Sedimentkartering i Valdemarsviken, steg 1

Transkript

1 Sedimentkartering i Valdemarsviken, steg 1 Upprättad av: Henrik Eriksson, Envipro Miljöteknik Bilagor: Kartor med interpolerade halter (Cr och Hg). Bakgrund och syfte Inom ramen för huvudstudien av Valdemarsviken har en kartering av de ytliga sedimentlagren i viken utförts. Syftet med karteringen är att få en bild av föroreningsutbredningen i viken, från de inre delarna av hamnen ut till Krogsmåla. Resultaten från sedimentkarteringen ligger sedan till grund för en förtätad provtagning och kartering inkluderande även djupare sedimentlager. Utförande Utifrån framtagna djupkartor (Myrica AB, 2004) delades Valdemarsviken in i ett rutnät med rutstorlek m. Totala antalet rutor uppgick till 132 stycken från hamnens inre delar ut till Krogsmåla, utanför Krogsmålaströmmen. I rutnätet placerades provtagningspunkter ut med ledning av resultaten från tidigare undersökningar samt utifrån djupkartan. Punkterna spreds ut mellan olika områden (strandnära, mitt i viken, i farleden osv.) och djup (grunt- djuphåla) för att få en så heltäckande bild som möjligt. I vissa rutor placerades fler än en provtagningspunkt och i vissa rutor placerades ingen punkt. Totala antalet punkter uppgick till 127 stycken. Fältarbetena genomfördes mellan och , främst av personal från Valdemarsviks kommun. Personal från Envipro Miljöteknik AB medverkade de tre första dagarna. Provtagning genomfördes från båt med en provtagare av typ Kajak (Blomqvist och Abrahamsson, 1985). Den upptagna proppen karaktäriserades (utseende, lukt, längd mm) och fältprotokoll fylldes i. Samtliga punkter mättes in med hand-gps. De översta 20 cm av sedimentproppen togs ut och placerades i en plastburk. Det uttagna sedimentet blandades om och ett prov togs ut med plastsked och placerades i en mindre plastburk. Mellan varje provtagning rengjordes all utrustning. Samtliga uttagna prover (127 st) skickades till Analytica AB för ackrediterad analys. Proverna analyserades enligt paket M-2 innefattande Cr och Hg. I denna analys görs elementen tillgängliga genom uppslutning i mikrovågsugn med 7 M salpetersyra. Slutbestämning av metallhalter har skett med ICP-AES och ICP-MS. De erhållna resultaten (analyssvar och GPS-koordinater) bearbetades i ArcView. Mellan punkterna interpolerades halterna för att få en heltäckande bild av föroreningsutbredningen. Den interpoleringsmetod som används benämns IDW (Inverse Distance Weighting). Vid varje punkt beräknas ett medelvärde för omkringliggande stationer och varvid viktning görs så att närliggande stationer får större betydelse än stationer som ligger längre bort. Halterna klassades enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket, 1999) och varje tillstånd erhöll en färg. En separat karta för krom och en för kvicksilver upprättades. Resultat Envipro Miljöteknik AB Huvudkontor: Avd. kontor: Avd. kontor: Repslagaregatan 19 Tel Magasinsgatan 22 Tel Rehnsgatan 20 Tel Linköping Fax Göteborg Fax Box Fax Org.nr Stockholm

2 Resultaten i form av kartor redovisas för den inre delen av viken i figur 1 (krom) och figur 2 (kvicksilver). Dessa kartor samt kartor för resterande delar av viken återfinns som bilaga. Halterna av krom i de innersta delarna av Valdemarsviken och Grännäsfjärden är generellt mycket höga (>500 mg/kg). De mycket höga kromhalterna sträcker sig även från Grännäsfjärden och ut till i höjd med Eriksberg. De högsta uppmätta kromhalterna återfinns inne i hamnen och i Grännäsfjärdens sydvästra del. Halterna uppgår i hamnen som mest till cirka mg/kg och i Grännäsfjärden till drygt mg/kg. I området från hamne och ut till Eriksberg finns endast att fåtal områden där halterna inte klassas som mycket höga. Detta gäller främst områden längs vikens nordöstra kant, bland annat vid Ekebo, Sandvik och Eriksberg. I dessa områden klassas halterna i de flesta fall som höga ( mg/kg). Förutom dessa återfinns ett område med höga halter utanför badplatsen vid Grännäs. I området från Eriksberg och ut till tröskeln minskar halterna av krom generellt något. I de flesta delar av detta område klassas halterna som höga. Några områden finns dock där halterna klassas som mycket höga. Detta gäller främst kring Hammarsten samt precis innanför tröskeln. Halterna vid Hammarsten uppgår som mest till cirka 1300 mg/kg och precis innanför tröskeln till knappt 1800 mg/kg. Inslaget av områden med måttliga halter ( mg/kg) är större i området utanför Eriksberg jämfört med de inre delarna. Större sammanhängande områden finns bland annat kring Lövudden. Utanför tröskeln klassas halterna som höga alternativt måttliga. Inga kromhalter som överstiger gränsen för mycket höga halter har analyserats från detta område. Den högsta uppmätta kromhalten uppgår till cirka 280 mg/kg utanför tröskeln. 2

3 Figur 1. Resultat från sedimentkarteringen, steg 1 för krom i den innersta delen av viken. Mellan varje mätpunkt har halterna interpolerats fram. Halterna av kvicksilver i den inre viken klassas till största del som måttliga (0,3-1 mg/kg). Områden med höga halter (1-5 mg/kg) återfinns bland annat i hamnen samt utanför stadsdelen Grännäs. Den högsta uppmätta halten av kvicksilver uppgår till cirka 2,4 mg/kg. Inga halter som klassas som mycket höga (>5 mg/kg) har analyserats. I inre viken finns även två mindre 3

4 områden där kvicksilverhalten klassas som mycket låg. Dessa är belägna i området mellan Borg och Ekebo längs vikens nordöstra strand. Figur 2. Resultat från sedimentkarteringen, steg 1 för kvicksilver i den innersta delen av viken. Mellan varje mätpunkt har halterna interpolerats fram. 4

5 I Grännäsfjärden klassas halterna i den sydvästliga delen främst som måttliga medan i den nordvästra delen, mot Sandvik, klassas halterna som mycket låga till låga. I en punkt i Grännäsfjärden har en hög kvicksilverhalt uppmätts, cirka 1,8 mg/kg. Utanför Grännäsfjärden till Eriksberg klassas kvicksilverhalterna till största del som låga. Enstaka områden med måttliga halter har uppmätts. Det största sammanhängande av dessa återfinns kring Eriksberg. Den högsta uppmätta kvicksilverhalten mellan Grännäsfjärden och Eriksberg uppgår till cirka 0,6 mg/kg. Från Eriksberg och ut till tröskeln sjunker halterna generellt ytterligare något och klassas till största del som mycket låga. Framförallt kring Hammarsten finns dock punkter som avviker från detta. I en punkt har en hög halt, cirka 1,1 mg/kg analyserats och en punkt en måttlig halt (cirka 0,4 mg/kg). Utanför tröskeln klassas halterna av kvicksilver i sedimenten generellt som mycket låga. I en punkt har dock en måttlig halt uppmätts, cirka 0,6 mg/kg. Sammanfattningsvis visar sedimentkarteringen steg 1: Att halterna av krom är mycket höga i ett stort sammanhängande område från hamnen och ända ut till Eriksberg. Att de högsta kromhalterna återfinns inne i hamnen och i Grännäsfjärden. Att kvicksilverhalterna i sedimenten är höga i ett antal mindre områden, bland annat inne i hamnen och Grännäsfjärden. Att kvicksilverhalterna generellt klassas som låga till måttliga. Referenser Blomqvist S., Abrahamsson B. (1985) An improved Kajak-type gravity core sampler for soft bottom sediments. Schweiz. Z. Hydrol. 47: Myrica AB (2004) Djupkarta Valdemarsviken. Naturvårdsverket (1999) Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. NV rapport