Att odla hållbar produktionsbetesvall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
|
|
- Lars Sundberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att odla hållbar produktionsbetesvall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
2 Innehåll Betesväxternas biologi Betesskötsel Arter och sorter för bete Anläggning/omläggning Gödsling Växtnäringsförluster
3 Vad ska en bra betesväxt kunna? Tåla bete Låg tillväxtpunkt Upprepat avbetad Återväxt med blad Jämn produktion Återväxt utan strå Tåla tramp Inte näringslager i basen Fylla i luckor Utlöpare Uthållig
4 Betessvackan
5 Skötsel för högproduktivt bete Stimulera vegetativ skottbildning hos gräsen Undvika stråskjutning Ljus & avbetning Tidigt betessläpp (max 10 cm) Tätt mellan avbetningar Hög beläggning Putsning
6 Arter för bete
7 Engelskt rajgräs Bra avkastning Bra näringsvärde Lättetablerad Slåtter + bete Bäst på näringsrik jord Sämre vinterhärdighet Betessorter sena & stor återväxt Condesa Herbie Leia Vikt blankt blad, ax
8 Ängssvingel Slåtter + bete Bra återväxt Tramptålig Snabbetablerad Bäst på näringsrik jord Sämre näringsvärde Rullat blankt blad, vippa
9 Ängsgröe Utlöpare mattbildande Tål tramp och bete bra Bra återväxt Långsam etablering Tappar näringsvärde Dålig avkastning Vikt blad, spets i båtform, vippa
10 Rödsvingel Utlöpare Tål tramp och bete bra Torktålig Långsam etablering Tappar näringsvärde Sämre smaklighet Dålig avkastning Smalt mörkgrönt blad, vippa
11 Rörsvingel / -hybrid Torktålig Högavkastande Mycket bra återväxt Slåtter + bete Grov, sträv Tappar näringsvärde Rullat blankt blad, strävt, brett, vippa
12 Ljusgrön, rullat blad, svälld bladbas, ax Timotej Smaklig Lättetablerad Fukttålig Strååterväxt tål bete sämre Näringslager i stråbas trampkänslig Sortskillnader. Motim betestimotej.
13 Betessorter: Lena Abercrest Högvuxna slåttersorter vildsorter avkastar sämre Vitklöver Utlöpare Tramp och betestålig Fukttålig Smaklig Senare men jämnare tillväxt än gräsen Långsam etablering Torkkänslig ph-krav 6,0
14 Käringtand Torktålig Anspråkslös Tanniner=bättre proteinutnyttjande Tål bete sämre Svåretablerad Ympas
15 Cikoria Produktion på högsommaren Pålrot Torktålig Smakfel på mjölk?
16 Marknadsblandningar Hydra 12 SF Bete Hydra 11 SF Bete Pegasus 12 SF SW952 intensiv SW951 universal SW961 Hästbete Rajgräs total Timotej total Baljväxt total Engelskt rajgräs TIDIG 10 MEDELSEN SEN 8 Timotej Switch/Lischka/Grindstad Ragnar/Comtal Motim Ängssvingel Ängsgröe Rödsvingel Rödklöver Ares 10 Vitklöver Lena/Abercrest
17 Omläggning 4-5 år Rätt arter Ökad produktion Ogräsbekämpning Snabb omläggning
18 Omläggning Sådd i renbestånd Sämre ogräskonkurrens, bra vall, snabb omläggning Insådd i helsäd Ogräskonkurrens & bra vall. Tidig eller sen skörd. Insådd i spannmål till tröskning Bäst mot skräppa, sämre vall, hel säsong utan bete.
19 Valletablering Fin såbädd Fukt Packning Grund sådd 1-2 cm Låg N-giva Låg utsädesmängd av insåningsgröda Senast augusti 20 kg insådd, 25 kg renbestånd
20 Problemogräs Maskros Två år mellan vall. Bra valletablering. Skräppa Putsa mot frön. Konkurrens vid insådd. Plöjning och stubbearbetning. Kemisk bekämpning. Nässlor Upprepad putsning.
21
22 Gödsling Jordbruksverkets Riktlinjer för gödsling och kalkning Max 150 kg N/ha Gräs: kg N/ha per avbetning Vitklöver: 0-20 kg N/ha per avbetning. Ev bara till 1a avbetningen. Kalium efter markklass (K-Al) I: 40 kg K/ha II: 20 kg K/ha Motsvarar 7-13 ton flytgödsel eller 4-8 ton urin Rekommendation Upp till 20 ton flytgödsel höst. Ca 100 kg N27/N34. Klövervall: vår. Gräsvall: inte vår.
23 Baljväxthalt % Vitklöver känslig för kvävegödsling Lusern Rödklöver Vitklöver N-giva kg/ha
24 Undvik växtnäringsförluster Sent vallbrott Lustgas minst vid låg temperatur Kväve tas upp av grödan efter Gödsling i balans Övergiva ger kväveläckage Gödsla mest på våren Rotera beten Undvik kväve och vattenmättnad Inte för sent bete Mindre slitage på betesvallen Mindre kväveläckage
Odlingsvägledning Hykor-rajsvingel och rörsvingel
Odlingsvägledning Hykor-rajsvingel och rörsvingel Raj- och rörsvingel bör odlas på god lerjord ( höstvetejord ) eller kunna bevattnas. Om man har bevattningsmöjligheter kan bevattning vara aktuell vid
Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.
Kvävegödsling till höstraps
Kvävegödsling till höstraps Lena Engström, Börje Lindén och Knud Nissen Institutionen för Mark och Miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Finansierat av: Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning och Stiftelsen
Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
Sida 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 och redigerad av Torbjörn Henningsson Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret?
Skördesystem i vall. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Rådgivarna i Sjuhärad
Skördesystem i vall Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Rådgivarna i Sjuhärad Sammanfattning Att skörda en fröblandning med timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år ger en högre vallavkastning,
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Stabil avkastning med vårrapshybrider
Stabil avkastning med vårrapshybrider Lönsam odling av vårrapshybrider Vårrapshybrider är odlingssäkra >Sluter bestånden tidigt >Mycket hög avkastning >Bra stjälkstyrka och tidig mognad Desirée Börjesdotter
RÖDSVINGEL Odlingsvägledning
RÖDSVINGEL Odlingsvägledning ODLINGSKALENDER Insåningsåret Insådd i vårstråsäd Insådd i höstvete April: Insådd samtidigt med skyddsgrödan. Maj: Ogräsbekämpning Augusti: Vårsädens stubb putsas vid behov.
Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.
Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel
Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund
VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet
Ekologisk blandvall på Ulfsgården i Lidköping
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se VALL OCH GROVFODER - och kaliumgödsling till ekologisk blandvall Våren 2015 utlades vallförsöken, - och kaliumgödsling till
Landsbygdsprogrammet och ortolansparven möjligheter och begränsningar. Kapitel 1. Osådda områden på åkermark
Landsbygdsprogrammet och ortolansparven möjligheter och begränsningar Kapitel 1. Osådda områden på åkermark Petter Haldén, Hushållningssällskapet petter.halden@hush.se 0703/38 55 58 BIDRAGSKALKYL FODERKORN
Vårutsäde & Vallfrö 2008. Från sådd till skörd
Vårutsäde & Vallfrö 2008 Från sådd till skörd Ägna lite tid åt att välja rätt... Det är återigen tid att bestämma sig för vilken odling man ska ha växtodlingsåret 2008. En sak är säker: Det är helt rätt
Teknik för etablering av vall
Teknik för etablering av vall HS Skaraborg rapport nr 3/10 Sofia Kämpe Stella Andermo 1 Vikten av en väletablerad vall HIR Skaraborg vill sprida kunskap om teknikens betydelse för resultatet vid en valletablering.
Utsädesguide 2014 www.varalagerhus.se
Utsädesguide 2014 www.varalagerhus.se www.varalagerhus.se info@varalagerhus.se Lagerhusgatan 4, 534 31 Vara Tel. 0512 30 04 50, Fax 0512 103 10 Havre Havre är en bra avbrottsgröda i växtföljden. Välj grynhavresorten
Vad har vi åstadkommit hittills? -åtgärder och miljöeffekter. Cecilia Linge, Jordbruksverket. Introduktionskurs Mjölby 2012-11-09
Vad har vi åstadkommit hittills? -åtgärder och miljöeffekter Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Mjölby 2012-11-09 Utvärdering Uppmätta förändringar i överskott i växtnäringsbalanser Beräknade
Gröngödslingsvall och bottengrödör i spannmålsgårdens växtföljd
Gröngödslingsvall och bottengrödör i spannmålsgårdens växtföljd Odlarträffar, Gårdskulla 5.10.2011 Projektansvarig Kari Koppelmäki, Projektet Näringsurlakningen under kontroll (RaHa) 05.04.10 1 Gröngödslingsvallar
olssons frö Viltåkrar 2012 Såtidspunkt Val av gröda Placering av viltåker
olssons frö Viltåkrar 2012 foto: per jönsson Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som man minskar viltskadorna på lantbruksgrödar och skogsmark. En viltåker ökar fodertillgången. Beroende
Rotogräs. tistel, skräppa och kvickrot
Rotogräs tistel, skräppa och kvickrot 1 Vad är rotogräs? Rotogräs är fl eråriga örter som kan sprida sig både med delar av rotsystemet och med frön. Exempel på rotogräs är åkertistel, fet tistel, skräppa,
Efterverkan av olika förfrukter
Efterverkan av olika förfrukter Inverkan på stråsädesgrödors avkastning och kvävetillgång Börje Lindén 17.01.2008 Kvävegödslingsmodell Optimal N-giva Behov av gödselkväve för uppnådd kärnskörd och proteinhalt
Örternas uthållighet i vallodling - 1 -
Örternas uthållighet i vallodling - 1 - Innehåll Sid 3 Sid 4 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Sid 10 Sid 11 Sid 16 Inledning och upplägg av undersökningen Resultat Kommentarer till resultaten Lantbrukarnas svar på frågeenkät
Växtskyddscentralen. Optimera motiverad bekämpning Nässjö den 22 oktober 2007 Karin Jahr, Jordbruksverket Växtskyddscentralen Linköping
Optimera motiverad bekämpning Nässjö den 22 oktober 2007 Karin Jahr, Jordbruksverket Linköping 1/1 85% ogräseff. ½ 75% ¼ 60% (20 000 frö/m 2 ) Dos - respons Schematisk kurva för en herbicid använd under
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem
Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver
DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL
Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare
Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen
Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen 20180214 Val av vallblandning Vilka djur ska äta fodret Markens egenskaper Förutsättningar kring
Delrapport 18 Försök med olika utsädesmängd vid sådd av rörflen. Delprojekt FoU: Produktion av åkerbränsle
Delrapport 18 Försök med olika utsädesmängd vid sådd av rörflen Genomförda i Röbäcksdalen och Djupliden, Skellefteå Delprojekt FoU: Produktion av åkerbränsle Rörflensskott med olika skottutveckling. Från
Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning
Delad vårkvävegiva till Grindstad
Säkra resultat i norska timotejförsök: Delad vårkvävegiva till Grindstad Av: Fröavelsforskaren Trygve S. Aamlid, Norska institutet för plantforskning Fröodlingar av Grindstad bör gödslas med 30-50% av
Utlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås
Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.
Utsädesguide 2016 www.varalagerhus.se
Utsädesguide 2016 www.varalagerhus.se www.varalagerhus.se info@varalagerhus.se Lagerhusgatan 4, 534 31 Vara Tel. 0512 30 04 50, Fax 0512 103 10 Havre Havre är den överlägset största vårgrödan i Västsverige.
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova
Bekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se
Bekämpning av rotogräs Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se Kvickrot Elymus repens Stamutlöparna svagast vid 3-4 blad. Ytliga stamutlöpare. Upprepa bearbetning. Figur: Håkansson, 1984
Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Helsäd till ensilage. Resultat från projekt i Västsverige. FoU programmen för Mjölk samt Nöt och Lamm
Helsäd till ensilage Resultat från projekt i Västsverige FoU programmen för Mjölk samt Nöt och Lamm Avkastning, kg/ha Helsäd till ensilage Under en stor del av 2-talet har ett flertal helsädesprojekt,
Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge
Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade
Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Slutrapport Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland, projektledare Ann-Marie Dock-Gustavsson, Jordbruksverket Finansierat av Jordbruksverket Linköping
Lyckas med lammens bete
Lyckas med lammens bete Foto: Anna Gry Erlandsson Jordbruksinformation 8-2014 Lyckas med lammens bete! Text: Sten Sundås Bra bete i tillräcklig mängd och med en god beteshygien är grunderna för att få
Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Ekonomi odling i tunnel
Ekonomi odling i tunnel Ekologisk bärodling i tunnlar och växthus 27 mars 2012 Christina Winter, Jordbruksverket Bengt Håkansson, SLU Ekonomi i bärodling Kalkyler för jordgubbar och hallon Jordbruksinformation
Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar
Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,
Ungdjurs tillväxt på Bete
Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:
Värdering av vallsorters lämplighet för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2013
Värdering av vallsorters lämplighet för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2013 Tabell 1: Lämpliga sorter av ekologiskt vallfrö 2013. anger, att sorten är lämplig i det angivna geografiska
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk
Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Gödslingsstrategier till vall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se Vallgödsling Kalium Kväve Svavel Koll på kalium Markkartering. Avkastning. Vallålder.
Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel
Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU magnus.halling@slu.se SAMMANFATTNING Målsättningen med projektet var
Klippträda istället för svartträda
Delredovisning till SLU EkoForsk 2014 Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi, SLU) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av
Olssons vallfrö 2016. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor
Olssons vallfrö 2016 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor www.olssonsfro.se tel 042-250 450. I N N E H Å L L Vallfrösortiment 2016 Arter
Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009
Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget
Baljväxtensilage som foder till kor och får Utnyttja fördelarna med vallbaljväxter
Baljväxtensilage som foder till kor och får Utnyttja fördelarna med vallbaljväxter Baljväxtensilage som foder till kor och får Redigerat av Jan Bertilsson och Magnus Halling Detta häfte har bekostats av
Hållbar intensifiering Anders Anderson Hook 2015-02-24
Hållbar intensifiering Anders Anderson Hook 2015-02-24 Mat till 9 miljarder människor 2050 2800 9,5 Världens befolkning 2600 8,5 Åkermark, m2 per person (på vänstra axeln) 7,5 Världens befolkning, miljarder
Pollinatörer i fröodling
Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och
Proteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851
Proteingrödor - Lupinodling Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851 Proteingrödor - Lupinodling Varför ökar intresset för inhemskt protein Vår självförsörjningsgrad på protein Varför
Fröblandningar med rörsvingel och Hykor
Fröblandningar med rörsvingel och Hykor Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller Hykor (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt rajgräs) har avkastningen
Hur undviker vi problem med skadegörare i åkerböna?
Hur undviker vi problem med skadegörare i åkerböna? Temadag ekologisk odling Linköping 1 februari 2007 Cecilia Lerenius Jordbruksverkets växtskyddscentral, Åkerbönor Grästorp 2006 20 juli 2006 Chokladfläcksjuka
Rening av vatten från jordbruksområden. Per Lindmark
Rening av vatten från jordbruksområden Per Lindmark Övergödning åtgärder på all fronter Övergödning åtgärder på all fronter Åtgärder på åkern: Strukturkalka...etc Åtgärder i diket: Tvåstegsdika etc Åtgärder
Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling, Hans Naess
Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling, 2005 Hans Naess Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling Inledning... 2 Sammanställning med kommentarer... 2 A. Produktionsinriktning och storlek
Sammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika jordar med låga P-AL-tal Prioritera vårkorn när det gäller PK-gödsling
NPKS till vårkorn på kalkrika jordar Försöks- och utvecklingsansvarig Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara E: post: anna-karin.krijger@hush.se Sammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
KVÄVESTYRNING BAKGRUND BL A FRÅN KVÄVEKONFERENS 19 JAN
KVÄVESTYRNING BAKGRUND BL A FRÅN KVÄVEKONFERENS 19 JAN 2015 Odling i Balans, Greppa Näringen, Yara Göte Bertilsson, FramtidsOdling År 2015 Brödvete blev fodervete (och kanske knappt det). Maltkorn blev
GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! + 1092 kr per ha * www.kws.com
KWS-sorter ökar din lönsamhet! GUNILLA + 1092 * *Jämfört med medeltal av de 3 mest odlade sorterna för vart och ett av åren 2006-2008, 15 officiella försök Förbättrad lönsamhet för betodlingen! Glädjande
Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och
Bra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om integrerat
Landscape. Bästa utsädet - vår strategi
Aktuellt från Lantmännen Jan Lyckman Landscape Bästa utsädet - vår strategi Upptakt vårutsäde 2013 30 olika utsädespartier med en smittnivå som inte anses behöva betning Vilket utsäde väljer du? Parti
olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som Såtidpunkt Val av gröda Placering av viltåker
olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som man minskar viltskadorna på lantbruksgrödar och skogsmark. En viltåker ökar fodertillgången. Beroende på val av gröda
Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård
Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Sammanfattning Vallfröblandningar med 45 % rörsvingel Swaj eller rörsvingelhybrid Hykor har
Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl
Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning
Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)
IV. TEST RESULTAT MED LOCAGREEN 1.TESTER PÅ SKÖRD (VETE, BETOR och SÄD) Material och metoder Allmänt protokoll: Spanmål: en applikation / på sista lövet stadiet / dos 1.5 kg/ha Betor.: en applikation /
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor
Rotpatogener i åkerböna och ärt
Rotpatogener i åkerböna och ärt Mariann Wikström, Jordbruksverket Ärtrotröta Ett av de allvarligaste problemen i ärtodling är ärtrotröta. Detta orsakas av patogenen Aphanomyces euteiches. Den trivs på
Findus Grönsaker rapport klimatanpassning
Findus Grönsaker rapport klimatanpassning Introduktion Den 27 september 2013 kom FN:s klimatpanel med sin rapport som slår fast att människan påverkat klimatet. Haven kommer att stiga med mellan 25 cm
Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
BETESGUIDEN ett hjälpmedel för tillämpning av KRAVs betesregler för mjölkkor
BETESGUIDEN ett hjälpmedel för tillämpning av KRAVs betesregler för mjölkkor Det finns många positiva effekter av att mjölkkorna i KRAV-certifierade besättningar får mycket bete. Men förutsättningar och
Kemikalier i vår vardag vad är problemet?
Kemikalier i vår vardag vad är problemet? Linda Molander Anna Beronius, Magnus Breitholtz, Christina Rudén, Marlene Ågerstrand Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) Stockholms universitet
Bete i ekologisk mjölkproduktion
Rapport nr 7042-P 2004-11-15 Bete i ekologisk mjölkproduktion en intervjuundersökning sommaren 2004 Katarina Häll-Larsson och Christian Swensson Svensk Mjölk Forskning Telefon 0771-191900. E-post fornamn.efternamn@svenskmjolk.se
Inledning. Material och metoder. Tester på MAT och INDUSTRI POTATIS. Potatis (tidig mat sort)
1 Tester på MAT och INDUSTRI POTATIS Inledning Utforskning av: Förhöjning av fotosyntesen och avkastningen Indirekt effekt på svampsjukdomar genom en allmän förstärkning av plantan Effekten på kvalitén:
Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage
Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...
Frö- och Oljeväxtodlarna
Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen
Studier av krusskräppans ekologi och effekter av icke kemiska kontrollåtgärder
Studier av krusskräppans ekologi och effekter av icke kemiska kontrollåtgärder Alexandra Pye, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Krusskräppa (Rumex crispus L.) 1 Möjliga orsaker till skräppans
Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
KURS I GROVFODERVERKTYGET
KURS I GROVFODERVERKTYGET 2015-02-25 Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet GROVFODERKALKYLEN INNEHÅLL 1. REGISTRERA OCH HANTERA GÅRDAR... 1 2. SKAPA GROVFODERKALKYLER... 4 3. LÄGGA TILL SCHABLONGRÖDKALKYLER...
EKOLOGISK VÄXTODLING PÅ RÅDDE GÅRD
EKOLOGISK VÄXTODLING PÅ RÅDDE GÅRD Rapport från ett dokumentationsprojekt inom KULM 3 Västra Götalands län (3.35 2006) kg ts/ha i medeltal per vallår Vallavkastning på Ekelundsskiftet på Rådde 2004-2006.Nötflyt
VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara
VALL Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt
Gödselsepareringsdag!
Gödselsepareringsdag! Kalmar 8 oktober! Lotta Olsson!! Regelverk och spridningsarealer-! varför gödselseparering?!! Djurtäthet i Kalmar län! Spridningsregler! Varför gödselseparering?! Jordbruket i Kalmar
Gödslingsrekommendationer 2016
Februari 2016 Gödslingsrekommendationer 2016 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland
Materialet får ej kopieras utan medgivande. Illustrationer där inget annat anges: Ewert Ohlsson Layout, original och tryck: Text & Tryck Totab AB,
Bete Januari 2003 1 2 Materialet får ej kopieras utan medgivande. Illustrationer där inget annat anges: Ewert Ohlsson Layout, original och tryck: Text & Tryck Totab AB, Eskilstuna Reviderad utgåva 2003
Steg 10. 6 a) 0,129 b) 1,72 c) 2,05 7 a) 960 kr b) 1600 kr c) 14 kr 8 30% 9 a) 32% b) 60% c) 12% 10 20% 11 a) b) c) 2. 12 a) 135 b) c) 6 ( )
Bråk och procent Steg elever a) st b) st 0,, %,,,, 0 liter T ex och a) b) 0 a) 0, b) 0, c) 0, a) ( ) b) c) 00 0 a) b) c) a) ( 00) b) 0 ( 000) c) ( ) 000 a) 0, b) 0, c) 0, a) b) c) 0 a) b) a) > b) < c)
Vitare vinter med vitt kakel!
Vitare vinter med vitt kakel! Visst är det mysigt med en riktigt vit vinter? Det tycker i alla fall vi på Centro och firar det nya året med riktiga vrakpriser på vitt kakel i både blankt och matt! Blank
SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298
SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall
Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.
OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns
Omläggning till ekologisk grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text
Växtskydd i ekologisk produktion
Växtskydd i ekologisk produktion 30.1.2014 Tavastehus Kaija Hinkkanen Växtskydd Art- och sortval Växtföljd Utnyttjande av naturliga fiender i odlingen Mekaniska bekämpningsmetoder (bl.a. härdbehandling)
Växtnäringsförsörjning ekovallfrö Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 och Åsa Käck 2 2011-11-24
Slutrapport för projekt 25-11917/08, 25-123/ 11 Växtnäringsförsörjning ekovallfrö Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 och Åsa Käck 2 2011-11-24 1 HS Konsult AB, Box 271, 701 45 Örebro, 2 HS Väst