Översiktlig kostnadsuppskattning för åtgärd av förorenade områden inom Kopparlunden DP Syd.

Transkript

1 UPPDRAG Kopparlunden föroreningssituation dp syd Kungsleden UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Lisa Jansson UPPRÄTTAD AV Anna Paulsson DATUM GRANSKAD AV Janna Svensson Översiktlig kostnadsuppskattning för åtgärd av förorenade områden inom Kopparlunden DP Syd. Inledning Sweco Environment AB har utfört undersökningar och utredningar inför exploatering av området Kopparlunden i Västerås. Denna omfattar en inledande översiktlig uppskattning av kostnader för att åtgärda förorenad mark inför exploateringen av den del av Kopparlunden som omfattas av detaljplaneområde (DP) Syd. Förutsättningar och avgränsning Föreliggande uppskattning av kostnader för åtgärder baseras på utförda undersökningar samt framtagen riskbedömning (Redovisning av genomförd provtagning, riskbedömning och platsspecifika riktvärden för kopparlunden DP Syd, , Sweco Environment AB). Kompletterande riskbedömningar eller eventuella revisioner av riskbedömningen och häri framtagna platsspecifika riktvärden kan komma att förändra omfattningen av områden som behöver åtgärdas. Vidare kan åtgärdsförberedande provtagningar visa på ett behov av mindre eller mer omfattande åtgärder samt indikera att andra åtgärdsmetoder är lämpliga än vad som redovisas i detta. Genomförda miljötekniska undersökningar påvisar att det förekommer metaller i höga halter och även PAH:er i fyllningsmaterialet samt klorerade lösningsmedel i porluft och grundvatten inom detaljplaneområdet. De platsspecifika riktvärdena (PSRV) som beräknats för koppar, zink och PAH-H styrs av skydd av markmiljö i de ytliga jordlagren. De platsspecifika riktvärdena för bly, PAH-M och klorerade lösningsmedel är hälsoriskbaserade. Bly i jorden innebär en risk vid exponering för människor, särskilt vi intag av jord. Exponeringen för jord och jordpartiklar är störst från den ytliga jorden och i områden där ytan inte är hårdgjord. Exponeringen via intag av jord bedöms alltså vara större i parkområden och trädgårdar än inne i byggnader och på gator och torg. För PAH-M och klorerade lösningsmedel styrs de platsspecifika riktvärdena av risken med avseende på inandning av ånga. Föroreningar i jord och grundvatten kan förångas och kan då i gasform tränga in i byggnader på det förorenade området. På grund av mindre luftomsättning i byggnader är detta i princip enbart ett problem inomhus även om ångor även avgår till utomhusluften. 1 (10) -14 Sweco Järnvägsgatan 3 Box 1062 SE Jönköping, Sverige Telefon +46 (0) Fax Sweco Environment AB RegNo: Styrelsens säte: Stockholm Anna Paulsson Miljökonsult, uppdragsledare Jönköping Vatten och Miljö Mobil +46 (0) anna.paulsson@sweco.se

2 Antaganden och bedömningar som har gjorts inom ramen för detta uppdrag utgår från ett troligt men dåligt fall, dvs att omfattningen på åtgärderna snarare kan vara överskattade än underskattade. Slutligt val av åtgärd bör föregås av en riskvärdering där även mätbara åtgärdsmål fastställs. I detta har antagits att: 2 (10) Beräknade platsspecifika riktvärden är det samma som mätbara åtgärdsmål, dvs all jord där halter överstiger platsspecifika riktvärden föreslås åtgärdas. I flera fall har dock avsteg från detta utförts för mark under befintliga eller planerade hus där skydd av markmiljö är styrande för platsspecifika riktvärden. När avsteg görs från detta antagande motiveras det under respektive delområde. Osäkerheterna rörande förekomsten av klorerade lösningsmedel i grundvattnet och porluften medför att tekniska skyddsåtgärder rekommenderas under samtliga befintliga och nyuppförda byggnader inom hela DP Syd. I de nedan redovisade kostnaderna för åtgärder ingår inte inventering av byggnader, rivning och omhändertagande av rivningsmassor. Det kan även uppstå kostnader för att hantera föroreningar i exempelvis jord och länsvatten vid exploatering/byggarbeten i djupare jordlager än de som beskriv i detta inom andra delar av DP Syd. Möjliga åtgärdersmetoder Schakt Den vanligaste åtgärdsmetod i Sverige innebär att föroreningen grävs bort och tas om hand på en mottagningsanläggning för förorenad jord. Metoden är vanlig i samband med exploateringsprojekt där urgrävning av anläggningstekniska skäl ändå behöver utföras. Schaktsanering utförs med fördel på föroreningar som är ytliga alternativt ovan grundvattenytan och kan utföras oberoende av den förorenade jordens kornstorleksfördelning. Schaktsanering kan dock även tillämpas på större djup och/eller under grundvattenytan. Dock måste stabilitetsproblem i form av risk för ras eller skred och sättningar som kan uppkomma i samband med urgrävningen beaktas. I vissa fall kan spontning alternativt terrasserad urgrävning tillämpas. Massor bör om möjligt även sorteras före uttransport. Det handlar då om grovsortering av exempelvis större stenar, fast avfall, organiskt material/torv samt eventuellt siktning. Nedan ges några exempel på underlag som erfordras inför en projektering av en efterbehandlingsåtgärd som baseras på schaktsanering: De förorenade massornas föroreningsinnehåll och lakningsegenskaper behöver vara undersökta för att avgöra vilken deponi de ska transporteras till Grundvattennivån och dess variation över tid Grundvattenflöde med fokus på möjligheten att avsänka grundvattennivån med hjälp av pumpning, eller avlänka grundvattenflödet med hjälp av spont/tätskärm Geotekniska förhållanden med beaktande av risk för skred och sättningar vid urgrävning respektive uppläggning av massor, bottenupptryckning m.m.

3 Inneslutning Inneslutning eller övertäckning av föroreningar är åtgärdsmetoder som ibland tillämpas. Metoden innebär att föroreningarna kapslas in och lämnas kvar på platsen. En inneslutning innebär att barriärer installeras både vertikalt och horisontellt kring föroreningarna. Medan övertäckning endast omfattar anläggning av ett skyddande skikt ovanpå föroreningarna. Beroende av syftet med åtgärderna kan metoderna var mer eller mindre komplexa, exempelvis om metoden enbart ska skydda människor från exponering av förorenad jord eller om föroreningarna ska hindras att spridas med t.ex. grundvatten. Metoderna innebär oftast mindre mängd transporter och generellt en lägre klimatpåverkan. Inom detaljplaneområde Syd kommer stora delar av området vara bebyggt. Byggnader kan ses som en övertäckning som förhindrar människor att exponeras för jord och som även minskar grundvattenbildningen och på så vis spridningen av föroreningar från området. Metoderna har inte närmare bedömts eller utvärderats i detta. Det kan dock konstateras att metoden övertäckning kommer att tillämpas inom detaljplaneområdet. Byggnadstekniska lösningar Syftet med de tekniska skyddsåtgärderna inom DP Syd är att förhindra ånginträngning av flyktiga föroreningar till inomhusluften. Eftersom husen har olika byggnadskonstruktion behöver respektive fastighet behandlas separat vid utformning och dimensionering av de byggnadstekniska lösningarna. Möjliga tekniker som kan vara aktuella: Ventilation av spill/avloppsvattnet innan ledningarna leds upp i husen. Syftet är att tillse att eventuella föroreningsångor som trängt in i ledningsnätet inte transporteras in i husen via vattenlås. Nya byggnader uppföras med gastät grundläggning och eventuellt även med möjlighet till aktiv ventilation under plattan. En fläkt ska skapa ett svagt undertryck under grunden i syfte att motverka inträngning i byggnader av eventuella klorerade alifater i mark, porgas eller grundvatten. I befintliga byggnader kan frisk luft föras in med övertryck i källare, krypgrund eller garage. Övertrycket motverkar inträngning i byggnader av eventuella klorerade alifater i mark, porgas eller grundvatten I befintliga byggnader kan ventilation motsvarande radonventilation installeras. Ventilationen skapar ett undertryck under byggnaden i syfte att motverka inträngning i byggnader av eventuella klorerade alifater i mark, porgas eller grundvatten. Det är inte tänkt att en komplett radonventilation med till- och frånluft i hela fastigheten ska anläggas, utan åtgärden är begränsad till bottendelen av huset. För varje fastighet behöver en handhavandeinstruktion tas fram som beskriver hur skyddsåtgärden ska skötas och kontrolleras för att den ska fungera som avsett. 3 (10)

4 De vidtagna åtgärderna behöver följas upp med kontrollmätningar av inomhusluften och om mätvärdena visar att åtgärdsmålen inte uppfylls kan ytterligare åtgärder behöva anpassas för berörd fastighet. Utöver kontroll av halter i inomhusluften eller i husgrunder bör man kontrollera att korrekt tryck skapas för de lösningar där detta eftersträvas. Kontroll kan ske med hjälp av att tryckmätare installeras. För radonfläktar och övertrycksventilationer bör även strömvakt installeras. Områden för åtgärd och åtgärdsförslag Områdesindelningen nedan följer framtagen Riskbedömning för DP Syd. B1 Inom området planeras bostäder. I den norra delen av området planeras ett halvt nedgrävt garage, se Figur 1. I den ytliga jorden, 0 1,5 meter under nuvarande markyta, finns koppar, zink, bly, PAH-H och PAH-M i halter över PSRV. I den djupare jorden underskrider samtliga medelhalter platsspecifika riktvärden. Figur 1. Karta över B1. 4 (10)

5 För området föreslås ett alternativ som omfattar urschaktning av jord mellan 0 till 1,5 meter under markytan så att medelvärdet av bly inom området understiger platsspecifika riktvärden. Eftersom bly förekommer över stora delar av området, se Figur 2, innebär denna åtgärd även att flera andra ämnen tas bort som påträffats i halter över platsspecifika riktvärden. Figur 2. Förekomst av bly i ytlig jord. Bilderna visar (från vänster till höger): Blyhalter i jordprov från markytan till 0,5 meter under markytan, i mitten blyhalter i jordprov från 0,5 till 1 meter under markytan, samt blyhalter i jordprov från 1 till 1,5 meter under markytan. Gröna ringar anger en halt under platsspecifika riktvärden. Övriga färger anger en halt över platsspecifika riktvärden. Osäkerheterna rörande halter av klorerade lösningsmedel i grundvattnet och porluften medför att tekniska skyddsåtgärder rekommenderas. I åtgärdsförslaget antas att 100 % av ytan schaktas ur till 1,5 meter under befintlig markyta. Schakten bedöms kunna utföras ovan grundvattenytan (grundvattenytans trycknivå har som minst har legat 1,9 meter under nuvarande markyta) och kostnader för hantering av länsvatten har därför inte tagits med. Massorna bedöms till 25 % kunna klassificeras som icke farligt avfall och 75 % som farligt avfall. B2 Inom området planeras bostäder. I den norra delen av området planeras ett halvt nedgrävt garage, se Figur 3, med en innegård ovan garaget. Inom området planeras förskoleverksamhet. Befintlig byggnad i söder ska vara kvar och eventuellt kommer denna byggnad att byggas om till bostäder i framtiden. I den ytliga jorden, 0 1,5 meter under nuvarande markyta, finns bly och koppar som påträffats i halter över platsspecifika riktvärden. Halter av bly över platsspecifika riktvärden finns 5 (10)

6 framförallt i den norra delen av området. I den djupare jorden underskrider samtliga medelhalter platsspecifika riktvärden. Figur 3. Karta över B2, B4 och V1 För området föreslås ett alternativ som endast omfattar byggnadstekniska lösningar. Inom den norra delen av området, som idag är obebyggd, planeras det byggas ett garage som är halvt nedgrävt. I och med detta kommer förorenad jord med halter över platsspecifika riktvärden att schaktas bort. Kostnader för omhändertagande av massor har tagits med i åtgärdsalternativet. Osäkerheterna rörande halter av klorerade lösningsmedel i grundvattnet och porluften medför att tekniska skyddsåtgärder rekommenderas. I åtgärdsförslaget antas att byggnadstekniska lösningar utförs i samtliga byggnader inom området. Förorenade massor antas uppkomma på 70 % av ytan som ej är bebyggd i dagsläget och att massorna till ett djup av 0,7 meter under befintlig markyta schaktas ur. Schakten bedöms kunna utföras ovan grundvattenytan (grundvattenytans trycknivå har som minst legat 1,9 meter under nuvarande markyta) och kostnader för hantering av länsvatten har därför inte tagits med. Massorna bedöms till 90 % kunna klassificeras som icke farligt avfall och 10 % som farligt avfall. B3 Inom området planeras bostäder. I den norra delen av området planeras att befintliga byggnader rivs och att ett garage byggs på befintlig bottenplatta i markplan. Bostäder planeras ovanpå garaget, se Figur 4. Befintlig byggnad i söder ska vara kvar och kommer att byggas om till bostäder. 6 (10)

7 I den ytliga jorden, 0 1,5 meter under nuvarande markyta, finns kobolt, koppar, PAH-H och PAH-M som påträffats i halter över platsspecifika riktvärden. Osäkerheterna rörande halter av klorerade lösningsmedel i grundvattnet och porluften medför att tekniska skyddsåtgärder rekommenderas. Figur 4. Karta över B3 och V2. För området föreslås ett alternativ som endast omfattar byggnadstekniska lösningar. I föreslagen plan ingår inga schakter i mark. Viss teknisk schakt kan dock komma att behövas, exempelvis för ledningsdragning och hisschakt. I åtgärdsförslaget antas att byggnadstekniska lösningar utförs inom hela området. I åtgärdsförslaget antas att 500 m 3 förorenade massor uppkommer vid teknisk schakt. Massorna bedöms till 90 % kunna klassificeras som icke farligt avfall och 10 % som farligt avfall. B4 Inom området planeras bostäder (se Figur 3) med tillhörande garage i bottenplan. En innergård planeras att anläggas ovanpå garaget. Inom område B4 har höga halter av koppar påträffats och medelvärdet överskrider det platsspecifika riktvärdet. Högsta uppmätta halten av bly tangerar riktvärden men medelhalten är låg. I den djupare jorden underskrider samtliga medelhalter de platsspecifika riktvärdena. Analyser med avseende på PAH i fyllningsmaterialet saknas. För området föreslås ett alternativ som endast omfattar byggnadstekniska lösningar. Område B4 är idag obebyggt men det planeras att byggas ett garage som är halvt nedgrävt inom området. I och med detta kommer förorenad jord med halter över platsspecifika riktvärden att schaktas bort. Kostnader för omhändertagande av massor har tagits med i åtgärdsalternativet. 7 (10)

8 Osäkerheterna rörande halter av klorerade lösningsmedel i grundvattnet och porluften medför att tekniska skyddsåtgärder rekommenderas. I åtgärdsförslaget antas att byggnadstekniska lösningar utförs i samtliga byggnader inom området. Förorenade massor antas uppkomma på 100 % av ytan och att massorna till ett djup av 1,5 meter under befintlig markyta schaktas ur. Schakten bedöms kunna utföras ovan grundvattenytan (grundvattenytans trycknivå har som minst legat 1,9 meter under nuvarande markyta) och kostnader för hantering av länsvatten har därför inte tagits med. Massorna bedöms till 90 % kunna klassificeras som icke farligt avfall och 10 % som farligt avfall. V1 Enligt planförslaget kommer marken i V1 (se Figur 3) troligen att användas mer i enlighet med torg eller gata och endast bebyggas i undantagsfall med uthus och garage. Inom området överskrider medelhalterna av koppar och zink de platsspecifika riktvärdena för den ytliga jorden, 0 1 meter under nuvarande markyta. Prov analyserat med avseende på PAH saknas. För området har ett åtgärdsalternativ beräknats, som omfattar urschaktning av jord mellan 0 till 1 meter under markytan så att medelvärdet av koppar och zink inom området understiger platsspecifika riktvärden. I åtgärdsförslaget antas att 100 % av ytan schaktas ur till 1 meter under befintlig markyta. Schakten bedöms kunna utföras ovan grundvattenytan (grundvattenytans trycknivå har som minst har legat 1,9 meter under nuvarande markyta) och kostnader för hantering av länsvatten har därför inte tagits med. Massorna bedöms till 80 % kunna klassificeras som icke farligt avfall och 20 % som farligt avfall. V2 Området planeras att utnyttjas för diverse verksamheter, exempelvis butiker, restauranger, kontor, bagerier och lagerverksamhet. Befintlig byggnad ska delvis bevaras, se Figur 4. Undersökning av jorden i området har utförts i begränsad omfattning. Inom området uppvisar samtliga ämnen medelhalter under platsspecifika riktvärden. Osäkerheterna rörande halter av klorerade lösningsmedel i grundvattnet och porluften medför att tekniska skyddsåtgärder rekommenderas. För området föreslås ett alternativ som endast omfattar byggnadstekniska lösningar. I åtgärdsförslaget antas att byggnadstekniska lösningar utföras inom hela området. I åtgärdsförslaget antas att 500 m 3 förorenade massor uppkommer vid teknisk schakt. Massorna bedöms till 100 % kunna klassificeras som icke farligt avfall. 8 (10)

9 Översiktlig kostnadsbedömning Av Tabell 1 framgår en översiktlig kostnadsbedömning per delområde. Av tabellen framgår även vilka antaganden som ligger till grund för beräkningen. Totalt bedöms åtgärdskostnaderna för hela detaljplaneområde Syd till mellan 18,2 och 26,1 miljoner kronor. Observera att kostnaderna för åtgärdsförberedande undersökningar, projektering, miljökontroll och uppföljning tillkommer. Tabell 1. Sammanställning av antagna kostnader för föreslagna åtgärder. FA = farligt avfall, MKM = mindre känslig markanvändning. Schakt Min (Mkr) Max (Mkr) Antaganden B1 11,2 Schakt 100 % av ytan till 1,5 m, 75 % FA och 25 % 13,7 MKM>FA B2 norra 2,1 3,9 Garage, schakt 0,7 m. Antagen yta m2, 70 % av massorna är förorenade, 10 % FA och 90 % MKM>FA. B2 hus södra Ingen schakt B3 norra 0,3 0,5 Antagen volym 500 m 3, 10 % FA och 90 % MKM>FA B3 hus södra Ingen schakt B4 0,9 Schakt 100 % av ytan till 1,5 m, antagen yta 1200 m2, 100 1,8 % av massorna är förorenade, 10 % FA och 90 % MKM>FA V1 1,5 Schakt 100 % av ytan till 1 m, antagen yta m2, 100 % 2,7 av massorna är förorenade, 20 % FA och 80 % MKM>FA V2 0,2 0,5 Antagen volym 500 m 3, 50 % MKM>FA och 50 % KM>MKM Summa 16,2 Mkr 23,1 Mkr Byggnadstekniska lösningar B1 0,4 0,50 Ventilation under alla byggnader, antagen yta m2, samt ventilation av avlopp. B2 norra 0,55 0,65 Ventilation under alla byggnader, antagen yta m2, samt ventilation av avlopp. Min: Förändrad ventilation t.ex. övertryck med friskluft. B2 hus södra 0,1 0,35 Max: Installation av radonbrunnar under byggnad, antaget 6 st brunnar, samt ventilation av avlopp. B3 norra 0,6 0,7 Ventilation under alla byggnader, antagen yta m2, samt ventilation av avlopp. Min: Förändrad ventilation t.ex. övertryck med friskluft. B3 hus södra 0,15 0,45 Max: Installation av radonbrunnar under byggnad, antagen 8 st brunnar, samt ventilation av avlopp. B4 0,11 Ventilation under alla byggnader, antagen yta 1200 m2, 0,13 samt ventilation av avlopp. V1 - - Inga byggnader V2 0,05 0,25 Summa (Mkr) 2 Mkr 3 Mkr Min: Förändrad ventilation t.ex. övertryck med friskluft. Max: Installation av radonbrunnar under byggnad, antagen 4 st brunnar, samt ventilation av avlopp. 9 (10)

10 Sammanfattning Utförda undersökningar och riskbedömning visar på att det kan föreligga oacceptabla risker för människors hälsa vid utförande enligt planförslag för detaljplaneområde Syd. Grova uppskattningar av kostnader för att åtgärda föroreningen genom schaktsanering och genom byggnadstekniska lösningar, uppgår till mellan 18 och 26 miljoner kronor. Förutsättningarna för kostnadsberäkningen har angivits men om dessa förutsättningar inte gäller eller förändras, exempelvis när ny information tillkommer vid vidare undersökningar, så måste kostnadsberäkningen justeras. Saneringsåtgärder måste inledas med åtgärdsförberedande undersökningar. Dessa ger underlag för en detaljerad förprojektering som är nödvändigt för att kunna genomdriva saneringsåtgärder. Exempelvis ger dessa undersökningar ett underlag för att välja den mest lämpliga saneringsmetoden samt mer exakta kostnader. Detta utgör då underlag för slutgiltigt beslut om åtgärdsalternativ. Slutligt val av åtgärd bör även föregås av en riskvärdering samt fastställande av mätbara åtgärdsmål. I redovisade kostnader för åtgärder ingår inte inventering av byggnader, rivning och omhändertagande av rivningsmassor, kostnaderna för åtgärdsförberedande undersökningar, projektering, miljökontroll och uppföljning. Det kan även uppstå kostnader för att hantera föroreningar i exempelvis jord och länsvatten vid exploatering/byggarbeten i djupare jordlager än de som beskriv i detta och inom andra delar av DP Syd. 10 (10)