Att odla hållbar produktionsbetesvall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Transkript

1 Att odla hållbar produktionsbetesvall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

2 Innehåll Betesväxternas biologi Betesskötsel Arter och sorter för bete Anläggning/omläggning Gödsling Växtnäringsförluster

3 Vad ska en bra betesväxt kunna? Tåla bete Låg tillväxtpunkt Upprepat avbetad Återväxt med blad Jämn produktion Återväxt utan strå Tåla tramp Inte näringslager i basen Fylla i luckor Utlöpare Uthållig

4 Betessvackan

5 Skötsel för högproduktivt bete Stimulera vegetativ skottbildning hos gräsen Undvika stråskjutning Ljus & avbetning Tidigt betessläpp (max 10 cm) Tätt mellan avbetningar Hög beläggning Putsning

6 Arter för bete

7 Engelskt rajgräs Bra avkastning Bra näringsvärde Lättetablerad Slåtter + bete Bäst på näringsrik jord Sämre vinterhärdighet Betessorter sena & stor återväxt Condesa Herbie Leia Vikt blankt blad, ax

8 Ängssvingel Slåtter + bete Bra återväxt Tramptålig Snabbetablerad Bäst på näringsrik jord Sämre näringsvärde Rullat blankt blad, vippa

9 Ängsgröe Utlöpare mattbildande Tål tramp och bete bra Bra återväxt Långsam etablering Tappar näringsvärde Dålig avkastning Vikt blad, spets i båtform, vippa

10 Rödsvingel Utlöpare Tål tramp och bete bra Torktålig Långsam etablering Tappar näringsvärde Sämre smaklighet Dålig avkastning Smalt mörkgrönt blad, vippa

11 Rörsvingel / -hybrid Torktålig Högavkastande Mycket bra återväxt Slåtter + bete Grov, sträv Tappar näringsvärde Rullat blankt blad, strävt, brett, vippa

12 Ljusgrön, rullat blad, svälld bladbas, ax Timotej Smaklig Lättetablerad Fukttålig Strååterväxt tål bete sämre Näringslager i stråbas trampkänslig Sortskillnader. Motim betestimotej.

13 Betessorter: Lena Abercrest Högvuxna slåttersorter vildsorter avkastar sämre Vitklöver Utlöpare Tramp och betestålig Fukttålig Smaklig Senare men jämnare tillväxt än gräsen Långsam etablering Torkkänslig ph-krav 6,0

14 Käringtand Torktålig Anspråkslös Tanniner=bättre proteinutnyttjande Tål bete sämre Svåretablerad Ympas

15 Cikoria Produktion på högsommaren Pålrot Torktålig Smakfel på mjölk?

16 Marknadsblandningar Hydra 12 SF Bete Hydra 11 SF Bete Pegasus 12 SF SW952 intensiv SW951 universal SW961 Hästbete Rajgräs total Timotej total Baljväxt total Engelskt rajgräs TIDIG 10 MEDELSEN SEN 8 Timotej Switch/Lischka/Grindstad Ragnar/Comtal Motim Ängssvingel Ängsgröe Rödsvingel Rödklöver Ares 10 Vitklöver Lena/Abercrest

17 Omläggning 4-5 år Rätt arter Ökad produktion Ogräsbekämpning Snabb omläggning

18 Omläggning Sådd i renbestånd Sämre ogräskonkurrens, bra vall, snabb omläggning Insådd i helsäd Ogräskonkurrens & bra vall. Tidig eller sen skörd. Insådd i spannmål till tröskning Bäst mot skräppa, sämre vall, hel säsong utan bete.

19 Valletablering Fin såbädd Fukt Packning Grund sådd 1-2 cm Låg N-giva Låg utsädesmängd av insåningsgröda Senast augusti 20 kg insådd, 25 kg renbestånd

20 Problemogräs Maskros Två år mellan vall. Bra valletablering. Skräppa Putsa mot frön. Konkurrens vid insådd. Plöjning och stubbearbetning. Kemisk bekämpning. Nässlor Upprepad putsning.

21

22 Gödsling Jordbruksverkets Riktlinjer för gödsling och kalkning Max 150 kg N/ha Gräs: kg N/ha per avbetning Vitklöver: 0-20 kg N/ha per avbetning. Ev bara till 1a avbetningen. Kalium efter markklass (K-Al) I: 40 kg K/ha II: 20 kg K/ha Motsvarar 7-13 ton flytgödsel eller 4-8 ton urin Rekommendation Upp till 20 ton flytgödsel höst. Ca 100 kg N27/N34. Klövervall: vår. Gräsvall: inte vår.

23 Baljväxthalt % Vitklöver känslig för kvävegödsling Lusern Rödklöver Vitklöver N-giva kg/ha

24 Undvik växtnäringsförluster Sent vallbrott Lustgas minst vid låg temperatur Kväve tas upp av grödan efter Gödsling i balans Övergiva ger kväveläckage Gödsla mest på våren Rotera beten Undvik kväve och vattenmättnad Inte för sent bete Mindre slitage på betesvallen Mindre kväveläckage