Flodmynningar. Resultatblad regional miljöövervakning Uppdaterat

Transkript

1 Flodmynningar Resultatblad regional miljöövervakning Uppdaterat

2 Det här ett resultatblad som visar delar av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län. Resultaten presenteras i form av ett urval parametrar som beskriver eventuella förändringar av miljötillståndet. Resultatbladet omfattar bakgrundsinformation, en sammanfattande tillståndsbedömning och resultat presenterade i diagram. Län: Tidsserie: Programområde: Delprogram: Metod: Utförare: Dataanalys: Datalagring: Norrbottens län (löpande) Sötvatten Flodmynningar Vattenprovtagning, kemisk analys Länsstyrelsen i Norrbottens län Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet Kontakt: Webplats: Länsstyrelsen i Norrbottens län Miljöanalysenheten Luleå norrbotten@lansstyrelsen.se Bakgrundsinformation Syftet med flodmynningsprogrammet är att mäta och beräkna transport av näringsämnen och andra ämnen till Bottenviken samt att övervaka vattenkemin i vattendragen. Syftet är också att beskriva mellanårsvariation och upptäcka påverkan från mänsklig aktivitet. Nationellt mäts de större flodmynningarna och det regionala programmet är ett komplement till det nationella flodmynningsprogrammet. I det regionala programmet ingår fyra stationer och i det nationella programmet finns ytterligare sju stationer. De regionala stationerna provtas en gång varje månad och med en tätare frekvens under vårfloden. Totalt är det 18 provtagningstillfällen per år. Analyserna omfattar metaller (koppar, aluminium, natrium, magnesium, järn, mangan, zink, kadmium, bly, nickel, kobolt, vanadin, och krom), näringsämnen (fosfor och kväve), ph, temperatur, konduktivitet, alkalinitet, kalcium, kalium, sulfat, klorid, fluorid, kisel, arsenik, turbiditet och totalt organiskt kol. I Sangisälven har även kvicksilverhalten mätts. I Sangisälven startade provtagningen i maj 2008, Persöfjärden i mars 2009, Aleån i maj 2010 och Rosån i mars

3 Längs hela norrlandskusten, i områden som genom landhöjningen stigit ur havet, finns lerjordar som innehåller sulfidmineral. I samband med markanvändning, t.ex. byggnationer eller för att möjliggöra uppodling eller skogsbruk sänks ofta grundvattenytan i dessa områden, varvid sulfidmineralen oxiderar och försurande ämnen och metaller läcker ut. Det gör att ph sänks i vattendragen och att metallhalten ökar i vattnet. I vissa avrinningsområden med sulfidhaltiga sediment påverkas därför vattnets kvalitet periodvis negativt. De regionala stationerna har därför även valts ut med tanke på att övervaka eventuell påverkan av sulfidjordar. Områdesbeskrivning I delprogrammet ingår regionala fyra stationer (Sangisälven, Persöfjärden, Aleån och Rosån) och i det nationella programmet finns ytterligare sju stationer (Torneälven, Kalixälven, Töreälven, Råneälven, Luleälven, Alterälven och Piteälven) figur 1. De regionala provtagningsstationer är ett komplement till de nationella stationerna men de har också valts ut för att det finns kända problem där eller för att det inte finns någon data alls i de områdena. Lantmäteriet Ur GSD Översiktskartan ärende /188BD Figur 1. Nationella (lila) och regionala (röda) provtagningsstationer för flodmynningsprogrammet. 3

4 Bedömning av tillstånd och förändringar De relativt små vattendragen som ingår i den regionala övervakningen är påverkade av sulfidjordar, både genom naturliga- och av människan påverkade processer, vilket gör att vattnet periodvis får lågt ph. Lågt ph gör i sin tur att halterna av lösta metaller ökar i vattendragen. Vattendragen är också påverkade av näringstillförsel från närliggande marker. Inga trender går dock att utläsa eftersom provtagningen inte har pågått så länge. ph Sulfat Alkalinitet Mindre kustmynnande vattendrag påverkas i Figur 2. större utsträckning av de sulfidjordar som finns under högsta kustlinjen. Vid vårfloden sker en naturlig ph-sänkning när försurande ämnen spolas ut med smältvattnet men markanvändning som sänker grundvattennivån kan göra att ph sänks mer. ph tenderar att vara högre under bioproduktionsperioden (sommaren). Löst koldioxid i vatten har en ph-sänkande effekt så när det finns mycket växter som tar upp koldioxid kan ph höjas. Under vintern när det finns ett istäcke och urluftning av koldioxid hindras kan naturliga phsänkningar uppstå. I de kustnära markerna finns sulfidleror som Figur 3. innehåller stora mängder svavel bundet i sulfid. Vid markanvändning (t.ex. dikning) frigörs svavel som sulfat och ph sänks i vattendragen. Vid förbränning av fossila bränslen frigörs sulfat och sprids långväga i luften. Persöfjärden har de högsta sulfathalterna. Jämfört med vattendrag som miljöövervakas i inlandet har de kustmynnande vattendrag 2-4 ggr högre halter sulfat. Anledningen till det är de sulfidjordar som finns vid kusten. Alkaliniteten visar förmågan att neutralisera Figur 4. syra och utgörs till största delen av vätekarbonatjoner. När vätekarbonathalten är förbrukad orsakar syran en kraftig sänkning i ph. Alkalinitet är vattnets mått på försurningskänsligheten. Lägst alkalinitet hade Rosån och Persöfjärden under vårflödet 2010 då värdena var under 0,02 mekv/l vilket bedöms vara mycket låg buffringsförmåga. När alkaliniteten är över 0,2 mekv/l har vattendraget mycket god buffertkapacitet. Figur 3 visar de stora förändringar i alkalinitet som kan vara över året. Alkalinitet beror bl.a. på berggrund, 4

5 Näringsämne; fosfor Näringsämne; kväve Koppar, mangan, nickel och zink vittringsbenägenhet och markslag i avrinningsområdet. I sjöar och vattendrag är det oftast fosfortillgången som styr om vattnet är övergött eller inte. Figuren visar medelvärde för fosfor för de fyra olika stationerna. För att kunna bedöma vattnets status räknas ett referensvärde ut som baseras på uppmätta värden av Ca, Mg, Cl och absorbans samt stationens höjd över havet. Samtliga stationer bedöms, enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1, ha måttlig status när det gäller fosfor förutom Rosån som har god status. Obs, data för 2011 är endast för de fyra första månaderna. Figuren visar medelvärde för kväve för de fyra olika stationerna. Samtliga stationer bedöms, enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2, ha måttlig höga halter när det gäller kväve. Gränsen för bedömningen hög halt går vid 625 µg/l. Under 300 µg/l räknas halten som låg. Obs, data för 2011 är endast för de fyra första månaderna. Vid uträkning av Persöfjärdens metalltransport till havet framkommer att den totala transporten kan överstiga hela Kalix älvs metalltransport under ett år. Erixon Figur 5. Figur 6. Figur 7. Figur 2. ph uppmätt i Sangisälven, Persöfjärden, Rosån och Aleån under perioden I bilden syns ph-sänkningarna på våren vid vårflod då försurande material spolas ut i vattnet. Löst koldioxid i vatten har en ph-sänkande effekt så när det bildas mycket växter som tar upp koldioxid kan ph höjas. Under vintern när det finns ett istäcke och urluftning av koldioxid hindras kan naturliga ph-sänkningar uppstå. Mört och öring är försurningskänsliga arter och kan påverkas då ph är lägre än 6,0. Gädda och abborre är tåligare arter och kan klara ph-värden ner mot 4,5, men föryngringen är mycket sämre vid så lågt ph. 5

6 Figur 3. Alkalinitet (mekv/l) uppmätt i Sangisälven, Persöfjärden, Rosån och Aleån under perioden Alkaliniteten är ett mått på att mäta vattnets förmåga att neutralisera syra. Figur 4. Sulfat (mekv/l) uppmätt i Sangisälven, Persöfjärden, Rosån och Aleån under perioden

7 Figur 5. Medelvärde för fosfor (µg/l) per år uppmätt i Sangisälven, Persöfjärden, Rosån och Aleån under perioden Data för 2011 finns endast för de fyra första månaderna. Alla lokaler har enligt bedömningsgrunderna 1 måttlig status, medan Rosån har god status för fosfor. Figur 6. Medelvärde för kväve (µg/l) per år uppmätt i Sangisälven, Persöfjärden, Rosån och Aleån under perioden Data för 2011 finns endast för de fyra första månaderna. Alla lokaler har enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2 måttligt höga halter. Tabell 1. Metalltransporter i Persöfjärden och Kalix älv. I Persöfjärden kommer uppgifterna från provtagningar under Uppgifterna från Kalix älv är från mätningar Tabellen är tagen från Erixon Vattendrag Årsflöde m 3 Co ton/år Mn ton/år Ni ton/år Zn ton/år Persöfjärden 1 x , ,4 5,8 Kalix älv 100 x , ,2 8,5 7

8 Referenser 1. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, bilaga A Till Handbok 2007:4 2. Naturvårdsverket. 1999, Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag rapport Erixon, P Klimatstyrda sulfidoxidationer som orsak till surhet och höga metallhalter i vattendrag i norra Sverige. Universitetstryckeriet, Luleå 8