Yrkesutbildning - åt vem, för vad? Anders Nilsson Lunds Universitet Ekonomisk-historiska institutionen

Transkript

1 Yrkesutbildning - åt vem, för vad? Anders Nilsson Lunds Universitet Ekonomisk-historiska institutionen Konferens: Arbetslivet i dåtid, nutid och framtid Centrum för yrkeskunnande och Västra Götalandsregionen Göteborg 26 november 2013

2 Yrkesutbildning - ett medel att bekämpa ungdomsarbetslöshet? Tydliga samband mellan utbildning och arbetslöshet 14 (OECD Education at a Glance 2013) Comp Sec gen Sec voc Ter basic Ter adv 4 2 0

3 Yrkesutbildning - ett medel att bekämpa ungdomsarbetslöshet? Sambandet är tydligt mellan utbildning och arbetslöshet varför så stort fokus på yrkesutbildning? Rekrytering Anknytning till arbetslivet

4 Yrkesutbildning - ett medel att bekämpa ungdomsarbetslöshet? Olika sätt att bedriva yrkesutbildning

5 Varför så starkt fokus på lärlingsutbildning? Lärlingssystem störst i Almedalen Den fråga som fick störst genomslag i Almedalen var införande av ett fungerande arbetsplatsförlagt lärlingssystem i gymnasieskolan. Lärlingsutbildning nämndes i nästan alla tal som partiledarna höll. (Folkbladet )

6 Varför så starkt fokus på lärlingsutbildning? Ungdomsarbetslösheten i Danmark och Sverige Konventionellt mått Relativ ungdomsarbetslöshet Danmark Sverige 3 2 Danmark Sverige

7 Varför är det så svårt att etablera lärlingsutbildning?

8 System för övervakning och kontroll Lärlingsländerna speciell lagstiftning sent 1800-tal till tidigt 1900-tal övervakning av partsgemensamma organ garanterar utbildning under lärlingstiden certifiering av lärlingsyrken Den svenska modellen kollektivavtal från omkring 1900 avvisade förslag till lagstiftning vid flera tillfällen svagare rättskraft dåligt samarbete mellan parterna under mellankrigstiden

9 Lärlingsutbildning under och 1950-talen Utbildning av yrkesarbetare sker bäst och billigast på arbetsplatserna Arbetsmarknadens Yrkesråd 1944 Saltsjöbadsavtalet 1938 hade skapat nya förutsättningar

10 Lärlingsutbildning under och 1950-talen LO, SAF och staten ville ha lärlingsutbildning Ungdomar var inte särskilt intresserade Lärlingar Lärlingar

11 Lärlingsutbildning under och 1950-talen Skicklighetspremien var inte särskilt hög förrän i slutet av 40-talet Lätt att få jobb även utan yrkesutbildning 1,35 1,3 1,25 1,2 Relative wage 1,15 1,1 1,05

12 En ny modell för yrkesutbildning skolförlagd yrkesutbildning Grundläggande utbildning är samhällets uppgift, inte företagens års yrkesutbildningsberedning 1971 års gymnasieskola yrkesutbildning en del av gymnasiestadiet Korta utbildningar (2 år) Breda utbildningar riktade mot en sektor på arbetsmarknaden, inte ett specifikt yrke Helt skolförlagd Kontakter med arbetslivet upphörde

13 Skolförlagd yrkesutbildning i förhållande till arbetsmarknaden Kort men bred skolförlagd yrkesutbildning komplementärt till det fordistiska produktionssättet. Relativt enkla, standardiserade arbetsuppgifter En arbetare kan lätt ersättas men en annan Kort inlärningskurva för många arbetsuppgifter Rationellt för näringslivet att lägga utbildningskostnaderna på samhället

14 Skolförlagd yrkesutbildning i förhållande till arbetsmarknaden Så länge ungdomsarbetslösheten var låg var den bristande kontakten med arbetslivet under utbildningen inte något stort problem men några år in på talet förändrades bilden (arbetslöshet år; källa Håkansson 2011) 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Arb löshet enl äldre def Arb löshet enl nya def

15 Modifieringar av den skolförlagda yrkesutbildningen Vi kan inte ha kvar yrkesutbildningen nästan helt i skolan och vi kan inte ta tillbaka den helt till företagen heller - SAF-tidningen nr ÖGY förlängd utbildning till tre år för att skapa utrymme för mer praktik treåriga yrkesprogram i gymnasieskolan från 1992 Ett annat spår utbildning på lärlingsplatser

16 Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) Under snart tjugo år har problemen med den arbetsplatsförlagda utbildningen varit ungefär likadana - Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken (Skolinspektionen 2011) APU ett obligatoriskt inslag på yrkesprogrammen - Korta inblickar snarare än gedigen erfarenhet - Verksamheten styrd av kurs- och läroplaner - Konjunkturkänsligt

17 Pågående tudelning av arbetsmarknaden? Högt utbildade specialister med en global arbetsmarknad Enkla servicejobb på hemmamarknaden industriprodukter på den internationella marknaden outsourcing på gång

18 Svenska företag flyttar tusentals jobb förlorade (SvD 4 oktober 2013)

19 Om arbetsmarknaden ser ut så, vilken yrkesutbildning behövs då? den frågan lämnar jag öppen för diskussion!