Praktisk användning av biogödsel

Transkript

1 Praktisk användning av biogödsel -baserat på en kommande rapport från Avfall Sverige 2012 Sara B Nilsson Hushållningssällskapet Halland ;

2 Hushållningssällskapet Medlemsorganisation sedan 1812 Nationellt täckande FoU & rådgivning till lantbruk Fri från säljintressen Från jord till bord

3 Program: Egenskaper Biogödsel- praktisk användning Effekt på mikroorganismer Odlingsförsök med biogödsel Grödor med kort vegetationsperiod Grödor med lång vegetationsperiod Kväveförluster från lagring, spridning Kväveutlakning Ogräs

4 Egenskaper-näringsinnehåll: Beror på vad som rötas: Ingredienser Den individuella processen och mikrofloran Utrötningsgrad Olika produkter som testas i VO-försök

5 Sammanfattning av egenskaper som ändras i o m rötning: 1. Kolhalten minskar= TS sjunker 2. Lättillgängligt kol försvinner 3. Kol/kväve-kvoten sjunker. 4. Allt kväve kvar, men en del har övergått från org-n till mineralform. 5. Det finns fortfarande mkt org N kvar! 6. ph ökar Egenskaper-näringsinnehåll:

6 Kol-kvävekvot/omsättning i marken Rötning tar bort lättillgängligt kol Mindre energi till mikroorganismer Mindre fastläggning av kväve Snabbare kväve till gröda Mindre beroende av klimatet under säsong

7 Effekt på mikroorganismer 1 (Odlare 2008) Ingen negativ effekt på mikroorganismerna då biogödsel tillfördes marken. Biogödsel stimulerade respirationen potentiella kvävemineraliserande kapaciteten potentiella ammoniakoxiderande kap. MEN, ingen sign. skillnad jmf mineralgödsel

8 Effekt på mikroorganismer 2 (Johansen m fl, 2011) Biogödsel hämmar inte aktiviteten bland mikroorg. G= gödsel AG-MA= rötad gödsel & majs SG-KG= rötad gödsel & klöver/gräs KG= klöver/gräs

9 Effekt på mikroorganismer 3 (Johansen m fl, 2011) Biogödsel hämmar inte diversiteten bland mikroorg. G= gödsel DG-MA= rötad gödsel & majs DG-KG= rötad gödsel & klöver/gräs KG= klöver/gräs

10 Effekt på mikroorganismer 4 Jämförde effekten av biogödsel och grisflytgödsel på mikroorganismer i marken vid samma NH4-giva Högre respiration med grisflyt p g a mer kol. Varje biogödsel är unik, näring frigörs olika. Lägre denitrifikation från biogödsel än grisflyt??? (Jönsson, 2011)

11 Vad jämförs? Biogödsel till havre & vårkorn, nordiska försök Sammanfattning av biogödsel till korn & havre Effekt jmf stg Effekt jmf mineralg Försök Tot-N % Jönköping, JTI Rötad hushållskompost Tot-N % Norge, Rötad hushållskompost Tot-N Ej sign Signifikant lägre Västerås, 4-årigt försök. Jmf kompost, gödsel, slam mm NH4-N Ej sign Tendens till högre skörd, ej sign Danmark, , jmf rötad & orötad grisgödsel NH4-N - 100% Danmark, rötad & orötad gödsel samt gödselblandning. NH4-N Ej sign 100% Halland, NH4-N % Danmark,2011 Konv & eko nötg.

12 Biogödsel till höstvete, sockerbetor & vall Vad jämförs? Sammanfattning av biogödsel till korn & havre Effekt jmf stg Effekt jmf mineralg Försök Höstvete NH4-N - 100% eller något mer Skåne, 2002 NH4-N 100% - Grisg. Halland, NH4-N % Konv & ekonötg., Danmark 2011 NH4-N 116% (ej signf) Bandsp grisg. Danmark, 2011 Sockerbetor NH4-N % Skåne, 2002 Vall NH4-N 127% (ts) 145 % (protein) 86%, ej sign (mylln) 80% (släpsl) Nötg, Finland, 2007.

13 Lagring av biogödsel Biogödsel & grisflyt lagrades med eller utan täckning. Förlust av tot-n/månad Biogödsel flytgödsel Med täckning 0,9% 0,8% Utan täckning 4,4% 2,5% (Hansen, Birkmose & Skaaning, 2004)

14 Spridningsförluster från biogödsel Ett danskt fältförsök, under 2 år Grisgödsel & rötad gödsel spreds i vårbruk inför korn. Rötad gödsel hade 73 respektive 83% av utsläppen jmf med konv gödsel.

15 Kväveutlakning från fält gödslade med biogödsel Ofta högre N-utlakning från fält som får stg. Försök:100 kg NH4-N tillfördes som Orötad kogödsel Rötad gödselblandning (ko- & grisgödsel samt mag- & tarmavfall) Orötad gödselblandning Mineralgödsel Kväveutlakningen lägst från mineralgödsel, men ingen sign skillnad till rötad gödselblandning +17% N-utlakning från orötad gödselbland jmf med rötad. (Sørensen och Birkmose, 2002)

16 Avdödning av ogräs i biogödsel Effekten av mesofil och termofil rötning testades på ogräsfrön. De fröer som undersöktes var: raps, flyghavre, åkersenap, åkerbinda, gullört, svinmålla och kanadensiskt gullris. Alla frön dog omedelbart vid termofil rötning. Inga fröer överlevde längre än 7 dagar vid mesofil rötning. Mest seglivade var åkerbinda & svinmålla. (Johansen m fl, 2011)

17 Övrigt Svårt med svämtäcke, risk för lagringsförluster. Vatten i lagringsbrunnarna späder ut. Städerna kryper närmare lantbruket, bra med minskad lukt. Högre näringshalt kan ge betydligt lägre kostnader för spridning & markpackning.

18 Mer information om fältförsök med biogödsel kommer i rapport från Avfall Sverige under våren Tack för er uppmärksamhet!