Biogödsel i praktiken

Transkript

1 Biogödsel i praktiken Erfarenheter av biogödsel i Sverige 4 dec 2012 Sara.nilsson@hushallningssallskapet.se

2 Sara Bergström Nilsson Hushållningssällskapet & Växa sedan Mark/växt-agronom Biogas, tillståndsansökningar för djur & biogas Klimatets påverkan på jordbruket 8 biogasanläggningar i Halland Biogödsel, gödselseparering mm Sara.nilsson@vxa.se

3 Hushållningssällskapet Halland Medlemsorganisation sedan 1812 Nationellt täckande FoU & rådgivning till lantbruk Utveckla landsbygden Fri från säljintressen Från jord till bord

4 Program: Näringsinnehåll Hur lagras biogödsel? Vad är bra? Vad är dåligt? Vilken information får lantbrukarna? Hur värderar lantbrukarna biogödseln? Till vilka grödor använder svenska bönder biogödsel? Hur sprids biogödsel i Sverige? Växtodlingsförsök med biogödsel

5 Sammanfattning av egenskaper hos ett substrat som ändras i o m rötning: 1. Kolhalten minskar= TS sjunker. 2. Lättillgängligt kol försvinner. Svårnedbrytbart är C kvar 3. Allt kväve kvar, men en del har övergått från org-n till ammoniumkväve. Det finns fortfarande mkt org N kvar. 4. Kol/kväve-kvoten sjunker. 5. ph ökar.

6 Egenskaper-näringsinnehåll: Beror på vad som rötas: Kogödsel höjer K, sänker N & P Grisgödsel höjer N & P, sänker K Slakteriavfall höjer N & P Fjäderfä höjer N & P Hushållsavfall sänker P Analys!

7 Grisgödsel Anläggning 1 Anläggning 2 H4-N kg/ton 2,9 3,4 3,6 tot 5,1 6,3 Jämförelse mellan olika biogödsel & grisgödsel kg/ton 1-1,5 0,4 1,3 kg/ton 1,5-2 1,8 3 S-halt % 6-8 3,8 6 ndel gödsel 60% 75% ndustriavfall 40% 25%

8 Du sprider ofta mer näring per ton med biogödsel Jämförelse mellan Grisgödsel olika biogödsel Anläggning & grisgödsel 1 Anläggning 2 Maxgiva, P- begränsar Maxgiva, Zn-begränsar Maxgiva, P-begränsar NH4-N kg/ton ,2 N tot 162,5 107 P kg/ton K kg/ton

9 Näringsinnehåll varierar mellan anläggningar 9 8 Egenskaper hos olika biogödsel i Sverige TS N-tot NH4-N P K ph

10 dec-apr maj-aug okt nov dec jan feb mars april maj juni aug sep okt nov dec jan feb mars apr maj jun juli aug sep okt nov dec jan feb mars jan-aug Näringsinnehållet vid anläggning varierar under året Analyser av biogödsel från Falkenbergs biogas 4 3,5 3 2,5 2 1,5 NH4-N, kg/ton P, kg/ton K kg/ton 1 0,5 0

11 Näringsinnehåll i din brunn beror på: 1. Näringsinnehåll i biogödsel som levererats. 2. Mycket regnvatten i brunnen? 3. Lång lagringstid = ammoniakförluster om inte bra täckning eller tak. Tips! Analysera inför spridning Analysera någon gång vid leverans för att se att ni får samma värden som biogasbolaget.

12 Lagring av biogödsel i Sverige Oftast i betongbrunnar, ibland lagun. I områden med mycket djur: I brunn på gårdarna. Ingen ersättning till lantbrukare för lagring. Ofta byts gödsel mot biogödsel. I områden utan djur Biogasanläggning har betongbrunnar, lantbrukare har avtal om att köpa biogödsel från brunn. Ibland pumpas biogödsel från biogasanläggning till brunnar i fält Ibland hyresavtal med lantbrukare för vinterlagring

13 Täckning/dekning av biogödsel Låg TS, problem med flytende skorpe -måste ha flytende skorpe eller annan dekning enligt lag. -annars stor risk för avdrag på ersättning från EU Flytende skorpe genom -blanda med fast kogödsel -lägg på hackad halm (sjunker, blåser bort. Ökar metanavgången) Annan dekning (flytande duk, hexagoner, tak). Dyrt.

14 Ofta högt innehåll av næringsstoff, främst ammoniumnitrogen. Mer koncentrerad gödsel ger lägre spridningskostnader jmf stg. Hög NH4-halt och låg P-halt minskar risk höga P- värden i marken Mindre lukt = mindre problem med grannar. Ev billig flytt av gödsel mellan brunnar Mullbildande ämnen: bra för struktur på lera, bördighet på sandjord. Mikronäringsämnen Vad är bra med biogödsel? Sedimenterar långsammare än grisgödsel = mindre omrörning krävs.

15 Räkneexempel: 22 Kg P/ha får spridas Gödselslag N tot (kg/ton) NH4-N (kg/ton) Lägre spridningskostnader? P (kg/ton) K (kg/ton) Nötflyt 4,0 2,0 0,6 4,0 Grisflyt 4,2 2,4 0,8 1,8 Biogödsel (FBAB) 5,1 2,8 0,9 2,8 Gödselvärden från analyser i Halland (HS Halland). Nötflyt: 37 ton/ha Grisflyt: 27,5 ton/ha Biogödsel: 24 ton/ha Kostnad för spridning & markpackning på lerjord (nära gård) kr/ton. Sparar jmf nötflyt: 13 ton/ha *25 kr/ton = 325 kr (ung samma mängd NH4-N) Billigare att mylla biogödseln än släpslang med nötflyt

16 Vad är dåligt med biogödsel? Problem med flytende dekning Högt ph ger förluster av ammoniak Vid spridning är NH4-N halt ofta lägre än anläggningens analys visar. Ibland lägre innehåll av nitrogen än stark koeller grisgödsel.

17 Frivilligt certifierade anläggningar - baserat på rena källsorterade organiska avfall - Godkänt av livsmedelsindustrin Krav gällande: Vilken information får lantbrukarna? ingående råvaror leverantörer insamling och transport, mottagning behandlingsprocess slutprodukt Tar analyser på biogödsel (N, P, K, tungmetaller osv ) Innehållsdeklaration 1 gång/ca 6 mån på fax/

18

19 Vad och Hur värderar lantbrukarna biogödsel i Sverige? Beror på jordart, inriktning på gård & tradition

20 Önskemål biogödsel Alla vill ha högt innehåll av ammoniumkväve Hög ts-halt önskas i lerjordsområden Västergötland Östergötland delar av Skåne Högt fosforinnehåll önskas i växtodlingsområden Mälardalen Västergötland Östegötland Skåne Låg ts-halt önskas i områden med mjölkproduktion Halland delar av Skåne delar av Kalmarområdet Lågt fosforinnehåll önskas i djurtäta områden Halland Kalmar Blekinge

21 forts Önskemål biogödsel Högt kaliuminnehåll önskas i områden med lätta jordar och djurproduktion Halland Kalmar Blekinge Kalium värderas knappt alls i lerjordsområden Mälardalen Västergötland Östergötland Skåne Mikronäringsämnena svavel och magnesium viktigast men även bor, järn, natrium intressanta

22 Värdering av biogödsel, lantbruksperspektiv Bra om anläggningen kan anpassa biogödsel till de lokala lantbrukarnas önskemål! Näringsvärdet: NH4-N % (beroende på spridningstillfälle & teknik) P : % (beroende på P innehåll i marken) K: % (beroende på K innehåll i marken) Transportkostnad? (betalas ibland) Markpackning kr/ton biogödsel (sandjord-lättlera) Ersättning för vinterlagring? (ej i Halland, andra ställen)

23 Värdering av biogödsel

24 Hur sprids biogödseln & till vilka grödor? Biogödsel används som vanlig flytgödsel I vårbruk inför sådd av havre, korn, vårvete (20-25 t/ha släpslang, 90% utn grad) I växande gröda (höstvete) (20t/ha släpslang, 80% ) I vall (till 1:a och 2:a skörd) (20t/ha gärna myllningsaggr 90%.) Höstraps (minst 20 t/ha, ska täcka behov av PK vid sådd) Fodermajs (30-40t/ha, så mkt samvetet klarar av) Sockerbetor (25 t/ha) Matpotatis (20t/ha) Mest med släpslang, men även med myllningsaggregat i vall

25 När kommer kvävet & när vill grödan ha kväve? Fr Gödslingsråd, 2012, Yara

26 Nordiska försök med biogödsel till havre & vårkorn, Vilket N i biogödsel jämförs? Effekt av biogödsel jmf stg Sammanfattning av biogödsel till korn & havre Effekt av biogödsel jmf min. gödsel Försök Tot-N % Jönköping, JTI Rötad hushållskompost (Baky m fl 2006) Tot-N % Norge, Rötad hushållskompost. (Øgaard, Kristoffersen och Haraldsen, 2011) Tot-N Ej sign Signifikant lägre Västerås, 5-årigt försök. Jmf kompost, gödsel, slam mm, (Odlare m fl 2008) NH4-N Ej sign Tendens till högre skörd, ej sign Danmark, , jmf rötad & orötad grisgödsel (Hansen, Birkmose och Skaaning 2004) NH4-N - 100% Danmark, rötad & orötad grisgödsel samt gödselblandning (Sørensen och Birkmose, 2002). NH4-N Ej sign 100% Jmf grisgödsel, Halland, (Ekre, opubl) NH4-N %, men ej signf. Danmark,2011 Konv & eko nötg. (Sørensen, Mejnertsen och Møller, 2011)

27 Nordiska försök med biogödsel till höstvete, sockerbetor & vall Vilket N i biogödsel jämförs? Höstvete Effekt av biogödsel jmf stg Sammanfattning av biogödsel till korn & havre Effekt av biogödsel jmf mineralg NH4-N - 100% eller något mer Försök Skåne, 2002 (Christensson och Blohmé, 2002) NH4-N 100% - Grisg. Halland, , (Ekre, opubl) NH4-N 116% (ej signf) Grisg. Danmark, 2011 (Sørensen, Mejnertsen och Møller 2011). NH4-N % Konv & ekonötg., Danmark 2011.(Sørensen, Mejnertsen och Møller 2011) Sockerbetor NH4-N % Skåne, 2002 (Christensson och Blohmé, 2002) Vall NH4-N 127% (ts) 145 % (prot.) 86%, ej sign (myll) 80% (släpsl) Nötg, Finland, (Kapuinen, Perälä och Regina 2007).

28 Sammanfattning skördeeffekt av biogödsel Vårsäd, snabb nedbrukning Ca % kväveeffekt av tot-n i biogödseln. Samma effekt av NH4-N i grisflytgödsel som i biogödsel. Ev något högre effekt av NH4-N i biogödsel än i nötflyt. Höstsäd, i växande gröda Högre effekt av NH4-N i biogödsel än i nötflyt. Samma effekt eller något högre av NH4-N i biogödsel jmf med grisflyt 100% effekt av NH4-N i biogödseln jmf mineral-n (1 försök)

29 Lagring av biogödsel Biogödsel & grisflyt lagrades med eller utan täckning. Förlust av tot-n/månad Biogödsel Flytgödsel Med täckning (jan-maj) Utan täckning (mars-maj) 0,9% 0,8% 4,4% 2,5% (Hansen, Birkmose & Skaaning, 2004)

30 Spridningsförluster från biogödsel Ett danskt fältförsök, under 2 år Grisgödsel & rötad gödsel spreds i vårbruk inför korn (släpslang). Rötad gödsel hade 73 respektive 83% av NH3-utsläppen jmf med konv gödsel. (Hansen, Birkmose och Skaaning, 2004).

31 Avdödning av ogräs i biogödsel Effekten av mesofil och termofil rötning testades på ogräsfrön. De fröer som undersöktes var: raps, flyghavre, åkersenap, åkerbinda, gullört, svinmålla och kanadensiskt gullris. Alla frön dog omedelbart vid termofil rötning. Inga fröer överlevde längre än 7 dagar vid mesofil rötning. Mest seglivade var åkerbinda & svinmålla. (Johansen m fl, 2011)

32 Försöken visar att: (Mikroorganismerna stimuleras) Ogräsfrön (& smittor) dör Kväveeffekten fr NH4-N i biogödsel är lika god eller högre jmf med mineralgödsel Lika god eller högre kväveeffekt jmf stg, något bättre jmf med nötgödsel Bäst till grödor som sockerbetor, vall

33 TIPS! Ha en god & regelbunden kontakt med lantbruket. Säkra att era kunder godtar att ni använder biogödsel (mejeri, kvarn etc). Kvalitetssäkrad biogödsel! Diskutera ev. ersättning för näringsfattig biogödsel under startåren (innan processen är mogen ). Effektiva transportsystem! Ex pumpa gödsel till brunnar i fält. Anlägg demonstrationsodlingar i nya områden.

34 Tack för er uppmärksamhet!

35 Kväveutlakning från fält gödslade med biogödsel Ofta högre N-utlakning från fält som får stg. Försök:100 kg NH4-N tillfördes som Orötad kogödsel Rötad gödselblandning (ko- & grisgödsel samt mag- & tarmavfall) Orötad gödselblandning Mineralgödsel Kväveutlakningen lägst från mineralgödsel, men ingen sign skillnad till rötad gödselblandning +17% N-utlakning från orötad gödselbland jmf med rötad. (Sørensen och Birkmose, 2002)

36 Sammanfattning- biogödselns effekt på mikroorganismer Inte skadligt med biogödsel Biogödsel stimulerar mikroorganismerna, men det gör annat kväve & kol också. Mindre fastläggning av N direkt vid spridning av biogödsel jmf med flytgödsel.

37 Effekt på mikroorganismer, ORC-försöken (Odlare 2008) Studerade kompost, nötfast, slam, biogödsel & svinflyt. Ingen negativ effekt på mikroorganismerna. Biogödsel stimulerade bl a Respirationen (vill ha C & N) Nitrifikationen (gynnas av NH4)

38 Effekt på mikroorganismer 2 (Johansen m fl, 2011) Biogödsel hämmar inte aktiviteten bland mikroorg. KG= klöver/gräs G= gödsel AG-MA= rötad gödsel & majs AG-KG= rötad gödsel & klöver/gräs

39 Effekt på mikroorganismers genetiska sammansättning Biogödsel ändrar inte den genetiska sammansättningen bland mikroorganismerna. Pell mf fl (2012) såg att samma mikroorganismer fanns trots olika gödslingsstrategier i 8 år.

40 Effekt på mikroorganismer Jämförde effekten av biogödsel och grisflytgödsel på mikroorganismer i marken vid samma NH4- giva Högre respiration med grisflyt p g a mer kol. Varje biogödsel är unik, näring frigörs olika. Lägre denitrifikation från biogödsel än grisflyt? (Jönsson, 2011)

41 Tungmetaller i biogödsel Svenskt gränsvärde 100 mg Cd/kg P. Sigills gränsvärde 12/30 mg Cd/kg P för NP/PK. Sigill kräver Cd-balans på gårdsnivå. Norsk studie (Govasmark m fl, 2011): Halterna varierar kraftigt under året mg Cd/kg P Svensk studie (Avfall Sverige, 2012) 6-24 mg Cd/kg P

42 Bekämpningsmedel i biogödsel Norsk studie (Govasmark m fl, 2011): 250 substanser undersöktes 10 fungicider & 1 insekticid hittades Imazalil och thiabendazole hittades regelbundet, mest jan-maj Orsak:?

43 Biogödsel ökar kolhalten i marken 8 års gödsling med biogödsel eller kompost ökade kolhalten jmf mineralgödsel. ORC-försöken i Västerås (Odlare m fl, 2011)

44 Organiska föroreningar i biogödsel Norsk studie (Govasmark m fl, 2011): Biogödsel baserad på hushållsavfall undersöktes: PCB (polyklorerade bifenyler), DEHP (ftalater) PAH (polycykliska aromatiska kolväten) Ibland halter över norska gränsvärdet för kompost.

45