma efter ingreppet. Andra riskfaktorer för tumörsjukdom Det finns ett antal faktorer som kan påverka riskerna för bröst- och äggstockscancer. Barnafödande och amning verkar ha viss skyddande effekt, medan p-piller och hormonbehandling kan öka risken för bröstcancer, men kan samtidigt ha en skyddande effekt avseende äggstockscancer. Dessa faktorer påverkar dock risken för tumörsjukdom mindre än den risk en mutation i BRCA1 eller BRCA2 medför, eller vid misstänkt familjär ärftlig bröstcancer. Vid ärftlig bröst- och äggstockscancer rekommenderas allmänt att man använder hormonbehandling (p-piller liksom östrogen- och progesteronbehandling) under så kort tid och i så låga doser som möjligt, men även här kan individuella överväganden göras där för- och nackdelar får vägas in. För mutationsbärare som har fått äggstockarna borttagna före klimakteriet har man inte visat någon ökad risk för bröstcancer med hormonersättning. Tvärtom kan det vara bra såväl medicinskt som för livskvaliteten. Behandlingen bör i de fallen inte fortgå efter åldern för naturlig menopaus (ca 50 år). Psykologiska reaktioner vid ärftlig cancer Beslutet att söka genetisk vägledning p.g.a. misstänkt ärftlig cancer i familjen tas oftast av en eller några få individer i en familj. Dessa får information om vilken risk de själva har att utveckla tumörsjukdom. De uppmanas att föra informationen vidare till andra familjemedlemmar, och samtidigt informera om möjligheten att kontakta en onkogenetisk mottagning. Det kan dock vara svårt att informera avlägsna släktingar, om att ärftlig tumörsjukdom kan finnas i familjen och att de kan ha ökad risk att insjukna. Familjeutredningen görs för att skaffa kunskap om släktingar och deras cancersjukdomar, något som kan väcka minnen och sorg. Den genetiska vägledningen blir för många också en 10
11 Länkar och patientinformation Information om bröstcancer, äggstockscancer, ärftlig cancer samt självundersökning av brösten finns på flera platser på internet. Socialstyrelsen, patientinformation om cancer: Cancer och ärftlighet: Cancerfonden: här finns instruktioner för självundersökning av brösten: vårdguiden, Region Skåne, självundersökning av brösten: Skane/Fakta-och-rad/Undersokningar/Sjalvundersokning-av-brosten Gyncancerföreningen: Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation - BRO: Svensk förening för medicinsk genetik: bekräftelse på att ärftlig cancer kan finnas i familjen och väcker därmed oro för egen del liksom för nära anhöriga och andra släktingar. I en familj har varje enskild familjemedlem rätt att själv bestämma om man vill ta del av de resultat som framkommit eller inte. Detsamma gäller eventuell möjlighet att genomgå genetisk testning. Det individuella beslutet respekteras alltid, liksom att olika familjemedlemmar kan fatta olika beslut. En genetisk utredning är oftast inte brådskande. Tid finns för egna överväganden och för diskussion med anhöriga. En genetisk vägledare eller en specialutbildad sjuksköterska vid mottagningen kan vara till hjälp och stöd i dessa situationer. Om en genetisk testning utförs meddelas svaret vid ett återbesök. För dem som inte bär ett förändrat anlag innebär detta ofta en lättnad, men beskedet kan också vara förknippat med skuldkänslor gentemot släktingar som insjuknat i cancer och/ eller är mutationsbärare. Kunskapen om BRCA-mutation kan vara tung för individen att bära, men medför också något positivt genom att kontroller och förebyggande åtgärder erbjuds i syfte att förhindra uppkomst av tumörsjukdom eller hitta tumörer tidigt. 11
12 Kontaktinformation till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Onkogenetiska mottagningen Labmedicin Klinisk genetik Lund (sekreterare) (genetisk vägledare) Göteborg Cancergenetiska mottagningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Klinisk genetik Göteborg (sekreterare) (genetisk vägledare) (genetisk vägledare) Jönköping Onkogenetiska mottagningen Länssjukhuset Ryhov, Hus B Jönköping (vårdadministratör) (sjuksköterska) (sjuksköterska) Linköping Klinisk genetik regionmottagning Universitetssjukhuset Linköping (sekreterare) (sekreterare) Stockholm Klinisk genetikmottagning Karolinska universitetssjukhuset Solna Stockholm (sekreterare) (genetisk vägledare) (genetisk vägledare) (genetisk vägledare) (genetisk vägledare) (genetisk vägledare) Uppsala Onkogenetiska mottagningen Klinisk Genetik Akademiska sjukhuset Uppsala (sekreterare) (sjuksköterska) (sjuksköterska) Umeå Cancergenetisk mottagning Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus Umeå (sjuksköterska) Broschyren är framtagen med stöd av Centrum för sällsynta diagnoser - Syd (CSD Syd), klinisk genetik (Region Skåne) och Södra Regionvårdsnämnden. Maj 2016
Patientinformation ärftlig cancer
Patientinformation ärftlig cancer Ärftlig bröst- och äggstockscancer 1 MEFinfo_BC 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg
Läs merPatientinformation ärftlig cancer
Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska
Läs merPatientinformation Misstänkt ärftlig tjocktarmscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen
Patientinformation Misstänkt ärftlig tjocktarmscancer Familjeutredning Södra sjukvårdsregionen Ordlista Ord Adenom Colon DNA Gastroskopi Gen Hereditär HNPCC Koloskopi Lynch syndrom Mutation Mutationsanalys
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merCANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ
CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall
Läs merCANCERGENETISK MOTTAGNING Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ
2 (5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall utredas för misstänkt ärftlig cancer
Läs merCANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ
CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall
Läs merPatientinformation ärftlig cancer
Patientinformation ärftlig cancer Hereditär Nonpolyposis Colorektal Cancer HNPCC Tjocktarms- och livmodercancer 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar
Läs merFamiljära thorakala aortasjukdomar
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Familjära thorakala aortasjukdomar Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FTAAD
Läs merPresymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer
Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer Publicerad 00-02-02 Reviderad 01-09-03 Version 3 Alerts bedömning Metod och målgrupp: Förebyggande kontrollprogram för ärftlig kolorektal cancer (cancer
Läs merInformation för patienter och föräldrar
12 Västra Götalandsregionen: Klinisk Genetik Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska 413 45 Göteborg Tel: 031-343 44 14 / 031-343 42 06 (sekr); Fax: 031-84 21 60 Stockholmsregionen: Kliniskt genetiska
Läs merNorra regionen 20090901
Norra regionen 20090901 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRDPROGRAM FÖR INTRODUKTION... 3 MÅLSÄTTNING... 4 ORGANISATION... 4 REMITTERING AV PATIENTER... 4 Remisserna sänds till:... 4 Vilka familjer bör remitteras...
Läs merCentrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik (CKG)
Läs merGenetisk testning av medicinska skäl
Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska
Läs merDocent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08
Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?
Läs merFakta om spridd bröstcancer
Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika
Läs merMedfött långt QT syndrom ärftlig svimning
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen
Läs merVad är en genetisk undersökning?
12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,
Läs merProstatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket
Prostatacancer Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Ditt PSA är för högt : mitt möte med prostatacancer. 2003 Av Lars Göran Pärletun Författaren opereras för prostatacancer.
Läs merVad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar
Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en
Läs merGenetik, etik och samhälle Genetiska tester och vad händer sen?
Genetik, etik och samhälle Genetiska tester och vad händer sen? Senast uppdaterad 2018-12-22 FNs globala mål för hållbar utveckling nummer 3 rör hälsa och välbefinnande och är ett av de områden där genetiken
Läs merFakta äggstockscancer
Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket
Läs merBehandling av prostatacancer
Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas
Läs merProstatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket
Prostatacancer Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Ditt PSA är för högt : mitt möte med prostatacancer (2003) Av Lars Göran Pärletun Författaren opereras för prostatacancer.
Läs merOnkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm
Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention vilka utmaningar kan det innebära för våra system för att få det att fungera Marie Stenmark Askmalm Universitetsöverläkare Klinisk genetik
Läs merDemenssjukdomar och ärftlighet
Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för
Läs merReportage: Att leva med ärftlig risk för bröstcancer
Information och tjänster för din hälsa och vård. Besök 1177.se eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. Öppet dygnet runt. Reportage: Att leva med ärftlig risk för bröstcancer Vissa former av cancer kan
Läs merInformation för dig i klimakteriet
kvinnokliniken Information för dig i klimakteriet Innehåll Vad är klimakteriet?... 3 Menstruationen blir oregelbunden... 3 Menopaus... 3 Symtom... 4 Benskörhet... 4 Inför klimakteriebehandling... 5 Klimakteriebehandling...
Läs merNationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning
Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning Arvid Widenlou Nordmark Enhetschef nationella riktlinjer 2016-03-02 Upplägg Bakgrund Vad är screening? Socialstyrelsens modell
Läs merX-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser
12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik
Läs merGenetik en sammanfattning
Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att
Läs merOnkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson
Onkogenetisk regionmottagning i Linköping Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Dagordning Organisation Mål för onkogenetiska mottagningen Definition
Läs merNär du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.
När du behöver frysa in dina ägg Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in. Innehållsförteckning Varför ska jag frysa in mina ägg? Hur går det till? Hur tas en bit av
Läs merVårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer
Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Den här vårdplanen gäller för: En vårdplan är en skriftlig information om din sjukdom och den behandling du får. Den är ett komplement till muntlig
Läs merPulmonell arteriell hypertension
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Pulmonell arteriell hypertension Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen pulmonell
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merÖversiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik
Översiktlig information om Tidig Fosterdiagnostik Fosterdiagnostik är frivilligt Det är viktigt att betona att all fosterdiagnostik är frivillig och skall bara ske om den gravida kvinnan önskar genomgå
Läs merArv + miljö = diabetes?
Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade
Läs merNjurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.
Läs merAnsamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg
Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg april 2010 Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Arbets och miljömedicin i Västra Götalandregionen blir ofta ombedda
Läs merLÅNGA VÄNTETIDER FÖRLORADE BRÖST OJÄMLIK BEHANDLING. BROSTCANCER- VARDEN En rapport från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO
LÅNGA VÄNTETIDER FÖRLORADE BRÖST OJÄMLIK BEHANDLING BROSTCANCER- VARDEN En rapport från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO OKTOBER 2015 Denna rapport i siffror 64 1/3 2 78 91 76 % mån % % %
Läs merRegionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till
Läs merGenetik, Gen-etik och Genteknik
Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter
Läs merStroke. Lästips från sjukhusbiblioteket
Stroke Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Afasi och samtal : goda råd om kommunikation (2010) Det är många gånger svårt att föra samtal med en person som har fått afasi.
Läs merFakta om talassemi sjukdom och behandling
Fakta om talassemi sjukdom och behandling Talassemi Talassemi är en ärftlig kronisk form av blodbrist (anemi). Sjukdomen är ovanlig i Sverige, mellan 40 och 50 personer beräknas ha en svår symtomgivande
Läs mermed anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3383 av Emma Henriksson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut
Läs merAvgiftsfrihet för viss screen i ng inom hälso- och sjukvården
Avgiftsfrihet för viss screen i ng inom hälso- och sjukvården Innehåll l Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 2 Författningsförslag... 7 2.1 Förslag tilllag (xx) om avgiftsfrihet för viss screening
Läs merInformation om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE
PROSTATACANCERSTUDIE Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN Avdelningen för urologi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hemsida: www.g2screening.se E-post:g2@gu.se
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merPresymtomatisk diagnostik av ärftlig bröstcancer
Presymtomatisk diagnostik av ärftlig bröstcancer Alerts bedömning Publicerad 00-02-02 Reviderad 00-04-10 Version 2 Upptäckten av att förändringar (mutationer) i två bestämda gener innebär en ökad risk
Läs merStöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering
Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation Cancerrehabilitering Denna text är framtagen av RCC Stockholm Gotland i samarbete med patientföreträdare och faktagranskad av professioner inom
Läs merKromosom translokationer
12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:
Läs merBarns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor
2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Läs merCENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK
I trygga händer. Familjemottagningen. Min släkts DNA! Agnes 47 år, patient på CKG. CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK VÅRT SJUKHUS. EN VÄRLD FÖR DIG. Varje steg räknas! Avancerad teknik PATIENTENS RESA
Läs merTarmcancer en okänd sjukdom
Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.
Läs merFRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12
FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans
Läs merAvgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 25 februari 2016 Gabriel Wikström Lars Hedengran (Socialdepartementet)
Läs merYttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-15 PVN16-0009-2 Ä R E N D E G Å N G M Ö T E S D A T U M Yttrande
Läs merIntroduktion- Epidemiologi-Prevention De vanligaste cancersjukdomarna i Sverige 2011. Män
Introduktion- Epidemiologi-Prevention De vanligaste cancersjukdomarna i Sverige 2011 Män Procent Antal fall Prostatacancer 32,2 9663 Hudcancer exkl melanom 10,8 3259 Tjocktarmscancer 6,9 2081 Urinblåsecancer
Läs merDin behandling med Nexavar (sorafenib)
Din behandling med Nexavar (sorafenib) (sorafenib) tabletter Introduktion Cancer är oftast en svårbehandlad sjukdom och det finns ett stort behov av nya behandlingsformer. Därför är Nexavar ett viktigt
Läs merYttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-14 LS-LED14-619-3 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott
Läs merRegeringens proposition 2015/16:138
Regeringens proposition 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Prop. 2015/16:138 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 mars 2016 Stefan
Läs merOlle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm
En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171
Läs merGENETIK - Läran om arvet
GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande
Läs merPresymptomatisk testning för ärftlig cancer
16 Presymptomatisk testning för ärftlig cancer Denna broschyr är utvecklad av The Genetic Interest Group och har översatts till svenska av Josef Davidsson och Ulf Kristoffersson, Genetiska Kliniken, Labmedicin
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merNågra minuter idag. Många liv i morgon.
Broschyr Karma Kamera Studiefas 20141208.docx Några minuter idag. Många liv i morgon. Karma Kamera www.karmakamera.se Karolinska Institutet genomför forskningsstudien Karma Kamera i samarbete med Södersjukhuset.
Läs merSjukvårdsperspektivet
Sjukvårdsperspektivet Ulrika von Döbeln Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar, CMMS Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Sällsynta sjukdomar ställer speciella krav på sjukvården Diagnostik Behandling
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merKontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se
Kontakta din läkare Kontakta genast din läkare om du drabbas av något av nedanstående symtom medan du behandlas med JEVTANA. feber, dvs en kroppstemperatur på 38 C eller högre diarré (t.ex. om du har lös
Läs merGerd Sällsten 1 Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker
Kompletterande undersökning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil Göteborg den 4 juni 2007 Lars Barregård 1 Professor, överläkare Erik Holmberg 2 Statistiker, med dr Gerd Sällsten
Läs merJanssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB
Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013 Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop Janssen-Cilag AB Förord Ett nytt år innebär nya möjligheter. I slutet av förra året träffade Janssen en överenskommelse
Läs merDetta gäller när jag blir sjukskriven
Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs merKommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007
Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell
Läs merFör dig som behandlas med Tracleer (bosentan)
För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...
Läs merRegionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i Region Skåne. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda
Läs merHPV Kort om virus, vaccination, screening och cervixcancer. Utbildningsdag i Göteborg Ann Sofie Cavefors 2012-02-14
HPV Kort om virus, vaccination, screening och cervixcancer Utbildningsdag i Göteborg Ann Sofie Cavefors 2012-02-14 Infektion med HPV Humant papillomvirus (HPV) Källa: NIH-Visuals Online# AV-8610-3067 Från
Läs merGör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?
Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring,
Läs merSara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén
Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen
Läs merPolicydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03
Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell
Läs merHar Endometrios fick vänta 20 år på diagnos
Page 1 of 6 Har Endometrios fick vänta 20 år på diagnos 1 Medicin & hälsa När Laila var 12 år gammal och kom i puberteten, började mardrömmen. Hon drabbades hårt av kvinnosjukdomen endometrios. Idag är
Läs merOmtentamen 2009-04-02. Kod:. LYCKA TILL!
1 LYCKA TILL! 1. Vilka är de viktigaste arbetsrelaterade lungsjukdomarna i Sverige? Internationellt? Varför finns skillnader? (3 poäng) 2 LO Tidningen 2008-11-14 Arbetsolyckorna har minskat i 50 år Byggnadsställning
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi
Information till patienter och anhöriga Familjär hyperkolesterolemi Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen familjär hyperkolesterolemi (FH) eller är anhörig till någon med sjukdomen.
Läs mer17 Endometriosvård i Halland RS150341
17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för
Läs mer19.2.2014, version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Femoston 1/10 filmdragerad tablett Femoston 2/10 filmdragerad tablett Femoston Conti 1/5 filmdragerad tablett Femoston Conti 0,5/2,5 filmdragerad tablett 19.2.2014, version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING
Läs mer23 Fosterdiagnostik RS160306
23 Fosterdiagnostik RS160306 Ärendet 2015 publicerade SBU-rapporten Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13,18 och 21 med rekommendationer hur fosterdiagnostik
Läs merForskningspersonsinformation
Forskningspersonsinformation Jämförande studie mellan öppen kirurgi och robot-assisterad titthålskirurgi vid tidig livmoderhalscancer. Bakgrund och syfte Behandlingen av patienter med tidig livmoderhalscancer
Läs merHypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14
Hypotyreos typ 2 finns det? var titeln på endokrinolog Ove Törrings föredrag den 2 december 2010 under Medicinska Riksstämman i Göteborg, som drog fullt hus i en av symposiesalarna på Svenska Mässan. Här
Läs merFatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet
Läs merHälso- och sjukvårdsberedningen
1 (7) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2012-03-26 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 14 mars 2012 kl. 09.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande
Läs merCancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag
2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation
Läs merLycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo
Omtentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-08-20 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning: Karin Franzén Sabina Davidsson Pia Wegman Marike
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merSkrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.
Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Namn: Adress: Resultat: Betyg: Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad med tabell. Skrivtid: 9.00-13.00. Beräkningar och svar ska vara motiverade.
Läs merArbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund
Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen
Läs merLungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merHÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE
HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för f r Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt
Läs merHandlingsplan för gynekologi och urologi
1 Hälso- och sjukvårdavdelningen Referens Datum Diarienummer Daniel Holmdahl 2007-03-06 RSK 549-2006 Handlingsplan för gynekologi och urologi Bakgrund Tillgängligheten till delar av den gynekologiska och
Läs merEndometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises
Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder
Läs mer