Tandvård för alla. 68 Årsredovisning Tandvård för alla. Tandvård

Transkript

1 68 Tandvård för alla Cirka personer i Östergötland kan vara berättigade till uppsökande och nödvändig tandvård för äldre och funktionshindrade. Under 2002 genomfördes en upphandling av den uppsökande tandvården för äldre och funktionshindrade. Upphandlingen resulterade i att en betydligt större andel av vården nu ges av privata vårdgivare. Under året redovisades också fördjupade studier av tandhälsan hos barn och ungdomar. Studierna, som omfattar alla länets kommuner, visar bland annat att barn och ungdomar i områden med lägre socioekonomisk status har en klart sämre tandhälsa. I vissa åldersgrupper uppgår skillnaderna till cirka 50 procent, i jämförelse med områden i samma kommun med högre socioekonomisk status. Landstingets uppgift är att verka för god tandhälsa hos hela befolkningen. Ansvaret för den avgiftsfria tandvården till barn och ungdomar är en del i denna verksamhet. Tandhälsan bland barn och ungdomar har allmänt blivit bättre men det finns ändå skillnader mellan olika grupper. Folktandvården har i uppdrag att göra särskilda insatser för dem med sämst tandhälsa. Sedan tandvårdsreformen infördes 1999 ansvarar landstinget för att särskilt utsatta grupper garanteras undersökning och nödvändig tandvård. Under 2002 ingick ca äldre och funktionshindrade i länet i denna verksamhet. Landstingets ansvar gäller också patienter som behöver tandvård i samband med vissa medicinska behandlingar eller sjukdomstillstånd. Idag råder det brist på tandläkare och tandhygienister. Bristen kan på sikt avhjälpas med utökad utbildning och kompetensutveckling. Vid resursbrist är det nödvändigt med prioriteringar. Akut tandvård har högst prioritet. Tandvård Landstinget har ansvar för att alla barn och ungdomar erbjuds regelbunden, fullständig och avgiftsfri tandvård t.o.m. det år de fyller 19 år. Landstinget har ett ansvar för alla länets invånare när det gäller förebyggande tandvård för barn och ungdomar, t.ex. via mödra- och barnavårdscentraler. Landstinget ansvarar även för att särskilt utsatta grupper av vuxna, t.ex. handikappade, ska garanteras vård. Tandvården skiljer sig inte från annan vård vad gäller krav på trygghet, kontinuitet, tillgänglighet och närhet. Såväl barn- och ungdomstandvård som vuxentandvård får man genom att antingen gå till någon av Folktandvårdens 36 kliniker runt om i länet eller till privattandläkare. Landstingets mål för tandvården är en god tandhälsa för alla östgötar. 232 mkr 4 % av landstingets totala nettokostnad gick till tandvård.

2 69 Folktandvårdens övergripande mål Det övergripande målet för tandvården och dess olika delområden är att förbättra munhälsan samt att identifiera och utjämna olikheter i befolkningens munhälsa genom effektiva hälsobefrämjande, förebyggande och behandlande insatser av god kvalitet. Med utgångspunkt från det övergripande målet har följande inriktningsmål formulerats: Åtgärder som främjar munhälsa och förebygger munsjukdomar ska prioriteras. Riskgruppering av barn och ungdomar för att identifiera personer med ökad risk för karies. Ökad satsning på försäljning av tandvårdsabonnemang. Munhälsan ska förbättras och olikheter utjämnas, särskilt bland barn och ungdomar. Särskilda insatser för att förbättra tandhälsan i utsatta områden. Barn och ungdomar som på grund av sjukdom eller funktionshinder har särskilda behov av tandvård ska särskilt uppmärksammas. Kartläggning av tandvårdsinsatserna visar på individuellt anpassad och god tandvård. Tandvårdens tillgänglighet och kvalitet ska vara god. Studie om folktandvårdens och privattandvårdens möjligheter att ta emot nya patienter utan akuta tandvårdsbehov. Fortlöpande studie av den medelålders befolkningens tandhälsa och attityder till tandvård. Tandvården ska i samverkan med primärvård, skolor och övriga nyckelgrupper utveckla nätverk för hälsofrämjande åtgärder för att förebygga och behandla sjukdomar, framför allt de stora folksjukdomarna karies och parodontit (tandlossning) och skador i munhålan. Tandvården ska också medverka i det tobakspreventiva arbetet. Medverkan i lokala hälsoråd i olika delar av länet. Ansvar för kollektiva förebyggande insatser, så kallat områdesansvar. Tobaksprevention, frågor om tobaksvanor och upplysning om tobakens skadeverkningar. Barn- och ungdomstandvård Landstinget ansvarar för att alla barn och ungdomar erbjuds regelbunden, fullständig och avgiftsfri allmäntandvård och specialisttandvård t.o.m. det år de fyller 19 år. Föräldrarna och barnen kan välja att få undersökning och behandling utförd hos Folktandvården eller hos en privat vårdgivare. Sedan några år är fördelningen stabil ca 90 procent får, efter aktivt eller passivt val, tandvårdinsatserna utförda hos Folktandvården och ca 10 procent väljer aktivt privat vårdgivare.

3 70 Under 2002 har en gemensam modell för folktandvården och privattandvården diskuterats, för riskgruppering inom barn- och ungdomstandvården. Modellen innebär att identifiera personer med ökad risk för karies och om möjligt minska utveckling av karies genom förebyggande åtgärder. Uppföljning av tandhälsan sker löpande i åldrarna 3, 6, 12, 16 och 19 år. Resultaten redovisas årsvis för varje kommun samt för hela länet sedan Statistiken påvisar vissa skillnader i tandhälsan mellan olika kommuner, vilket kan bero på bl.a. olika fluorhalt i dricksvattnet samt socioekonomiska olikheter. Jämförelser över tiden visar att tandhälsan i länet förbättrats successivt. Under 2002 redovisades fördjupade studier av tandhälsan hos barn och ungdomar. Studierna, som nu omfattar alla länets kommuner, visar bl.a. att barn och ungdomar i områden med lägre socioekonomisk status har en klart sämre tandhälsa. I vissa åldersgrupper uppgår skillnaderna till ca 50 procent, mätt i vedertagna tandhälsomått, i jämförelse med områden i samma kommun med högre socioekonomisk status. Folktandvården har det s.k. områdesansvaret, vilket innebär att göra kollektiva tandhälsovårdsinsatser för att ge alla barn och ungdomar så bra förutsättningar som möjligt att uppnå och bibehålla en god tandhälsa. Mot bakgrund av resultaten i den fördjupade studien har Folktandvården i uppdrag att genomföra särskilda insatser i de områden som uppvisar sämst tandhälsa. Åtgärderna innefattar bl.a. att ge riktad information och fluorprofylax och detta genomförs i samarbete med exempelvis primärvård, skola, och barnomsorg. Resultatet kommer dock inte att visa sig förrän efter flera års insatser. Folktandvården arbetar också med tobaksprevention genom att fråga ungdomar om tobaksvanor och upplysa om tobakens skadeverkningar. Svårt sjuka och gravt funktionshindrade barn och ungdomar har ofta sämre tandhälsa än flertalet barn. Dels kan sjukdomsbehandlingen försämra tandhälsan, dels kan funktionshindret göra det svårt att hålla god tandhygien. Folktandvården har fått i uppdrag att beskriva vilka särskilda insatser dessa barn får. En första rapport visar att barntandvårdspecialisterna ger dessa barn en individuellt anpassad och god tandvård. Vuxnas tandhälsa En studie om munhälsa, attityder och beteende när det gäller tandvård bland medelålders individer genomförs i samarbete med Örebro läns landsting och omfattar samtliga individer födda Dessa har hittills tillfrågats vid 50 och 55 års ålder samt under 2002 vid 60 års ålder. Studien omfattar fr.o.m även samtliga individer födda En sammanfattande slutsats i rapporten från 2001 är att munhälsan i stort kan betraktas som god, även om det finns vissa socioekonomiska skillnader. Dessa skillnader tycks vara mindre än bland barn och ungdomar. Mellan de två undersökningstillfällena har andelen som uppger

4 71 Tandvård för äldre och funktionshindrade Sedan 1999 ansvarar landstinget för att vissa grupper ges lagstadgad rätt till uppsökande tandvård, med avgiftsfri munhälsobedömning samt nödvändig tandvård. Ett krav för att få denna tandvård är att det finns ett stort personligt omvårdnadsbehov. Avgifterna för den nödvändiga tandvårdsbehandlingen är samma som för den öppna hälso- och sjukvården och omfattas av högkostnadsskyddet. Enligt beräkningar bedöms ca personer i Östergötland vara berättigade till uppsökande och nödvändig tandvård för äldre och funktionshindrade. I dagsläget har ca östgötar det särskilda tandvårdskortet. Det betecknas som ett gott resultat och bygger bl.a. på ett omfattande samarbete med kommunernas äldreoch handikappomsorg. Under 2002 genomfördes en upphandling av den uppsökande verksamheten för de kommande åren. Upphandlingen resulterade i att en betydligt större andel av vården kommer att ges av privata vårdgivare. Tandvårdsreformen berör också viss tandvård som ingår i en medicinsk behandling och då det finns ett tydligt samband mellan ett medicinskt tillstånd och behovet av tandvårdsinsats. Det särskilda tandvårdsstödet kan erhållas vid ett antal diagnoser och medicinska tillstånd efter bedömning av såväl distriktsläkare som sjukhusspecialister. Utifrån ett medicinskt underlag utreds behovet av tandvård. Patienten kan välja att få behandlingen hos Folktandvården eller hos privata vårdgivare. Under 2002 har en upphandling gjorts av psykologstöd för personer med extrem tandvårdsrädsla. All tandvård som ges till patienter som ett led i en kortvarig sjukdomsbehandling ska förmuntorrhet samt tandgnisslings- och pressningssymtom ökat. Detta kan sannolikt kopplas till ökad läkemedelsanvändning respektive ökad stress. I rapporten noteras att amalgamanvändningen halverats under 5-årsperioden. Andelen som dagligen röker har minskat från 26 till 19 procent. Information om munhygien, kost, fluor, tobak och förväntad behandlingskostnad ges till en liten andel av patienterna. Inom vuxentandvården arbetar Folktandvården för att fler patienter ska välja tandvårdsabonnemang. Abonnemang innebär att patienten får stöd med förebyggande insatser, för att sedan med god munhygien och egenvård kunna undvika tandsjukdom. Tandvården tar ansvar för förebyggande vård och behandling till en fast avgift. Tandvård som led i en kortvarig sjukdomsbehandling

5 72 handsbedömas av landstinget. Detsamma gäller nödvändig tandvård för äldre och funktionshindrade då behandlingskostnaden beräknas överstiga kronor. Under 2002 förändrades gränsen för förhandsbedömningar från kronor till kronor. Antalet förhandsbedömningar var under 2002 i nivå med antalet förhandsbedömningar under 2001, det vill säga cirka stycken. Detta kan tyda på att landstinget närmat sig ett jämviktsläge när det gäller att tillgodose vårdbehoven inom tandvårdsreformens olika områden. Under 2001 startades en omfattande översyn av tandvårdsreformen på nationell nivå. Översynen har hittills utmynnat i en reform som gäller från 65 års ålder, i form av ett högkostnadsskydd inom tandvårdsförsäkringen. I det slutbetänkande som avlämnades under 2002 görs bl.a. en översyn av landstingets stödformer. Förslag läggs som förtydligar gruppen psykiskt långtidssjuka och understryker kriteriet omfattande personligt omvårdnads- och omsorgsbehov. Landstinget i Östergötland har under 2002 lämnat remissyttrande av tandvårdsreformen. Tandvårdstaxorna, dvs. de avgifter patienterna själva betalar för tandvårdsbehandling, har ökat avsevärt sedan fri prissättning genomfördes Uppföljning visar att Folktandvårdens taxor i Östergötland ligger relativt lågt i förhållande till genomsnittet i Sverige. Utvecklingen kommer fortsatt att följas såväl på nationell nivå som inom landstinget. Översyn av tandvårdsreformen

6 73 Brist på tandvårdspersonal Ett uppdrag i den pågående översynen av 1999 års tandvårdsreform är att bedöma det framtida personalbehovet samt rekryterings- och bemanningssituationen inom tandvården. Idag är det viss brist på tandläkare och tandhygienister. Under de närmaste åren kommer tillgången till utbildade tandläkare att försämras bl.a. på grund av hög medelålder i denna yrkesgrupp, särskilt inom specialisttandvården. En förhållandevis stor andel av tandläkarna som utbildas i Sverige arbetar utomlands, i första hand i England och Norge. Tandläkarbristen kan på sikt avhjälpas genom volymmässigt utökad grundutbildning, ökad utbildningskapacitet för tandhygienister samt ytterligare delegering av arbetsuppgifter inom tandvårdsteamet. Tillgången på tandvårdspersonal i Östergötland bedöms vara bättre än i en del andra län, framför allt i norra Sverige. Det finns dock en viss obalans inom länet. En studie av tandvårdsutbudet, där såväl folktandvård som privat tandvård vägs samman, visar att tillgången på tandvård är sämre i länets mindre kommuner. Västra länsdelen har något sämre tillgång till tandvård än de centrala och östra länsdelarna. Tillgängligheten till tandvård i alla delar av länet garanteras genom avtal med Folktandvården. Mot bakgrund av ett förslag från Folktandvården om förändrad klinikstruktur diskuteras i Hälso- och sjukvårdsnämnden hur decentraliserat tandvårdsutbudet bör vara ur befolkningsperspektiv. Prioritering inom tandvården En studie om såväl Folktandvårdens som privattandvårdens möjligheter att ta emot nya patienter visar att väntetiden generellt är ganska lång för icke akuta patienter. Eftersom det är resursbrist inom tandvården är det nödvändigt att göra prioriteringar. Akut tandvård har högst prioritet, därefter kommer barntandvård och de olika tandvårdsområdena enligt tandvårdsreformen och sedan tandvård för vuxna i övrigt.