Verktyg för individuell bedömning av mat och matsituation för äldre Underlag för nutritionsbedömning Intervju och förändringsförslag Protokoll för

Transkript

1 Verktyg för individuell bedömning av mat och matsituation för äldre Underlag för nutritionsbedömning Intervju och förändringsförslag Protokoll för förändringar Uppföljning

2 På den här cd-skivan hittar du verktygen som beskrivs i detta häfte: Underlag för nutritionsbedömning Intervju och förändringsförslag Protokoll för förändringar Uppföljning Verktygen har testats i särskilt boende, inom hemtjänsten samt i dagverksamhet och korttidsboende och finns i två versioner ( särskilt boende och hemtjänst ). Välj den version som passar dig bäst.

3

4 Innehåll VÄLKOMMEN 3 INLEDNING 4 Förändringsarbete kring mat och måltider 4 Organisation kring förändringsarbete 5 Verktygen 6 Använd verktygen så här 7 Varför gör vi det här? 7 VERKTYG 1 UNDERLAG FÖR NUTRITIONSBEDÖMNING 8 2 INTERVJU OCH FÖRÄNDRINGSFÖRSLAG 11 3 PROTOKOLL FÖR FÖRÄNDRINGAR 13 4 UPPFÖLJNING 14 KUNSKAP OCH INSPIRATION 16

5 För att få en bra äldreomsorg är det viktigt att vi ständigt arbetar med att förbättra och utveckla verksamheten. Välkommen! För att få en bra äldreomsorg är det viktigt att vi ständigt arbetar med att förbättra och utveckla verksamheterna. De här verktygen har tagits fram för att hjälpa dig som jobbar inom äldreomsorgen. Verktygen kan användas som utgångspunkt för att individanpassa maten och måltiderna inom äldreomsorgen samt att underlätta och hjälpa dig att genomföra ett strukturerat förändringsarbete. Verktygen är också tänkta att hjälpa de äldre att uttrycka sina önskemål så att alla individuella önskningar ska kunna tillgodoses i så stor utsträckning som möjligt. Förutom att de enskilda äldre personerna blir nöjda med sin situation och får gehör för sina önskemål tror vi att det, för dig som omsorgspersonal, blir roligare att jobba. Du kan glädja den äldre genom att hjälpa honom eller henne att fortsätta att leva sitt eget liv (utan att ge avkall på den egna identiteten), trots att han/hon flyttat in på ett vård- och omsorgsboende eller behöver hjälp av hemtjänsten. Lycka till i ditt kommande förändringsarbete! Haninge juli 2009 Britt Almberg FoU-chef Stina Engelheart Projektledare, leg. dietist 3

6 Inledning De äldre personer som idag får vård och omsorg inom kommunala verksamheter, eller på entreprenad, är allt fler och allt äldre. Dessa personer är ofta multisjuka och/eller har kraftiga funktionsnedsättningar 1.. De allra flesta behöver dock inte hjälp av offentlig omsorg, och än mindre med maten och matsituationen. Det är inte heller förrän en äldre person behöver hjälp som det blir en uppgift för kommunen. Hjälp med maten kan då bestå av allt från handling av mat till att ha en medicinsk diagnos som kräver specialanpassad mat eller att ha en funktionsnedsättning som medför svårigheter vid matsituationen. Enligt en undersökning av Sveriges kommuner och landsting fick nästan äldre personer i ordinärt boende leverans av matlåda och drygt personer bodde inom särskilt boende (där maten ingår i helpension). Personal lägger ner en ansenlig tid kring maten och måltiderna. Vid en undersökning på ett omvårdnadsboende noterades att omsorgspersonalen använde ca 40 procent av sin arbetstid (kl ) till mat- och nutritionsrelaterade arbetsuppgifter 3. Men gruppen äldre är heterogen det vill säga det är mycket stor spridning i vård- och omsorgsbehov, ålder, bakgrund med mera. För att erbjuda en god vård och omsorg till en heterogen grupp som de äldre, är det viktigt att individanpassa verksamheten och åtgärderna. Det gäller även maten, måltiderna och nutritionsomhändertagandet. Det är till exempel inte självklart att man vill äta tillsammans med andra på avdelningen bara för att man flyttat in på ett boende. Att något är vanligt betyder inte att det gäller alla. Till exempel behöver vissa berikad mat, andra behöver det inte, vissa äter snabbt medan andra äter långsamt med mera. Det är viktigt att inte generalisera, utan hela tiden sätta individen i centrum och låta den äldre få inflytande över sin egen situation. Förändringsarbete kring mat och måltider Med förändringsarbete menas att man förändrar och utvecklar en situation eller en verksamhet så att den ska bli så bra som möjligt. I alla verksamheter behövs ett konstant förändringsarbete, för att hela tiden anpassa verksamheten till förutsättningarna. Inom äldreomsorgen förändras förutsättningarna ständigt då de äldres sjukdomsbild förändras, nya äldre flyttar in och så vidare. Det är viktigt med ett arbetsklimat som är öppet för förändringar och där det finns möjligheter och förutsättningar att föra in ny kunskap eller nya rutiner i verksamheten. De verktyg som beskrivs i det här häftet och som kan skrivas ut från den medföljande cd-skivan, fokuserar på förändringar kring maten, måltiderna och ätandet för den enskilda äldre individen. Man kan se det som ett sätt att uppmärksamma frågorna och i förlängningen individualisera omsorgen. 1 Socialstyrelsen (2009) Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport Sveriges Kommuner och Landsting (2006) Matdistribution, trygghetslarm, service m.m. En kartläggning Akner & Flöistrup (2003) Individual assessment of intake of energy, nutrients and water in 54 elderly multidiseased nursing-home residents. J Nutr Health Aging 7:

7 Organisation kring förändringsarbete För att driva förändringsarbete är det viktigt att man har mandat att göra det och att alla är införstådda i vad som ska göras och vad som är varje persons ansvar. Det är bra att man i ett tidigt skede bestämmer vilka personer som har vilket ansvar samt att den informationen vidarebefordras till alla involverade. När det gäller mat och måltider kan det vara omsorgspersonal, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist, enhetschef, kökspersonal m fl. Det är viktigt att förändringsarbetet är sanktionerat hos enhetschefen. Det är också viktigt att du som är enhetschef engagerar dig i arbetet, även om det inte är du som genomför förändringarna rent konkret. Du kan hjälpa till genom att delta i diskussioner i arbetet, fråga hur det går och ge plats för diskussioner på arbetsplatsmöten. Även kontaktmannaskapet är viktigt vid individuellt förändringsarbetet i den här formen. Det är lämpligt att det är kontaktmannen som använder verktygen som beskrivs i det här häftet, eftersom det är kontaktmannen som känner den enskilda äldre bäst. Vid själva förändringsarbetet är all personal involverad. Många av frågeställningarna som kommer upp vid användningen av verktygen föranleder också kontakter med olika yrkeskategorier. Kontaktmannen som genomför intervjun ansvarar lämpligen för själva genomförandet, men för att diskutera sig fram till lämpliga förändringar är det bra om andra yrkesgrupper deltar som diskussionspartners. Exempelvis bör problem med sittställningen diskuteras med sjukgymnast och/eller arbetsterapeut, problem med eventuell undernäring bör diskuteras med dietist eller sjuksköterska, missnöje vad gäller smak på maten kanske behöver diskuteras med kökspersonalen eller enhetschef mm. Det krävs med andra ord ett bra samarbete mellan alla yrkeskategorier, där varje yrkesgrupp bistår med sina specifika kunskaper och erfarenheter, för att göra måltiderna, maten, ätandet och nutritionstillståndet så bra som möjligt. Det är viktigt att inte generalisera, utan hela tiden sätta individen i centrum och låta den äldre få inflytande över sin egen mat och matsituation. 5

8 Verktygen De verktyg som finns på cd-skivan och som här beskrivs är framtagna för att vara en hjälp för vård- och omsorgspersonal att individanpassa maten och matsituationerna. Verktygen ska också hjälpa, uppmuntra och ge möjlighet för den äldre personen att uttrycka sina önskemål i dessa frågor. De fyra verktygen som presenteras är: Underlag för nutritionsbedömning Verktyget används för att sammanställa och uppmärksamma den äldre personens näringstillstånd och eventuella nutritionsproblem. Underlaget fylls lämpligen i av kontaktmannen, men resultaten bör diskuteras med sjuksköterska, dietist och/eller läkare. Intervju och förändringsförslag Verktyget ska fungera som en hjälp för att på ett strukturerat sätt intervjua den äldre personen (eller närstående) om hans eller hennes önskemål för att kartlägga situationen. Intervjun kan användas som en del i levnadsberättelsen eller vid upprättandet eller uppdatering av genomförandeplanen. Intervjun genomförs lämpligen av kontaktmannen men många frågeställningar kan behöva diskuteras vidare med andra yrkesgrupper. Intervjun ska även stimulera till förslag till förändringar. Protokoll för förändringar Förändringarna bestäms efter önskemål och behov hos den äldre och grundar sig på vad som framkommit vid intervjun. Protokollet är en hjälp för att dokumentera att de förändringar som har bestämts verkligen blir genomförda. Protokollet ska fyllas i av all personal som utför de åtgärder som bestämts. Uppföljning Verktyget för uppföljning används för att regelbundet följa upp och dokumentera de förändringar som genomförts. Vid tillfället för uppföljning ska det finnas möjlighet att reflektera över resultaten från protokollet och eventuellt egna erfarenheter av förändringen. Därefter tas ett beslut om hur man ska gå vidare med arbetet för den enskilda personen. Uppföljningen kan lämpligen genomföras av kontaktmannen tillsammans med den äldre, men även andra kollegors kommentarer är viktiga. Verktygen är en hjälp för vård- och omsorgspersonal att individanpassa maten och matsituationerna. 6