Förlängningen av yrkesutbildningarna på gymnasiet: effekter på utbildnings- och arbetsmarknadsutfall. Caroline Hall SNS,

Transkript

1 Förlängningen av yrkesutbildningarna på gymnasiet: effekter på utbildnings- och arbetsmarknadsutfall Caroline Hall SNS,

2 I 1991 års gymnasiereform förlängdes yrkesutbildningarna Förlängdes från 2- till 3-åriga Fick ett större innehåll av allmänna teoretiska ämnen Även yrkeseleverna fick grundläggande behörighet till högskolan Steg mot en mer sammanhållen gymnasieskola Dessutom mer arbetsplatsförlagd utbildning 2

3 Flera motiv angavs till förlängningen Arbetslivet ställer numera högre krav på generella kunskaper Generella kunskaper gör det lättare att anpassa sig till ett föränderligt arbetsliv Göra det möjligt för alla elever att läsa vidare vid högskolan 3

4 Utvärdering av en försöksverksamhet Förlängningen föregicks av ett omfattande försök med 3-åriga yrkeslinjer: ÖGY-försöket Försöksverksamhet fanns i stora delar av landet Försökslinjerna påminde mycket om de 3-åriga yrkesprogram som infördes efter reformen Försöksverksamheten gör det möjligt att utvärdera effekterna av förlängningen på ett tillförlitligt sätt 4

5 Försöket omfattade många yrkeselever Försökslinjerna började , antalet platser utökades över tid Det sista året omfattades ca elever Drygt hälften av kommunerna hade försöksverksamhet på åtminstone någon yrkeslinje Skolöverstyrelsen fördelade platserna i försöket Proportionell fördelningen mellan yrkeslinjer Spridning mellan regioner med olika befolknings- och näringslivsstruktur Kommuner fick ansöka om att delta 5

6 Statistisk analys baserad på registerdata I studien ingår alla som började en yrkeslinje på gymnasiet , ca personer. Registerdata från SCB: Detaljerad information om individers utbildning och arbetsmarknadsutfall, upp till ca 35 års ålder Bakgrundsvariabler för elever och föräldrar Metoden i korthet: Jämför hur utbildnings- och arbetsmarknadsutfall förändras över tid i kommuner som deltog i försöket, med hur motsvarande utfall förändras i kommuner som inte deltog. 6

7 Förlängningen medförde fler avhopp 15 13,6 Procentenheter 10 9,2 Effekten på sannolikheten 8,3 att hoppa av gymnasiet 7,5 3,8 5,2 Effekten på sannolikheten att inte slutföra gymnasiet med fullständiga betyg 0 Alla yrkeselever Elever med låga grundskolebetyg Elever med lågutbildade föräldrar 3-årig istället för 2-årig yrkeslinje skattade effekter på sannolikheten att inte slutföra gymnasiet. 7

8 Att läsa en 3-årig yrkeslinje ökade inte övergången till högskolan Sannolikheten att vid 30 års ålder ha uppnått 3-årig gymnasiekompetens ökade med ca 40 procentenheter Ingen signifikant effekt på sannolikheten att börja eller slutföra en högskoleutbildning Gäller oavsett elevers grundskolebetyg och föräldrars utbildningsnivå Gäller även om analysen begränsas till elever som slutfört sin gymnasieutbildning 8

9 Det tredje året verkar inte ha förbättrat utfallen på arbetsmarknaden Inga statistiskt signifikanta effekter av att läsa en längre yrkeslinje på löneinkomster, upp till 34 års ålder Att läsa en längre och mer generell yrkeslinje verkar inte heller ha minskat risken för att bli arbetslös senare i livet Tvärtom ökar arbetslöshetsrisken för elever med låga grundskolebetyg, dvs. för samma grupp som hoppade av gymnasiet i högre utsträckning (se figur) 9

10 Män, höga betyg Män, låga betyg Graphs by group kalenderår Effekt på sannolikheten för arbetslöshet 95% konfidensintervall Skattade effekter på sannolikheten att vara arbetslös 180 dagar eller mer (årsvis) 10

11 Sammanfattning av resultaten Fler avhopp bland elever med låga grundskolebetyg och från icke-akademiska hem Tyder på att höjda examenskrav medför ökad risk för avhopp bland svaga elever Inte fler till högskolan Möjlig förklaring: studiemotiverade yrkeselever använde tidigare Komvux för att få behörighet Löneinkomsterna verkar inte ha ökat Högre arbetslöshetsrisk längre fram i livet för elever med låga grundskolebetyg Tyder på långsiktigt negativa konsekvenser av avhopp 11