Arbets- och miljömedicin Lund

Transkript

1 Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 7/2012 Miljömedicinsk bedömning angående inläckage av klorerade lösningsmedel från mark på tomt i Helsingborg, där det tidigare legat en kemtvätt Kristoffer Mattisson, yrkes- och miljöhygieniker Håkan Tinnerberg, yrkes- och miljöhygieniker Maria Albin, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin

2 Bakgrund Arbets- och Miljömedicin i Lund kontaktades av Länsstyrelsen Skåne för att utreda vilka hälsorisker som föreligger för boende i Helsingborg beroende på läckage av kemikalier från den tidigare kemtvätt som legat på platsen. På uppdrag av Helsingborgs kommun hade SWECO Environment AB tidigare genomfört en översiktlig markundersökning hösten I denna undersökning fann man att halterna av klorerade lösningsmedel (trikloretylen och tetrakloreten) var så höga att en mer noggrann undersökning behövde genomföras för att utreda om det fanns en hälsofara för de personer som bodde på platsen. I markundersökningen påvisades förhöjda halter av både klorerade kolväten och oljekolväten. En inomhusmätning av klorerade lösningsmedel genomfördes under våren 2012 i de tre bostadsbyggnader som ligger på fastigheten där den tidigare kemtvätten har legat. Ovan nämnda rapporter används som underlag i den miljömedicinska bedömningen där möjliga risker för de boende på platsen utreds. Denna miljömedicinska bedömning behandlar exponering av de klorerade kolvätena i luften, inte oljekolvätena. Då föroreningen av klorerade kolväten bedömdes allvarliga genomfördes kompletterande inomhusmätningarna av dessa i den mest förorenade fastigheten. Denna rapport omfattar inte dessa nya mätningar. Exponeringsvägar Exponering av trikloretylen och tetrakloretylen kan ske genom inandning, föda, vatten och via upptag i huden. Beroende på hur man exponeras kan det vara viktigt att ta hänsyn till de olika exponeringsvägarna (Naturvårdsverket 2007). Denna miljömedicinska bedömning omfattar endast bedömningen av exponering för tetrakloretylen och trikloretylen via inandning, då detta bedömdes var den mest kritiska exponeringen på platsen. Vid hög exponering via inandning sker snabbt ett stort intag de första minuterna som leder till ökad koncentration i blodet. Vid mycket hög exponering stabiliseras efter ett par timmar koncentrationen i blodet (WHO 2010). Intag via vatten och föda, som annars kan vara viktiga exponeringsvägar, bedöms här som inte viktiga, eftersom området har kommunalt vatten och intag via föda inte är sannolikt. Sannolikhet för hudexponering är låg då det rör sig om gasformiga föroreningar. Riktvärden Det finns inga officiella allmänna svenska riktvärden gällande inandning av tetrakloretylen och trikloretylen. Naturvårdsverket (2009) refererar till WHO:s riktvärden för inandning av de båda substanserna. WHO (2006) anger ett riktvärde på 200 µg/m 3 vid inandning av tetrakloretylen. För trikloretylen anges ett riktvärde på 23 µg/m 3. Utöver detta finns två mycket omfattande sammanställningar av det amerikanska naturvårdsverket, som det refereras till nedan. Hälsoeffekter Hälsopåverkan vid exponering av tetrakloretylen och trikloretylen har undersökts i ett stort antal vetenskapliga studier. Två omfattande sammanställning av den samlade vetenskapliga litteraturen rörande exponering av trikloretylen (EPA 2011) och tetrakloretylen (EPA 2012) och deras hälsoeffekter har gjorts av det amerikanska naturvårdsverket EPA. Denna miljömedicinska bedömning kommer att använda dessa två sammanställningar som utgångspunkt i sin bedömning, de är mycket omfattande och helt nyligen publicerade. 2

3 Tetrakloretylen (även kallad perkloretylen) Tetrakloretylen är ett klorerat lösningsmedel som används för rengöring av metaller och i kemtvättar. Ämnet är förbjudet i konsumentprodukter men används fortfarande av kemtvättar i Sverige. Baserat på kliniska och epidemiologiska studier har det identifierats ett antal negativa hälsoeffekter vid exponering t.ex. skador på det centrala nervsystemet, njurar, lever, immunsystemet, utveckling och reproduktion och cancer (EPA 2012). Risken att drabbas av dessa hälsoeffekter beror på den dos man får i sig. EPA:s riktvärde för inandning av tetrakloretylen gällande icke carcinogen toxicitet är satt till 40 µg/m 3. Detta riktvärde är baserat på en mycket omfattande sammanställning av den vetenskapliga litteratur som fanns tillgänglig rörande tetrakloretylen. Riktvärdet är baserat på nivåer då ämnet tillåts ha låg eller ingen hälsopåverkan på människokroppen. En säkerhetsmarginal på 1000 har använts, vilket innebär att ett överskridande av riktvärdet inte behöver innebära några hälsoeffekter. Hälsoeffekterna som ligger till grund för detta riktvärde är neurotoxiska skador. Ämnet är klassat som troligen carcinogent av IARC för människor och EPA har tagit fram ett riktvärde för carcinogenitet. Detta riktvärde är baserat på både djur- och epidemiologiska studier, i vilka ett flertal olika typer av cancer har påvisats bland annat i lever, testikel, blod och njurar. Om man räknar med en ökad risk för cancer med 1 extra fall per människor, är riktvärdet detsamma som för icke carcinogen toxicitet(40 µg/m 3 ). Detta riktvärde gäller en livstidsexponering (0-70år). Trikloretylen (även kallad Vinyltriklorid) Trikloretylen är ett ämne som används för metallrengöring och avfettning. Det är också en nedbrytningsprodukt till tetrakloretylen I anaerob miljö, vilket gör att det kan förekomma vid t.ex. mark förorenad av kemtvättar. De negativa hälsoeffekter som kan uppstå vid exponering av trikloretylen är till stor del de samma som vid exponering av tetrakloretylen och innefattar skador på det centrala nervsystemet, njurar, lever, immunsystemet, manlig reproduktion, fosterutveckling och cancer (EPA 2011). EPA har tagit fram ett riktvärde för icke carcinogen toxicitet för trikloretylen på 2 µg/m 3. Till skillnad från tetrakloretylen är detta riktvärde framtaget baserat främst på djurstudier och säkerhetsmarginalen ligger på I den ena av de två studierna som lyfts upp som underlag till riktvärdet upptäcktes ett samband mellan exponering av trikloretylen för möss och skador på hjärtat hos deras foster. Ämnet är precis som tetrakloretylen klassat som troligen carcinogent av IARC. Baserat på ett flertal djur- och epidemilogiska studier har EPA bestämt ett riktvärde på 2 µg/m 3 för 1 extra fall av cancer per människor. Detta riktvärde gäller en livstidsexponering (0-70år). Det finns även riktvärden för upptag genom föda och vatten för både tetra- och trikloretylen, vilket inte har redovisats i denna bedömning då huvudkällan för exponering anses vara via luften. Känsliga grupper Gravida kvinnor En grupp som bedöms som extra känsliga för exponering av olika slag är gravida kvinnor. Fostret kan få skador och beroende på hur långt graviditeten är fortskriden kan exponeringen vara olika skadlig. I en sammanfattning av WHO (2006) för påverkan på reproduktion och fosterutveckling sägs att studier gjorda på gravida kvinnor som exponerats för tetrakloretylen 3

4 genom att ha arbetat på kemtvättar generellt visat en ökad risk för spontana aborter. Men det påpekas även att dessa kvinnor varit utsatta även för andra giftiga kemikalier genom sitt arbete. I ett antal studier har inga samband visats mellan exponering och spontana aborter. Dessa studier har haft svårare att visa samband mellan exponering för tetrakloretylen och annan fosterutveckling som låg födselvikt. Då dessa kvinnor arbetat på kemtvättar själva har de troligen varit högexponerade för tetrakloreten. Andra grupper som enligt WHO (2010) kan bedömas som känsliga är personer med högt intag av alkohol, njurcancer, njurkollaps, hjärtarytmi och diabetes. Bedömning Högst halter av tetrakloretylen och trikloretylen uppmättes på mätplats A. På mätplatserna B och C är de uppmätta halterna betydligt lägre och endast trikloretylen överskrider EPAs riktvärdena med en faktor 2 i byggnaden på mätplats B. Då riktvärden gäller en genomsnittlig exponering över en livstid bedöms därför att halterna där inte är lika allvarliga som på mätplats A. I den fortsatta utredningen bör därför fokus läggas på vidare mätningar och åtgärder på mätplats A. Nya mätningar har genomförts och redovisas i separat rapport. En sammanställning av de högsta uppmätta halterna inomhus på mätplats A (SWECO Environment AB 2012) och riktvärden fån EPA och WHO redovisas i tabell 1. Tabell 1: Sammanställning av de högsta uppmätta halterna av trikloretylen och tetrakloretylen, samt de hälsobaserade riktvärden som finns från WHO och EPA. Ämne Högsta uppmätta halt (µg/m3) Riktvärde EPA (µg/m3) Riktvärde WHO (µg/m3) Tetrakloretylen Trikloretylen Baserat på dessa värden så överskrider halterna av tetrakloretylen EPA:s riktvärde med en faktor av 15 och WHO:s riktvärde med en faktor av 3. Trikloretylen överskrider EPA:s riktvärde med en faktor 16 och WHO:s riktvärde med en faktor på ungefär 1,5. Rekommendationer Inomhusmätningarna genomfördes under vintern, vilket bedömds vara den period då inläckaget av trikloretylen och tetrakloretylen från marken in i huset troligen är störst beroende på bland annat värmeskillnaden mellan inne och ute. För att få en bättre bild av den faktiska exponeringen för de personer som bor på mätplats A har vi genomfört förnyade mätningar som redovisas i en kommande rapport. Möjligheterna att begränsa inläckaget av tetrakloretylen och trikloretylen till byggnader (främst för mätplats A) bör undersökas för att begränsa exponering av de boende i största möjliga mån. Halten av vinylklorid, som är en nedbrytningsprodukt av trikloretylen, är ett ämne som är klassat som carcinogent. Detta till skillnad mot tetrakloretylen och trikloretylen som är klassade som troligen carcinogena. I inomhusmätningarna mättes inte halten av vinylklorid, men det genomfördes i de kompletterande mätningarna som redovisas i en kommande rapport. 4

5 En sammanfattade miljömedicinskt bedömning kommer att göras som inkluderar de kompletterande mätningarna. Kontaktperson: Håkan Tinnerberg, Yrkes- och Miljöhygieniker Arbets- och Miljömedicin, Lund, Labmedicin Skåne Tel. arb Referenser EPA (2012), Toxicological review of tetrachloroethylene, CAS No , U.S. Environmental Protection Agency EPA (2011), Toxicological review of trichloroethylene, CAS No , U.S. Environmental Protection Agency Naturvårdsverket (2009), Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning, Rapport 5976 Naturvårdsverket (2007), Klorerade lösningsmedel Identifiering och val av efterbehandlingsmetod, Rapport 5663 SWECO Environment AB (2011), Översiktlig miljöteknisk markundersökning vid f.d. kemtvätt, Helsingborg kommun, Uppdragsnummer SWECO Environment AB (2012), Provtagning av inomhusluft, Helsingborg Uppdragsnummer , Länsstyrelsen i Skåne län WHO (2006). Tetrachloroethene, Concise International Chemical Assessment. Document 68, Internationel Programme on Chemical Safety. World Health Organization, Geneve. WHO (2010) WHO guidelines for indoor air quality Selected pollutants, World Health Organisation, 5

6 Detta är en miljömedicinskbedömning rörande exponering för boende i ett begränsat område i Helsingborg av trikloretylen och tetrakloreten från den tidigare kemtvätten som legat på området. Bedömningen rör endast förekomsten av dessa ämnen i luften inomhus i de tre villor som ligger på de berörda fastigheterna. Arbets- och miljömedicin LUND Tel Fax E-post amm@skane.se Internet: 6