Ungdomsarbetslöshet (16-24)

Transkript

1 Alexandru Panican Ungdomsarbetslöshet (16-24) - ungdomars övergång från skola till arbetsliv

2 Dyster bild Sedan 1990-talet allt svårare att etablera sig Finanskrisen - fler unga arbetslösa i Sverige än i övriga Skandinavien Andelen fattiga fördubblats 1980-talets andra hälft , 20 till över 40 % 25 % av en ungdomskull fullföljer inte gymnasieutbildningen inom fyra år, andelen utan allmän högskolebehörighet är högre Arbetslösheten dubbelt så hög för ung. utan gymnasiekompetens jämfört med gymnasieutb. 75 % av socialbidragstagarna i åldrarna år saknar gymnasiekompetens

3 Dyster bild I gruppen ungdomar utan slutbetyg är de som är födda utomlands eller kommer från hem med låg utbildningsnivå och låga inkomster överrepresenterade Etableringsåldern har ökat: cirka 21 år, 2007 cirka 27 år Arbetslöshet: inaktivitet, låga inkomster, svag självkänsla, social marginalisering. Effekter: psykisk & fysisk ohälsa Insatserna i övergången mellan skola och arbetsliv av stort intresse

4 Förändringar inom gymnasieskolan Politiska intentioner Gymnasial yrkesutbildning Från yrkesförberedande till yrkesprogram (ökad status) Två examina en yrkesexamen-yrkesutgång, ej fullärd i yrket en högskoleförberedande examen 18 varav 12 yrkesprogram: som skolförlagd yrkesutbildning eller lärlingsutbildning

5 Förändringar inom gymnasieskolan Lokal nivå Gymnasial yrkesutbildning Önskemål: högre lärartäthet, engagerade & kunniga lärare, flera vuxenkontakter, undervisningsformer som utgår ifrån elevens förutsättningar & önskemål Motsägelsefull bild - pedagogiken väldigt viktigt dock en del elever misslyckas per definition Positiva aspekter: möjlighet/alternativ för vissa elever praktikperioden - provanställningar, guld värt

6 Förändringar inom gymnasieskolan Lokal nivå Gymnasial yrkesutbildning Negativa aspekter: resurssvaga, skoltrötta, icke motiverade, lågpoängare erbjuda skoltrötta mera av utbildning (mer av praktik eller förvärvsarbete) skolan kan inte lösa alla problem samarbetssvårigheter mellan kärn- och karaktärslärare

7 Förändringar inom gymnasieskolan Lokal nivå Kritik på strukturell nivå: för stora krav på kärnämnena. Nyttan med kärnämnesstudier? betygssystemet - fyrkantiga bedömningar utan hänsyn till elevens förutsättningar, önskemål, behov & utveckling varför allmän högskolebehörighet?

8 Förändringar inom gymnasieskolan Politiska intentioner Gymnasial lärlingsutbildning bör leda till lägre ungdomsarbetslöshet tillgodose arbetskraftsförsörjningen till yrken där det råder brist på arbetskraft en möjlighet för elever som inte klarar av en skolförlagd yrkesutbildning en kvalificerad & attraktiv utbildningsform både för eleven & arbetsgivaren

9 Förändringar inom gymnasieskolan Lokal nivå Gymnasial lärlingsutbildning Positiva aspekter: socialisering i en yrkesroll, kontakt med arbetsgivare ett alternativ till IV arbetsförmedlingen, socialtjänsten: mycket bra lösning! perfekt insats, skolan är för långt från verkligheten arbetslivsperspektiv - utbildningen följer arbetsmarknadens behov

10 Förändringar inom gymnasieskolan Lokal nivå Gymnasial lärlingsutbildning Negativa aspekter (oftast skolans representanter): näringslivet ställer inte upp med praktikplatser dränera skolan på kompetens långsiktigt: bristande utbildning olika föreställningar om lärlingsutbildning: generellt låg status inriktad på lågkvalificerade arbetsuppgifter samverkan viktig men kostar vem betalar?

11 Förändringar inom gymnasieskolan Lokal nivå Gymnasial lärlingsutbildning sällan lärlingsavtal & lärlingslön, ingen handledare/handledare utan ersättning likvärdighet? Nej. Olika erfarenheter, mångfald av lösningar experimenterande stadium Beredskap inför 2011? Förtroendeklyfta mellan nationella intentioner & synsättet på lokal nivå

12 Arbetsmarknadspolitiska insatser Jobbgarantin: jobbsökeri & matchning AF: äntligen arbeta med jobbsökeri, unga i högre grad på arbetsmarknaden, ej i mindre meningsfulla verksamheter De första 3 månaderna: reguljär matchning De kommande 3 månaderna: intensifierad matchning praktik eller utbildning Kritik: jobbgaranti - missuppfattningar Samverkan? AF Kommun ej nära arbetsmarknaden anställningsbara

13 Arbetsmarknadspolitiska insatser Jobbgarantin: jobbsökeri & matchning Kritik från kommunala verksamheter: stopp för praktikåtgärder under de första 3 månaderna jobbgaranti 16-19? (kommunens uppföljningsansvar, föräldrarna, försörjningsstöd). AF vill inte gärna arbeta med unga under 20, ej färdiga för arbetsmarknaden inga utbildningsmoment staten tar inte sitt ansvar, kommunen får rycka in Det känns ganska hopplöst att ha samarbete med AF då de ändå inte har ngt att erbjuda

14 Uppföljningsansvaret Kommunen skall hålla sig informerad om hur ungdomar är sysselsatta för att erbjuda lämpliga individuella åtgärder Unga utanför (16-20 ej ngn känd sysselsättning): individuellt anpassat stöd i eller utanför skolans värld

15 Uppföljningsansvaret Svårigheter: Inflyttade elever utan skolgång i den nya kommunen Folkbokförda med avbruten skolgång i annan kommun Vilka är unga utanför? Hur många finns i er kommun? Vet ej

16 Uppföljningsansvaret Brist på likvärdig behandling av unga utanför: Skilda uppfattningar om de nationella direktiven. Uppföljningsansvaret: hålla sig informerad (intagningsenheterna) + uppsökande verksamhet (IV eller särskild org. utanför skolans sfär) + erbjudande av insatser (coachning) brev, telefon, hembesök, internetsökning