Efterverkan av olika förfrukter

Transkript

1 Efterverkan av olika förfrukter Inverkan på stråsädesgrödors avkastning och kvävetillgång Börje Lindén

2 Kvävegödslingsmodell Optimal N-giva Behov av gödselkväve för uppnådd kärnskörd och proteinhalt i kärna vid optimum = - Utnyttjbart, växttillgängligt jord- och förfruktskväve* Härtill inverkar gödselkvävets verkningsgrad m.m. *) Består av 1) den utnyttjbara delen av mineralkväveförrådet i marken på våren och 2) kvävemineraliseringstillskott under växtsäsongen

3 Olika förfrukters inverkan på stråsäd: 1) Påverkan på avkastningspotentialen: - Sanerande verkan (stråbassjukdomar m.m.) - Markstruktureffekter - Stråsädens etablering Exempel: ökad skördenivå hos höstvete efter höstraps eller ärter än efter stråsäd, även vid höga N-givor 2) Kväveförsörjning genom kväveefterverkan Exempel: baljväxter och höstraps

4 Tillämpning av gödslingsmodellen vid inverkan av en viss förfrukt: Ändringen av den optimala N-givan Ändring i behovet av gödselkväve = genom förfruktens - inverkan på skördenivå och proteinhalt vid optimum Ändring i den utnyttjbara mängden jord- och förfruktskväve efter förfrukten Ändras eftergrödans avkastning och dess tillgång på kväve från marken genom en viss förfrukt, ändras det optimala N-gödslingsbehovet: - Högre skörd fordrar mer kväve - Större N-mängd från jord och förfrukt minskar N-behovet

5 Inverkan av stigande kvävegivor på skördarna av höstvete efter förfrukterna höstraps, havre och foderärter Medeltal för nio fältförsök i Skåne år Engström (2006) Höstveteskörd, kg/ha,15 % vh Förfrukt: höstraps Förfrukt: havre Förfrukt: ärter Kväve, kg/ha N-optimum efter havre: 149 kg N/ha, efter höstraps 124 = -25 (-37) kg N/ha, efter ärter 132 = -17 (-29) kg N/ha jämfört med förfrukt havre

6 Gödselkvävebehov vid ökning av kärnskörden av höstvete med 1 ton/ha vid optimum Källa Remy & Viaux (1982), Frankrike N-behov, kg N/ton 30 Skördenivå, ton/ha? Mattsson & Kjellquist (1992) Engström & Gruvaeus (1997) ca Lindén & Engström (2006) (omkring) Delin et al. (2005), varav 10 försök med H-vete och 5 med korn 24 H-vete 6-8 Korn 5-6

7 Gödselkvävebehov vid ökning av kärnskörden av vårkorn med 1 ton/ha vid optimum Källa Korn i Mellansverige (Lindén, 1986) Korn i Mellansverige (Lindén, 1987) Nordisk försöksserie (Lindén et al., 1992) L i Skåne (M. Olsson, 2007) N-behov, kg N/ton Skördenivå, ton/ha (-9)

8 Mineralgödselkvävets verkningsgrad V =100(Ncg Nco)/Ng där V = Gödselkvävets verkningsgrad (%) Ncg = Totalkväve i grödan i N-gödslat försöksled (kg N/ha) Nco = Totalkväve i grödan i icke N-gödslat försöksled (kg N/ha Ng = Tillfört gödselkväve (kg N/ha) Beräknade verkningsgrader: Vårsädesgrödor I Västergötland omkring % Höstvete på Lanna %, medeltal = ca 65 % Ribbingsberg (S. Delin) 1998 h-vete,1999 korn, 2000 h-vete: 96, 57 respektive 87 % Antag en verkningsgrad på 75% (modern teknik)! 30 kg N/ha utnyttjat jord-n är då = 30/0,75 = 40 kg N/ha som gödsel-n Verkningsgrader på 75 % ingår i nedan redovisade resultat.

9 N-gödsling till stråsäd med hänsyn till ökad avkastningspotential och N-efterverkan efter en viss förfrukt N-efterverkan av förfrukt A i jämförelse med B (i försök) = = (N i stråsädesgröda efter A) (N i stråsädesgröda efter gröda B), utan N-gödsling i båda fallen, t.ex = 26 Tillämpning av gödslingsmodellen: Antag att 1) förfrukt A ökar skörden av höstvete med 700 kg/ha jämfört med B vid normal N-gödsling. Detta fordrar 0,700*15 = 11 kg N/ha extra. 2) N-efterverkan av förfrukt A är +26 kg N/ha i jämförelse med B 3) Gödselkvävets verkningsgrad = 75 % Detta ändrar N-gödslingen efter förfrukt A med: /0,75 = = 24 kg N/ha (i jämförelse med B)

10 Förfruktseffekter (merskördar) efter olika grödor vid ensidig stråsädesodling (korn eller höstvete 2-3 år) Efter Ohlander (1988) Ne+ = förekomst av havrecystnematoder Ne0 = ingen förekomst av havrecystnematoder Förfrukt Höstvete Vårvete Korn Råg Havre Våroljeväxt Höstoljeväxt Ärter Åkerbönor Potatis Sockerbetor Svartträda Merskörd av grödorna, kg/ha Höstvete Korn (NeO) 0 (Ne+)

11 Merskördar av stråsäd efter vallar av olika ålder och sammansättning. Efter Ohlander (1988) Förfrukt Gröda, kärnskörd, kg/ha År efter Höstvete Korn vallbrott: 1:a året 2:a året 1:a året 2:a året Korn* Vall I, baljväxtvall Vall I, gräsvall Vall II, baljväxtvall Vall II, gräsvall Vall III, baljväxtvall Vall III, gräsvall *) Korn odlat samma år som vallbrottet.

12 Kväveefterverkan av slåttervallar (2-3-åriga) och gröngödslingsvallar (1-åriga, etablerade genom insådd i stråsäd). Jämförelse med stråsäd Förfrukt Slåttervall: Baljväxtvall Gräsvall* Blandvall** Gröngödslingsvall Rödklöver, alsikeklöver Rödklöver+gräs Vitklöver Vitklöver+gräs Rajgräs, gräsvall N-efterverkan, Kg N/ha ca 70 (30) (100) (90) *) Verkningsgrad: 75% Vårplöjning: *) sämre efterverkan, **) närmast samma efterverkan 30 Ekvivalent gödsel- N-mängd*, kg N/ha

13 Inverkan av stigande kvävegivor på skördarna av höstvete efter förfrukterna höstraps, havre och foderärter Medeltal för nio fältförsök i Skåne år Engström (2006) Höstveteskörd, kg/ha,15 % vh Förfrukt: höstraps Förfrukt: havre Förfrukt: ärter Kväve, kg/ha N-optimum efter havre: 149 kg N/ha, efter höstraps 124 = -25 (-37) kg N/ha, efter ärter 132 = -17 (-29) kg N/ha jämfört med förfrukt havre

14 Kväveefterverkan av höstraps och ärter i jämförelse med havre. Eftergröda: höstvete. Nio försök i Skåne Lena Engström kg N/ha Summa växttillgängligt jordkväve Mer mineral-n i marken under höst och vår efter höstraps och ärter än efter havre Kväve mineraliserat i marken under växtsäsongen Höstraps Havre Ärter

15 N-efterverkan av ärter i jämförelse med havre som förfrukt, kg N/ha Undersökning, eftergröda Svensson (1988) - - höstvete och korn Liten skördeökning vid optimum Lindén (1987), korn Götala , korn, ekologiskt Danmark, höstvete (förfrukt stråsäd) Mineral-N, år, utnyttjbar del N-mineralisering, växtsäsong Lindén & Engström (2006) Höstvete. Skörd: kg/ha vid optimum Summa utnyttjbart N H-vete: +31 Korn: N-optimum (-29) -28

16 Kärnskörd av höstvete efter förfrukterna ärter och havre, 38 försök Efter Svensson (1988) Skörd kg/ha kg N/ha Förfrukt ärter Förfrukt havre

17 Kärnskörd av korn efter förfrukterna ärter och havre, 52 försök Efter Svensson (1988) skörd kg/ha Förfrukt ärter Förfrukt havre kg N/ha

18 Mineralkväve (0-90 cm, kg N/ha) efter åkerbönor i jämförelse med havre i ekologisk odling kg N / ha Eftergröda: korn år 2 0 mognad, år 1 senhöst vår mognad, år 2 Havre Åkerbönor Åkerbönor, ej skördade Anna Nyberg, Avd. för Precisionsodling, Markvetenskap, SLU Skara

19 kg N / ha Kväveefterverkan (kg N/ha) av åkerbönor i jämförelse med havre i ekologisk odling Eftergrödor: korn år 2, havre år 3 mängd N/ha i hela grödan inkl. rötter, år 2 N-mineralisering, år 2 mängd N/ha i hela grödan inkl. rötter, år 3 efter havre efter åkerbönor efter åkerbönor, ej skördade Anna Nyberg, Avd. för Precisionsodling, Markvetenskap, SLU Skara

20 Efterverkan av sockerbetor I betblast: kg N/ha vid en N-giva på120 kg N/ha Efterverkan: 6-7% av blastkväve efter nedplöjning Total N-efterverkan: kg N/ha Skördeökning av korn efter sockerbetor: Försöksserien L : drygt kg/ha Tidigare resultat: i storleksordningen 600 kg/ha Danmark: och kg/ha* (2 försökssammanställningar) Optimal N-gödsling till korn efter sockerbetor: L med maltkorn: ±0 kg N/ha (M. Olsson, 2007). L. Mattsson (2006): -18 kg N/ha *) Danmark: -23 resp. -7 kg N/ha (2 försökssammanställningar)

21 Efterverkan av potatis vid odling av korn som eftergröda, två försök i Halland Förfrukter Utnyttjbart jord- Kärnskörd, kg/ha, Kärnskörd, kg/ha, och förfrukts-n, kg N/ha utan N-gödsling till kornet 80 kg N/ha till kornet Vårvete Potatis, led E 53 Led E Alla led (+600) (+1000) Utebliven N-efterverkan: föga N i blast, visserligen mycket mineral-n på hösten men stora N-förluster under vintern (milt, vått klimat). Mellan- och Nordsverige: mineralkväve övervintrar bättre i marken.

22 Förfrukt (jämförd med vete eller korn) Havre Blandvall Gräsvall Foderärter Åkerbönor Höstraps Våroljeväxt Sockerbetor Potatis Grönsaker Efterverkan av olika grödor, sammanfattning Eftergröda (exempel) Höstvete Höstvete Höstvete Höstvete Vårvete Höstvete Höstvete Höstvete Korn Korn Korn Skördeökande verkan, kg/ha Mellangröda (ekologisk odling), insådd Utnyttjbart jordoch förfrukts-n, kg/ha (blast 0-7) Höstplöjning Vitkål Vårplöjning Röd-, vitklöver Vårsäd 0 (ej N-behov för skördeökning sanerande) minskas med ekvivalent gödselkvävemängd! ±0 Avdrag för ekvivalent gödsel-nmängd, kg/ha