Mångfald och utveckling av uthålliga innovationsmiljöer

Transkript

1 Mångfald och utveckling av uthålliga innovationsmiljöer

2 En uthållig innovationsmiljö: En region eller plats där företagen visar god konkurrenskraft och gör upprepade FoU-satsningar, vilket bidrar till tillväxt i sysselsättning och produktivitet, samt skapar förnyelse och ekonomisk utveckling i regionen.

3 Varför är innovationer viktigt? Incitamentet för ett företag att investera i kunskap och FoU ligger i potentialen att kunna öka sin vinst: Produktutveckling Marknadsinflytande (monopol) Egenskapskonkurrens baserad på unika produktegenskaper Processutveckling Kostnadseffektivitet Priskonkurrens baserad på effektiva produktionsmetoder

4 Förväntade effekter av FoU på företagens konkurrenskraft: 1. Differentierade produkter 2. Avancerade produkter 3. Nya produkter 4. Nya marknader 5. Produktivitet, lönsamhet, tillväxt 6. Ny kunskap nya innovationer

5 Mångfald - ett kännetecken hos uthålliga innovationsmiljöer? Forskningsresultat från TIPT-projekt visar att: Mångfald inom företag och i den lokala miljön har en positiv effekt på sannolikheten att ett företag är innovativt och gör upprepade innovationssatsningar. Mångfald i regionens kunskapsutbud har en positiv effekt på antal exportföretag och genomsnittligt värde på exportprodukter. Mångfald i arbetskraftens utbildning har positiv inverkan på produktivitetstillväxt i privat sektor. Mångfald i arbetskraftens utbildning, ålder och ursprung har en positiv effekt på nyföretagande. Mångfald stimulerar innovation, konkurrenskraft och förnyelse!

6 Mångfald - kännetecken hos uthålliga innovationsmiljöer? (forts.) Mångfald i arbetskraftens utbildning, ålder, yrke har en positiv effekt på överlevnaden hos nystartade arbetsställen. Effekten av mångfald i arbetskraften på arbetsställens tillväxt tycks däremot inte vara lika stark. För tillväxt i antal sysselsatta per arbetsställe tycks mångfald i näringslivsstruktur vara viktigare än mångfald i arbetskraften (utbildning, yrke, osv) Ett variationsrikt näringsliv stimulerar dessutom tillväxten i antal arbetsställen Mångfald i arbetskraftens utbildningsbakgrund har också en positiv effekt på tillväxt i antal arbetsställen Mångfald stimulerar till mer mångfald!

7 Är Jönköpings län en uthållig innovationsmiljö?

8 Konkurrenskraft på internationella marknader exportstrukturen återspeglar innovationskraft: 1. Antal exportföretag 2. Genomsnittligt antal exportprodukter per företag 3. Genomsnittligt exportpris per produkt 4. Genomsnittlig exportvolym per produkt

9 Skillnad mellan förväntat och verkligt antal exportföretag samt exportprodukter: Antal exportföretag, 2010 Källa: SCB, egen bearbetning Antal exportprodukter per företag, 2010 Källa: SCB, egen bearbetning

10 Skillnad mellan förväntat och verkligt genomsnittligt exportpris samt exportvolym per produkt: Genomsnittligt exportpris per produkt, 2010 Källa: SCB, egen bearbetning Genomsnittligt exportvolym per produkt, 2010 Källa: SCB, egen bearbetning

11 Relativt värde på länets exportprodukter 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Andel av exportvärde som utgörs av produkter med högt värde relativt importerade produkter i motsvarande produktgrupp, 2009 Källa: SCB, egen bearbetning

12 Relativt exportvärde (forts.) Vetlanda Mullsjö Tranås Habo Jönköping Gislaved Gnosjö Värnamo Eksjö Nässjö Vaggeryd Sävsjö Aneby 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 Högkvalitativa exportprodukter som andel av totalt exportvärde, 2009 Källa: SCB, egen bearbetning

13 Länets exportstruktur visar Att regionen har ett exportinriktat näringsliv med exportföretag som har god förmåga att introducera produkter på utländska marknader. En specialisering till låg/medelteknologisk industri som innebär att exportflödet består av produkter med jämförelsevis lågt kunskapsinnehåll som säljs i stora volymer. Inom de lågteknologiska produktkategorierna som exporteras så utgörs en stor andel av exportvärdet av produktvarianter som det finns relativt sett hög betalningsvilja för.

14 Tillväxt och ekonomisk utveckling ökad sysselsättning och strukturell omvandling Tillväxt i sysselsättning Etablerade arbetsställen Nytillkomna arbetsställen Tillväxt i arbetsställen Tillväxt i produktivitet

15 Tillväxt i sysselsättning Riket Stockholm Halland Uppsala Skåne Norrbotten Kronoberg Västra Götaland Västerbotten Gotland Södermanland Jämtland Jönköping Dalarna Östergötland Värmland Gävleborg Västmanland Örebro Blekinge Västernorrland Kalmar -2,00 0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 12,00 Tillväxt sysselsättning per län Källa: SCB, egen bearbetning

16 Skillnad mellan verklig och förväntad tillväxt i sysselsättning Skillnad mellan faktisk och förväntad tillväxt i sysselsättning Källa: SCB, egen bearbetning

17 Skillnad mellan verklig och förväntad tillväxt i produktivitet

18 Tillväxt i antal arbetsställen Riket Stockholm Halland Skåne Uppsala Värmland Jämtland Kronoberg Gotland Norrbotten Västerbotten Västra Götaland Östergötland Södermanland Västmanland Dalarna Gävleborg Blekinge Jönköping Kalmar Västernorrland Örebro 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 Tillväxt i antal arbetsställen per län Källa: SCB, egen bearbetning

19 Tillväxt i sysselsättning i etablerade och nytillkomna arbetsställen, Tillväxt i antal arbetsställen, % Tillväxt i sysselsättning, totalt, % Tillväxt i sysselsättning i etablerade arbetsställen, % Tillväxt i sysselsättning i nytillkomna arbetsställen, % Aneby 16,8 1,87-18,67 20,54 Gnosjö 6,76-6,26-15,63 9,37 Mullsjö 9,2-2,28-16,33 14,05 Habo 9,64 2,89-14,96 17,85 Gislaved 10,63-9,54-22,43 12,89 Vaggeryd 19,42-1,56-20,63 19,07 Jönköping 16,38 9,73-10,57 20,30 Nässjö 7,19-7,44-24,07 16,63 Värnamo 12,83 1,94-14,54 16,48 Sävsjö 9,04-0,91-21,25 20,34 Vetlanda 9,6 4,50-15,81 20,31 Eksjö 9,62-1,53-14,9 13,37 Tranås 3,25 0,93-17,56 18,49 Genomsnitt för alla kommuner i Jönköpings Län* 10,8-0,59-17,49 16,90 Genomsnitt för alla kommuner i riket* 14,68 1,43-21,91 23,34 Källa: SCB, egen bearbetning

20 Skillnad mellan verklig och förväntad tillväxt i antal arbetsställen och antal sysselsatta per arbetsställe Skillnad mellan verklig och förväntad tillväxt i antal arbetsställen, Källa: SCB, egen bearbetning Skillnad mellan verklig och förväntad tillväxt i sysselsatta per arbetsställe, Källa: SCB, egen bearbetning

21 Slutsatser - konkurrenskraft Flertalet kommuner i länet har en mer variationsrik export än vad man kan förvänta sig - god förmåga att introducera produkter som kan konkurrera på internationella marknader. Hälften av exporten från länet består av produktvarianter med egenskaper som det finns jämförelsevis hög betalningsvilja för - god förmåga till produktutveckling hos många av länets företag. Exportförnyelsen i länet: andelen nya produktvarianter i länets export är något lägre än motsvarande andel för riket som helhet, andelen nytillkomna exportföretag är lägre i Jönköpings län än i landet som helhet De etablerade exportföretagen står för merparten av förnyelsen i länets export.

22 Slutsatser tillväxt Givet den mångfald som finns i olika delar av länet visar flertalet av länets kommuner en starkare tillväxt i både sysselsättning och produktivitet än vad man kan förvänta sig. De flesta kommuner i länet haft en lägre tillväxt i antal arbetsställen än vad man kan förvänta sig givet kommunernas storlek och mångfald. Sysselsättningen växer istället genom att befintliga arbetsställen blir större. Etableringsfrekvensen i länet är bland den lägsta i landet, vilket också betyder att antalet arbetsställen växer långsammare än i övriga delar av landet. Sysselsättningen i nytillkomna arbetsställen växer långsammare i de flesta kommuner i länet än i riket som helhet. I den mån innovationer skapar tillväxt i sysselsättning så sker denna tillväxt huvudsakligen i de redan etablerade företagen

23 Slutsatser förnyelse och ekonomisk utveckling Jönköpings län har svag förmåga att växa genom att nya företag och arbetsställen etableras. Förnyelsetakten i länet är långsam - merparten av tillväxten sker i näringar och företag som redan är etablerade. En långsam omvandling hämmar den långsiktiga ekonomiska tillväxten eftersom arbetskraften stannar i sektorer med relativt sett långsam produktivitetsutveckling och svag sysselsättningstillväxt. En svag etableringsfrekvens innebär samtidigt att mångfalden i näringslivet utvecklas långsamt, vilket i sig är ett hinder för ekonomisk omvandling och långsiktig ekonomisk tillväxt. Innovation och förnyelse tycks huvudsakligen ske inom befintliga strukturer vilket hämmar den ekonomiska omvandlingen i regionen.

24 Regionens utmaningar för skapa långsiktig tillväxt För att skapa välstånd på lång sikt krävs att arbetskraften sysselsätts i högproduktiva sektorer, vilket som regel förutsätter att fler arbetstillfällen skapas i näringsgrenar med hög kunskapsintensitet. För att åstadkomma en sådan omvandling krävs att: arbetskraftens utbildningsnivå ökar, vilket i sin tur ger ökad mångfald i utbildningsstruktur och kunskapsutbud i länet. stimulera kunskapsintensiv tillverkning och kunskapsintensiva tjänsteföretag att etablera sig i länet. tillgängligheten till kunskapsintensiva tjänster inom och utom länet ökar. förbättra möjligheter till arbetspendling och företagssamarbeten över regiongränser