Såtiden och sortvalets betydelse vid höstoljeväxtodling

Transkript

1 Såtiden och sortvalets betydelse vid höstoljeväxtodling Albin Gunnarson, Svensk Raps AB Ett bra höstbestånd lägger grunden till en hög höstrapsskörd. Vid anläggning av en höstrapsgröda är såtiden av allra högsta betydelse. Vi använder ordet såtid men det är tidpunkten för höstrapsgrödans uppkomst som är avgörande. Att så tidigt eller sent påverkar inte kostnaden men med tidig sådd kan skörden ökas vilket är ett av målen med 20/20 projektet. Under slutet av 90-talet och i början av 2000-talet blev det en ovana att chansa och så sent under ogynnsamma förhållanden. Särskilt i Mellansverige där man ville få in mer höstraps i starkt vetedominerande växtföljder. Särskilt påtagligt blev detta när EU:s regelverk möjliggjorde odling av energigrödor på trädesareal och stubbträdan försvann ur odlingslandskapet. Samtidigt minskade intresset i Sverige för odling av höstkorn på grund av svag vinterhärdighet. Höstraps såddes som regel sent i augusti och i början av september och det framfördes att hybrider skulle vara mer lämpliga vid sena såtider. Under tre år, , skördades nio försök i Sverige med 3 linjesorter och 3 hybridsorter med två olika såtider. Resultaten visar att höstrapsskörden sjunker med 45 kg per dygn senare såtid. Samtidigt sjunker råfetthalten i fröet med i genomsnitt 2,0 procentenheter vid 15 dagars senare såtid. Försöken har finansierats av Svensk Raps tillsammans med sortföreträdarna från Scandinavian Seed, Monsanto och Lantmännen SW Seed. Försöksbeskrivning Försöken har mestadels utförts i Östergötland och Västergötland då dessa skulle komplettera en liknande serie som pågick i Danmark ( , , m fl, Vinterrapssorter og såtidspunkter). En hypotes var att utslagen skulle bli tydligare i Mellansverige än i Sydsverige. Tre försök såddes årligen 2007 och Hösten 2009 såddes ett fjärde försök på Bollerup i Skåne. Försöken såddes varje år hos lantbrukare som var först i området med höstrapssådd. Det betydde att det i de allra flesta fall hade odlats stråsäd som förfrukt. Försöken såddes på samma sätt som man gör med sortförsök, med utsädesmängder om 60 pl/m 2 för hybrider och 80 pl/m 2 för linjesorter. Först såddes 4 block så tidigt som möjligt med samtliga sorter dagar senare såddes 2 block vardera på respektive sida om de tidigt sådda blocken. Allt som allt låg då 8 block i försöken. På så sätt kunde försöksytan harvas, sås och ogräsbekämpas blockvis. Varje år förändrades sorterna något men antalet linjer och hybrider, 3+3, hölls intakt. En av hybriderna var alltid en dvärghybrid. Totalt har 11 olika sorter ingått i försöken. Sorterna redovisas i tabell 1. För att ytterligare detaljerat beskriva skillnaden mellan såtider har det på varje försöksplats beräknats antalet daggrader som uppnåtts mellan uppkomst och tillväxtens avstannande.

2 Daggrader från tiden för uppkomst räknas och summeras som det positiva värdet av dagens medeltemperatur minus 5 grader fram till att tillväxten avstannar vid den första riktiga frostnatten. Data för beräkningarna insamlades från Lantmet med av SMHI validerade väderdata. Närmast belägna klimatstation användes. Höstraps skall uppnå 450 till 500 daggrader för att erhålla sin maximala avkastningspotential. Överskrids temperatursumman 450 till 500 daggrader riskerar tillväxtpunkten att skjuta på höjden. Tillväxtpunkten lyfter dock inte förrän 450 till 500 daggrader har överskridits i kombination med extremt hög kvävegiva, för hög utsädesmängd eller för stor konkurrens med ogräs och spillsäd. Var den exakta gränsen är mellan 450 till 500 daggrader är sortberoende och kommer att vara svårt att ange exakt. Här har förädlarna ett stort ansvar att delge information till odlarna. I starten av 20/20 projektet sammanställdes 2006 en daggradskarta över Sverige på 500 gradersnivån där tidpunkter angavs för optimal uppkomst av höstraps. Kartan består av väderdata från SMHI under perioden och har visat sig stämma mycket bra. Kartan visas sist i detta dokument som bilaga 1. Tabell 1. Sorter och antal skördar och år i OS 190. (H)=hybrid Antal Antal Ingått år Sort skördar år Excalibur (H) 9 3 X X X Winner 5 2 X X Status (H) 5 2 X X Californium 5 2 X X PR45D01 (H) 5 2 X X Gospel 3 1 X Vision 6 2 X X Catalina 4 1 X Hornet (H) 4 1 X PR44D06 (H) 4 1 X Alpaga 4 1 X Resultat Plantutveckling och temperatursummor Tiden mellan de två olika såtiderna är i genomsnitt 15 dagar med som lägst 10 och som högst 16 dagar. Varje år beräknades den ackumulerade temperatursumman för varje försök med bastemperaturen 5 grader. Temperatursummorna redovisas i tabell 2 a-c. Klimatdata visar att det är under augusti som vi har störst chans att få uppleva de riktigt varma dagarna. När uppkomsten sker först i slutet av augusti eller i början av september kommer bidraget till temperatursumman att vara förhållandevis litet i jämförelse med tidigare sådd och uppkomst. Samtidigt minskar dagslängden, en process som går fortare ju senare på hösten vi befinner oss. Hösten 2007 uppnådde försöken på Åsmestad i Östergötland och Götdala i Västergötland den högsta temperatursumman om 296 grader vid tidig sådd. Eftersom temperatursumman vid den första såtiden inte når över 350 grader har det varit svårt att påvisa några stora skillnader i

3 skörd vid sen såtid även om skörden som medeltal alltid faller. Eftersom temperatursummorna blev låga 2007 blev även skördenivårena låga och skillnaderna mellan såtiderna ganska små vid skörden Hösten 2008 såddes tre försök men försöket i Västergötland fick strykas på grund av dålig etablering. Av de två kvarvarande försöken i Östergötland uppnådde Klostergården den högsta temperatursumman på 384 grader. Vid skörden 2009 påvisades stora skillnader i skörd mellan temperatursummor på 375 mot 260 grader eller 13 dagars senare såtid. Tabell 2a. Temperatursummor från uppkomst till första frost 2007 (skördeår 2008) Plats Län Sådd Uppkomst Temp. summa Klostergården E Tidigt :a frost 10/11 Sent Åsmestad E Tidigt :a frost 10/11 Sent Götala R Tidigt :a frost 2/11 Sent Tabell 2b. Temperatursummor från uppkomst till första frost 2008 (skördeår 2009). Försöket i R-län struket. Plats Län Sådd Uppkomst Temp. Summa Klostergården E Normalt :a frost 29/10 Sent Boberg E Normalt :a frost 30/10 Sent Tabell 2c. Temperatursummor från uppkomst till första frost 2009 (skördeår 2010) Plats Län Sådd Uppkomst Temp. summa Klostergården E Normalt :a frost 14/10 Sent Boberg E Normalt :a frost 14/10 Sent Götala R Normalt :a frost 1/12 Sent Bollerup L Normalt :a frost 9/12 Sent Hösten 2009 var särskilt gynnsam och den tidiga sådden skedde mellan den 5-8 augusti i Mellansverige och den 11 augusti på Bollerup i Skåne. Försöken i Mellansverige grodde snabbt och bra men i sydöstra Skåne var det närmast ökentorrt.

4 Rapsen på Bollerup grodde långsamt och den andra såtiden skedde 10 dagar senare då rader kunde skönjas från första såtiden. Torkan höll i och försöket utvecklades ganska långsamt tills regn kom i september. Den ackumulerade summan av daggraderna visar att försöken 2010 på Klostergården och Boberg i Östergötland kommit upp i närmare 500 daggrader utan att rapsen förväxt och visat vinterskador. Däremot klarade inte den sent sådda rapsen i försöket på Eke i Västergötland vintern 2009/10. Trots att väderstationen på Götdala en bit därifrån uppnått 292 grader utvintrade den sent sådda rapsen. Det visar att sent sådd raps är en chansning när en riktig vinter inställer sig även om de 8 andra försöken genom åren faktiskt övervintrat och gett skörd vid färre daggrader slutade det med utvintring. Bollerup fick ihop dryga 600 grader men bristen på vatten torde ha varit orsaken till den dämpade vegetativa tillväxten i försöket. Under de tre försöksåren var det först hösten 2009 som de tidigaste såtiderna kom i närheten av stadiet, annars nådde rapsen ofta bara dryga 6 fullt utvecklade blad. I samtliga försök har tidpunkten för plantsträckningen och blomningens början förskjutits framåt vid senare såtid och uppkomst. Detta har dokumenterats genom fotografering i ett av försöken som skördades Vid skörd har alla block skördats samtidigt, även om den sena såtiden ofta varit något mindre mogen jämfört med tidig sådd men detta är en helt normal konsekvens och har lämnats utan avseende. Skörd och ekonomi I samtliga försök som ingår i sammanställningen har fröskördarna fallit vid senare såtid vilket visas försöksvis i tabell 3 a-c och som ett medeltal i tabell 4. Framförallt är det de fyra försöken från 2010 som visar på vilken skördepotential det finns i raps som är sådd i tid. Tidig sådd gav i genomsnitt 5,1 ton på Boberg, 4,9 ton på Bollerup och 4,2 ton på Eke. Järngården släpar efter med 3,4 ton. Sen sådd på Eke utvintrade helt 2010 men i genomsnitt för de andra 3 försöken 2010 sjönk skörden med 970 kg per hektar, detta motsvarar hela 3210 kronor per hektar vid ett rapspris på 3,309 kr fritt gård exklusive oljehaltsreglering. Ställer vi samman alla försöken i OS 190 kan vi efter 3 år fastslå att sen sådd i genomsnitt sänkt hektarskörden med 45 kg frö per dygn. Detta samtidigt som oljehalten har sjunkit med 2 procentenheter vid i genomsnitt 15 dagar senare såtid eller 0,13 procentenheter per dygn. Totalt kostar detta ca 185 kronor per hektar och dygn med de priser som fastslagits för resultatberäkningar för försök Motsvarande serie i Danmark gav ett resultat på 46 kg lägre skörd per dygn. Detta befäster våra svenska resultat och visar totalt sett på ett mycket starkt samband mellan uppkomsttiden och höstrapsskördens storlek i Norden. Ett annat syfte med försöken var att se om hybrider är mer lämpliga att så vid en senare såtid jämfört med linjesorter. Så har inte varit fallet. Varje år har testats tre hybrider och tre linjesorter. Det har inte från allt detta material gått att säga att hybrider som grupp skulle vara bättre att välja vid en senare såtid ur ett avkastningsperspektiv. Exakt samma resultat har man sett i Danmark i näst intill identiskt upplagda försök men med andra sorter. Från våra Svenska försök har vi kunnat varna för att så dvärghybriden PR45D01 sent då sorten under de två år den deltagit i försöken lidit mest av att sås sent. Under 2010 byttes PR45D01 ut mot den nya

5 dvärghybriden PR44D06. Denna dvärghybrid har under sitt första försöksår betett sig ungefär som de andra sorterna till skillnad mot sin föregångare. Det går alltså inte att hantera sorter som grupp och påstå att det ena eller andra är bättre vid en sen såtid. Det är i stället enskilda sorters egenskaper som fäller avgörandet. Under de tre år som serien OS 190 pågått har vi utifrån ett flerårsmedeltal, (tabell 4) noterat att sorterna Excalibur (3 år), Winner (2 år) och Status (2 år) varit de sorter som reagerat minst negativt av att sås sent. Sorter som missgynnats mest av sen sådd är Vision (2 år) och PR45D01 (2 år). Från försöksåret 2010 ser vi att skördeskillnaderna mellan såtiderna är stora men vi har också den överlägset största grundskörden och de mest välutvecklade höstbestånden under de tre försöksåren. Tabell 3a. Fröskördar och råfettinnehåll, 3 försök 2008 Klostergården Åsmestad Götdala ej i sammanst. Medel E-län E-län R-län 3 försök Normal Sen Diff. Normal Sen Diff. Normal Sen Diff. Normal Sen Diff. Winner Gospel Californium Status Excalibur PR45D Medel -200 Råfett ~x% 49,3 46,1 49,3 47,4 49,0 46,7 47,3 45,6-1,7 Tabell 3b. Fröskördar och råfettinnehåll, 2 försök 2009 Klostergården Boberg Medel E-län E-län 2 försök Normal Sen Diff. Normal Sen Diff. Normal Sen Diff. Winner Vision Californium Status Excalibur PR45D Medel -818 Råfett ~x% 47,7 46,9 46,8 44,2 47,3 45,6-1,7 Tabell 3c. Fröskördar och råfettinnehåll, 4 försök 2010 Järngården Boberg Eke Bollerup Medel E-län E-län R-län L-län Normal Sen Diff. Normal Sen Diff. Normal Sen Diff. Normal Sen Diff. Normal Sen Diff. Alpaga Vision Catalina Hornet Excalibur PR44D Medel -970 Råfett ~x% 46,9 44,0 47,0 44,9 48,5 47,8 48,0 47,2 45,6-1,6

6 Tabell 4. OS 190 Sort-Såtid, Fröskördar från normal och sen såtid Normal Sen Differens Antal Excalibur (H) Winner Status (H) Californium PR45D01 (H) Gospel Vision Catalina Hornet (H) PR44D06 (H) Alpaga Medel Hybrider Medel Linjer Råfett ~x % 48,0 46,0-2,0 Diskussion I de försök där ingen av såtiderna uppnått över 300 daggrader måste såtiden anses som ej optimal på gränsen till sen vid båda såtillfällena. När den tidiga såtiden inte kommit över 300 daggrader har skillnaderna inte blivit särskilt stora mellan såtiderna och skörden har heller inte blivit särskilt hög. När den tidiga såtiden inneburit en tidig uppkomst och grödan samlat på sig runt 450 daggrader har också skillnaderna i skörd blivit som störst. Så blev fallet med 2010 års försök. Tre år av Svenska såtidsförsök har belyst skördens påverkan av sen såtid. I grunden är det dock inte såtiden som har betydelse utan uppkomsten. Försöken i Sverige visar att varje dygns senare såtid sänker skörden med i genomsnitt 45 kg per hektar och dygn. Samtidigt sjunker oljehalten med dryga 0,1 procentenheter. Något som ökar förlusten ytterligare eftersom oljehalt betalas som ett tillägg i procent på priset på rapsfrö. Med ett högt fröpris betalas även oljan i fröet bättre. När man räknar ekonomi på detta visar det att höstrapsodlaren har bra betalt för att jobba långa dagar och kanske till och med nätter under den hektiska tiden kring spannmålsskörd och höstrapssådd. Att man på marknaden talat om att de snabbväxande hybriderna skulle vara mer lämpliga för senare sådd var aldrig provat i praktiken. Med såtidsförsöken har vi försökt belysa skillnaden mellan linjesorter och hybrider. Det resulterade i att vi inte fann några skillnader mellan linjesorter och hybrider. Precis samma slutsats drog man i Danmark. Varje sort har unika egenskaper som bör utnyttjas i odlingen. Rätt information om sorternas höstutveckling är inget som odlare och handel genom Svensk Raps har möjlighet att belysa under sorternas korta liv på marknaden. Dessa fakta måste insamlas redan i förädlar ledet för att förmedlas till odlarna. Doktor Hansgeorg Schönberger skriver i den tyska tidningen Raps nummer 1/2011 om svagt utvecklad raps. Han menar att svagt utvecklade rapsbestånd, som etablerats sent, ofta har färre

7 blad men även mindre blad. Dessa svaga bestånd kommer på våren att fortsätta att bilda bladmassa och att anlägga sidoskottsanlag innan plantsträckningen börjar. Startar vegetationsperioden tidigt på våren behöver plantorna ytterligare 40 till 80 kilo N utöver ordinarie kvävegiva för att bilda den grönmassa och assimilationsyta som behövs för att orka driva fram plantans alla sidoskott och knoppar. Från detta kan man bekräfta flera resultat i de svenska försöken. Tidigt sådd raps sträcker sig tidigare och går i blom tidigare vilket visats genom fotografering. Tillförs inte mer kväve tidigt till svagt utvecklade bestånd kommer skörden att bli låg. Detta är något som vi har sett i våra gamla kväveförsök i serie OS 185. Svagt utvecklad raps kräver mer kväve på våren för att nå optimum. Alltså skulle man till en del kunna minska skördebortfallet av svagt utvecklad raps med mera kväve. Det är emellertid inte praktiskt möjligt att helt kompensera detta på grund av att det krävs alldeles för höga kvävenivåer. I serie OS 188 med kvävestegar på hösten ser vi tydligt hur ett större N-upptag på hösten sänker N-behovet på våren. Kopplar man samman kväveförsöken i OS 185 och 188 med såtiderna i OS 190 kan man dra slutsatsen att tidigt sådd raps, med sitt djupare och kraftigare rotsystem, som ger större biomassa också har tagit upp mer kväve. Den tidigt sådda rapsen är alltså mer N-effektiv. Det är också så att tidigt sådd och uppkommen raps får en djupare rot. Denna rot kan ta vara på kväve ur en större jordvolym än en sent sådd raps med liten rot. Mer kväve i plantan har gett bättre övervintring i OS 188 precis som tidig sådd i OS 190. Detta slutar i en syntes av två olika försöksserier där allt från början handlar om bra etablering på hösten. Tidig sådd ger inte bara högre skörd utan även bättre kväveupptag, tidigare utveckling på våren, tidigare mognad och ett lägre kvävebehov på våren.

8 Bilaga 1. Kata som beskriver optimal uppkomst för höstraps i Sverige. Med optimal uppkomst menas dem uppkomsttid som har chans att avkasta maximalt.