Gröngödslingsvall och bottengrödör i spannmålsgårdens växtföljd

Transkript

1 Gröngödslingsvall och bottengrödör i spannmålsgårdens växtföljd Odlarträffar, Gårdskulla Projektansvarig Kari Koppelmäki, Projektet Näringsurlakningen under kontroll (RaHa)

2 Gröngödslingsvallar i spannmålsgårdens växtföljd Betydelsen av jordens kulturtillstånd Gröngödslingsvallar i växtföljden Fånggrödor

3 Jordens kulturtillstånd / bakgrund Odlingen har blivit ensidigare de senaste decennierna Boskapsskötseln har koncentrerats regionalt/till vissa gårdar vallodling upplevs inte som nödvändigt Odlingen av ettåriga växter som sås om våren har blivit vanligare Jordens kulturtillstånd har försämrats

4 Maaseudun tulevaisuus

5 Jordens kulturtillstånd Egenskaper hos en bra åker: Klarar av torka Jorden suger snabbt upp regnvatten Porös (sprickor, rotkanaler, maskhål) Mullhaltig Att sköta om jordens kulturtillstånd är vattenskydd > Mark av god kvalitet producerar en stor skörd med så liten näringsurlakning som möjligt Skötsel av jordens kulturtillstånd kräver planmässighet och långsiktighet nytta på lång sikt

6 Behöver vi tänka på mullhalten?

7 Behöver vi tänka på mullhalten? Bertilsson G Yara AB

8 Jordbrukarens val påverkar jordens kvalitet Produktionsinriktning Växtföljd (växter som förbättrar jorden/växter som tär på jorden) Bearbetningsmetod och antalet körningar, maskinkedjan Mera organiskt material (gödsel) Grundläggande förutsättningar Dikning kalkning

9 Betydelsen av jordens kulturtillstånd?

10 Mångsidigare växtföljd på spannmålsgårdar Nuläge En stor del av växterna är ettåriga och sås om våren Ofta odlas enbart spannmål Utmaningar På små gårdar är utmaningen att få en tillräckligt stor skörd som kan marknadsföras Bisyssla Maskinkedjan Möjligheter Höstspannmål och oljeväxter Utnyttjande av kvävebindande växter (självförsörjning i fråga om foder) Hästhö Gröngödslingsvallar Fånggrödor Lisää viraston nimi, tekijän nimi ja osasto

11 Gröngödslingsvallar på spannmålsgårdar MÅL Att förbättra jordens kulturtillstånd Att förbättra kornstrukturen Att utöka mullhalten Att skapa hål i tätpackad jord (växter med djupa rötter!) Att utöka den biologiska aktiviteten Att göra odlingen mångsidigare Att utnyttja biologisk kvävebindning Att minska trycket från växtsjukdomar Att få kontroll över ogräset Att utöka växttäcket vintertid

12 Fleråriga gröngödslingsvallar på spannmålsgårdar T.ex.: GG-GG-säd-baljväxt-skyddssäd GG-GG-säd-oljeväxt-skyddssäd GG-säd-säd-skyddssäd Kan anläggas antingen om våren eller genom att så i skyddssäd Blandningar används (baljväxter med djupa rötter och gräsväxter) Baljväxternas frön ympas vid behov

13 Hannu Känkänen, MTT

14 Gröngödslingsväxter Tabell 1. Frömängd och egenskaper för fleråriga växter som används i gröngödslingsvallar Kulturväxt Frömängd blandningarna kg/ha i Egenskaper Rödklöver 2-10 Bra för ge porös jord. Har en djup pålrot. Högt kväveintag. Utvecklas långsamt i början. Alsikeklöver 2-8 Grunt rotsystem. Kan användas i blandningar med rödklöver och gräs. Övervintring säkrare än för rödklöver. Vitklöver 1-2 Grunt rotsystem. Kan användas i blandningar med rödklöver och gräs. Högt kväveintag. Blålusern 5-10 Har djupt och starkt rotsystem. Dränering och ph måste vara i skick för att den ska övervintra. Högt kväveintag. Timotej 5-10 Odlingssäkert gräs för alla jordtyper. Utvecklas långsamt i början. Stark tillväxt redan i början av växtperioden efter anläggningsåret. Ängssvingel 5-7 Tål slåtter väl. Stark återväxt. Rörsvingel 5-7 Starkare och djupare rotsystem än ängssvingel.

15 Monivuotisuus lisää erityisesti juurten määrää Hannu Känkänen, MTT

16 Skötsel av gröngödslingsvall Slåtter/krossning enligt ogrässituationen Slåttern/krossningen påverkar frigörandet av näringsämnen Krossning av vegetationen gör det lättare att bearbeta in den i jorden

17 Avslutande av gröngödslingsvall Riskerna för vattenskydet med gröngödslingsvallar hänför sig till avslutandet Ge akt på tidpunkten då vallen avslutas och följande växter: Höstryps eller höstråg efter gröngödslingsvallen Höstvete tar inte upp kväve lika bra som råg Avsluta så sent som möjligt på hösten Avsluta på våren om möjligt

18 Gröngödslingsvallars gödseleffekt Vegetationen kan innehålla upp till 200 kg kväve/ha Kan ersätta kemiska gödselmedel helt och hållet På gödseleffekten inverkar: Vegetationens volym Förhållandet C/N i vegetationen Vegetationens ålder Bearbetningstiden Jordens egenskaper Väderförhållandena

19 Bottengrödor på spannmålsgårdar Täckgröda: Allmän benämning på växter som täcker åkerns yta före eller efter skördeväxten Fånggröda: Sås för att förhindra kväveurlakning från åkern Bottengröda: Sås med skördeväxten men får fortsätta att växa efter att skördeväxten skördats Bottengröda är en tillämpning av fånggrödor för nordliga förhållanden

20 Mål och nytta med botten- och fånggrödor Mångsidigare odling Kulturtillståndet bevaras Lösligt kväve tas till vara och urlakas inte Biologisk kvävebindning utnyttjas Jorden tillförs organiskt material Ogräsbekämpning Utökat växttäcke vintertid

21

22 Hurudan är en bra bottengröda? Får inte konkurrera för mycket med skördeväxten Växer kraftigt efter skörden och långt in på hösten Tål köld bra Får inte öka trycket från sjukdomar Konkurrerar med ogräset Är lätt att avsluta

23 Eri kasvilajien ominaisuuksia kerääjäkasvina Kasvilajin ominaisuus aluskasvina Typen kerääminen maasta Biologinen typensidonta Juuriston määrä Maan multavuuden lisäys Kasvun painottuminen syksyyn Kasvu seuraavana keväänä Typen tuotto seuraaville satokasveille Kasvilaji Valkoapila o o o o o o o o o o o o o o o o o o Puna-apila o o o o o o o o o o o o o o o o o o Persianapila o o o o o o o o - o o o Italianraiheinä o o o o - o o o o o o o o o o o Timotei o o o - o o o o o o o o o o o o Nurminata o o - o o o o o o o o Nurmimailanen o o o o o o o o o o o - o o o Öljyretikka/retiisi * - - Valkosinappi * - -

24 Exempel på odling av bottengröda Italienskt rajgräs eller timotej som bottengröda till vårsäd Italienskt rajgräs som bottengröda till bondböna Rödklöver/timotej-blandning som bottengröda till vårsäd Rödklöver/timotej-blandning som bottengröda till höstsäd Höstryps som bottengröda till vårsäd > skördeväxt följande år Oljerättika/senap som fånggröda efter tidig säd

25 Aluskasvin suunnitelmallinen käyttö Hannu Känkänen, MTT

26

27

28

29

30

31 Odling av bottengröda Såningsmetoder Ur småfrölåda Via billar Bredsådd Resultatet påverkas av: Såningstiden (säkrast i samband med sådden) Såningsmetoden (ur småförlåda, via billar, bredsådd) Åkerns egenskaper Väderförhållandena

32 Aluskasvin siemenmääriä Kylvömäärään vaikuttaa kylvöaika, kylvötapa, maalaji ja tavoitteet Aluskasvien siemenmääriä Kasvilaji Siemenmäärä kg/ha Valkoapila 2-6 Puna-apila 4-10 Persianapila 2-10 Italianraiheinä 5-15 Muut monivuotiset heinät 5-15 Timotei 5-12 Seokset Italianraiheinä + valkoapila Timotei + puna-apila Kerääjäkasvien siemenmääriä Valko- ja keltasinappi 5-15 Öljyretikka 5-15 Kevätviljat 150

33 Avslutande av fånggrödan Plöjning, lätt bearbetning, direktsådd Avslutas sent på hösten Skiften med bottengröda plöjs sist Avslutas på våren Om jordarten tillåter Direktsådd

34 Viljely vaatii seurantaa ja päätöksentekoa

35 Toistuva käyttö lisää satoja Hannu Känkänen, MTT

36 Tack!