Munhälsa hos nittonåringar vid Folktandvården Carlbecksgården enligt ungdomarnas egen bedömning

Transkript

1 Munhälsa hos nittonåringar vid Folktandvården Carlbecksgården enligt ungdomarnas egen bedömning En pilotstudie Författare Lili-Ann Johansson, tandhygienist Folktandvården Bråten, Mariestad Projektredovisning 2005:11 Handledare Anna-Lena Östberg, tandläkare Odont Dr FoU-centrum Primärvården Skaraborg

2

3 Sammanfattning Inom barn och ungdomstandvården i Sverige görs sedan mitten av 1980-talet epidemiologiska kartläggningar av karies i samtliga åldersgrupper från 3 till 19 år. Detta innebär att det finns en väl inarbetad metod för att mäta munhälsa hos barn och ungdomar. Det saknas emellertid registreringar av munhälsan så som den enskilda individen själv uppfattar den. Syftet var att undersöka hur 19-åringar bedömde sin munhälsa och sin förmåga att påverka och upprätthålla munhälsan i framtiden. Projektet är en pilotstudie och framtagandet av enkätinstrumentet har skett i olika steg med hjälp av testpersoner, innan det slutligen användes i enkätdelen av denna studie. Undersökningen genomfördes hösten 2003 vid Folktandvården Carlbecksgården i Mariestad. Samtliga 19-åringar som kallades till revisonsundersökning under denna period deltog i studien. Frågeställningarna var: Hur bedömer 19-åringarna sin egen munhälsa? Hur bedömer 19-åringarna sina kunskaper för att upprätthålla munhälsan? Hur bedömer 19-åringarna sin förmåga till aktiv egenvård? Stämmer tandvårdens riskgruppering med 19-åringarnas egen bedömning av risk för framtida sjukdom? Majoriteten av nittonåringarna ansåg sig ha en god munhälsa. Ungdomarna bedömde sina kunskaper som otillräckliga och förmågan till egenvård varierade. Tandvårdens riskgruppering skiljde sig från individernas egen bedömning av risk både inom den lägsta och den högsta riskgruppen. Resultaten av denna undersökning tyder på att mera forskning om ungdomars egen syn på munhälsa och utveckling av mätinstrument för munhälsa som också innefattar patientens perspektiv är av största vikt inför framtida kvalitetsutveckling inom barn- och ungdomstandvården.

4

5 Innehållsförteckning BAKGRUND... 1 SYFTE... 2 FRÅGESTÄLLNINGAR... 2 METOD... 2 Design... 2 Studieobjekt... 2 Utprovning av instrument... 3 Kliniska uppgifter... 4 Enkät... 4 ETISKA ASPEKTER... 4 RESULTAT... 5 Framtagande av enkätinstrument... 5 Enkätresultat... 5 Kliniska data... 8 DISKUSSION... 9 Metoddiskussion... 9 Självupplevd munhälsa... 9 Attityder Egenvård Kunskap KONKLUSION REFERENSLISTA Bilagor 1. Skriftlig information till deltagarna 2. Enkät 3. Försättsblad till enkätfrågorna 4. Protokoll för registrering av journaldata 5. Godkännande av forskningsetisk kommitté 6. Svarsresultat enkät

6 Bakgrund Folktandvården Skaraborg har en stark inriktning på förebyggande tandvård. Medvetna satsningar på profylaktiska åtgärder inom barn- och ungdomstandvården har bidragit till att stora grupper av barn och ungdomar idag har en god munhälsa (1). Den epidemiologiska kartläggningen av kariessjukdomen, som sedan 1986 genomförs i samtliga åldergrupper 3 19 år i Skaraborg, visar över åren en allt lägre kariesprevalens i samtliga åldrar. Under 1990-talet har dock förbättringstakten varit långsammare och i vissa åldrar avstannande under den senare delen av 1990-talet och början av 2000-talet. Detta gäller för Västra Götalandsregionen, och en likartad utveckling kan ses på riksnivå (1, 2). Med början från år 2000 registreras förutom karies även antalet fördjupade tandköttsfickor i åldrarna år. Hos ett litet antal ungdomar i Skaraborg (1%) har fördjupade tandköttsfickor registrerats (1). Dessa ungdomar kan med stor sannolikhet tänkas vara en del av dem som i tidig vuxen ålder utvecklar parodontit (3). Tandvården riskbedömer idag varje individ i enlighet med Kravspecifikation inom barn- och ungdomstandvården för Västra Götalandsregionen (4). Kravspecifikationen bygger på tandvårdslagen och anger att prevention syftande till aktiv egenvård skall vara vägledande för tandvårdens roll i folkhälsoarbetet (4, 5). Även i det lokala vårdprogrammet för Folktandvården Mariestad betonas att tandvården skall arbeta målinriktat med hälsovård och verka för att individen skall kunna bibehålla sin goda orala hälsa (6). Vid Folktandvården Carlbecksgården baserades omhändertagandet av barn och ungdomar på dessa dokument. Folktandvården i Mariestad omstrukturerades under 2004 och klinikens verksamhet är numera överförd till två andra kliniker i staden. Vid de tre folktandvårdsklinikerna i Mariestad genomfördes 1989 en enkätundersökning som vände sig till alla 19-åringar som behandlades på klinikerna. Totalt svarade 138 ungdomar på enkäten som var helt anonym. Avsikten var att ta reda på hur ungdomarna upplevde kontakten med tandvården och dess personal i både intern (på klinik) och extern (utanför klinik, exempelvis i skolan) verksamhet. Resultaten visade att kunskapen hos 19-åringarna om karies och parodontit generellt var goda, och att dessa kunskaper enligt ungdomarna till största delen förmedlats av tandvårdspersonal. Graden av egenvård varierade, men endast ett fåtal använde tandtråd eller fluortillskott regelbundet (7). För att nå framgång med det hälsofrämjande arbetet inom tandvården är det viktigt att ta hänsyn till individens eget perspektiv på sin munhälsa (8). Uppgifter från 19-åringar är speciellt intressanta eftersom denna åldersgrupp representerar slutet på Folktandvårdens organiserade vård för ungdomar och det sista året som behandlingen är kostnadsfri för individen. Det är dessutom en epidemiologisk indikatorålder, då registreringar för alla individer i åldersgruppen rapporteras till Socialstyrelsen, som sedan sammanställer resultaten för hela landet. 1

7 Det finns behov av att följa upp omhändertagandet inom barn- och ungdomstandvården och skaffa ett underlag både för att bättre kunna planera den fortsatta vården för den enskilde individen och för vårdplaneringen på kliniken. Därför behövs ökade kunskaper om hur ungdomarna själva bedömer sin munhälsa och egenvård, samt hur de ser på sin förmåga att påverka och upprätthålla en god munhälsa. Syfte Syftet för denna studie var att undersöka hur 19-åringar vid Folktandvården Carlbecksgården Mariestad bedömde sin munhälsa och sin förmåga att påverka och upprätthålla munhälsan i framtiden. Frågeställningar Hur bedömer 19-åringarna sin egen munhälsa? Hur bedömer 19-åringarna sina kunskaper för att upprätthålla munhälsan? Hur bedömer 19-åringarna sin förmåga till aktiv egenvård? Stämmer tandvårdens riskgruppering med 19-åringarnas egen bedömning av risk för framtida sjukdom? Metod Design Föreliggande studie var en pilotstudie till en större planerad undersökning. Studien genomfördes med kvalitativ utprovning av enkätfrågorna som sedan testades kvantitativt i en enkätundersökning bland 19-åringar vid Folktandvården Carlbecksgården i Mariestad. Pilotstudien kompletterades med vissa kliniska variabler ur ordinarie journalanteckningar. Studieobjekt Kvalitativ del Vid utformningen av frågorna i enkätinstrumentet deltog 17 individer som testpersoner. Av dessa var 11 ungdomar i aktuell ålder (sju flickor och fyra pojkar). 2

8 Kvantitativ del De 19-åringar som under hösten 2003 kallades till ordinarie revisionsundersökning vid Folktandvården Carlbecksgården deltog alla i studien, totalt 34 individer (22 flickor och 12 pojkar). Utprovning av instrument Initialt gjordes en sökning av tidigare enkätstudier i ämnet upplevd munhälsa/oral hälsa. Till grund för frågorna i enkätformuläret ligger Östbergs forskning kring självupplevd munhälsa hos ungdomar (8) och några andra studier (7, 9, 10). Enkätutformningen inleddes med att de utvalda frågorna inordnades under rubriker, vilka hänsyftade till studiens frågeställningar. En komplettering av frågorna gjordes och ett provunderlag till enkäten utformades. Provunderlaget bestod av 19 frågor i vilket flera formuleringar av samma fråga fanns som a, b, c, och d alternativ. Testpersoner var i första stegen både tandvårdspersonal och andra vuxna personer och därefter målgruppen för studien, dvs ungdomar. Dessa ungdomar deltog ej senare i enkätdelen av pilotstudien. Utprovningen av enkätfrågorna utfördes av handledaren och projektledaren i flera steg enligt följande. Steg 1: Spontana kommentarer Testpersonen ombads att ge muntliga kommentarer till enkätfrågorna. Intervjuaren (projektledaren och handledaren) läste sedan upp frågorna för testpersonen. Intervjuaren antecknade de kommentarer som fälldes i anslutning till varje fråga. Testpersonerna i detta steg av utvärderingen fick alltså inte se enkätfrågorna utan endast höra frågorna. Intervjuarna träffades sedan och jämförde samt diskuterade de förändringar i provunderlaget som behövde göras. I steg 1 deltog tre vuxna testpersoner. Steg 2: Närmiljö Intervjuarna bad här tandvårdspersonal att besvara enkäten samt att ge skriftliga kommentarer i anslutning till varje fråga. Projektledaren och handledaren träffades och jämförde resultat samt diskuterade eventuella förändringar. I steg 2 deltog tre testpersoner. Steg 3: Provintervjuer muntligt på aktuell målgrupp Intervjuaren läste upp enkätfrågorna för testpersonen och bad om kommentarer till de enskilda frågorna, och även synpunkter på block av frågor, frågornas placering, och hur blanketten fungerade i sin helhet. Intervjuarna noterade framkomna synpunkter och kommentarer. I steg 3 deltog tre ungdomar. 3

9 Steg 4: Provifyllande, samt genomgång av frågorna på aktuell målgrupp Testpersoner i detta steg av enkätutformningen var ungdomar som senare inte deltog i studien, totalt åtta individer. Personen fick här fylla i enkätformuläret under omständigheter så lika den riktiga undersökningen som möjligt, och tidsåtgången noterades i vissa fall. Därefter gick projektledaren respektive handledaren igenom frågorna och svaren med testpersonen. Frågeställningar och ordval, samt hur testpersonen uppfattade frågorna, tänkte och valde svar diskuterades och noterades. Kliniska uppgifter Några variabler från tandvårdens epidemiologiska registreringar gällande karies enligt DMF-systemet (decayed, missing, filled) noterades, liksom fickdjup (tandköttsficka djupare än 6 mm). Riskgruppering (låg, mellan, hög) enligt Västra Götalandsregionens kravspecifikation (4), samt tobaksvanor registrerades. Enkät Datainsamling Under hösten 2003 kallades 34 nittonåringar till ordinarie revisionsundersökning vid Folktandvården Carlbecksgården. Dessa patienter kallades per post och en skriftlig information om enkätundersökningen bifogades kallelsen (Bilaga 1). Frågeformuläret lämnades sedan ut och besvarades av försökspersonen vid undersökningstillfället (Bilaga 2). Platsen för ifyllandet var med slumpvis fördelning behandlingsrum alternativt väntrum. Personen fick före ifyllandet upprepad information om studien, dels muntligt och dels via försättsblad till enkäten (Bilaga 3). Journaluppgifter ifylldes av behandlande tandläkare/tandhygienist (Bilaga 4). Enkätsvaren insamlades av samordnare på kliniken och de enskilda vårdgivarna såg ej enkätsvaren. Dataanalys Allt insamlat material bearbetades och analyserades vid FoU-centrum i Skövde. Inmatning har skett i dataprogrammet EpiInfo enligt speciellt framtagen mall och analyserats i dataprogrammet SPSS. Resultaten redovisas deskriptivt med prevalensmått. Etiska aspekter Studien har granskats och godkänts av Medicinska fakultetens forskningsetikkommitté i Göteborg (Dnr S313-03) (Bilaga 5). Anmälan har gjorts till personuppgiftsombudet i regionen. Klinikchefen på berörd klinik gav sitt stöd till studien och all personal informerades. Inga enskilda behandlare eller övrig personal har granskats i studien. 4

10 Resultat Framtagande av enkätinstrument I den inledande fasen av enkätutformningen användes ett provunderlag, som i första skedet utvärderades av vuxna testpersoner och senare även av tandvårdspersonal. Deras synpunkter på frågornas formuleringar, svarsalternativ och relevans till ämnet tillvaratogs och vid revideringen av provunderlaget omformulerades ett antal frågor och svarsalternativ. Det reviderade provunderlaget testades sedan av ungdomar i aktuell målgrupp. Gemensamt för dessa ungdomar var att de föredrog en rak fråga framför att ta ställning till ett påstående. Flera av ungdomarna i testgruppen funderade över vad begreppet munhälsa betydde för dem. - Hur jag tar hand om mina tänder. - Det jag kan påverka genom att borsta och att använda tandtråd. - Arv, saliv. - Utseende på tänderna. De omdömen om enkäten som helhet som gavs var: - Språket är okey. - Enkel att fylla i. Vid förfrågan om rubrikerna gavs följande omdöme: - Rubrikerna stämmer med innehållet. - Rubriker är bra för då känns inte enkäten så lång. Enkätresultat Bedömning av den egna munhälsan Av de tillfrågade 19-åringarna ansåg sig 33 individer (97%) ha en god munhälsa. På frågan om tändernas utseende noterades att sju (20%) av de tillfrågade ungdomarna var nöjda med utseendet på sina tänder medan fyra (12%) inte var nöjda och 23 (68%) var ganska nöjda. En femtedel av ungdomarna uppgav att de hade ont från tänder, käkar eller käkled mellan någon gång per månad och några gånger per vecka. Endast en individ upplevde oftare smärta från detta område (någon gång per vecka). Hälften av ungdomarna uppmärksammade blödning från tandköttet vid borstning några gånger i månaden. 5

11 Vid jämförelse med tandvårdens bedömning och placering av individer i riskgrupp 1 och 2 visar det sig att nästan hälften av ungdomarna själva hade placerat sig i en högre riskgrupp. Tandvården placerade tre individer i riskgrupp 3 och ingen av dessa hade i den egna bedömningen placerat sig i riskgrupp 3 utan i en lägre riskgrupp (Tabell 1). Tabell 1. Bedömning av riskgruppstillhörighet Egen bedömning Tandvårdens bedömning Riskgrupp 1 n Riskgrupp 2 n Riskgrupp 3 n Total n (%) Riskgrupp (68) Riskgrupp (23) Riskgrupp (9) Total n (%) 14 (41) 19 (56) 1 (3) 34 (100) Attityder Att vara frisk i munnen tyckte 26 ungdomar (85%) var mycket viktigt och att ha hela tänder ansåg ännu flera var mycket viktigt, 31 (91%) av de tillfrågade Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Frisk i munnen Hela tänder Figur 1. Vikten av att vara frisk i munnen och ha hela tänder. 6

12 På frågan om hur de ansåg sina möjligheter att själva påverka den egna munhälsan tyckte 33 av de 34 ungdomarna (97%) att de hade stora eller ganska stora möjligheter att själva påverka munhälsan. Egenvård Trettioen ungdomar (91%) ansåg att de skötte sina tänder bra. Tjugosju ungdomar (79%) borstade tänderna 2 gånger per dag och sex individer (18%) borstade 1 gång per dag. Nitton ungdomar (56%) använde sällan eller aldrig tandtråd och endast en person använde tandtråd dagligen. Tjugonio (81%) av ungdomarna ansåg det vara viktigt att använda tandkräm innehållande fluor vid tandborstning TB: minst 2 ggr/dag, TT: varje dag TB: minst 1 gg/dag, TT: minst 1 gg/v TB: några ggr/v, TT: några ggr/mån TB: 1 gg/v eller mindre, TT: sällan eller aldrig 5 0 Tandborstning Tandtråd Figur 2. Ungdomarnas egenvård. Av de 34 tillfrågade tyckte 29 (85%) att de fått lagom mycket information för att kunna sköta sina tänder. Fyra (12%) ansåg sig ha fått för lite information för att kunna klara detta och en person sa sig inte ha fått någon information alls. Ingen av de tillfrågade tyckte att de fått för mycket information. Som bästa informationskälla angav 23 ungdomar (74%) tandvården, och andra goda informationskällor var föräldrar (19%), och skolundervisning (7%). 7

13 Kunskap En betydande andel av nittonåringarna bedömde sina kunskaper som dåliga eller ganska dåliga när det gäller karies och tandköttssjukdomar. Matvanornas påverkan på tänderna var mera känt bland ungdomarna. Dock ansåg nio individer (27%) att de hade dåliga kunskaper även när det gällde matvanornas betydelse för munhälsan. Tabell 2. Kunskaper om karies och tandköttssjukdomar Ganska dåliga/dåliga Tandköttssjukdomar Karies Matvanor 30 st 19 st 9 st Svarsresultatet på alla frågor i enkäten finns som Bilaga 6. Kliniska data. Karieserfarenheten i den undersökta gruppen var låg. Tabell 3. Kariesförekomst Antal skadade/fyllda tänder/tandytor DFT DFSa DSa n (%) n (%) n (%) 0 20 (59) 26 (77) 31 (91) (21) 6 (17) 2 (6) >2 7 (20) 2 (6) 1 (3) Total 34 (100) 34 (100) 34 (100) Av 34 individer hade 20 (59%) inga lagade tänder i munnen. Manifest karies approximalt uppvisades vid undersökningstillfället hos tre individer (9%). 8

14 Diskussion Metoddiskussion Utprovning av enkätinstrument Framtagandet av enkätinstrumentet utfördes i flera steg och med hjälp av testpersoner. Testpersonerna i målgruppen, det vill säga ungdomarna själva, hade många värdefulla synpunkter vilka bidragit till den slutliga utformningen av enkätformuläret. Intresset för projektet var stort hos ungdomarna i testgruppen. Vid den inledande utprovningen av frågorna framkom också viktiga synpunkter från vuxna individer inom olika verksamheter, vilka användes vid utformningen av det provunderlag som senare testades av ungdomarna i testgruppen. En möjlig svaghet var det slumpmässiga valet av plats för ifyllandet, vilket kan ha påverkat resultatet. Pilotundersökningen Alla de tillfrågade 19-åringarna valde att delta i enkätstudien. Detta kan kanske tolkas som en vilja hos ungdomar att tydliggöra sin syn på den egna munhälsan. Materialet är för litet för att kunna testa samband med någon säkerhet. Det finns dock en del intressanta tendenser i materialet. Självupplevd munhälsa De flesta av nittonåringarna bedömde sin munhälsa som god och var nöjda med sina tänders utseende. Förekomst av smärta från tänder, käkar och käkled var relativt låg i den undersökta gruppen, och endast en individ uppgav smärta någon gång i veckan. I en studie av Wahlund (2003) rapporterade elva procent av ungdomar (12-18 år) smärta i tänder, käkar och käkled en gång i veckan eller oftare (11). En tänkbar förklaring till smärta kan vara karies och tandvårdens registreringar visade att de studerade individerna hade mycket liten eller ingen tidigare karieserfarenhet alls. En annan orsak kan vara erosioner (12), som dock inte registrerades i den aktuella studien. Tandvårdens och individernas bedömning av riskgruppstillhörighet skilde sig ofta åt. Ingen av de individer som tandvården klassificerade i riskgrupp 3 även om de var få till antalet - placerade sig själva där. Denna grupp är den viktigaste gruppen att nå dels med information om hälsostatus och dels med information och instruktion i hur man förebygger ohälsa. Resultaten tyder på att patientens egen bedömning skulle bidra till planeringen av vården. 9

15 Hälften av nittonåringarna i denna undersökning har i den egna bedömningen noterat blödning från tandköttet och detta uppmärksammas inte alls i tandvårdens registreringar, vilket är en brist. Dental erosion och bettfysiologiska avvikelser registreras inte heller. Detta är en fråga att diskutera för framtiden. Attityder Majoriteten av 19-åringarna ansåg det vara mycket viktigt att ha hela tänder och vara frisk i munnen, vilket även har visats i andra studier (8). Att munhälsan är påverkbar av individen själv var de flesta medvetna om. Egenvård Av de tillfrågade ungdomarna bedömde majoriteten (91%) att de skötte sina tänder bra. Att använda tandtråd regelbundet är dock en rutin som inte tycks vara nödvändig för att nittonåringarna ska anse att egenvården är bra. Andra undersökningar har också visat på låg frekvens av approximal rengöring bland ungdomar (8). Daglig tandborstning utfördes av huvudparten av 19-åringarna i den undersökta gruppen, vilket är i överensstämmelse med andra undersökningar bland andra svenska ungdomar (13). Daglig tandborstning med fluortandkräm har uttalad kariesförebyggande effekt (14), vilket dessa ungdomar också tycktes vara medvetna om. Individuellt anpassad munhygieninstruktion är viktig i barn och ungdomstandvården och behöver ständigt följas upp, för att individen skall kunna bibehålla god oral hälsa i enlighet med intentionen i vårdprogram för Folktandvården Mariestad och Västra Götalandsregionens kravspecifikation (4, 6). Kunskap Nittonåringarna i studien ansåg sig inte ha tillräckliga kunskaper om vare sig kariessjukdomen eller tandköttssjukdomar. Huvudparten av ungdomarna bedömde till och med sina kunskaper som dåliga vad gäller tandköttssjukdomar och de ansåg sig ha bristande kunskaper om kariessjukdomen och matvanornas påverkan på tänderna. Detta kan tyda på att basinformation om karies, tandköttssjukdom och matvanors inverkan på munhälsan är viktig även för friska individer. Riskgrupperingen i barn och ungdomstandvården (4) ger också möjlighet att mera individuellt anpassa information efter det aktuella behovet vilket är en nödvändighet. En kontinuerlig uppföljning är av största vikt för att nå framgång i det förebyggande arbetet i barn och ungdomstandvården. 10

16 Konklusion Huvudparten av nittonåringarna i denna studie ansåg sig ha en god munhälsa vilket också var tandvårdens bedömning. Ungdomarna tyckte dock själva att de hade bristande kunskaper och förmågan till egenvård varierade. Resultaten tyder på att mera forskning om ungdomars egen syn på munhälsa och utveckling av mätinstrument för munhälsa som också innefattar patientens perspektiv är av största vikt inför framtida kvalitetsutveckling inom barn- och ungdomstandvården. 11

17 Referenslista 1. Verksamhets- och kvalitetsbokslut Primärvården Skaraborg. 2. Socialstyrelsen (2002) Meddelandeblad. Tandhälsa hos barn och ungdomar Matsson L (1997). Parodontit - inte bara en vuxensjukdom. Lunds universitet: Malmö. 4. Kravspecifikation inom barn- och ungdomstandvården (1999). Västra Götalandsregionen. 5. Socialdepartementet. Tandvårdslag (1985). SFS 2004: Vårdprogram Folktandvården Mariestad (1990). 7. Sammanställning 19-årsenkät (1989). Folktandvården Mariestad. 8. Östberg A-L (2002) On self-perceived oral health in Swedish adolescents. Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola, Malmö. 9. Hamp S, Nilsson T (1982) The Munkhagen Interdisciplinary Studies. Linköping, Universitetsti Linköping. 10. Personligt meddelande. Folkhälsovetenskapligt Centrum Linköping, Wärnberg- Gerdin E. (2003). 11. Wahlund K (2004) Temporomandibulär dysfunktion och smärta hos ungdomar, avd bettfysiologi, Specialistcentrum oral rehabilitering, Linköping. 12. Johansson A-K (2004) Dental erosion, Centrum för specialisttandvård och Nationellt kunskapscentrum för ätstörningar -NÄT, Örebro. 13. Marklund, U., Skolbarns hälsovanor under ett decennium (Health behaviour in school-aged children). A WHO collaborative study. 1996, Folkhälsoinstitutet: Stockholm. 14. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering (2002). Att förebygga karies. Rapport nr 161. Stockholm. p

18

19 Bilaga 1. Information om enkätundersökning bland 19-åringar vid Folktandvården Carlbecksgården Mariestad. Under hösten 2003 kommer en enkätundersökning att genomföras vid Folktandvården Carlbecksgården Mariestad. Syftet är att undersöka hur 19-åringar bedömer sin munhälsa och sin förmåga att påverka den. Projektet stöds av forsknings- och utvecklingsenheten för primärvården i Skaraborg. Resultaten förväntas få betydelse för hur verksamheten på kliniken planeras i framtiden. Frågeformuläret kommer att bestå av frågor kring din egen bedömning av din munhälsa och din egenvård. Besvarandet av enkäten kommer att ske enskilt i behandlingsrummet vid ditt nästa besök hos oss. Det är helt frivilligt att delta, och om du inte vill delta eller vill avbryta ditt deltagande kommer det inte att påverka din behandling. Alla uppgifter och sammanställningar av information kommer självklart att vara konfidentiella. Det betyder att inga uppgifter om dig som person kommer att lämnas ut i något sammanhang. Undersökningen är granskad och godkänd av medicinska fakultetens forskningsetikkommitté i Göteborg. Har du några frågor får du gärna ringa mig på telefonnummer Lili-Ann Johansson Leg. tandhygienist Folktandvården Carlbecksgården Mariestad

20

21 Din egen bedömning av din munhälsa Bilaga Hur tycker du att din munhälsa är? god ganska god ganska dålig dålig 2. Är du nöjd med utseendet på dina tänder? Ja, mycket nöjd Ja, ganska nöjd Nej, inte särskilt nöjd Nej, inte alls nöjd 3. Hur ofta brukar det blöda från tandköttet när du borstar tänderna? varje dag någon gång i veckan någon gång i månaden sällan eller aldrig 4. Har du ont i tänder, käkar eller käkleder? varje dag någon gång i veckan någon gång i månaden sällan eller aldrig 5. Hur viktigt är det för dig att vara frisk i munnen? mycket viktigt ganska viktigt inte särskilt viktigt inte alls viktigt 6. Hur bedömer du dina egna möjligheter att påverka din munhälsa? stora ganska stora ganska små små 7. Vilken risk tycker du att du har för att utveckla karies eller tandköttsinflammation? låg risk mellanrisk hög risk

22 8. Hur viktigt är det för dig att ha hela tänder? mycket viktigt ganska viktigt inte särskilt viktigt inte alls viktigt 9. Hur ofta anser du dig ha behov av att kallas till tandvården för undersökning? 1 år mellan besöken 2 år mellan besöken mer än 2 år mellan besöken vill inte bli kallad, utan vill ta kontakt själv Din egen bedömning av hur du sköter din mun 10. Hur tycker du att du sköter dina tänder? bra ganska bra ganska dåligt dåligt 11. Hur mycket information har du fått för att kunna sköta dina tänder? för mycket information lagom information för lite information har inte fått någon information 12. Varifrån har du fått den bästa informationen om hur du ska sköta dina tänder? (bara ett alternativ får anges) dina föräldrar genom skolundervisningen vänner / kompisar genom massmedia (radio, TV, tidningar) hos tandvården annat Hur viktigt är det för dig att rengöra tänderna regelbundet? mycket viktigt ganska viktigt inte särskilt viktigt inte alls viktigt

23 14. Hur viktigt är det för dig att använda tandtråd? mycket viktigt ganska viktigt inte särskilt viktigt inte alls viktigt 15. Hur viktigt är det för dig att använda tandkräm med fluor? mycket viktigt ganska viktigt inte särskilt viktigt inte alls viktigt 16. Hur ofta borstar du tänderna? 2 gånger om dagen eller mer 1 gång om dagen några gånger i veckan 1 gång i veckan eller mindre 17. Hur ofta använder du tandtråd? varje dag minst 1 gång i veckan några gånger i månaden sällan eller aldrig Hur bedömer du dina kunskaper om tandsjukdomar? 18. Mina kunskaper om tandköttssjukdomar är goda ganska goda ganska dåliga dåliga 19. Mina kunskaper om karies är goda ganska goda ganska dåliga dåliga 20. Mina kunskaper om hur mina matvanor påverkar tänderna är goda ganska goda ganska dåliga dåliga

24

25 Bilaga 3. Munhälsa hos 19-åringar vid Folktandvården CarlbecksgårdenMariestad utifrån ungdomarnas egen bedömning INNAN DU BÖRJAR FYLLA I Den här undersökningen ingår bland projekt som stöds av Forsknings- och utvecklingsenheten för Primärvården i Skaraborg. Enkäten genomförs bland 19-åringar som behandlas vid Folktandvården Carlbecksgården Mariestad under hösten Avsikten är att belysa hur 19- åringar bedömer sin egen munhälsa och sin förmåga att påverka den. Resultaten förväntas få betydelse för hur verksamheten på kliniken planeras i framtiden. Ditt deltagande i undersökningen är givetvis frivilligt, och om du inte vill delta eller vill avbryta ditt deltagande, kommer det inte att påverka din behandling. Inga uppgifter om dig som person kommer att lämnas ut i något sammanhang. KOM IHÅG: Det är DINA åsikter vi frågar efter, inte efter vad du tror är rätt åsikt. Besvara frågorna i tur och ordning.

26

27 Bilaga 4. Protokoll för registrering av data Variabler från tandvårdens epidemiologiska registreringar Personnr Kön.. DFT.. DFSa.. DSa.. Fickdjup.. Riskgrupp.. Röker.. Snusar.. D = decayed (karierad) F = filled (fylld) T= teeth (tanden som enhet) S = surface (yta) a = approximal (kontaktyta i tandbågen) Fickdjup = antal tandköttsfickor > 6 mm Riskgrupp : Låg risk = 1 Mellanrisk = 2 Hög risk = 3 Tobaksvanor: Ja=1 Nej=0

28

29 Bilaga 5.

30

31 Din egen bedömning av din munhälsa Bilaga Hur tycker du att din munhälsa är? 14 (41%) god 19 (56%) ganska god 1 (3%) ganska dålig 0 dålig 2. Är du nöjd med utseendet på dina tänder? 7 (20%) Ja, mycket nöjd 23 (68%) Ja, ganska nöjd 3 (9%) Nej, inte särskilt nöjd 1 (3%) Nej, inte alls nöjd 3. Hur ofta brukar det blöda från tandköttet när du borstar tänderna? 0 varje dag 3 (9%) någon gång i veckan 15 (44%) någon gång i månaden 16 (47%) sällan eller aldrig 4. Har du ont i tänder, käkar eller käkleder? 0 varje dag 1 (3%) någon gång i veckan 6 (18%) någon gång i månaden 27 (79%) sällan eller aldrig 5. Hur viktigt är det för dig att vara frisk i munnen? 26 (76%) mycket viktigt 7 (21%) ganska viktigt 1 (3%) inte särskilt viktigt 0 inte alls viktigt 6. Hur bedömer du dina egna möjligheter att påverka din munhälsa? 14 (41%) stora 19 (56%) ganska stora 1 (3%) ganska små 0 små 7. Vilken risk tycker du att du har för att utveckla karies eller tandköttsinflammation? 14 (41%) låg risk 19 (56%) mellanrisk 1 (3%) hög risk

32 8. Hur viktigt är det för dig att ha hela tänder? 31 (91%) mycket viktigt 3 (9%) ganska viktigt 0 inte särskilt viktigt 0 inte alls viktigt 9. Hur ofta anser du dig ha behov av att kallas till tandvården för undersökning? 26 (79%) 1 år mellan besöken 6 (18%) 2 år mellan besöken 1 (3%) mer än 2 år mellan besöken 0 vill inte bli kallad, utan vill ta kontakt själv (bortfall = 1 person) Din egen bedömning av hur du sköter din mun 10. Hur tycker du att du sköter dina tänder? 10 (29%) bra 21 (62%) ganska bra 3 (9%) ganska dåligt 0 dåligt 11. Hur mycket information har du fått för att kunna sköta dina tänder? 0 för mycket information 29 (85%) lagom information 4 (12%) för lite information 1 (3) har inte fått någon information 12. Varifrån har du fått den bästa informationen om hur du ska sköta dina tänder? (bara ett alternativ får anges) 6 (19%) dina föräldrar 2 (7%) genom skolundervisningen 0 vänner / kompisar 0 genom massmedia (radio, TV, tidningar) 23 (74%) hos tandvården 0 annat.. (bortfall = 3 personer) 13. Hur viktigt är det för dig att rengöra tänderna regelbundet? 21 (62%) mycket viktigt 12 (35%) ganska viktigt 1 (3%) inte särskilt viktigt 0 inte alls viktigt

33 14. Hur viktigt är det för dig att använda tandtråd? 1 (3%) mycket viktigt 13 (38%) ganska viktigt 18 (53%) inte särskilt viktigt 2 (6%) inte alls viktigt 15. Hur viktigt är det för dig att använda tandkräm med fluor? 15 (44%) mycket viktigt 14 (41%) ganska viktigt 4 (12%) inte särskilt viktigt 1 (3%) inte alls viktigt 16. Hur ofta borstar du tänderna? 27 (79%) 2 gånger om dagen eller mer 6 (18%) 1 gång om dagen 1 (3%) några gånger i veckan 0 1 gång i veckan eller mindre 17. Hur ofta använder du tandtråd? 1 (3%) varje dag 5 (15%) minst 1 gång i veckan 9 (26%) några gånger i månaden 19 (56%) sällan eller aldrig Hur bedömer du dina kunskaper om tandsjukdomar? 18. Mina kunskaper om tandköttssjukdomar är 0 goda 4 (12%) ganska goda 17 (50%) ganska dåliga 13 (38%) dåliga 19. Mina kunskaper om karies är 0 goda 15 (44%) ganska goda 14 (41%) ganska dåliga 5 (15%) dåliga 20. Mina kunskaper om hur mina matvanor påverkar tänderna är 7 (20%) goda 18 (53%) ganska goda 5 (15%) ganska dåliga 4 (12%) dåliga

34 FoU-centrum Primärvården Skaraborg Storgatan 18, Skövde Tfn: , Fax: