Fördjupad riskbedömning åtgärdsutredning och riskvärdering - förorenad mark, Tappsund 1:48 m fl, Ekerö kommun Underlag för detaljplan

Transkript

1 Fördjupad riskbedömning åtgärdsutredning och riskvärdering - förorenad mark, Tappsund 1:48 m fl, Ekerö kommun Underlag för detaljplan Uppdragsnummer: Upprättad av: Karin Tornberg Granskad av: Ann Helén Österås (riskbedömning), Maria Lindberg (åtgärdsutredning) 1 (35)

2 Fördjupad riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering - förorenad mark, Tappsund 1:48 m fl, Ekerö kommun Underlag för detaljplan Kund Skanska Nya Hem A Råsundavägen SOLNA Kontaktperson: Tommy Jägenstedt tommy.jagenstedt@skanska.se Konsult WSP Environmental Stockholm-Globen esök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige A Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Karin Tornberg Ann Helén Österås Maria Lindberg , karin.tornberg@wspgroup.se , ann-helen.osteras@wspgroup.se , maria.lindberg@wspgroup.se 2 (35)

3 Innehåll 1 AKGRUND OCH SYFTE UNDERLAG OMRÅDESESKRIVNING MARKANVÄNDNING GEOLOGISKA OCH HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN RUNNAR RISKEDÖMNING ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL PROLEMESKRIVNING FÖRORENINGSKÄLLOR Frigörelse-/spridningsmekanismer Exponeringsvägar (hälsa) Skyddsobjekt Konceptuell modell EXPONERINGSANALYS Mark Grundvatten Ytvatten Sediment EFFEKTANALYS Platsspecifika riktvärden Markklasser Platsspecifika antaganden och justeringar RISKKARAKTERISERING Delområde A Delområde Delområde C Delområde D OSÄKERHETER SAMMANFATTANDE RISKEDÖMNING ÖVERSIKTLIG ÅTGÄRDSUTREDNING, DELOMRÅDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EFTEREHANDLINGSÅTGÄRDER STUDERADE ÅTGÄRDSALTERNATIV RISKEDÖMNING AVSEENDE ÅTGÄRDSALTERNATIV HÄLSORISKER INOM OMRÅDET MILJÖRISKER INOM OMRÅDET MILJÖRISKER FÖR OMGIVNINGEN RISKVÄRDERING KVARLÄMNADE FÖRORENINGSMÄNGDER GENOMFÖRARHET KVARVARANDE HÄLSORISKER EFTER ÅTGÄRD KVARVARANDE MILJÖRISKER PÅ PLATSEN EFTER ÅTGÄRD KVARVARANDE MILJÖRISKER I OMGIVNINGEN EFTER ÅTGÄRD ÅTGÄRDSRELATERADE MILJÖEFFEKTER KOSTNADER (35)

4 10.8 KOSTNADSEFFEKTIVITET SAMMANFATTANDE RISKVÄRDERING SLUTSATS OCH REKOMMENDATION REFERENSER ilagor: Sammanställning av analysresultat i jord Statistisk sammanställning Uttagsrapport för nya riktvärden Åtgärdskostnader ilaga 1 ilaga 2 ilaga 3 ilaga 4 Kartor: Utkast Detaljplan Tappsund (Tappsund 1:48 m fl), Ekerö kommun, upprättad november Diarienr (35)

5 1 akgrund och syfte WSP Environmental genomför på uppdrag av Skanska Nya Hem A en utredning avseende förorenad mark för landområdet inom Tappsund 1:48 m fl i Ekerö kommun. Utredning av förorenad mark är en del i den miljökonsekvensbeskrivning som WSP Samhällsbyggnad utarbetar för att ingå i detaljplaneprocessen för ändrad markanvändning till bostadsmark. Syftet med utredningen avseende markmiljön är att: bedöma om det finns ett behov av riskreduktion för att säkerställa acceptabla hälso- och miljörisker med planerad markanvändning (Fördjupad riskbedömning). ta fram olika genomförbara åtgärdsalternativ för 2 scenarios, dagens marknivå och planerad marknivå (länsstyrelsen kräver + 2,3 m (RH00)). grovt uppskatta volymer och kostnader för de olika åtgärdsalternativen. bedöma vilket åtgärdsalternativ som är det mest kostnadseffektiva och skäliga att genomföra. Aktuellt dokumentet omfattar fördjupad riskbedömning, översiktlig åtgärdsutredning och riskvärdering. 2 Underlag Ettelva arkitekter, Utredningsskiss UA099 Tappsund Ekerö, daterad Ramböll, PM Miljö Ekerö Strand, daterad Sweco, Översiktlig markundersökning Tappsund 1:36, 1:59 och 1:60, Swecos undersökning (2006) omfattade: - Jordprovtagning i 15 st provgropar på fastigheterna Tappsund 1:36, 1:59 och 1:60. - Från provgrop uttogs prov från två djupnivåer, ett ytligt prov ca 0-0,5 m u my och ett prov från ca 0,5-1,5 m u my. - Kemiska analyser avseende metaller, PAH, alifat- och aromatfraktioner på samtliga uttagna jordprover. Rambölls miljöundersökning (2011) omfattade: - Skruvprovtagning av jord i 21 st punkter uttagna inom hela utredningsområdet förutom fastigheterna där Sweco redan hade genomfört jordprovtagning. Kemiska analyser av samtliga jordprover - Provtagning av jord och sediment i vassområde och dike med spade i 4 punkter. - Provtagning av sediment i 2 st punkter med rysskannborr - Installation och provtagning av grundvatten i ett grundvattenrör - Fältanalys av asfalt med sprayfärg och UV-ljus, inga indikationer av PAH 5 (35)

6 3 Områdesbeskrivning Utredningsområdet som är en del av Tappsunds industriområde ligger på södra stranden av Tappström i Ekerö centrum, se Figur 1. Fastigheterna som ingår i aktuellt uppdrag är Tappsund 1:36, 1:37, 1:48, 1:59, 1:60, 1:66 samt delar av Tappsund 1:65 och 1:71. Det aktuella plan- och utredningsområdet visas i bilaga 1och omfattar en area av ca 6 ha. Direkt öster om Tappsunds industriområde ligger kontorsbyggnader och väster ut ligger ett mindre skogsområde utan särskilt skyddsvärde. Området närmast söder om aktuellt utredningsområde är också industrimark och längre söderut, 200 m, finns ett bostadsområde. Recipient för utströmmande grundvatten är Tappström/Fiskarfjärden som är en del av Mälaren. Ekerö ligger inom ett vattenskyddsområde för östra Mälaren som resurs för dricksvattenförsörjningen. Mälaren utnyttjas som dricksvattentäkt för ca 1,7 miljoner människor i regionen. Att Mälaren kan användas som dricksvattentäkt är en förutsättning för regionens utveckling och därför är Ekerö kommuns viktigaste miljömål att värna Mälaren och dess vatten. Figur 1 Översiktskarta Ekerö Strand Tappsund (källa: Cirkeln markerar det aktuella områdets läge. 4 Markanvändning Enligt tidigare undersökningar finns det fortfarande spår av tegelbruket som tidigare låg på Tappsund 1:48. På fastighet Tappen 1:36 bedrevs vid tiden för undersökningen (Sweco, 2006) ett sågverk utan impregneringsverksamhet och Tappsund 1:59 användes bl a av Citymail. Den nordvästra delen, del av Tappsund 1:65, rymmer en parkeringsplats. Enligt flygfoto (Figur 2) finns grönområde och industrilokaler på fastighet Tappsund 1:37 och 1:66. 6 (35)

7 Planerad markanvändning är bostadsmark med radhus och flerbostadshus (Figur 3). Norra delen av området, som idag utgörs av ett igenväxt vassbälte utan fri vattenyta, ska enligt planerna ingå i ett rekreationsområde med nya träd, buskar och pirar ut till vatten. I östra delen av området planeras en småbåtshamn med bryggor, nya träd och buskar m.m. anläggs vid stranden. Länsstyrelsen kräver minst +2,3 (RH00) för underkant lägsta bottenbjälklag för bostäder. Det innebär att inom all mark som ligger under + 2,0 (dagens nivå) kommer viss uppfyllnad att ske. Det omfattar främst den låglänta delen närmast vattnet. Utfyllnad sker enbart under husen och gatumark, inne på gårdarna kommer en lägre befintlig marknivå att behållas. 1 Tappsund 1:65 Tappsund 1:36 Tappsund 1:60 och 1:59 Tappsund 1:48 Tappsund 1:66 och 1:37 Figur 2 Flygfoto över undersökningsområde i Tappsund, Ekerö kommun. (Källa: Google) 1 Tommy Jägenstedt, Skanska, mail (35)

8 Figur 3 Översiktsbild över detaljplanelagt område i Tappsund, Ekerö kommun. Utklipp från Ekerö kommuns Utkast till detaljplan för Tappsund 1:48 m fl, upprättad november Grönt betecknar natur-parkområde, rött förskola, gult bostäderoch brunt handel och bostadskomplement. 5 Geologiska och hydrologiska förhållanden Aktuellt område har utretts i två tidigare miljötekniska markundersökningar. I undersökningarna utfördes sonderingar och provtagningar av jord, grundvatten och bottensediment inom området. Undersökningarna visade att landområdet huvudsakligen består av fyllning på lera som mot djupet övergår i silt som överlagra friktionsjord på berg. Jordmäktigheten är generellt m och störst i östra strandkanten och lägst i höjdpartiet i sydost. Sjöbotten består av gyttja (0,2-0,5 m) på lera som troligen ligger på friktionsjord och berg. En geoteknisk sektion för området illustreras i Fel! Hittar inte referenskälla.. Fyllningens karaktär och mäktighet varierar inom utredningsområdet. Mäktighet varierar mellan ca 0-1 m och består generellt av sand och grus i undersökta punkter. I den nordvästra delen av området, på fastighet Tappsund 1:65, har fyllningen bedömts vara ny och ren. Närmast vattnet i samma område hade fyllningen en annan grövre karaktär. I södra delen av området, Tappsund 1:37 och 1:66, är fyllnadslagret mycket tunt eller saknas helt. I nordöstradelen av området (Tappsund 1:48) är fyllningens mäktighet större och utgörs främst av tegel, men även sand, grus och lera. Utifrån sonderingen bedömdes fyllningen vara löst lagrad. Lerlager inom landområdet består av fast torrskorpelera ned till 1-2,5 m djup och övergår mot djupet i silt. Ler- och siltlagrens mäktighet är som störst m i de centrala delarna av området. Mäktigheten minskar mot höjdpartiet i sydost. Inom vassområdet är leran mycket lös och tjockleken har uppmätts till 8 m. Strax utanför vassområdet har leran en mäktighet av 2-3 m. 8 (35)

9 Friktionsjord har som mest uppmätts ha en mäktighet av 13 m i centrala delen av området. Friktionsjorden har inte undersökt men bedömdes bestå av morän. ergets nivå varierar mellan 23 (RH00) i nordöstra strandkanten till -0,8 (RH00) i höjdpartiet i sydväst. Figur 4 Jordlagerföljd i en sektion tvärs genom undersökningsområdet i Tappsund, Ekerö kommun. Grundvattennivån har uppmätts i 2 st grundvattenrör. Ett rör installerades i det övre grundvattenmagasinet i fyllningen, det andra i undre grundvattenmagasinet i friktionsjorden under leran. Grundvattennivån var +0,3 (RH00) i det övre vattenmagasinet och +0,4 (RH00) i det undre magasinet. Trycknivån i det undre grundvattenmagasinet medför att grundvattenströmningen är uppåtriktad. Om en kanal bildas i leran skulle vatten från det undre magasinet strömma in det övre magasinet. 6 runnar Enligt SGUs brunnsarkiv finns inga brunnar inom utredningsområdet. I bostadsområdet direkt söder om Tappsunds industriområde finns flera energibrunnar, se Figur 5. Figur 5. Utdrag ur SGUs brunnsarkiv över Tappsunds industriområde i Ekerö centrum. 9 (35)

10 7 Riskbedömning 7.1 Övergripande åtgärdsmål De övergripande åtgärdsmålen ska ange vad man vill uppnå med efterbehandlingsåtgärden. De ska i första hand visa vilken användning området kommer att vara avsett för samt vilken påverkan som kan accepteras inom området eller i omgivningen efter utförd avhjälpande åtgärd. De ekonomiska förutsättningarna ska beaktas vid formuleringen av övergripande åtgärdsmål för att undvika att orealistiska mål sätts upp. Åtgärdsmålen bör uppmuntra till hushållning genom återanvändning och återvinning. Förslag till övergripande åtgärdsmål för riskbedömning av Tappsund 1:48 m fl är: Området ska kunna nyttjas för bostäder med flerfamiljshus, radhus samt för rekreation i natur- och parkmark. Markföroreningar ska inte utgöra en hälsorisk för boende i Tappsund eller människor som tillfälligt vistas inom området nu eller i framtiden. Markmiljön ska skyddas utifrån de förutsättningar som behövs för att uppfylla förväntade funktioner vid den planerade markanvändningen. Spridning av markföroreningar från området ska inte påverka Tappström/Fiskarfjärdens (Mälaren) kemiska status negativt. 7.2 Problembeskrivning Riskbedömningen av landområdet utgår från att marken ska användas för bostäder samt rekreation. I efterföljande underkapitel redovisas förutsättningarna för området avseende föroreningskällor, spridnings- och exponeringsvägar samt skyddsobjekt. 7.3 Föroreningskällor Inom underökningsområdet i Tappsund har PAH, petroleumkolväten och 10 olika metaller (As, a, Cd, Co, Cu, Ni, Pb, V, Zn, Hg) uppmätts i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (KM). Föroreningarna påträffas främst i fyllnadsmassor som består av grus, sand, organiskt material och i vissa områden tegel- och kolrester. De högsta halterna påvisas i den översta halvmetern men förhöjda halter påträffas även på djupare nivåer i fyllningen. Källan till föroreningarna i jorden härstammar troligen från de industriverksamheter som pågått och i området. land annat har tegelbruk, sågverk och annan småskalig industriverksamhet funnits på området. Av de föroreningar som påträffas inom området är det flera som är klassade som utfasningsämnen ( PRIO). Utfasningsämnen är kemiska ämnen som har så allvarliga egenskaper att de inte bör användas i samhället. Kriterierna för urvalet av denna grupp är hämtade från det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Det gäller bl.a. för PAH, kvicksilver, kadmium och bly. Andra ämnen som påträffats i Tappsund är klassade som riskminskningsämnen (t ex kobolt, zink) vilket betyder att ämnena har egenskaper som bör ges särskild uppmärksamhet för att de t ex kan orsaka skadliga långtidseffekter på miljön Frigörelse-/spridningsmekanismer Området ligger i direkt anslutning till Tappström/Fiskarfjärden som är en del av Mälaren. Föroreningar i fyllningen bedöms kunna spridas via infiltrerad nederbörd till 10 (35)

11 ytvattenrecipienten. Det kan inte uteslutas att viss spridning av föroreningar även kan ske till omgivande mark med uppvirvlat damm. Uppmätta halter i grundvattnet indikerar inte att spridning sker från markföroreningar området. Underlaget är dock litet och därmed behäftat med osäkerheter. Vid planerat utnyttjande av området som bostadsområde/rekreation kommer stora delar av fastigheterna troligen att hårdgöras med byggnader, parkeringsytor och vägar. Detta kommer att minska infiltrationen och utlakningen från området och därmed spridningen till recipienten. Åtgärderna minskar även damning. Föroreningar har påträffats i sedimentet i recipienten Tappström/Fiskarfjärden. I framtiden kan havsnivån stiga, vilket även skulle kunna få till följd att grundvattenytan höjs inom området och förorenade massor hamnar i den mättade zonen d.v.s. under grundvattenytan. Detta kan öka utlakningen av ämnen och spridning till recipienten Exponeringsvägar (hälsa) Planerna för aktuellt område innebär en förändrad markanvändning, från att användas som industrimark till att användas för bostads- och rekreationsändamål. Det betyder att exponeringssituationen i framtiden kommer att motsvara det generella scenariot för känslig markanvändning. Fler människor kommer att vistas både permanent och tillfälligt på området och exponering av markföroreningar kan ske via inandning av damm, intag av jord, hudkontakt, inandning av ånga inom- och utomhus samt via begränsat intag av grönsaker Skyddsobjekt Idag används området för småindustriverksamhet där främst vuxna vistas tillfälligt. I framtiden kommer både vuxna och barn vistas permanent och tillfälligt på området när det omvandlas till både ostadsmark och Natur- och parkmark. Recipient är Tappström som är en ca 500 m lång kanal mellan Ekerö och Lindö inom Östra Mälarens vattenskyddsområde. Mälaren utnyttjas som dricksvattentäkt för ca 1,7 miljoner människor i regionen. Skyddsobjekt är det akvatiska livet i recipienten samt Mälarens ytvatten som dricksvattenresurs. Grundvatten i området utgör inget skyddsobjekt i sig men kan påverka spridning till ytvatten. Markmiljön i området antas generellt ha ett måttligt skyddsvärde på grund av platsens industrihistoria. I och med de markarbeten som planeras kommer ny matjord att tillföras grönområden inom området, vilket gynnar markmiljön (humusämen, mineraler och vattenhållande egenskaper) Konceptuell modell I Tabell 1 redovisas vilka exponeringsvägar och skyddsobjekt som är aktuella i områden som kommer att fungera som bostadsmark efter markomvandling i Tappsundsområdet. I områden som omvandlas till natur- och parkmark eller öppna parkeringsytor kommer exponeringsvägen via inandning av ångor ha mindre påverkan än på bostadsmark. 11 (35)

12 Föroreningskällor Tabell 1. Konceptuell modell för planerad markanvändning ostadsområde. Frigörelse- Exponeringsvägar /spridningsmekanismer Ytlig markförorening Omättad mark Förångning Damning Utlakning till ytoch grundvatten Spridning via grundvatten och ytlig avrinning Inandning av ånga inomhus och utomhus Inandning av damm Hudkontakt Intag av jord Intag av växter Skyddsobjekt Människor Miljö Naturresurser Permanent vistelse barn och vuxna Deltidsvistelse barn och vuxna Markmiljön Ytvattenekosystem Ytvatten 7.4 Exponeringsanalys I problembeskrivningen (se tidigare avsnitt) har skyddsobjekt och spridningsvägar identifierats. I detta kapitel sammanställs halter av kritiska föroreningar i mark, grundvatten, ytvatten och sediment som skyddsobjekten kan exponeras för. Riskbedömningen baseras på underlag från två miljötekniska utredningar som har utförts inom området, Sweco (2006) och Ramböll (2011). I Figur 7 illustreras utredningsområdet och samtliga provpunkter. Figur 7. Utredningsområde Fördjupad riskbedömning, Tappsund Ekerö kommun. 12 (35)

13 7.4.1 Mark Metallföroreningar som överskrider KM har främst konstaterats i fyllnadsmassor i norra delen av undersökningsområdet. Organiska ämnen påvisas främst i fyllnadsmassor på fastigheterna i mitten av området närmast Tappström med undantag av en punkt längs strandlinjen i nordöstra hörnet. Föroreningssituationen på Tappsundsområdet gav anledning till att dela in undersökningsområdet i delområden inför bedömning av vilka risker som markföroreningar kan innebära. aserat på den statistisk variation av föroreningshalter och verksamhetshistorik delades utredningsområdet in i olika delområden (A-D), se Figur 8. De ämnen som förekommer i halter över generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) sammanställdes för att beräkna representativa halter för respektive delområde. Den representativa halten är den halt som bäst representerar risksituationen på området och kan utgöras av medelhalten. Här används UCLM95, övre konfidensgränsen (95%) för medelhalten, eller om antal analyser är för litet används maxhalten. Om inga detekterbara halter har uppmätts används analysens rapporteringsgräns. I sammanställningen ingår analysresultat från 40 st provpunkter inom området (Figur 8). Analysresultaten redovisas i bilaga 1. Sammanställning av samtliga statistiska beräkningar för alla ämnen som förekommer över KM återfinns i bilaga 2. Delområde C Delområde C Delområde Delområde D Delområde Delområde A Figur 8 Indelning av utredningsområde i delområden (A-D) baserat på verksamhetshistorik och statistik variation i föroreningshalter. 13 (35)

14 Delområde A Inom delområde A, som i norr avgränsas med strandlinjen till Tappström, har det funnits ett tegelbruk. Det finns tydliga spår av tegel och svarta kolrester i fyllnadsmassorna i somliga provpunkter. Här finns planer på att omvandla marken till bostadsmark och naturmark. Föroreningssituationen i fyllningen ser i stort sett likartad ut i hela området. Metallhalterna (As, a, Cd, Co, Cu, Ni, Pb, V, Zn, Hg) överskrider KM och men inte de organiska ämnena. Undantaget är en provpunkt i nordöstra delen av området där höga halter PAH påträffas i en s.k. hotspot. De uppmätta halterna av PAH M och PAH H i hotspot är 13 mg/kg TS respektive 2,5 mg/kg TS. Denna del av området har använts som upplag för impregnerade trästolpar. Representativa halter av organiska ämnen för område A har därför beräknats utan denna hotspot. I underlagrande naturlig jord har endast en analys utförts inom delområde A och den visar inte på någon påverkan. I flera provpunkter finns ett svart kol-/asklager som eventuellt kan vara förknippat med de förhöjda metallhalterna av främst arsenik och barium. Det bör noteras att rapporteringsgränsen för kvicksilver är 1 mg/kg TS, vilket är högre än KM. Ett prov med förhöjda halter påträffas under grundvattenytan i mättad zon nära strandkanten. Utöver denna punkt finns inga noteringar om att föroreningar påträffats under grundvattenytan, varför föroreningarna antas förekomma i omättad zon. Tabell 2. Statistisk sammanställning av uppmätta halter i fyllning och naturligt jordlager inom delområde A. Om tillräckligt stort dataunderlag har UCLM 95 beräknats som representativ halt. I annat fall redovisas maxhalten eller rapporteringsgränsen som representativ halt. Som jämförvärde redovisas generella riktvärden för känslig markanvändning (KM.) De representativa halter som överskrider generellt riktvärde är markerade med fet stil. Enhet: mg/kg TS. Arsenik arium Kvicksilver Generellt riktvärde KM ,25 Fyllning Representativ halt Typ av värde UCLM UCLM rapp. gr Antal (detected) Antal (non-detected) Max Medel Stdav 7,9 130 CV 0,8 0,9 Naturlig jord (lera) Representativ halt Typ av värde max max rapp. gr * Exklusive halter i s k "hotspot" Delområde Delområde omfattar tre fastigheter där verksamheten bestått av sågverk (Tappsund 1:36) och annan småskalig industri-/kontorsverksamhet (Tappsund 1:59 och 1:60). Man planerar att bygga bostäder på området och längs med strandlinjen i norr anlägga park och naturmark. Metallföroreningar har konstaterats heterogent spridda i fyllnadsmassor inom hela delområdet. 14 (35)

15 Tabell 3. Statistisk sammanställning av uppmätta halter i fyllning och naturligt jordlager inom delområde. Metod för fastställande av representativ halt, se tabell 2. De representativa halter som överskrider generellt riktvärde är markerade med fet stil. Enhet: mg/kg TS. Arsenik PAH-M PAH-H alifater >C16-C35 Generellt riktvärde KM Fyllning Representativ halt 16,9 8 14,4 143 Typ av värde UCLM UCLM UCLM UCLM Antal (detected) Antal (non-detected) Max Medel Stdav 8,2 3, CV 0,9 1,1 1,9 1,7 Naturlig jord (lera) Representativ halt 8,2 1,33 0,91 16,7* Typ av värde UCLM rapp. gr max UCLM Antal (detected) Antal (non-detected) Max 9,8 0,91 21 Medel 6,2 15,3 Stdav 2 4,9 CV 0,3 0,3 * Exklusive halter i s k "hotspot" I ytliga fyllnadsmassor på den västra delen av delområdet, fastighet Tappsund 1:36, där ett sågverk tidigare varit lokaliserat påträffas framför allt PAH och alifatfraktioner >C16-C35 i halter som överskrider KM. I en punkt mitt i området (3b, Figur 6) överskrider den tyngre alifatfraktionen riktvärdet KM även i naturlig jord (lera). Haltnivån i denna punkt ökade variationen i dataunderlaget avsevärt och behandlades separat vid bedömning av representativ halt i naturlig jord. Organiska föroreningar påvisas även i fyllnadsmassor i den östra delen av delområde. Delområde C Delområde C omfattar tre fastigheter med småskalig industriverksamhet och parkyta på fastigheterna Tappsund 1:65, 1:66 samt del av Tappsund 1:37 som gränsar mot vassområdet i Tappström. Öster om industriområde finns en gräs- och parkyta. I området planerar man att bygga bostäder och anlägga hårdgjorda väg- och parkeringsytor. På gräs- och parkytan i undersökningsområdets sydöstra hörn, se Figur 8 och Figur 3, finns planer att bygga en förskola. Föroreningssituationen ser generellt likartad ut i området, halterna i marken är generellt i nivå med KM, förutom i en provpunkt vid strandlinjen där bly och kvicksilver överskrider KM. I fyllnadsmassor påvisas metallhalter i nivå med KM (Tabell 4). Antalet provpunkter i naturlig jord är litet (2 st) vilket gör bedömningen av halter osäker. 15 (35)

16 Tabell 4. Statistisk sammanställning av uppmätta halter i fyllning och naturligt jordlager inom delområde C. Metod för fastställande av representativ halt, se tabell 2. De representativa halter som överskrider generellt riktvärde är markerade med fet stil. Enhet: mg/kg TS. Ämne ly Kobolt Kvicksilver Representativ halt Platsspecifikt riktvärde Fyllning ,1 Naturlig jord/lera ,02 ostad, ytlig jord (0-1m) ,4 ostad, djup jord (>1m) ,2 Naturmark, ytlig jord (0-1m) ,5 Naturmark, djup jord (>1m) och hårdgjord yta Delområde D Det igenväxta vassbältet utan fri vattenyta i Tappström ska enligt planerna ingå i ett rekreationsområde med nya träd, buskar och pirar ut till vatten. Resultaten från en provpunkt indikerar att föroreningashalterna ligger under eller i nivå med generella riktvärden för KM (organiska föreningar) och MKM (metaller), se ilaga Grundvatten Föroreningshalten i grundvatten har undersökts i en punkt i det nordöstra hörnet i delområde. Filtret är placerat i det övre grundvattenmagasinet i fyllningen 1-2 m u my och inga anmärkningsvärt höga halter har påträffats. Halterna är låga och ligger under eller i nivå med referenshalter för grundvatten (SGU, 2008) Ytvatten Grundvatten som bildas inom aktuellt utredningsområde kommer att avledas till ytvattnet i Tappström. Inga analyser har gjorts på recipientens ytvatten Sediment Sedimentet i Tappström är påverkat av PAH, koppar, zink och TT, se bilaga Effektanalys I detta kapitel sammanställs de riktvärden som används för bedömning av miljö- och hälsorisker inom utredningsområdet i Tappsund. Riktvärden har beräknats med Naturvårdsverkets beräkningsprogram version 1.00 (Naturvårdsverket, 2009) för de ämnen som påträffats i representativa medelhalter överskridande riktvärden för mindre känslig markanvändning (KM), se kapitel I bilaga 3 redovisas uttagsrapporterna från beräkningsprogrammet Platsspecifika riktvärden I Naturvårdsverkets vägledning för riktvärden för förorenad mark (rapport 5976, september 2009) rekommenderas att platsspecifika riktvärden tas fram i de fall då Naturvårdsverkets generella riktvärden inte är lämpliga. Vid beräkning av platsspecifika riktvärden beaktas förhållanden som råder på den aktuella platsen. Riktvärdena anger den föroreningshalt i marken under vilken risken för negativa effekter på människor, miljö eller naturresurser normalt är acceptabel. Överskridande av riktvärden medför inte nödvändigtvis att negativa effekter uppträder. 16 (35)

17 Inom utredningsområdet i Tappsund finns platsspecifika förutsättningar, t ex planerad markanvändning och exponeringsförhållanden, som motiverar att platsspecifika riktvärden beräknas. edömning av risker gjordes för de ämnen som påträffats i halter som överskrider riktvärden för känslig markanvändning, KM. I nedanstående avsnitt presenteras antaganden för beräkning och val av effektnivåer (riktvärden) för skydd av hälsa, markmiljö och spridning till ytvatten Markklasser En viktig del då man tar fram riktvärdena är vilken markanvändning som förväntas inom området. Markanvändningen styr vilka människor som exponeras och i vilken omfattning det sker. Markanvändningen påverkar även vilka krav som ställs på skydd av markmiljön i området och spridning till grund- och ytvatten. Platsspecifika riktvärden beräknades för tre olika markklasser utifrån föreslagen detaljplan 2 och de övriga förutsättningar som gäller för platsen: 1. Flerbostäder med eller utan ventilerat källarplan, samt radhus (kan även inkl. förskola och handel) 2. Natur- och parkmark (Strandpromenad längs Tappström) 3. Hårdgjordytmark, (t ex vägar och öppna parkeringsytor) Man bör beakta att en indelning i flera markklasser kan innebära att markområden behöver förses med restriktioner. Om förhållanden på området förändras som inne- 2 Ettelva arkitekter, utkast till detaljplan, stadsarkitektkontoret Ekerö kommun, daterad (35)

18 bär att t ex exponeringstid blir längre än vad som antagits i riskbedömningen ökar följaktligen exponeringsrisken. Dessutom beräknades riktvärden för två olika jorddjup, nivå 1 (0-1,0 m u my) och nivå 2 (>1 m u my) avseende markklass ostad och Naturmark. En indelning i djupled motiveras av att: exponering för jord djupare än 1,0 m antas endast ske i begränsad omfattning och då huvudsakligen avseende djupa ledningsdragningar såsom vatten-, dagvatten- och avloppsledningar. Det framgår ej av tabellen nedan. upptag av föroreningar i växter minskar med ökat jorddjup transporten av ångor till markytan minskar generellt med ökat jorddjup biologiska aktiviteten minskar med ökat jorddjup Föroreningen antas förkomma i den omättade zonen. I en undersökt punkt påträffas jordförorening under grundvattenytan, men eftersom det endast var i en enstaka punkt bedöms inte förhållandet vara så pass generellt att det motiverar att det skall beaktas i beräkningen av platsspecifika riktvärden. Förutom denna djupindelning ställs samma krav på djup jord inom ledningsstråk som för ytlig jord. Detta för att minska restriktionerna inom området vid framtida djupa markarbeten vid befintliga ledningar Platsspecifika antaganden och justeringar eräkningen av riktvärdena för ostadsmark och Natur- och parkmark utgår från Naturvårdsverkets generella scenario för känslig markanvändning (KM). För Hårdgjord ytlig mark används de scenariospecifika parametrar för mindre känslig markanvändning (MKM). De platsspecifika justeringar som föreslås är följande: Intag av dricksvatten beaktas inte inom någon markklass eftersom det inte är aktuellt från området. Andel av växtintaget från hela området antas vara 2 %, vilket motsvarar ca 1,8 och 2,9 kg/år för barn respektive vuxna. En reducering av växtintaget motiveras av att planerad markanvändningen inte omfattar odling av grönsaker inom området samt att det endast omfattar begränsad yta för odling. Ett visst intag av ätliga bär, frukter och örter kan dock inte uteslutas. Andel av växtintag från djupare jord antas vara 0%. För djup jord i ostadsmark beaktas inte växtintag. Det motiveras av att upptaget av föroreningar i växter huvudsakligen sker i den ytliga jorden. Sannolikheten för att exponeras för jorden minskar om marken ligger djupare varför en lägre exponeringstid antagits för djup jord och Hårdgjordytmark. Exponering via intag jord, hudupptag och inandning damm antas ske 20 dagar per år. För Naturmark och Hårdgjordytmark antas exponering av föroreningar ske utomhus, varför andel av tiden inomhus sätts till 0. För Naturmark antas andel av tiden varje dygn som exponeringen sker vara begränsad till 8 h per dag (33 %) eftersom människor inte antas vistas där hela dygn. För djup jord antas djup till förorening vara 1,0 m. Detta påverkar utspädningen av flyktiga föroreningar till inom- och utomhusluft. För ostadsmark och djup jord Natur-och parkmark skyddas markmiljön enligt mindre känslig markanvändning (MKM) d.v.s. 50 % av arterna skyd- 18 (35)

19 das. Detta bedöms vara en tillräcklig skyddsnivå för den planerade markanvändningen och utifrån markens egenskaper. Skydd av grundvatten som naturresurs bedöms inte vara aktuellt inom området eftersom ingen identifierad grundvattenförekomst finns inom området. Grundvattnet beaktas som spridningsväg till ytvattnet. I Tabell 5 redovisas beräknade riktvärden för ytlig jord i markklassen ostadsmark. Hänsyn är också tagen till nationella bakgrundshalter och exponering från andra källor. De platsspecifika riktvärdena ligger i nivå med eller över det generella riktvärdet för bostadsmark, KM. För samtliga ämnen förutom alifater C16-C35är det hälsorisker som är styrande för det sammanvägda riktvärdet, se tabell 1. Riktvärden för övriga markklasser och övriga ämnen (som i någon punkt överskrider KM) och styrande exponeringsvägar presenteras i beräkningsprogrammets uttagsrapporter i bilaga 2. Även i ilaga 1 redovisas beräknade riktvärden. Tabell 5 Platsspecifika riktvärden för ytlig jord i markklassen ostadsmark inom utredningsområdet i Tappsund jämfört med generella riktvärden. Riktvärden är justerade för exponering från andra källor och bakgrundshalter. Styrande riktvärde för det sammanvägda riktvärdet markeras med fetstil. Halter i mg/kg TS. Ämne Platsspecifika riktvärden för markklass ostadsmark, ytlig jord (0-1 m) Spridning Spridning Hälsobaseramiljö Mark- skydd mot fri skydd av Sammanvägt fas ytvatten riktvärde Arsenik 2,1 40 ej aktuell ly ej aktuell Kvicksilver 0,39 10 ej aktuell 6 0,4 0,24 PAH-M 3, ,5 3 PAH-H 2, ,5 1 Alifater C ej begr Generellt riktvärde 7.6 Riskkarakterisering I detta kapitel bedöms risker och behov av riskreduktion genom att jämföra de platsspecifika riktvärdena med representativa halter för respektive delområde. I kartan i Figur 10 redovisas föroreningsnivåer från samtlig delområden Delområde A Inom delområde A, som i norr avgränsas med strandlinjen till Tappström, har det funnits ett tegelbruk. Här finns planer på att omvandla marken till bostadsmark och naturmark. Föroreningssituationen i fyllningen ser i stort sett likartad ut i hela området med undantag av en provpunkt i nordöstra delen av området där halterna av främst PAH M (13 mg/kg TS) är avvikande höga, en s.k. hotspot. Denna del av området har använts som upplag för kreosotimpregnerade trästolpar. Representativa halter av organiska ämnen för område A har därför beräknats utan denna hotspot. Generellt ligger de representativa halterna i delområde A i nivå med eller under beräknade riktvärden för bostadsmark och naturmark, se Tabell 6 och bilaga 2. För kvicksilver finns en osäkerhet eftersom rapporteringsgränsen för utförda analyser ligger högre än riktvärdet. Sannolikheten att kvicksilverhalter överskrider riktvärden KM 19 (35)

20 som innebär en risk för miljö eller hälsa bedöms dock som liten eftersom verksamheten på platsen (tegelbruk) inte ger upphov till misstanke om hantering av kvicksilver och samtliga analysresultat underskred rapporteringsgränsen. Halterna av PAH M i hotspoten ligger långt över riktvärden för hälsa. På områden där tegelbruk har varit placerat är det inte ovanligt att i lerjordar påträffa gropar som fyllts med tegelrester och annat avfall. I flertalet provpunkter inom delområde A i Tappsund har svarta kolrester och tegel påträffats i fyllningslagret. Trots att representativa halter underskrider riktvärden bör man vid schaktarbeten på området uppmärksamma om eventuella avfallsrester påträffas. Sannolikheten att enskilda avfallsrester kan innehålla föroreningshalter som innebär en risk bedöms som relativt hög och det kan därför vara aktuellt att analysera jorden i en misstänkt kolrest eller avfallsgrop för att få ett säkrare bedömningsunderlag. Tabell 6 Representativ halter i fyllnadsmassor och naturlig jord inom delområde A jämfört med platsspecifika riktvärden. Överskidande av riktvärde markeras med fetstil. Enhet mg/kg TS. Ämne/ jordlager Arsenik arium Kvicksilver PAH-M PAH-H Alifater C16-35 Representativ Fyllning ,4* 0,7* 20* halt Naturlig jord/lera ,15 0,25 - ostad, ytlig jord (0-1m) ,4 3,5 2, ostad, djup jord (>1m) , Platsspecifikt Naturmark, ytlig riktvärde jord (0-1m) ,5 10 2,5 100 Naturmark, djup jord (>1m) och hårdgjord yta * Exklusive halter i s k "hotspot" Halter av markföroreningar inom delområde A bedöms generellt inte utgöra en risk med planerad markanvändning. I en hotspot i området finns föroreningar som inte kan uteslutas utgöra en hälsorisk. Sammantaget bedöms det inom område A finnas ett åtgärdsbehov av en hotspot för att riskerna avseende hälsa och markmiljö ska vara acceptabla med planerad markanvändning Delområde Område omfattar tre fastigheter där verksamheten varit sågverk (Tappsund 1:36) och annan småskalig industri-/kontor (Tappsund 1:59 och 1:60). Markplanerna för området innebär omvandling till främst bostadsmark men även till natur- och parkmark längst norrut längs Tappström. Representativa halter av främst PAH H i fyllningen överskrider hälsobaserade riktvärden för både ostadsmark och Naturmark ( Tabell 7). Halter av PAH M i fyllningen överskrider riktvärden för ostadsmark, ytlig jord. Hälsoriskerna är kopplade till inandning av ånga för PAH M och intag av jord för PAH H. Övriga ämnen ligger i nivå med eller något över riktvärdena. I naturliga jordlagret (lera) ligger föroreningsnivåerna med god marginal under riktvärdena förutom i den s k hotspot mitt på området där halten tyngre alifater (C16-C35) något överskrider riktvärdet för markmiljön. 20 (35)

21 Tabell 7. Representativ halter i fyllnadsmassor och naturlig jord inom delområde jämfört med platsspecifika riktvärden. Överskidande av riktvärde markeras med fetstil. Enhet mg/kg TS.. Representativ halt Platsspecifikt riktvärde Ämne Arsenik Kvicksilver PAH-M PAH-H Alifater C16-35 Fyllning 17 0, Naturlig jord/lera 8,2 0,2 1,3 0,9 17* ostad, ytlig jord (0-1m) 10 0,4 3,5 2, ostad, djup jord (>1m) 40 1, Naturmark, ytlig jord (0-1m) 10 2,5 10 2,5 100 Naturmark, djup jord (>1m) och hårdgjord yta * Exklusive halter i s k "hotspot" Sammantaget kan det inte uteslutas att halter av PAH H och PAH M i fyllningen inom delområde kan utgöra en förhöjd hälsorisk om området används som bostadsmark. För PAH H gäller även detta om marken används som naturmark Delområde C I området planerar man att bygga bostäder och väg- och parkeringsytor på nuvarande industrimark och en förskola på gräs och parkområdet i sydöstra hörnet. Föroreningssituationen ser generellt likartad ut i området med undantag för en provpunkt vid strandlinjen med förhöjda metallhalter. Inom delområde C ligger representativa halter av föroreningar generellt under beräknade riktvärden för bostadsmark och naturmark (Tabell 8). Ett undantag gäller för kvicksilver där den representativa halten i fyllningen ligger något högre än de hälsobaserade riktvärdet för bostadsmark. Värdet är en maxhalt, den enda halt som överskridit rapporteringsgränsen 1 mg Hg/kg TS. Sannolikheten att kvicksilver utgör en oacceptabel hälsorisk bedöms dock som liten eftersom kvicksilverhalten i 10 av 11 st analyserade prover ligger under rapporteringsgränsen (1 mg Hg/kg TS) och det inte framkommit någon misstanke att kvicksilver har hanterats av verksamheterna på området. Tabell 8. Representativ halter i fyllnadsmassor och naturlig jord inom delområde C jämfört med platsspecifika riktvärden. Överskidande av riktvärde markeras med fetstil. Enhet mg/kg TS.delområde. Representativ halt Platsspecifikt riktvärde Ämne ly Kobolt Kvicksilver Fyllning ,1 Naturlig jord/lera ,02 ostad, ytlig jord (0-1m) ,4 ostad, djup jord (>1m) ,2 Naturmark, ytlig jord (0-1m) ,5 Naturmark, djup jord (>1m) och hårdgjord yta Sammantaget bedöms det inte föreligga något åtgärdsbehov avseende markföroreningar inom delområde C med planerad markanvändning. 21 (35)

22 7.6.4 Delområde D I en provpunkt från delområde D har prover av gyttja och lera analyserats. Uppmätta halter är lägre än samtliga riktvärden och bedöms inte utgöra en oacceptabel miljöeller hälsorisk med planerad markanvändning. Underlaget är dock mycket begränsat vilket gör bedömningen osäker. Figur 10. Föroreningsnivåer i jordprover inom undersökningsområde i Tappsund. Övre bild metaller och undre bild organiska ämnen. 22 (35)

23 7.7 Osäkerheter I detta avsnitt sammanställs de osäkerheter som identifierats i utredningen och som kan påverka bedömningen: Underlaget för att ta fram representativa halter i naturlig jord inom delområde A och D var mycket litet, endast en punkt, vilket gör bedömningen av föroreningens avgränsning osäker. Rapporteringsgränsen för kvicksilver i jordprover från delområde A och C är högre än riktvärdet för ytlig jord ostadsmark, vilket ger osäkerheter i bedömningen av hälsorisker. Detta kan innebära att hälsoriskerna underskattas. Naturvårdsverkets riktvärdesmodell är begränsad avseende bedömningen av flyktiga ämnens hälsorisker (Naturvårdsverket, 2009). eräkningarna innehåller konceptuella osäkerheter såväl som modell- och dataosäkerheter. Detta ger osäkerheter i bedömningen av åtgärdsbehovet, främst inom delområdena med måttligt förhöjda halter jämfört med riktvärdena. 7.8 Sammanfattande riskbedömning Riskbedömningen visar att det finns ett behov av riskreduktion: i en hotspot inom delområde A för att reducera oacceptabel hälsorisk som kan uppstå från halter av PAH M i fyllnadsmassor. i fyllnadsmassor inom delområde för att säkerställa acceptabla hälsorisker på kort och lång sikt som främst kan uppstå via intag av jord (PAH H) eller via inandning av ånga (PAH M). i naturligt jordlager vid hotspot i delområde för att undvika oacceptabel påverkan på markmiljö. Samt att ingen åtgärd krävs inom: huvuddelen av delområde A delområde C delområde D På delområde A kan enskilda avfallsrester innehålla föroreningshalter som innebär en risk och det kan därför vara aktuellt att analysera jorden i en misstänkt kolrest eller avfallsgrop för att få ett säkrare bedömningsunderlag. Riktvärde för spridning till ytvatten överskrids inte av någon representativ halt. I grundvattenprovet som uttagits i området har inga anmärkningsvärt höga halter påträffats vilket indikerar att risken för föroreningsspridning från markområdet via grundvatten till ytvatten är låg. Den tydliga påverkan av TT som påträffas i sediment i Tappström bedöms inte härstamma från det undersökta markområdet eftersom verksamheterna på området inte ger misstanke om hantering av TT.Föroreningarna i sedimentet bedöms inte utgöra något hinder för exploatering av markområdet men behöver beaktas vid arbete i vatten. edömning av risker vid bad har inte ingått i aktuell riskbedömning. Platsspecifika riktvärden är inte detsamma som åtgärdsmål. Precis som vid användning av generella riktvärden så ska ekonomiska, tekniska, miljömässiga och flera aspekter vägas in (riskvärdering) innan man fastställer åtgärdsmålen. 23 (35)

24 8 Översiktlig åtgärdsutredning, delområde 8.1 Förutsättningar för efterbehandlingsåtgärder Slutsatsen från aktuell riskbedömningen är att det främst föreligger ett åtgärdsbehov i fyllnadsmassor inom delområde i Tappsundområdet, Figur 12. Enligt senaste version av utkast till detaljplanen för Tappsund 1:48 m fl, (upprättad november 2012) kan delområde användas för bostäder, handel och kontor, Figur 3. Vi har därför i denna åtgärdsutredning antagit marken inom delområde ska kunna användas för scenariot ostadsmark (se avsnitt 7.5) samt att föroreningarna främst förekommer i fyllningen och att det är dessa massor som behöver åtgärdas. Delområde Figur 11. Delområde (inom rödstreckad linje) i Tappsundsområdet med riskreduktionsbehov av föroreningar i fyllnadsmassor. I riskbedömningen beräknades platsspecifika riktvärden för tre olika markanvändningsklasser, ostadsmark, Naturmark och Hårdgjord mark. aserat på uppmätta halter antas att 31 % av jordmassorna inom delområde överskrider platsspecifikt riktvärde för ostadsmark. Det innebär att resterande andel av jordmassorna antas kunna ligga kvar. edömning av vilka massor som kan ligga kvar eller behöver åtgärdas avgörs vanligen i en förklassificering av massorna som med fördel genomförs inför saneringsentreprenaden. Total volym fyllning på delområde uppskattas till ca 5200 m 3. En grov uppskattning av fördelningen av föroreningsklasser enligt platsspecifika riktvärden, baserad på hittills utförda undersökningar, redovisas i Tabell 9 nedan. 24 (35)

25 Tabell 9. Tappsund, Ekerö kommun. Volym fyllning i delområde samt grov uppskattning av fördelning av föroreningar i olika föroreningsklasser indelat efter generella riktvärden. Volym (m 3 ) <PSR ostadsmark ytlig (m 3 ) > PSR ostadsmark - PSR Hårdgjord mark (m 3 ) >PSR Hårdgjord mark (m 3 ) Planerad exploatering inom området innebär att all mark med nuvarande marknivå under + 2,0 (RH00) kommer att fyllas upp för att klara länsstyrelsen beslut (minst + 2,3 m (RH00)) avseende översvämningsrisk. Detta omfattar främst den låglänta delen närmast vattnet. För bygg- och anläggningsprojekt är det fördelaktigt att uppnå massbalans inom aktuellt område såväl ur resurs- och miljömässig som ekonomisk utgångspunkt. Med massbalans inom ett område minimeras behovet av borttransport av förorenad jord och tillförsel av ny ren jord genom att man omfördelar massor som uppfyller platsspecifika krav. Att återanvända jord är ett sätt att bevara naturtillgångar för framtiden, vilket ligger i linje med de svenska miljömålen. Tappsundsområdet ligger inom vattenskyddsområdet Östra Mälaren vars skyddsförskrifter 3 ska beaktas vid eventuellt återanvändande av massor inom Tappsundområdet. I 14 (Muddring- mark och anläggningsarbete) fastställs bl a följande avseende primär skyddszon (50 m från strandkant): Markutfyllnad och återfyllnad av schakt får endast ske med rena massor som inte kan medföra vattenförorening. Enligt länsstyrelsen 4 betyder det att risken att föroreningarna i återfyllnadsmassorna påverkar kvaliteten i dricksvattnet (ytvatten i Mälaren) negativt ska vara försumbar. Det finns inga riktlinjer utan det är upp till varje enskild exploatör att beakta skyddsföreskrifterna och göra en bedömning i det enskilda fallet. Ett flertal åtgärdsmetoder har bedömts som inte tillämpliga för de förorenade massorna inom Tappsundområdet. In-situ och on-site metoder bedöms inte ha de förutsättningar för att framgångsrikt behandla de föroreningar som finns inom området eller inom den tidsram som åtgärdsmålet behöver nås. Till exempel har jordtvätt övervägts men sållats bort då metoden inte lämpar sig för massor som främst är förorenade med organiska föroreningar som PAH (Marie Eriksson, Svevia), som är styrande föroreningar på Tappsundområdet. Fytosanering (rening med hjälp av upptag i växer) bedöms vara den enda in situmetod som kan anses vara relevant vid sanering av större områden med jordföroreningar i ytliga jordlager. En av de största nackdelarna med fytosanering är den kräver lång tid. För det första tar etableringen av ett vegetativt täcke minst en växtsäsong. För det andra kan minskning av föroreningshalten gå så långsamt att det tar flera växtsäsonger innan jorden når acceptabel föroreningshalt varför metoden inte bedöms som lämplig på Tappsundsområdet. 3 Skyddsföreskrifter, Östra Mälaren, Länsstyrelsen i Stockholms län, daterad (bet ). 4 Lars Åkerblad, enheten för Miljöskydd, telefonsamtal 16 januari, (35)

26 När det gäller åtgärdsmetoden inkapsling/stabilisering kan den likställas med att man skapar en lokal deponi. Detta kräver uppbyggnad under kontrollerade former med tätande barriärer, avskärande diken för omledning av grundvatten förbi området samt uppföljande kontrollprogram under överskådlig tid. Denna typ av lösning är komplicerad och bedöms inte heller vara möjlig då området ligger inom Östra Mälarens vattenskyddsområde. Därmed är schaktsanering (i olika omfattning) eller barriär de enda åtgärdsmetoderna som bedöms lämpliga ur åtgärdssynpunkt för landområdet inom aktuellt undersökningsområde i Tappsund, Ekerö kommun. Ett åtgärdsalternativ som har utretts är att anlägga en barriär av 1 m rena massor som skydd för exponering av de förorenade massorna. Denna åtgärd utgår från den nivå för uppfyllnad för att undvika översvämningsrisk (+2,3 RH00) som länsstyrelsen krävt. Om man vill bevara dagens marknivå uppfyller endast mark under nivå +1,3 (RH00) utrymme för att fylla 1 m för att uppnå planerad marknivå utan urgrävning. All mark som i dagsläget ligger på en högre nivå, måste schaktsaneras innan barriären skapas. Inom delområde finns ytterst lite mark där denna åtgärd (utan urgrävning) är möjlig, se Figur 12. Av denna anledning har detta åtgärdsalternativ inte utvärderas ytterligare. Figur 12. Delområde (grönfärgat) och interpolerade höjdkurvor (Kriging) inom Tappsundområdet, Ekerö kommun. 8.2 Studerade åtgärdsalternativ WSP har utrett två möjliga åtgärdsalternativ samt ett s.k. nollalternativ för efterbehandling av förorenad jord inom Tappsundområdet. Det kan naturligtvis finnas fler alternativ. Nollalternativet: Inga åtgärder avseende förorenad jord genomförs på området. Maxalternativet: Omfattar schakt av all förorenad fyllning i området. I detta alternativ har vi antagit att delar av fyllningen är förorenad (halter över PSRV ostad ytlig) 26 (35)

27 och att den har en volym och föroreningsgrad motsvarande det som redovisas i Tabell 9. De schaktmassor som uppfyller PSRV, samt utsorterade sten och block, bör i första hand återanvändas inom områden som uppfyller kraven för respektive platsspecifik markklass inom Tappsundsområdet. arriäralternativet: Detta alternativ innebär att all förorenad fyllning lämnas kvar och täcks över med ett 1 m mäktigt lager av ren jord för att skapa en fysisk barriär mot exponering av föroreningar. arriäralternativet förutsätter att ett materialskiljande skikt (t.ex. geotextil) läggs mellan kvarlämnade föroreningar och återfyllnadsmassor, detta för att visa var föroreningar har lämnats kvar inför ev. framtida markarbeten. 9 Riskbedömning avseende åtgärdsalternativ Den fördjupade riskbedömningen av den förorenade jorden inom området behandlas i kapitel 7 och omfattar hälsorisker såväl som miljörisker inom området och i omgivningen. Rekommenderade platsspecifika riktvärden för förorenad jord inom Tappsundområdet presenteras i Tabell 5 och bilaga 3. För att kunna göra en bedömning av riskerna så har vi utgått från att föroreningar förekommer genom hela fyllnadsmäktigheten samt att föroreningshalterna är högre i ytlig än i djup jord (> 1 m). 9.1 Hälsorisker inom området Inom delområde finns halter av PAH M och PAH H i fyllning som kan utgöra en hälsorisk för människor som vistas permanent inom området. Riskerna är för är kopplade till inandning ånga inomhus för PAH M och till intag jord för PAH H. Riskerna är naturligtvis störst i Nollalternativet och elimineras helt i Maxalternativet. Förutsatt att föroreningshalterna i djupare jordlager uppfyller rekommenderade riktvärden för djup jord avlägsnar Max och arriär-alternativet merparten av riskerna. arriäralternativet kan dock innebära framtida restriktioner vid djupa markarbeten. Särskilda skyddsåtgärder och omhändertagande av uppgrävda massor kan därför behövas vid dylika markarbeten i framtiden efter utförande av arriäralternativet. 9.2 Miljörisker inom området Inom delområde finns halter av alifater C16-35 i fyllningen som ligger i nivå med platsspecifika riktvärdet för ytlig Naturmark och kan ha en påverkan på marklevande djur och växter. Riskerna är naturligtvis störst för nollalternativet. Med Max- och arriäralternativen elimineras samtliga risker. 9.3 Miljörisker för omgivningen Inom Tappsundsområdet finns ämnen som kan påverka akvatisk miljö och vattenkvalitet negativt. De halter som kan uppstå av olika ämnen i ytvattnet efter utspädning i Tappström bör dock inte påverka det akvatiska ekosystemet, se nedan. 27 (35)