- PDF Free Download

Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9 Kartläggning av geografiska skillnader i tandhälsa bland barn och ungdomar i Sörmland Landstinget Sörmland Rapporten har tagits fram i samarbete mellan Tandvårdsenheten, Samhällsmedicinska enheten och Folktandvården Sörmland

10 Kartläggning av geografiska skillnader i tandhälsa bland barn och ungdomar i Sörmland Bakgrund Barn- och ungdomars tandhälsa har under lång tid förbättrats generellt och de flesta har idag en bra tandhälsa. En tendens till att förbättringstakten börjar plana ut har dock märkts och förändringarna mellan de senaste åren har varit små. Tandhälsan har även förbättrats bland de barn och ungdomar som har den sämsta tandhälsan men fortfarande är kariessjukdomen ojämnt fördelad. Som exempel kan nämnas att år 2005 så stod en femtedel av 19-åringarna för mer än hälften av antalet skadade tänder (tänder med fyllningar eller i behov av fyllning) i hela åldersgruppen. Tidigare har den geografiska fördelningen av tandhälsan i Sörmland inte studerats på någon mer detaljerad nivå. Jämförelser har företrädesvis gjorts i enskilda åldrar mellan kommunerna. Flera studier har under de senaste åren visat på tydliga samband mellan tandhälsa och olika socioekonomiska faktorer. Kariesförekomsten har visat sig vara högre i områden med hög andel invandrare, ensamhushåll, låg utbildningsnivå eller hög andel socialbidragstagare. Syfte Med bakgrunden ovan har Tandvårdsenheten och Folktandvården Sörmland gemensamt tagit initiativ till att genomföra en kartläggning av tandhälsan bland barn och ungdomar i Sörmland. Syftet med kartläggningen är att försöka identifiera geografiska områden med särskilt stora behov av tandvård och förebyggande åtgärder. Om sådana områden tydligt går att urskilja skulle detta kunna utgöra en grund för särskilda hälsofrämjande insatser. Tandhälsa Med begreppet tandhälsa avses i den här rapporten således kariessjukdomen. Uppgifterna om karies representerar endast registrerad manifest karies, dvs. karies som når in i dentinet ( hål ). Det innebär att individer som saknar registrerad manifest karies räknas som kariesfria även om de har kariesskador som är begränsade till emaljen. Sådana initiala skador behandlas med profylaktiska insatser och kräver vanligen inte fyllningsterapi. Epidemiologiska uppgifter om karies samlas fortlöpande in för alla barn och ungdomar mellan 3 och 19 år som genomgår fullständig undersökning. För barn till och med 6 års ålder avser registreringarna endast primära tänder (mjölktänder). Från 7 år sker registrering av det permanenta bettet. Undersökningsintervallen är numera i regel individuella men tiden mellan två undersökningar får som längst vara två år.

11 De epidemiologiska variabler som använts i den här rapporten är: DFT/deft DT/dt antal tänder med manifest karies eller tidigare fyllningar antal tänder med nytillkommen manifest karies sedan föregående undersökning Små bokstäver betecknar mjölktänder. Vid varje undersökning görs en riskgruppering gällande karies. Detta innebär att individens risk för att utveckla ny, återfå eller få förvärrad karies bedöms. Risken bedöms som låg, måttlig eller hög (0,1 eller 2).

12 Material och metod Datamaterialet som använts är ett utdrag ur Tandvårdsenhetens databas och med tandvårdsdata för i stort sett samtliga sörmländska barn. Datamaterialet innehåller bland annat uppgifter om barnens tandhälsa i form av antal tänder med manifest karies ( hål ) och antal skadade tänder samt uppgifter om postnummer vid det senaste besöket hos tandläkaren. Detta innebär att tiden för besöket varierat från till Åldern på barnen är beräknad utifrån det år de besökte tandläkaren. De barn med postnummer som inte tillhör Sörmland har raderats ur datamaterialet eftersom dessa i ett senare skede inte kunde sättas ut på en sörmländsk karta. I de fall där det blivit färre barn än 20 i varje åldersgrupp inom ett postnummerområde har postnumret uteslutits ur aktuell analys, främst för att barnen inte ska kunna identifieras. De variabler som används i denna kartläggning är DT och DFT. Barnen delades in i tre ålderskategorier 3-6 år, 7-12 år och år. För var och en av dessa kategorier gjordes det för varje postnummerområde ett medelvärde för DT respektive DFT. För att enkelt kunna identifiera eventuella geografiska skillnader användes ett kartprogram ArcGIS där varje postnummerområdes medelvärde presenterades på kartor. Medelvärdena delades in i tre klasser och denna indelning gjordes på följande sätt: Samtliga medelvärden rangordnades. De 60 % av postnummerområdena som hade de lägsta medelvärdena fick tillhöra första klassen, den andra klassen med de mittersta medelvärdena innehåller 20 % av alla postnummerområden och den tredje klassen med de högsta medelvärdena innehåller 20 % av alla postnummerområden. Samma princip tillämpades i samtliga kartor. De 60 % av postnummerområdena som hade de lägsta medelvärdena fick tillhöra första klassen. Den andra klassen med de mittersta medelvärdena och den tredje klassen med de högsta medelvärdena innehåller 20 % vardera av alla postnummerområden. Samma princip tillämpades i samtliga kartor. När alla kartor var skapade blev det allt som allt 6 kartor (tre åldersgrupper gånger två olika tandhälsovariabler sammanlagt sex). De postnummerområden som tillhörde de högsta klasserna, med hög tandohälsa, fick färgen röd. De 27 postnummerområden som i minst 4 av 6 kartor fick färgen röd ansågs vara extra intressanta och dessa presenteras i en sammanfattande karta senare i rapporten. Ett annat sätt att kartlägga tandhälsa är att studera risken för karies. Vid varje undersökning riskbedöms barnen när det gäller bland annat karies. Denna variabel kan anta värdena 0, 1 eller 2. Andel barn i varje postnummerområde som tillhör riskgrupp 2, som är den grupp som bedöms ha hög risk för att få karies, har studerats på en karta och klassindelningarna gjordes på samma sätt som tidigare beskrivits (60 % -20 % -20 %). Denna karta kan ses som ett komplement till den sammanfattande kartan då den studerar en annan variabel. För att tillföra bakgrundskunskap om främst postnummerområden med sämre tandhälsa beställdes fyra socioekonomiska variabler från SCB. Dessa variabler var utbildningsnivå, utländsk bakgrund, familjetyper samt disponibel inkomst. Det visade sig dock att den disponibla inkomsten redovisas på familjenivå vilket kan innebära allt från sammanboende pensionärspar till ensamstående med många barn. Trots detta är variabeln användbar eftersom den ändå säger något om det aktuella postnummerområdet.

13 Resultat Resultaten visas nedan i tabeller och kartor för de kommuner som har områden med sämre tandhälsa. Kommunerna Gnesta, Trosa och Vingåker har inga områden och presenteras därför inte med tabell eller karta. Kartorna visar de områden som har sämre tandhälsa med röd färg. Karta 1 Översikt Sörmland Kartorna visar de områden som har sämre tandhälsa med röd färg.

14 Karta 2 Eskilstuna Postnummer Område Typ av bebyggelse Nyfors Hyreshus Nyfors Hyreshus Fröslunda Hyreshus Fröslunda och Hästskobacken Hyreshus Myrtorp och Råbergstorp Hyreshus Lagersberg Hyreshus Bellmansplan Hyreshus Bryggaregatan Hyreshus Årby Hyreshus Carlavägen Hyreshus Skiftinge Ärsta Mest hyreshus Skiftinge Blandat Edvardslund/Säby/Kråketorp Villor och hyreshus Bryggaregatan Hyreshus Årby Hyreshus Carlavägen Hyreshus Skiftinge Ärsta Mest hyreshus Skiftinge Blandat Edvardslund/Säby/Kråketorp Villor och hyreshus

15 Karta 3 Flen Postnummer Område Typ av bebyggelse Salsta Hyreshus Salsta Hyreshus Orrhammar Villor och fritidshus

16 Karta 4 Katrineholm Postnummer Område Typ av bebyggelse Öster Blandad Öster Blandad Norr Blandad Norr Blandad Nyhem, Nävertorp Blandad

17 Karta 5 Nyköping Postnummer Område Typ av bebyggelse Arnö Blandad Oppeby Hyreshus Stenkulla Hyreshus Brandkärr Hyreshus Brandkärr Hyreshus

18 Karta 6 Oxelösund Postnummer Område Typ av bebyggelse Frösängsvägen, Björkvägen Hyreshus resp villor

19 Karta 7 Strängnäs Postnummer Område Typ av bebyggelse Ulfhäll/Stadsskogen Blandad

20 I flera andra rapporter har sambandsanalyser av olika slag gjorts och samband mellan tandhälsa och olika socioekonomiska faktorer har då hittats. Därför görs inte några analyser i denna rapport. Socioekonomiska faktorer tillför dock en hel del intressant bakgrundsinformation och därför görs här en enkel beskrivning av dessa. Tabellen visar, per postnummer; andelen barn som har mer än 1 manifest kariesangrepp vid undersökningstillfället per åldersgrupp medelvärdet för DT, för samtliga barn i området per åldersgrupp socioekonomiska faktorer Antal barn med DT>1, antal barn, medelvärde DT samt socioekonomiska faktorer i de 28 områdena och i länet. Andel barn (%) med EPI2/DT>1 Postnr Kommun år år år Medelvärde EPI2/DT 3-6 år 7-12 år år Socioekonomiska faktorer. Andelar i procent. Högst förgymnasial Utbildning år Ensamstående med barn 20- år Utländsk bakgrund 0- år Medelinkomst (tkr) 20- år Nyköping 7,2 11,1 13,3,42,39,49 19,6 13,0 40, Nyköping 14,3 13,2 9,3,51,37,46 28,1 9,0 12, Nyköping 15,6 6,5 14,3,76,26,49 21,6 6,3 17, Nyköping 15,8 7,5 9,1,72,35,43 20,5 8,1 25, Nyköping 9,4 8,3 16,1,48,44,77 29,7 8,1 36, Oxelösund 10,0 10,0 13,0,60,27,59 25,5 5,4 19, Eskilstuna 14,5 9,3 10,1,65,36,46 27,0 5,8 52, Eskilstuna 11,6 9,2 12,2,42,38,53 21,7 7,2 31, Eskilstuna 14,3 6,9 13,1,52,33,59 27,3 6,9 39, Eskilstuna 16,4 6,5 12,0,66,29,63 30,2 10,1 45, Eskilstuna 9,9 3,4 14,4,49,25,72 33,4 13,4 54, Eskilstuna 10,9 6,5 14,8,45,28,65 32,2 10,4 48, Eskilstuna 16,2 22,4 11,3,68,74,63 26,8 11,6 43, Eskilstuna 19,0 14,8 5,4,90,37,21 18,0 2,7 24, Eskilstuna 25,2 10,3 15,8 1,35,38,85 30,0 6,9 61, Eskilstuna 14,0 7,4 9,4,56,35,52 15,9 11,3 20, Eskilstuna 20,8 9,4 21,6 1,28,40,91 26,2 5,9 50, Eskilstuna 30,0 8,7 14,5 1,44,36,68 30,1 11,3 46, Esk (Torsh) 12,0 11,5 16,2,46,46,67 27,5 19,1 26, Katrineholm 17,9 2,2 10,7,69,11,50 21,0 7,4 18, Katrineholm 18,9 6,8 12,5,83,35,50 22,0 7,6 14, Katrineholm 17,5 10,5 8,9,94,33,43 24,4 6,9 29, Katrineholm 14,0 4,8 12,3,84,31,68 19,1 9,2 19, Katrineholm 23,2 10,4 13,3,88,39,60 27,9 9,7 37, Flen 3,4 11,1 10,9,21,37,59 21,3 4,5 24, Flen 14,8 9,3 14,2,69,34,53 23,2 9,6 37, Flen 10,5 10,0 15,7,37,43,59 21,4 2,9 13, Strängnäs 13,8 5,9 11,3,72,21,45 24,4 9,8 23,3 228 Summa 15,7 8,7 13,5,75,36,61 25,0 8,2 35,2 195 Sörmland 7,2 4,4 8,3,33,20,38 19,4 6,2 16,5 242

21 Karta 8 Andel med hög kariesrisk i Sörmland Kartan visar andelen barn och ungdomar med hög kariesrisk i respektive postnummerområde. I rödmarkerade områden är andelen barn med hög risk %.

22 Diskussion Vi har valt att försöka se eventuella olikheter i tandhälsan hos barn och ungdomar via en indelning av länet i postnummerområden. Detta för att denna indelning var ganska lätt att åstadkomma från det befintliga system som finns för att registrera administrativa uppgifter och tandhälsomått på barnen och ungdomarna i Sörmland. Sämre tandhälsa har vi i detta sammanhang definierat som hög kariesförekomst. Efter ett arbete med att identifiera områden med vad som kan anses vara dålig tandhälsa framkom 28 st postnummerområden som kunde klassas att de har sämre tandhälsa än länet i övrigt. Barnen i dessa områden är 15,1 % av samtliga Sörmländska barn men i dessa områden 27,5 % av alla barn med mer än 1 nytt manifest kariesangrepp. Trots att olika metoder använts så är nivåerna och relationerna för dessa siffror jämförbara med den studier som gjorts i andra landsting. Majoriteten av områdena hade dessutom en stor andel med barn med hög kariesrisk, vilket också ger en återspegling av tandhälsan (fr a den framtida hälsan). Observation av de socioekonomiska faktorerna i dessa områden visar en klart högre andel individer med båda föräldrarna födda i utlandet och/eller själv född i utlandet än länet i snitt. Denna faktor har visat sig ha ett klart samband med hög kariesförekomst i många studier. Även medelinkomsten är lägre i dessa områden än i länet i snitt. Majoriteten av områdena, 18 av 28, har större andel lågutbildade och större andel med utländsk bakgrund och större andel ensamstående och lägre medelinkomst än vad som gäller i Sörmland i sin helhet. Vi kan konstatera att det finns områden med betydligt högre kariesförekomst och att kartläggningen kan vara möjligt som underlag för att utföra riktade insatser i dessa områden. Huvuddelen av dem som har hög kariesförekomst bor dock fortfarande utanför dessa områden. Detta gör att eventuella riktade insatser i framtiden får anses vara ett komplement till de generella förebyggande åtgärderna och kan inte helt ersätta de individuella insatserna.

23