Nu ska vi prata om vatten, årstider, vattnets kretslopp, biologin i och kring vattendrag, dvs. vilka djur och växter som lever i och kring vatten.

Transkript

1 Nu ska vi prata om vatten, årstider, vattnets kretslopp, biologin i och kring vattendrag, dvs. vilka djur och växter som lever i och kring vatten. 1

2 Jordens yta består till 72% av vatten. Inget vatten nybildas. Vattnet rör sig i ett evigt kretslopp mellan hav, sjöar, vattendrag, luften, marken, isarna, glaciärerna och växtligheten. Det är samma vatten som hela tiden går runt i naturen. Vattnet förflyttar sig över hela jorden över tusentals år. Testa gärna modellen som vi lånar ut! 2

3 När det är varmt och solen skiner avdunstar mycket vatten från sjöar, vattendrag och havet. Även växternas blad andas ut vatten och det kallas transpiration. Vattenångan kan du ibland se som dis eller dimma. Det bildas moln som stiger och kyls ner. När vattenångan i molnen kyls ner återgår ångan till att bli vattendroppar. Detta kallas kondensation. Vattendropparna trillar sedan ner på marken igen i form av regn eller snö, så kallad nederbörd. En del vatten tränger genom marken ner till grundvattnet, och en del blir till bäckar och vattendrag. På vissa ställen är grundvattnet så nära markytan att vatten tränger upp i form av en källa, som blir till en bäck och kanske rinner vidare till en sjö. Och så går vattnets kretslopp runt hela tiden. Man kan faktiskt säga att vi dricker samma vatten som dinosaurierna gjorde för flera miljoner år sedan. Det vatten vi spolar med i toaletten, eller tvättar bilen med, ska våra barn antagligen dricka i framtiden. Därför måste vi vara rädda om vattnet! Vattnets kretslopp i steg: 1. Vattnet finns som grundvatten under marken och som ytvatten i sjöar, vattendrag och hav. 2. Från sjöar, vattendrag och hav avdunstar vatten i form av vattenånga upp till atmosfären. 3. Från växter transpirerar vatten som vattenånga upp till atmosfären. 4. När vattenångan når atmosfären sker en kondensation och vattenången blir till vattendroppar i moln. 5. Från molnen sker sedan nederbörd (det regnar) i form av vattendroppar. 6. När dessa vattendroppar når marken infiltreras en del ner igenom marken ner till grundvatten, och en del rinner på markytan (ytavrinning) till vattendrag, sjöar och 3

4 hav. 7. Sedan börjar det om igen med avdunstning och transpiration osv. 3

5 I och kring vatten lever växter och djur. Arterna som visas i denna bild finns i och kring sötvatten (sjöar, vattendrag). I havet ser det lite annorlunda ut. I vattnet lever t.ex. fisk och ål, smådjur och insekter (märlkräfta, dammsnäcka, skräddare) och vattenlevande växter som näckros. Intill vattnet lever exempelvis grodor, trollsländor, fjärilar, fåglar och växter som blomvass. Vi ska framöver åka ut och titta på djur och växter vid en damm/vattendrag i verkligheten ut på exkursion! 4

6 En näringskedja är en kedja i naturen där näringsämnena sprids genom olika organismer (djur, växter). Växterna är längst ner i näringskedjan och växterna blir uppätna av växtätande djur. I vatten kan växter vara t.ex. växtplankton (phytoplankton) och växtätare kan vara små djurplankton (zooplankton) eller fiskar och sniglar som äter växter. Sedan blir dessa små växtätande kräftor och fiskar uppätna av lite större fiskar, som är köttätare t.ex gädda eller öring. Den största fisken, som i detta exempel är öring, är högst upp i näringskedjan eftersom den inte blir uppäten av någon annan fisk. Men om man räknar med oss människor så är vi högst upp i näringskedjan eftersom vi ibland fiskar gädda eller öring och andra stora fiskar. 5

7 Näringspyramid är samma sak som näringskedja! Fast den visas på ett annat sätt. 6

8 Vi har fyra årstider. Vinter, vår, sommar och höst. I december, januari och februari är det vinter. I mars, april och maj är det vår. I juni, juli och augusti är det sommar. I september, oktober och november är det höst. 7

9 När det är vår börjar det bli varmare och träden börjar få gröna blad. När det är sommar är det varmt och träden blommar. Framåt hösten bildas frukter. På hösten börjar det bli kallare, det regnar ofta och trädens blad blir gula och trillar av. Trädens blad trillar av för att trädet ska klara sig över vintern när det är kallt. På vintern snöar det ofta och de flesta växter har inga blad. 8

10 Nu ska vi prata om exkursionen vi ska göra! Vi ska fundera på frågor som är bra att ha svar på innan vi går ut i naturen. Vi kommer även att gå igenom en liten övning som vi ska göra på exkursionen och HUR exkursionen ska gå till! Teknik och tips vad man ska ha med sig, vad man ska tänka på osv. 9

11 Vad äter växtplankton? Vatten, näring (och koldioxid), solljus Vad äter djurplankton? Växter Vad äter småfisk? Smådjur Vad äter rovfisk? Småfisk Förklara att de äter varandra i näringskedjan! Den som är steget högre i näringskedjan äter den som är steget under! Förklara detta på ett enkelt sätt. (Egentligen fungerar det som en näringsväv, där de olika organismerna äter från olika steg i kedjan, men det är för komplext i denna årskurs). 10

12 Här är det bra med material om olika växt och djurarter! Här kan eleverna rita och skriva ner saker om de olika arterna. Titta gärna i vår app: Arter i Damm och Vattendrag 11

13 12

14 På exkursionen ska vi göra en liten övning. Ni kommer att få vars en näringskedja som ser ut såhär (fast utan bilder i rutorna). På exkursionen ska ni leta efter växter och djur som kan passa in i de olika rutorna. I rutan under växtplankton kan ni om möjligt ta med ett vattenprov hem och titta i mikroskop, och rita in något växtplankton i rutan (eller ta en bild på den om det är och sedan klistra in i rutan). I rutan under smådjur (växtätare) ska ni hitta ett litet djur som äter växter. Det kan vara t.ex. en liten insekt som äter plankton i vattnet. I rutan under större djur (köttätare) ska ni hitta ett djur som äter andra djur. Det kan vara en liten fisk som äter insekter/små kräftor. I rutan under ännu större djur (blir inte uppätna) ska ni hitta ett djur som äter andra djur, och som inte själv blir uppäten av något djur! (Människor räknas inte med i denna näringskedja). 13

15 Såhär ser övningen ut! 14

16 15