Anteckningar från ämneskommittémöte med ämnesgrupperna vatten och växtnäring den 12 mars 2013.

Transkript

1 Anteckningar från ämneskommittémöte med ämnesgrupperna vatten och växtnäring den 12 mars 213. Dagens tema var gödsling och växtnäringsutlakning. Vi träffades på Institutionen för mark och miljö i Uppsala, och var 32 deltagare. På förmiddagen hölls korta presentationer av nyligen avslutade projekt inom området gödsling och växtnäringsutlakning. Föredragen var indelade i tre olika pass (presentationerna bifogas): Stallgödsel och fosforutlakning P utlakning i bördighetsförsöken (Annika Svanbäck) P utlakning på lerjord (Helena Aronsson) P utlakning från en före detta minkfarm (Barbro Ulén) Stallgödsel och N läckage Rötad och icke rötad gödsel till vårkorn (Eva Salomon) N utlakning efter höstspridning av fastgödsel (Gunnar Torstensson) N utlakning efter höstspridning av flytgödsel till vall (Gunnar Torstensson och Sofia Delin) Gödslingsprognoser och utlakningsrisker i stråsäd och oljeväxter Utlakning vid gödsling över och under optimum (Sofia Delin) Variation i optimal gödsling mellan fält och år (Anna Karin Krijger) Kväveprognoser i höstsäd (Gunilla Frostgård) Kvävegödslingsprognos med nollrutor (Katarina Börling) Gödsling och utlakning i oljeväxter (Lena Engström) På eftermiddagen presenterades tillgängliga utlakningsanläggningar i Sverige och det konstaterades att det finns lediga anläggningar på både Lilla Böslid i Halland och Lanna i Västergötland. Bertil Albertsson (Jordbruksverket) presenterade funderingar kring behovet av nya projekt: Kan vi minska lustgasbildning och denitrifikationsbildning på fältnivå! Kvävecykeln uppnå kväveeffektivitet! Anpassad gödsling tillväxtmodell för att komma närmare optimum Vattentillgång och marktemperatur Fånggrödor Stallgödsel Surgörning av gödsel Höstoljeväxter Strukturkalkning Jordbearbetningssystem Biokol tillsammans med djup jordbearbetning för att odla i större jordvolym Precisionsgödsling med P och K Därefter inventerades om det fanns ytterligare frågeställningar som deltagana skulle vilja diskutera. Tre grupper bildades. En för anpassad gödsling och tillväxtmodeller, en för jordbearbetning och infiltration och en för stallgödsel.

2 Här summeras vad som diskuterades och beslutades i de olika grupperna. Anpassad gödsling och tillväxtmodellgruppen Hur ska vi ta fram en tillväxtmodell? Lina Nolin vid Högskolan i Skövde har tittat på detta i försök med rågvete och korn Tillväxtmodell samla ihop till ett seminarium i samband med Lina Nolins lic i höst (Sofia tar sig an det). Loggrar ska grävas ner vid några höstveteförsök för att mäta temperatur och luftfuktighet Yara ska ta fram en eller två appar för att kunna följa gödslingen till höstoljeväxter Litteraturstudie kring den forskning som kommit fram när det gäller stallgödsel Officiella mätningar i höstoljeväxter Rotdjup i förhållande/ rotvolym i förhållande till kväve Jordbearbetningsgruppen Infiltration, öka den utan att öka utlakningen. Hur ska vi göra det, kalkfilterdiken, biokol? Hur påverkar markpackning utlakning, eller görs det redan? Strukturfrågor Odlingssystem t ex striptillage, direktsådd hur kan det påverka utlakningen? Frågorna tas till ämneskommittén jordbearbetning Stallgödselgruppen Kvävegödslingsbehovet i vall, kvävestegar i vall (Bodil Frankow Lindberg) frågan lämnas över till ämneskommitté vall Rötgödsel i framtiden, Processning av stallgödsel, surgörning, rötning projekt på gång i Agroväst Rekommendationer till strukturkalkning, hur stora givor ska man lägga under olika förutsättningar? Kan man precisionskalka? frågan bollas vidare till Kerstin Berglund/ämneskommitté jordbearbetning Ny idé Vid den gemensamma diskussionen presenterade Gunnar Torstensson en ny ide för eventuell studie vid Lilla Böslid: Konstruera en inomfältsvariation i utlakningsrutorna för att se hur ett precisionsgödslat fält läcker! Helena Aronsson tog på sig att ta sig an frågan. Till sin hjälp har hon följande intresserade: Knud Nissen, Gunilla Frostgård, Sofia Delin, Erik Ekre och Katarina Börling

3 Annika Svanbäck Inst. för mark & miljö, SLU P utlakning i bördighetsförsöken Bördighetsförsöken P-nivå Låg Medium Hög Mycket hög P-gödsling Ingen P Ersättning Dubbel ersättning Trippel ersättning Ekebo + Upprepat i två led med/utan stallgödsel Photo: Annika Svanbäck 1

4 2 cm 12 cm Fokus på matjorden - Potentiellt P-läckage Spray nozzle Soil column Plastic pipe 2 cm Photo: Annika Svanbäck Photo: Annika Svanbäck Slutsatser Skillnader i P-läckage mellan jordar trots samma gödsling (både kortsiktigt och långsiktigt) I vissa jordar ökar risken för P-läckage efter stallgödsling mer vid högre P-AL Generellt lågt läckage vid ersättningsgödsling Risken för P-läckage ökar vid högt P-AL Stor risk för P-läckage från jordar som får mycket fosfor under lång tid (högt P-AL) och i samband med att de tillförs stallgödsel. Områden med hög djurtäthet kan ha hög risk för P-läckage (i synnerhet fälten närmast stallen?) 2

5 Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel Helena Aronsson Jian Liu Eva Salomon Gunnar Torstensson Erik Ekre Lilla Böslid Halland 28 Block 1 Block 2 Block 3 Block 4 Svinväxtföljd I C B A Nötväxtföljd H E I D Referenser G F G E F D H F D A A C C B F I Ler, % Fosforklass, P-AL -3 cm 29 III (4.9 mg/1 g) 3-6 cm 37 II (2.3 mg/1 g) 6-9 cm 4 IV (11.4 mg/1g) E I E G B H D H A G C B 1

6 SLF-projekt inom fosforutlysningen 28 projektperiod Mål Identifiera risker för och metoder mot fosforförluster i samband med flytgödselspridning i två djurhållande system Metod Fältförsök i kombination med studier av matjordskolonner på lab Slutsatser Utlakningsnivåer för mellanlera i Halland -Betydande risk för fosforläckage -Måttlig risk för kväveläckage Råd för flytgödseltillförsel - Gödsling på våren ger bra gödslingseffekt och minskad risk för både kväve- och fosforläckage - Myllning av gödseln minskar risk för fosforläckage (och ammoniakavgång) - Gödsling på vall på hösten ökar inte kväveläckaget. På riskjordar för fosforförluster ger det ökad risk för fosforläckage. 2

7 Studier av potentiellt P-läckage från matjorden Jian Lius doktorandprojekt Odlingshistoriens betydelse av läckage från mojord. Svar: Större än effekten av enstaka givor Jämförelse av mojord och mellanlera vid myllning och ytspridning av flytgödsel Svar: Mojord litet läckage. Lerjord betydande läckage, myllning viktigt för att minska risken Liu, J., Aronsson, H., Bergström, L. & Sharpley, A Phosphorus leaching from loamy sand and clay loam topsoils after application of pig slurry. SpringerPlus Fältstudier C svinflyt vår (myllning) D (ej myllning) E min-p + svinflyt i okt F ej P G nötflyt vår (mylln) H nötflyt i okt I nötflyt försommar 3

8 KVÄVE Vallen buffrar bra mot kväveläckage, även vid gödsling i oktober. Har även bekräftats för mojord. (Torstensson m fl, 212. Ekohydrologi nr 133) FOSFOR För riskjordar är höstgödsling ett riskmoment, särskilt på vallar 4

9 Fosfatfosfor utlakning Vårsäd med svinflytgödsel Vall med nötflytgödsel 5

10 Potentiellt fosforläckage från en f d minkgård Barbro Ulén, Ann Kristin Eriksson och Ararso Etana Mark och miljö SLU Studien har finansierats av Formas Varför studera fosfor läckage från en f d minkgård? Hög historisk gödsling Efter lång tid med intensiv djurhållning och träda/vall kan man få en fosforskiktning i marken som kan öka läckagerisken. 1

11 Varför studera fosfor läckage från en f d minkgård? Hög historisk gödsling Efter lång tid med intensiv djurhållning och träda/vall kan man få en fosforskiktning i marken som kan öka läckagerisken. Man har tillåtit en 3 ggr högre djurtäthet för pälsdjur 1,6 djurenheter mink per hektar motsvarar 7 kg P ha -1 år -1. Fosforn i gödseln från dessa djur antas vara mindre lättlöslig än från andra djur. Ibland har man järnberikat fodret påverkar det upplagringen i jorden? Potentiellt läckage från en f.d. minkfarm Mink och räv under 2 år Gödseln spreds ojämnt 2

12 Skiktning i matjorden (cirka dubbelt så hög fosforstatus i översta skiktet) Växttillgänglig fosfor och kornstorlek Skikt Plats P-AL låg P-AL hög P-Al mkt hög P-AL (mg 1 g jord -1 ) -5 5,9 12,9 61,5 P-AL ,8 8,4 33,9 Lera (%) Sand och grus (>.6 mm) (%) Läckage från matjordskolonner från de tre områdena med olika fosforstatus (med gräset bortklippt) Provtagning i fält Regnsimulering i lab. Regn 1 mm tim -1 : 7 mm Analys av olika fosforformer i läckagevattnet 3

13 Medelkoncentration (mg L -1 ) i perkolerande vatten av löst reaktiv fosfor (DRP), under tre regnsimuleringar från hela matjorden (-2) Plats Koncentration P-AL låg P-AL hög P-AL mkt hög Löst reaktiv P -2.9 a.38 b 1.4 c Bestämningsgräns Olika bokstäver statistiskt säkra skillnader Koncentrationen löst reaktiv fosfor var också tydligt relaterad till koncentrationen löst organiskt kol i vattnet. Snabbt utbyte mellan löst reaktiv fosfor, löst organiskt fosfor och partikelbunden fosfor i vattnet. Här diskuterad den stora polen löst reaktiv fosfor. 4

14 Fe-AL + Al-AL (mmol kg jord -1 ) P-ALmkt hög P-AL hög P-AL low Annan relation mellan ett index för fosfor-sorption och summan mellan järn och aluminium i surt ammoniumextrakt i området P-AL mkt hög. Metoderna för sorption påverkades av de olika egenskaperna i jorden PSI 2 (mmol kg -1 ) Slutsatser: Risken för fosforläckage ökar vid hög fosforstatus. Den vanliga P-AL metoden fungerar bra som riskindikator för fosforläckage 5

15 Fosforhalter efter att översta matjordskiktet (-5cm) tagits bort Regn 1 mm tim -1 : 7 mm efter skiktningen med 1 mm tim -1 ; Analys av olika fosforformer i läckagevattnet Medelkoncentration (mg L -1 ) i perkolerande vatten av löst reaktiv fosfor (DRP), under tre regnsimuleringar från hela matjorden (-2) och nedre matjorden l (5-2) Plats Koncentration P-AL låg P-AL hög P-AL mkt hög DRP -2.9 a x.38 b x 1.4 c x DRP a y.5 b y.48 c y Bestämningsgräns Olika bokstäver - statistiskt säkra skillnader 6

16 Fosforhalter före och efter att översta matjordskiktet tagits bort DRP (mg L -1 ) DRP (-2 cm) DRP (5-2 cm) Övre skiktet svarar för 75% av det potentiella läckaget P-AL (mg 1 g jord -1 ) Slutsatser: Risken för fosforläckage var störst för de översta markskiktet -5 cm som hade haft träda och vall under de sista 8 åren (gräs och organiskt material hade tagits bort I förväg) Risken för fosforläckage från det översta skiktet (-5 cm) var högre än vad man kan förvänta sig av fosforinnehållet (P-AL) i de olika skikten 7

17 Fosforhalter efter att svinflytgödsel fått jämvikta sig med jorden (22 kg ha -1 ) 3 ton svinflyt ha -1. Dosen motsvarar (kg ha -1 ): total P 22, ammonium N 39 organiskt N 35 organiskt kol 57 Medelkoncentration (mg L -1 ) i perkolerande vatten av löst reaktiv fosfor (DRP), under tre regnsimuleringar från hela matjorden från hela matjorden (-2), nedre matjorden l (5-2) och efter tillsats av svinflytgödsel Plats Koncentration P-AL låg P-AL hög P-AL mkt hög DRP -2.9 a x.38 b x 1.4 c x DRP svinflyt.23 a z.87 b z 1.29 c x Bestämningsgräns

18 Medelkoncentration (mg L -1 ) i perkolerande vatten av löst reaktiv fosfor (DRP), under tre regnsimuleringar från hela matjorden från hela matjorden (-2), nedre matjorden l (5-2) och efter tillsats av svinflytgödsel Plats Koncentration P-AL låg P-AL hög P-AL mkt hög DRP -2.9 a x.38 b x 1.4 c x DRP svinflyt.23 a z.87 b z 1.29 c x Bestämningsgräns Trots att engångsdosen med flytgödsel var stor och motsvarade 22 kg P ha -1, så påverkades inte koncentrationen löst reaktiv fosfor vid den mkt höga fosfornivån i jorden. Uppgödsling/engångsgiva Dubbelt så hög risk från historisk uppgödsling med minkgödsel jämfört med engångsgiva med flytgödsel motsvarande maximala djurtätheten 9

19 Slutsatser: Risken för fosforläckage var högre genom uppbyggnad av hög fosforstatus i jorden genom en längre tids tillförsel av minkgödsel var viktigare än en engångsgiva av flytgödsel. Viktigt med precisionsgödsling då mängden tillförd flytgödsel baseras på den mängd fosfor som redan finns i jorden. 1

20 Ammoniakavgång och skörderespons från rötad och icke rötad nötflytgödsel till vårkorn Eva Salomon, Martin Sundberg, Lena Rodhe & Marianne Tersmeden Finansiär: SLF Bandspridning Harvning efter 4 timmar Rötad gödsel + Mindre förluster av CH 4 under lagring + Stor potential som kvävegödselmedel - Högre ph (,5-1 enheter) - Högre risk för förluster av ammoniak och indirekt lustgas 1

21 Syfte Jämföra effekt på skörd i vårkorn mellan rötad och icke rötad nötflytgödsel Jämföra ammoniakavgång mellan rötad och icke rötad nötflytgödsel vid spridning före sådd Fältförsök behandlingar (n=3) Kontroll = Ingen gödsling Ej rötad = 25 ton nötflytgödsel/hektar NH3 Rötad = 25 ton rötad nötflytgödsel/hektar NH3 Ej rötad + N = nötflytgödsel + mineralkväve Rötad + N = rötad nötflytg. + mineralkväve 2

22 Skörd, kg/ha Resultat - kärnskörd Mätning av ammoniak (n=3) Mätning direkt efter spridning och 4 timmar framåt. Harvning och sådd efter 4 timmar. + 7 o C i luften och molnigt svag vind 3

23 Kg NH 3 -N/ha Total ammoniakförlust 33% av tillfört NH 4 -N Nedbrukning Rötad Ej rötad 6 % av tillfört NH 4 -N Timmar Bruka ned rötad gödsel direkt 4

24 Total-N mg/l Höstspridning av nötfastgödsel i oktober resp. november Start: hösten led: ( STG), STG-Okt, STG-Nov (Riktig Nolla saknas första året!) Giva: ca 3 ton/ha, nedbr. inom 1 t. Finansierat av Jordbruksverket Fastgödsel på hösten, N-koncentrationer Efterverkan av spridning hösten Total-N Okt-stg (Vallbr. Apr-11) Nov-stg (Vallbr. Apr-11)

25 N (mg/l) Fastgödsel på hösten Beräknad utlakning av N och P (kg/ha) 211/212 Led Tot_P Tot_N -stg,22 38,3 Okt-stg,1 54,1 Nov-stg,8 48, Fastgödsel på hösten, N-koncentrationer Spridning hösten A (STG okt) B (STG nov) C (Ref, plöjd i okt.) Total-N 212/7 212/8 212/9 212/1 212/11 212/12 213/1 2

26 Total-N mg/l Höstspridning av flytgödsel på vall 3 led: STG, STG-Sep, STG-Nov Giva: ca 4 ton nötflyt/ha (Blandade förfrukter år 1) Finansierat av Jordbruksverket Flytgödsel på vall, N-koncentrationer _stg Sep-stg Nov-stg 3

27 /21 21/211 Flytgödsel på vall Beräknad utlakning av N, P, K (kg/ha) Utlakning (kg/ha) PO 4 -P Tot-P NO 3 -N Tot-N K -stg,6,2 12,7 15,2 14, Sept-stg,2,1 12,2 14,1 16,9 Nov-stg,2,11 15,2 17,5 13,2 -stg,1,27 8,5 11,1 14,6 Sept-stg,8,22 8,4 11, 17,7 Nov-stg,6,21 6,6 9,1 13,6 Medeltal, vall -stg,8,24 1,6 13,2 14,3 Sept-stg,5,16 1,3 12,6 17,3 Nov-stg,4,16 1,9 13,3 13,4 211/212; Efter tidigt vallbrott -stg,11,22 33,6 38,3 25, Sept-stg,5,14 31,8 37,1 28,6 Nov-stg,4,1 29, 33,6 23,2 4

28 14/3/213 Institutionen för mark och miljö Utlakning efter olika spridningstidpunkter av flytgödsel till vall Sofia Delin, Maria Stenberg och Lena Engström Resultat från ett projekt finansierat av Jordbruksverket Försöksplan Led År 1 År 2 A Mineralgödsel Ingen flytgödsel vår Ingen Mineralgödsel flytgödsel vår B Flytgödsel ca 15 sep Flytgödsel ca 15 sep C Flytgödsel ca 1 nov Flytgödsel ca 1 nov D Flytgödsel vår Flytgödsel vår Vall I 21 Vall II 211 Vall I 211 Vall II 212 1

29 14/3/213 Led Gödsling Vall I Vall II Vall I A Ingen flytgödsel Vall II B Tidig höst C Sen höst D Vår ton/ha 5 kg NH 4 -N/ha ton/ha 6 kg NH 4 -N/ha (9 kg vår) ton/ha 6 kg NH 4 -N/ha Kväve i ovanjordisk gröda, kg N ha -1 Kväve i ovanjordisk gröda 1 nov kg N 3 25 Blandvall 2 Gräsvall Mineral A N Flytgödsel B Flytgödsel C Flytgödsel D vår 16 sep 3 nov 13 april 2

30 14/3/213 Kväve i ovanjordisk gröda nov Kväve i ovanjordisk gröda, kg N ha kg N 1-15 kg N Blandvall Gräsvall Ingen Tidig höst Sen höst Vår Nitrat i vattnet Försök 1 Försök 2 NO3-N mg l Blandvall Ingen Tidig höst Sen höst Vår NO3-N mg l Ingen Tidig höst Sen höst Vår Blandvall 5 5 okt-9 jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-11 apr-11 jul-11 okt-11 okt-1 jan-11 apr-11 jul-11 okt-11 jan-12 apr-12 jul-12 okt-12 NO3-N mg l Gräsvall Ingen Tidig höst Sen höst Vår NO3-N mg l Gräsvall Ingen Tidig höst Sen höst Vår 5 5 okt-9 jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-11 apr-11 jul-11 okt-11 okt-1 jan-11 apr-11 jul-11 okt-11 jan-12 apr-12 jul-12 okt-12 3

31 14/3/213 4 Utlakning september - augusti b ab a ab a b a b a a a a a a a a Blandvall Försök 1 Gräsvall Blandvall Försök 2 Gräsvall A Ingen stg B tidig höst C sen höst D vår A Ingen stg B tidig höst C sen höst D vår A Ingen stg B tidig höst C sen höst D vår A Ingen stg B tidig höst C sen höst D vår Vall II Vall I Högre gödslingsnivå

32 Skörd Utlakning Kväveutlakning i förhållande till gödslingsintensiteten Sofia Delin och Maria Stenberg SLU, Institutionen för mark och miljö Skara Bakgrund X X X N-gödsling 1

33 Försök på Götala Nitratkoncentration i sugceller Försöksplan Led Gödslingsnivå År 1 (havre) År 2 (höstvete) A. kg N/ha kg N/ha 14 kg N/ha B. 5 % av normal gödslingsnivå 45 kg N/ha 14 kg N/ha C. 75 % av normal gödslingsnivå 7 kg N/ha 14 kg N/ha D. 1 % av normal gödslingsnivå 9 kg N/ha 14 kg N/ha E. 125 % av normal gödslingsnivå 11 kg N/ha 14 kg N/ha F. 15 % av normal gödslingsnivå 135 kg N/ha 14 kg N/ha G.* Årsmånsanpassat (normal nivå som kan justeras i andra givan) 6 +? kg N/ha 14 kg N/ha Försök på Lanna Led Gödslingsnivå År1 (havre) A. kg N/ha kg N/ha B. 7 % av normal gödslingsnivå 75 kg N/ha C. 1 % av normal gödslingsnivå 11 kg N/ha D. 13 % av normal gödslingsnivå 14 kg N/ha E. 16 % av normal gödslingsnivå 18 kg N/ha 2

34 Kärnskörd Utlaknings- kontra skörderespons Lättjord (Götala) Optimala kvävegivor var 14, 12 och 61 kg N ha -1 27, 28 respektive 29. Lerjord (Lanna) Optimala kvävegivor var 13, 128 och 1 kg N ha -1 29, 21 respektive 211. Skillnad från optimum, ton ha Under optimum Över optimum kg NO 3 -N ha Under optimum 5 Över kg N ha -1 Kväveutlakning, Skillnad från ogödslat led Skörd Utlakning Skörd Utlakning Jämfört med STANK IN MIND Nitratutlakning, avvikelse från ogödslat led, kg N ha y =.73*exp(.23*(x+ optimal gödslingsnivå)) r 2 = Kvävegödsling, avvikelse från ekonomiskt optimum, kg N ha -1 3

35 Utlakning Möjligheter att minska kväveutlakningen genom att anpassa kvävegödslingen till variationer inom stråsädesfält Examensarbete av Cecilia Nilsson Minskningspotential beroende på jordart och inomfältsvariation: Enligt STANK in MIND:,2-3,8 kg N/ha om endast omfördelat 1,4-6,8 kg N/ha om medelgivan dessutom sänkts 1 kg N/ha Enligt modifierad STANK in MIND:,5-6,1 kg N/ha om endast omfördelat 1,5-8,5 kg N/ha om medelgivan dessutom sänkts 1 kg N/ha N-gödsling 4

36 Variation i optimal gödsling mellan fält och år Anna-Karin Krijger Försöksledare i Hushållningssällskapet Skaraborg Försök i Väst Sekreterare i Ämneskommitté Växtnäring Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar-varför är det så svårt! Syftet är att skaffa erfarenhet av gödslingsbehov under olika odlingsförutsättningar Hitta instrument för att bättre anpassa nivån till fält och årsmån Nyckeln är att hitta ett instrument för markens kväveleverande förmågautmaning för varje rådgivare att kunna läsa av lantbrukarnas gårdar Försöken har finansierats av YARA, Jordbruksverket och Regionerna 1

37 Försöksupplägg Försöksplan med enbart olika kvävenivåer från till 28 kg N i 4 kg steg. De första 4 kg N läggs tidigt vid tillväxtstart och resterande kväve före stråskjutning. Allt kväve läggs i form av Axan, NS Det har tagits jordanalyser i form av NIR, lättomsättbart kol och N- min före och efter skörd samt mätningar med Yara N-sensor vid DC i samtliga led. Förutom ordinarie kvävestege har Yara också två led där kompletteringsbehovet bedöms med hjälp av N-sensorn. I försöken testas ett program där sensorn bedömer kvävegivans storlek sk. absolut kalibrering. Sorterna har varit Olivin, Opus, Ellvis, Hereford, Skalmeje, Kranich och Boomer. Försöken har varit placerade på olika jordarter och på gårdar både med och utan djurhållning. Totalt lades 15 försök ut 212 varav 13 försök skördades. Totalt ca 7 försök. Vad påverkar den optimala kvävegivan? Mineralkvävet på våren Skördenivån Lerhalt Mullhalt Sort Odlingshistoria-växtföljd Om gården har djurproduktion Priset på spannmål och insatsmedel VÄDRET 2

38 Variationen är stor Kväveskörden kan variera mellan 2 och 134 kg inom ett och samma fält ett enskilt år i en nollruta. Variationen i kvävedynamik är också stor mellan år. Antal N (kg/ha) Kvävegiva (N kg ha -1 ) vid ekonomiskt optimum i 83 fältförsök med kvävegödslingsstegar (-24 kg N) i höstvete Skofteby, Lidköping Kväveoptimum Skörd N i ruta 27: 16 kg/ha 891 kg 59 kg 28: 175 kg/ha 988 kg 61 kg 29: 193 kg/ha 16 kg 56 kg 21: 167 kg/ha 11 kg 56 kg 211: 145 kg/ha 77 kg 44 kg 212: 224 kg/ha 119 kg 55 kg 3

39 Opt N Samband y =.148x R² = Skörd vid optimum Samband mellan optimal kvävegiva och skördens storlek vid optimal gödsling. 57 försök i serien M i Sverige år Samband Samband mellan skörd vid optimal gödsling och markens kväveleverans i form av kväveskörd i ogödslat. 56 försök i Syd och Mellansverige år

40 Kvävebehov=gödsling + markleverans Samband 35,1576*skörd-Nskörd*1, ,73 = gödslingsbehovet y =.158x R² = Skörd vid optimum Höstvetets kvävebehov, kg/ha, i form av gödsling + kväveskörd i ogödslat x 1,42 i förhållande till skörd vid optimum. 57 försök i Mellansverige år N-min analys på våren och hösten Kväveskörd i nollruta i förhållande till N-min -6 cm på våren. 51 försök i Syd och Mellansverige år

41 Lättomsättbart kol Förhållande mellan lättomsättbart kol och kväveskörd i kärna i -N-ledet. 21 försök i Syd och Mellansverige år N-sensormätning i flaggbladsstadium 6

42 Slutsatser Miljö och ekonomi går hand i hand vi förlorar pengar både på att gödsla för mycket och för lite! Om man kombinerar skördepotential och kväveleverans från mark får man ett bra samband mellan skörd och kvävebehov. Bestånd på våren-uppbyggnad av skörden-fortfarande oerhört svårt att uppskatta skördens storlek! Denitrifikation under våren eller försommartorka? Mineralisering under våren-följa nollrutor! Använd hjälpmedel som N-sensor och N-testen och våga lita mer på dem 7

43 Kväveprognoser i höstsäd Ett hjälpmedel för att få grepp om årsmånen? Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek

44 Yara N-Prognos Under säsongen 212 har vi mätt med handsensorer i 14 kvävestegar runt om i landet Mätningar med ca 1 veckas mellanrum (stadierna 3-5) Mätningarna har kontinuerligt publicerats i våra nyhetsbrev Skapar intresse för anpassning av kvävegödslingen - visar variationer Möjlighet att följa kväveupptag innevarande år Har mineraliseringen kommit igång? Stöd för beslut angående kompletteringsgiva Hur mäter vi med Yara Handsensor? 3 4 J 1 2 2

45 Var har vi mätt 212? Kvävestegar i höstvete M Skåne, Västergötland, Östergötland, Mälardalen och Öland Olika jordtyper Med och utan stallgödsel kg N till 28 kg N Led Tidig Normal DC Totalt A B 4 4 C D E F G H Några exempel: Mörbylånga Russelbacka Örsundsbro. Uppland Klagstorp 3

46 Upptaget kväve kg N/ha Mörbylånga Page 7 Mörbylånga 25 N Upptag (Stadium 41) = 82% kväveeffektivitet 88N (markens leverans) + 16N kvävetillförsel kg N Stadium 49 12/6 Stadium 41 3/6 15 Stadium 37 25/5 Stadium 33 18/ kg N Stadium 33 11/5 5 Stadium 32 4/ Kvävegiva kg N/ha 4

47 Upptaget kväve kg N/ha Mörbylånga Russelbacka, Järpås nmh ML stallgödsel 168 N Upptag (Stadium 41) = 85% kväveeffektivitet 37 N (markens leverans) + 16N kvävetillförsel kg N kg N Kvävegiva kg N/ha Stad.49 12/6 Stad.41 5/6 Stad.41 29/5 Stad.32 22/5 Stad.31 15/5 Stad.3 8/5 Stad.23 2/5 Stad.21 25/4 Page 1 5

48 Upptaget kväve kg N/ha Russelbacka, Järpås Page 11 Örsundsbro Uppland 138 N Upptag (Stadium x) = 62% kväveeffektivitet 84 N (markens leverans) + 16N kvävetillförsel Stad /6 25 Stad. 37 4/ kg N kg N Stad /5 Stad /5 Stad /5 5 Stad. 23 7/ Kvävegiva kg N/ha Stad. 22 3/4 6

49 Örsundsbro Klagstorp Page 14 7

50 Upptaget kväve kg N/ha Klagstorp 124 N Upptag (Stadium 41) = 65% kväveeffektivitet 31N (från marken) + 16N kvävetillförsel kg N 31 kg N Kvävegiva kg N/ha Stadium 57 12/6 Stadium 47 4/6 Stadium 41 28/5 Stadium 33 22/5 Stadium 32 14/5 Klagstorp 8

51 Vad har vi lärt oss? Vetet har en enorm kompensationsförmåga Olika sorter reagerar likartat Fler kärnor per ax gav skördeökningen Även relativt sent upptag kan leda till stor skördeökning När kväve väl finns tillgängligt kan stora upptag ske. Upp till 1 kg N togs upp per dygn i försöken Mätningarna fortsätter 213: I höstvete I vårkorn Förhoppningsvis även i höstoljeväxter 9

52 N-sensormätning i nollrutor Katarina Börling Jordbruksverket Nollruta Enköping Nollruta Örsundsbro Mätning med N-sensor i nollrutor Nollrutor hos lantbrukare OBS Inte försök! Rådgivarna kan följa mineralisering gårdar (Mellansverige) gårdar (Även Skåne) Höstvete, ev vårsäd 213 Förfrukt stråsäd (men ev även något annat som jämförelse) Mätning en gång/vecka, april till juni Mätning i nollrutan och i omgivande fält

53 Upptag i nollrutan totalt (kg/n/ha) Kväveupptag i nollruta (kg/ha) N-upptag i nollrutor Veckholm 1 nollruta (ff stråsäd) Veckholm 2 nollruta (ff ärter) Enköping nollruta Svinnegarn nollruta 74 Tärna nollruta april Vecka 19 juni Kväveupptag i nollrutor 19 juni (DC 41-59) Björklinge Tärna Bälinge Enköping Lindholmen Veckholm 1 Örsundsbro Svinnegarn Veckholm 2 nollruta nollruta nollruta nollruta nollruta nollruta (ff nollruta nollruta nollruta (ff stråsäd) ärter)

54 Kväveupptag (kg/ha) Upptag i nollrutatn totalt (kg N/ha) Mullhalt (%) Mullhalt och lerhalt Upptag nollrutor Mullhalt Styv lera 4 2 Mellanlera 2 Björklinge Tärna Bälinge Enköping LindholmenVeckholm 1Örsundsbro Svinnegarn Veckholm 2 nollruta nollruta nollruta nollruta nollruta nollruta (ff nollruta nollruta nollruta (ff stråsäd) ärter) Kväveupptag i fältet runt nollrutan 25 Upptag gödsel-n Upptag mineraliserat N Björklinge Tärna Bälinge Enköping Lindholmen gödslat (15) gödslat (159) gödslat (174) gödslat (165) gödslat (14) Veckholm 1 gödslat (ff stråsäd) (157) Örsundsbro Svinnegarn gödslat (163) gödslat (162) Veckholm 2 gödslat (ff ärter) (157)

55 Gödsling resp upptag av tillfört kväve (kg/ha) Gödsling resp upptag av tillfört kväve (kg/ha) Kväveupptag (kg/ha) Andel utnyttjat gödsel-n (%) Andel utnyttjat gödselkväve Upptag gödsel-n Upptag mineraliserat N Andel utnyttjat gödsel-n (%) Björklinge gödslat (15) Tärna gödslat (159) Bälinge gödslat (174) Enköping gödslat (165) Lindholmen gödslat (14) Veckholm 1 gödslat (ff stråsäd) (157) Örsundsbro gödslat (163) Svinnegarn gödslat (162) Veckholm 2 gödslat (ff ärter) (157) Tillfört och upptaget gödselkväve Upptag tillfört N Enköping Gödsling Enköping Vecka Upptag tillfört N Svinnegarn Gödsling Svinnegarn Vecka

56 Kväveupptag (kg N/ha) Förfruktseffekt Veckholm Veckholm 1 nollruta (ff stråsäd) Veckholm 1 gödslat (ff stråsäd) Veckholm 2 nollruta (ff ärter) Veckholm 2 gödslat (ff ärter) 38 kg Vecka Hur kan vi använda nollrutor? Örsundsbro Bälinge Veckholm 1 Veckholm

57 Nitratutlakning, kg N/ha Kväveutlakning i höstvete efter höstraps och ärter Två försök och på Götala, Skara Engström, L., Stenberg, M,. Aronsson, H., Lindén, B Reducing nitrate leaching after winter oilseed rape and peas in mild and cold winters. Agronomy for sustainable development 31: Nitratutlakningen minskade med 42% (14 kg N/ha) med höstraps jämfört med stubbearbetad och obevuxen mark. 3 eller 6 kg N/ha vid sådd påverkade inte! Obevuxet Obevuxet Obevuxet H-raps, 3 kg N/ha H-raps, 6 kg N/ha H-raps, 6 kg N/ha H-raps, 6 kg N/ha H-raps, 6 kg N/ha H-raps, 6 kg N/ha 5 N-utlakning sept-maj 24/25 1

58 Nitratutlakning, kg N/ha Nitratutlakning, kg N/ha Störst utlakning i höstvete efter överoptimal N-giva till höstraps! Fångrödor efter ärter (vårvete) och höstraps (höstvete) minskade utlakningen med 2%. Direktsådd av höstvete efter raps minskade utlakningen med 12%. Mild vinter 26/ kg N/ha - 12 kg N/ha + 27 kg N/ha - 8 kg N/ha 15 Havre Ärt Ärt + 15 fång. fånggr Direktsådd höstvete Kväveutlakning aug-juni 26/27 (mild vinter) i höstvete efter höstraps, ärter och havre Havre 1N - h.vete Ärt - h.vete Ärt+fångg. - v.vete Höstraps 15N+fångg. - h.vete Höstraps N - h.vete Höstraps 1N - h.vete Höstraps 15N - h.vete Höstraps 2N - h.vete Höstraps 16N - direkts. h.vete Höstraps Störst utlakning i höstvete efter överoptimal N-giva till höstraps! Kall vinter 25/26 (ingen avrinning från december tom mars) kg N/ha 15 2 Havre 1N - h.vete Ärt - h.vete Ärt+fångg. - v.vete Höstraps 15N+fångg. - h.vete Höstraps N - h.vete Höstraps 1N - h.vete Höstraps 15N - h.vete Höstraps 2N - h.vete Höstraps 16N - direkts. h.vete Kväveutlakning sept-maj 25/26 (kall vinter) i höstvete efter höstraps, ärter och havre 2

59 Nytt projekt på Götala, Skara, två försök : Effekten av flytgödsel, spridd till tidigt och sent sådd höstraps, på kväveutlakning, skörd och kväveutnyttjande. Lena Engström och Sofia Delin Gödselmedel Gröda Såtidpunkt, höstraps Led före sådd (kg N/ha) 1-5/8 2-25/8 A Höstraps X B Mineralgödsel (6) Höstraps X C Flytgödsel (6) Höstraps X D Mineralgödsel (6) Höstraps X E Flytgödsel (6) Höstraps X 3

60 Översikt över fältförsök för utlakningsstudier Fältforsk möte 12 mars 213 Mellby Fotegården Logården Krusenberg Bornsjön Götala Wiad Lanna Lilla Böslid Lönnstorp Lönnstorp (R-71) Moränlättlera 1 rutor med studier av odlingssystem med fånggrödor Fältplan (Jordbruksverket 212 R-71 + SLU långliggande) AL-1/85 Kontakt: Helena Aronsson Försök: Försöksvärd: Växtföljd med eftersådda fånggrödor Lönnstorps försöksstation, Lomma A B luddvicker+råg C oljerättika utan fånggröda C oljerättika B luddvicker+råg 2 6 B luddvicker+råg A utan fånggröda 1 5 A utan fånggröda C oljerättika 1

61 Mellby försöksfält (1983-) Lerig sandig grovmo Kontakt: Erik Ekre Helena Aronsson Gunnar Torstensson R2-845: Jordbearbetning R-843: Fånggrödor,flytgödsel, långliggande R-446: Eko utan djur, långliggande R2-847: olika jordbearbetningssystem R-22: Fastgödsel R-46: Eko med djur, långliggande 2

62 Lilla Böslid: Två fält med utlakningsrutor Byggnadsår: 28 Mellanlera (3%lera) 36 rutor i 4 block Block 1 Block 2 Block 3 Block G D B A Block Byggnadsår: 22 Mojord 36 rutor i 3 block Försöksrutor lediga! I F G E H C H F III 1m 16 m C E I C II 2m Mätstati E A A D 1m D B C G F G F H I 2m 16 m mot havet B I E I A H D B : Nöt- och svinflytgödsel (SLF) Mätstation 23-25: Potatis, kväveutnyttjande (SLF) 25-27: Fånggrödor och glyfosatutlakning (SLF) 27-29: Potatis med eftersådda fånggrödor (JV) : Kvickrotsprojekt (SLF) : Eftersådda fånggrödor (JV) 215:? 213-: bantad studie av fånggrödor Lanna försöksgård Styv lera Kontakt: Johan Roland Maria Stenberg Sofia Delin m fl R-646: Eko med djur, långliggande, 6 rutor R3-56: Olika odlingssystem, 5 rutor 1 rutor Ej projekt 213 R-746: Eko utan djur, långliggande, 9 rutor R-8419: Red. och konv. jordbearbetning, långliggande, 7 rutor Lysimeteranläggning 213, 4 st 2 rutor. Nytt projekt med emissioner till luft 3

63 Götala Sandig lättlera (14% ler) Kontakt: Lena Engström 27 rutor (6 * 1 m) med 3 sugceller per ruta, men plats för 3 m långa försöksrutor. Sugcellerna är placerade på 9 cm djup Projekt : Flytgödselspridning innan tidigt och sent sådd höstraps Kontakt: Helena Aronsson Maria Stenberg Fotegården (R-841) Mojord 8 rutor med studier av fånggrödor och tidpunkt för jordbearbetning (Jordbruksverket + SLU långliggande) A B C C A N C B B mätstation väg Led Gröda Ruta Hg-N Hg-P Fång- markyta Tidpunkt för gröda under vintern jordbearbetning A vårkorn 4, Plöjd 1-15 oktober B vårkorn 2, 3, Obearbetad mars-april C vårkorn 1, 6, Fånggröda mars-april 4

64 Logården Hushållningssällskapet Skaraborg Utveckling av odlingssystem på lerjord Kontakt: Maria Stenberg Konventionell (A), ekologisk (B) och integrerad odling (C) sedan 1991 Totalt 6 ha Separat dränerade fält för mätning av utlakning Försökspatrull Klimatstation Förändringar under Bornsjön Byggnadsår: 26 Marin lera 28 dränerade rutor Behandling Kontakt: Barbro Ulén Ararso Etana Annika Svanbäck m fl. SLF : Läckage av pesticider i Mälardalen SLF* : Fosforläckage med olika motåtgärder *Även Stockholm Läns Landsting och Stockholm Vatten Mistra Biotech : Försök med ny tvåårig oljeväxt (fältkrassing) Fosforgödsling A Plöjning Radmyllning av P B Plöjning Ingen P gödsling D Grund kultivering Radmyllning av P E Grund kultivering Bredspridning av P C Strukturkalkning Radmyllning av P F Ogödslad träda Efter insådd år 2 5

65 Wiad Mellanlera 8 dränerade rutor vid kusten öster om Södertälje Kontakt: Barbro Ulén Ararso Etana SLF Fosforläckage och skörd vid strukturkalkning Strukturkalkning med släckt kalk september 211: 2,6 ton Ca(OH) 2 ha -1 Gröda: havre, höstvete, korn m.m. Krusenberg Styv lera 12 parceller för mätning av ytavrinning och dränering Kontakt: Ararso Etana Åsa Myrbeck Jenny Kreuger Mats Larsbo Barbro Ulén SLF : God skötsel av kantzoner för effektivare fosforretention A) Försöksrutor utan skyddszon (referens) B) Försöksrutor med skyddszon (gräsvall) utan avslagning C) Försöksrutor med skyddszon (gräsvall)). Vallen skördas minst en gång per år Jordbruksverket : Skyddszoners effekt för minskad ytavrinning och erosion av växtskyddsmedel Pesticider med olika egenskaper Sommar: Diflufenikan, Pirimikarb, Protiokonazol, Fluroxipyr, Klopyralid, MCPA, Karbendazim Vinter: Glyfosat 6