Färre företagare än någonsin tidigare i Sverige rekordmånga vilande företag. Stefan Fölster, Anders Rydeman Maj, 2004

Transkript

1 Färre företagare än någonsin tidigare i Sverige rekordmånga vilande företag Stefan Fölster, Anders Rydeman Maj, 2004

2 Kapitelrubrik 1 Färre företagare än någonsin tidigare i Sverige rekordmånga vilande företag. Sammanfattning Antalet företagare är nu för första gången sedan krisåren i början på 1990-talet under och mätt i procent av befolkningen i yrkesverksam ålder är andelen egenföretagare nu under 7 procent vilket t.o.m. är lägre än under krisåren för drygt ett decennium sedan (se diagram 1). Den största minskningen har skett inom kategorin handeln och kommunikationer. Men också tillverkningsföretagare har minskat. En ökning har framförallt skett inom kategorin finansiell verksamhet och företagstjänster. Diagram 1. Företagare i procent av befolkning i yrkesverksam ålder (16-64 år) Procent 8 Företagare i procent av befolkning i yrkesverksam ålder Utan anställda Med anställda Totalt Källa: SCB, AKU. Under tidigare decennier har andelen företagare minskat, delvis till följd av allt färre jordbrukare och en allt större offentlig sektor. Andelen företagare av svenskar i yrkesverksam ålder nådde en lågpunkt på 7 procent år Under 1990-talet förekom många förändringar i näringslivsstrukturen som borde ha lett till fler företag, t.ex. avregleringar på olika områden, fler möjligheter för företag inom den offentligt finansierade sektorn, och en utveckling mot att företag oftare köper in tjänster från outsourcade underleverantörer. Trots dessa trender ligger andelen företagare nu på en rekordlåg nivå på 6,8 procent av svenskar i yrkesverksam ålder. Som företagare räknas enligt SCB de som i huvudsak försörjer sig genom sitt eget företag. Det hävdas ibland att minskningen av antal företagare inte spelar så stor roll eftersom antal registrerade företag ändå har ökat. I denna analys visas emellertid att

3 Kapitelrubrik 2 denna ökning är missvisande och kan förklaras av speciella faktorer. Antal vilande företag har t.ex. ökat kraftigt. Många företagare har också delat upp verksamheten i två eller flera juridiska enheter. Antal vilande eller inaktiva företag (definierade som företag med en årsomsättning lägre än 1000 kronor) ökade t.ex. från under 1997 till under 2003 eller med närmare 40 procent. Antalet aktiva företag ökade under samma period med drygt eller 6,4 procent. Många egenföretagare har också flera företag registrerade. Om man exkluderar sidoföretag får man en bättre bild av det aktiva företagandet 1. När väl vilande företag, sidoföretag och ett antal andra mindre definitionsfrågor är hanterade blir bilden densamma som för antal företagare. Svenska företag i förhållande till yrkesverksam befolkning är 6,65 procent och har har minskat. Utvecklingen av antalet företag påverkas således av ett antal faktorer som gör siffrorna svåra att tolka och den mest rättvisande bilden av företagandet i dag ges av SCB:s månatliga statistik över antalet aktiva företagare. Och denna bild är som framgår av diagram 1 mycket oroande i en situation när arbetslösheten fortsätter att öka och när alla är överens om att de framtida jobben i hög grad måste skapas i de små och medelstora företagen. Det finns helt enkelt för få företagare och aktiva företag i landet för att hålla uppe sysselsättningen. Nyföretagandet har inte heller visat några tecken på att öka under senare år och det är uppenbart att nyföretagandet är för lågt för att lägga grunden för den expansion av antalet jobb i företagen som idag krävs för att vi långsiktigt skall få ner arbetslösheten. Även vid en jämförelse med andra länder är nyföretagandet fortsatt mycket lågt. Denna utveckling av företagandet står i bjärt kontrast till den allt bredare enighet om småföretagens nyckelroll för den framtida tillväxten och sysselsättningen som finns i den ekonomisk-politiska debatten såväl här hemma som i EU. Den svenska regeringen har t.ex. satt upp som explicita mål att såväl antalet nystartade företag som antalet personer som är företagare skall öka. 1 Detta görs i SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) som bara inkluderar ett företag per individ.

4 Kapitelrubrik 3 2. Antal företagare Den mest representativa bilden av hur omfattande det aktiva företagandet är fås i den arbetskraftsundersökning som SCB månatligen gör. I denna urvalsundersökning får man fram antalet personer som har företagandet som huvudsyssla och således får sin huvudsakliga försörjning från det egna företagandet. Därmed får man en siffra som på ett bra sätt speglar hur många aktiva företagare det verkligen finns. Såsom framgått av diagram 1 visar denna arbetsmarknadsstatistik att antalet företagare under senare år har minskat och idag är ungefär lika stort som Som andel av befolkningen i yrkesverksam ålder är antalet företagare idag t.o.m. något lägre än i början på 1990-talet och andelen ligger idag på strax under 7 procent. Den regionala fördelningen i tabell 1 visar att andel företagare har utvecklats relativt gynnsamt i Blekinge, Halland och Stockholm. Däremot har antal företagare minskat mer än i övriga landet i Dalarna, Jönköping, Kronoberg, Jämtland och Västerbotten. Tabell 1. Andelen företagare i procent av befolkning i yrkesverksam ålder 1995 och 2003 Län Differens Relativ performance Stockholms 8,37 8,35-0,02 "vinnare" Uppsala 7,26 6,20-1,06 Södermanlands 6,55 5,70-0,85 Östergötlands 6,98 5,95-1,03 Jönköpings 8,51 6,38-2,13 Förlorare Kronobergs 9,53 7,89-1,64 Förlorare Kalmar 8,91 8,02-0,89 Gotlands 11,39 11,03-0,37 Blekinge 4,99 6,13 1,14 "Vinnare" Skåne 8,07 7,26-0,81 Hallands 8,89 8,94 0,05 "Vinnare" Västra Götalands 7,83 6,35-1,48 Värmlands 7,63 6,79-0,84 Örebro 6,35 5,81-0,54 Västmanlands 6,70 5,72-0,98 Dalarnas 7,73 5,52-2,21 Förlorare Gävleborgs 6,88 5,76-1,12 Västernorrlands 6,52 6,17-0,35 Jämtlands 10,19 8,70-1,49 Förlorare Västerbottens 6,76 5,31-1,45 Förlorare Norrbottens 6,29 5,53-0,76 Hela riket 7,77 6,94-0,83 Förra året var antalet företagare lägre än för första gången sedan 1992, närmare bestämt knappt Jämfört med toppåret 1995 är minskningen drygt eller ca 7 procent (se tabell 2). Minskningen av företagandet är som störst inom jordbruk, tillverkningsindustri samt handel& kommunikation, medan antalet företagare ökar mest

5 Kapitelrubrik 4 påtagligt inom finansiell verksamhet och företagstjänster, samt utbildning och forskning. Tabell 2. Antal företagare 1995 och 2003 fördelade efter branscher. Företagare 1995 Företagare 2003 Förändring I procent Jord- och skogsbruk, fiske % Tillverkning % Bygg % Handel, Kommunikationer % Fin. verksamhet, företagstjänster % Utbildning, forskning % Vård och omsorg % Personliga och kulturella tjänster % mm Totalt % Källa: SCB, Företagsregistret och AKU (företagare). Företagare utan anställda Majoriteten av företagarna är företagare utan anställda och om man bara fokuserar på dessa s.k. soloföretagare, så visar SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) att denna grupp uppgick till ca under Dessa är företagare i sin huvudsyssla och får således sin huvudsakliga inkomst från företagandet. Tabell 3 visar att gruppen egenföretagare utan anställda har minskat med ca 9 procent sedan Tabell 3. Antal egenföretagare utan anställda fördelade efter branscher Förändring i antal Procentuell förändring Jord- och skogsbruk, fiske Tillverkning Bygg Handel, Kommunikationer Fin. verksamhet, företagstjänster Utbildning, forskning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster mm Totalt Källa: SCB, AKU. I tabellen ges också en bild av i vilka näringar dessa företagare utan ställda är verksamma. Den branschvisa utvecklingen visar att liksom för den totala gruppen egenföretagare är det inom finansiella tjänster och övriga företagstjänster som expansionen sker. Detta är också en stor grupp som står för ca 25 procent av alla egenföretagare. Handel & Kommunikation är vid sidan av jordbruket den sektor där antalet företagare utan anställda minskat mest.

6 Kapitelrubrik 5 3. Antal företag Under 2003 fanns det totalt registrerade företag i Sverige. Siffran är hämtad ur SCB:s företagsregister och inkluderar alla företag som bedriver någon form av ekonomisk verksamhet i privat eller offentlig sektor. Samtliga juridiska personer ingår plus fysiska personer som har F-skatt, momsregistrering eller inregistrerad firma. En uppdelning av alla registrerade företag efter juridisk form framgår av tabell 4 som visar att ca av de registrerade företagen utgörs av fysiska personer, medan antal aktiebolag uppgår till och antalet handels- & kommanditbolag till sammanlagt Tabell 4. Företag efter juridisk form Fysiska personer Handelsbolag och Kommanditbolag Aktiebolag Bostadsrättsföreningar Ideella föreningar Övrigt (stiftelser, fonder, dödsbon mm) Totalt Källa: SCB, Företagsregistret Tabell 5 visar att under 2003 hade av registrerade företag inga anställda. Totalt har antalet företag ökat från till år Det är viktigt att understryka att denna statistik även inkluderar många företag med obefintlig eller mycket begränsad aktivitet, där företagaren får sin huvudsakliga inkomst från annat håll. Den bild av företagandet som siffrorna för samtliga företag i företagsregistret ger är därför missvisande som indikator på det aktiva företagandet. Tabell 5. Totalt antal registrerade företag 1997 och Totalt minst 1 anställd inga anställda Totalt enligt RAMS Källa: SCB, Företagsregistret + RAMS SCB:s registerbaserade totalstatistik (RAMS) inkluderar enbart ett företag per företagare och dessutom inkluderas företaget endast om det är från företaget och inte från annan anställning som personen får sin huvudsakliga inkomst. Denna beräkning av antalet företag ger därigenom en bättre bild av det aktiva företagandet. Mätt på detta sätt är antalet företag ungefär hälften så stort som det totala antal som finns registrerat i 2 RAMS (Registerbaserad ArbetsMarknadsStatistik) bygger på registrerade företag, men i fallet egna företagare inkluderas bara ett företag per individ och endast om det är från detta företag som personen har sin huvudsakliga inkomst. Jämfört med totalt registrerade företag exkluderas således företag som utgörs av en företagares andra - eller tredje -företag + de företag som kan sägas vara sidoföretag för en person som får sin huvudsakliga inkomst från anställning. 3 Avser 2002

7 Kapitelrubrik 6 företagsregistret och ökningstakten under de senaste åren är ännu lägre än för totalt antal företag (tabell 5). Att ökningen av antalet aktiva företag har varit än mer blygsam än för totalt antal företag, förklaras av att vi fått ett ökat antal vilande företag (företag med årlig omsättning som är lägre än 1000 kronor) under senare år. Tabell 6 visar antalet vilande företag 1997 och Ökningen under perioden är drygt företag eller närmare 40 procent. Tabell 6. Förändring av antalet vilande företag mellan 1997 och 2003 fördelade efter branscher. Vilande företag Vilande företag 2003 Förändring Jord- och skogsbruk, fiske Tillverkning Bygg Handel, Kommunikationer Fin. verksamhet, företagstjänster Utbildning, forskning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster mm Okänd näringsgren Totalt Källa: SCB, Företagsregistret Tabell 6 visar också ökningen av antalet vilande företag branschvis och de branscher där antalet vilande företag procentuellt ökat allra snabbast är inom finansiell verksamhet och företagstjänster, utbildning&forskning samt vård och omsorg, Också inom dessa annars expansiva tjänstesektorer ser via alltså en uppbromsning av det aktiva företagandet. En närmare analys av statistiken enligt RAMS visar också att ungefär en tredjedel av ökningen på ca företag under perioden (se tabell 7) är teknisk till sin natur och enbart speglar den nettoökning av antal företag som skett i samband med fusioner och avknoppning under perioden. Om man också exkluderar utlandsägda företag, som ökat snabbt under perioden, och enbart fokuserar på det inhemska företagandet, så visar det sig att antalet företag mätt som andel av befolkningen i yrkesverksam ålder i själva verket minskat under perioden. Dessutom visar en närmare analys av statistiken att ca en tredjedel av ökningen under perioden enbart speglar den nettoökning av antal företag som skett i samband med fusioner och avknoppning under perioden. Om antalet företag justeras för detta fås en bättre bild av den underliggande förändringen i antalet företag och ökningen blir då mycket begränsad, eller drygt företag (se tabell 7). Om också utlandsägda företag exkluderas och fokus inriktas på det inhemska företagandet så framgår att antalet företag i relation till antalet personer i yrkesverksam ålder i själva verket har minskat under perioden (tabell 6).

8 Kapitelrubrik 7 Tabell 7. Antal företag i procent av personer i yrkesverksam ålder Samtliga Aktiva 4 Justerat 5 Exklusive Företag i % av företag företag antal företag utlandsägda företag personer i yrkes-verksam ålder , , , , , , Förändring Källa: SCB (+8,2%) (+6,4%) (+3,0%) (+1,7%) 4 Samtliga företag minskat med vilande företag (definierade som företag med mindre än 1000 kronor i årsomsättning). 5 Antal företag enligt RAMS (SCB:s registerbaserade statistik som inkluderar ett företag per individ) justerat för den förändring i antalet företag som skett som ett resultat av sammanslagningar och avknoppningar under perioden.

9 Kapitelrubrik 8 4. Nyföretagandet Det är inte helt enkelt att på ett relevant sätt belysa omfattningen av det genuina nyföretagandet i Sverige. Det har också förts en diskussion om nivån på nyföretagandet i Sverige och i vilken utsträckning den är tillräcklig för att klara tillväxten, jobben och välfärden. Denna genomgång av det aktiva företagandet ger dock ett starkt stöd för att nyföretagandet är för litet för att hålla uppe det totala företagandet och minska arbetslösheten. Den undersökning som kanske bäst fångar det totala nyföretagandet är den årliga studie som ITPS och SCB gör. Den visar heller inte på någon ökning under de senaste åren, utan antalet nystartade företag under den senaste tioårsperioden har legat ganska konstant kring årligen (se diagram 2). Under 2002 startades nya företag jämfört med under toppåret Som lägst var antalet nystartade företag ca under Diagram 2. Antal nystartade företag Antal Nystartade företag Källa: ITPS ITPS skiljer i sin undersökning på nyregistrerade och nystartade företag. Antal nyregistrerade företag (som tas fram genom bearbetning av PRV:s data) kan uppskattas vara fler, men denna siffra inkluderar då också diverse ombildningar och ägarbyten, vilket gör att denna statistik kan sägas ge en viss överskattning av det genuina nyföretagandet. Att nyföretagandet i Sverige även vid en internationell jämförelse är lågt framgår bl.a. av den årliga undersökning av nyföretagandet som genomförs av Babson College och Kaufmann Center for Entrepreneurial Leadership (Global Entrepreneurship Monitor). Man mäter där hur stor andel av den yrkesverksamma befolkningen som under de senaste 42 månaderna har varit med om att förbereda starten eller faktiskt startat upp ett

10 Kapitelrubrik 9 företag. Andelen i Sverige ligger på runt 4 procent jämfört med t.ex. 11 procent i USA och 5 procent i genomsnitt i EU (diagram 3). Diagram 3. Företagandet i olika länder. Procent 12 Nyföretagande 2003 Antal personer engagerade i att starta upp företag under de senaste 3,5 åren i procent av befolkningen i yrkesverksam ålder IRL SPA DK UK TY IT NL SE FI BE FR SE EU USA Källa: Global Entrepreneurship Monitor, Sammanfattande slutsatser om förtagandets utveckling under senare år De huvudslutsatser som kan dras av denna genomgång av företagandet är: Antalet aktiva företagare (personer som får sin huvudsakliga inkomst från företagandet) har minskat under senare år och var 2003 på den lägsta nivån sedan krisåren i början på 1990-talet. Detta framgår av SCB:s arbetskraftsundersökning som bättre än andra statistikkällor fångar hur många som idag är aktiva företagare. Den begränsade ökning av antalet företag som framkommer i statistiken är missvisande som indikator på företagandets omfattning. En stor andel av de registrerade företagen har mycket begränsad aktivitet och antalet vilande företag (företag med lägre omsättning än 1000 kronor per år) har också ökat under de senaste 5-6 åren. Samtidigt förklaras en del av ökningen av en förändring i företagsstrukturen (avknoppning, outsourcing mm). Det finns också en tendens till ett ökat antal företag per företagare. Om man också exkluderar utlandsägda företag och fokuserar på det inhemska företagandet så har antalet företag mätt som andel av befolkningen i yrkesverksam ålder t.o.m. minskat. De branscher som visar på ett ökat företagande är framför allt finansiell verksamhet och andra företagstjänster, medan handel, kommunikation,

11 Kapitelrubrik 10 tillverkningsindustri och jordbruk är de branscher som visar störst minskning av företagandet. Nyföretagandet såsom det redovisas i ITPS:s statistik visar att nyföretagandet under senare år legat på en nivå kring nya företag per år. Någon trendmässig förändring går inte att skönja, men nyföretagandet är uppenbart på en för låg nivå för att utgöra en tillräcklig bas för långsiktigt ökad sysselsättning i näringslivet. Nyföretagandet i Sverige är också lågt i jämförelse med andra länder. Det ligger inte bara klart lägre än i USA, utan också lägre än genomsnittligt inom EU.