Tid Programpunkt Inledare

Transkript

1 Fältforsks ämneskommitté Vatten, möte i Nässjö 8 mars 2018 Tema Bevattning Tid Programpunkt Inledare 10:15 10:30 Presentation av Ämnesgruppen Vatten. Ordförande Helena Aronsson, SLU 10:30 11:15 Bevattningsbehov i ett framtida klimat. SLU Abraham Joel, SLU 11:15 12:00 Vattenanskaffning vattenmagasin Leif Thörne, Länsstyrelsen i Jönköpings län 12:00 12:45 Lunch 12:45 13:30 Bevattningsstyrning - Tillskottsbevattning Ingrid Wesström, SLU till spannmål 13:30 14:15 Ny bevattningsteknik Michael Hjortenholt, Ulf Smedberg, Östorps bevattning 14:15 14:45 Behov av ny kunskap Avslutande diskussion Deltagare: Anuschka Heeb Abraham Joel Bo Pettersson Erik Ekre Erik Jönsson Eskil Mattsson Gudrun Edh Helena Aronsson Ingrid Wesström Jennie Barron Jon Wessling Leif Thörne Magdalena Nyberg Michael Hjortenholt Nina Nilsson Per-Anders Algerbo Peter Malm Ronny Anngren Stefan Lundmark Sven-Åke Rydell Ulf Smedberg Ulrika Dyrlund Martinsson Petter Ström Lovanggruppen SLU mark och miljö Hushållningssällskapet Gotland Sekreterare, Hushållningssällskapet Halland Hushållningssällskapet Skaraborg Utredningsenheten, Jordbruksverket Länsstyrelsen i Hallands län Ordförande, SLU mark och miljö Ämnessakkunnig, SLU mark och miljö SLU mark och miljö Regionansvarig vatten och miljö, LRF Länsstyrelsen i Jönköping Rådgivningsenheten Söder, Jordbruksverket Östorps bevattning, Laholm Länsstyrelsen i Kalmar RISE, Lund HIR Skåne Hushållningssällskapet Halland Hushållningssällskapet Skåne Hushållningssällskapet Östergötland Smedbergs gård AB, Gotland Hushållningssällskapet Skåne Hushållningssällskapet Västmanland 1. Ordf Helena A hälsade alla välkomna och presenterade kort ämneskommitté Vatten. Dagens tema Bevattning intresserade 23 st, och deltagarna presenterade sig.

2 2. Abraham Joel presenterade Bevattningsbehov i ett framtida klimat och redogjorde för klimatförändringens inverkan på framtida bevattningsbehov. Av världens totala livsmedelsproduktion bevattnas 40 % av arealen vilket betyder att 70 % av all vattenanvändning går till jordbruket med en bevattningseffekt på 40 %. Motsvarande siffror för Sverige är 3,5 % av arealen och 2,3 % som går till jordbruk. Bevattningseffekten är här mer än 80 %. En modellberäkning utifrån olika antagna temperaturhöjningar fram till år 2050 visar att CO2- utsläppen måste minska med 70 % för att nå målet om max + 2 graders temperaturhöjning. Abraham visade hur vattenbalansen förändrats mellan tiden och på tre platser i Sverige. Beräkningarna har gjorts i grödorna höstvete, potatis, vall och vårsäd utifrån väderstationer i Skåne, Östergötland och Gotland. Fem olika globala klimatmodeller för två olika scenarier av temperaturförhöjningar presenterades. Modellen ska hjälpa lantbruket att besluta om investeringar för både bevattning och dränering. Generellt kommer spridningen mellan torra och våta år bli mycket större i framtiden jämfört med historiska perioder. Bevattningsbehovet enl beräkningsmodellen kommer att ligga mellan 35 och 295 mm/år, lägst för vårsäd och högst för vall. Efterföljande diskussion handlade bland annat om att kunna öka markens vattenhållande förmåga genom ny odlingsteknik som ger bättre markstruktur genom minskad markpackning. Modellberäkningarna ingår i en utredning som görs på uppdrag av jordbruksverket, som så småningom kommer i en rapport. 3. Leif Thörne från länsstyrelsen i Jönköping berättade om lagstiftningen kring vattenanskaffning och när våtmarken kan användas till vattenmagasin. Regelverket omfattar både anmälan och tillståndsprövning då all vattenverksamhet måste prövas utifrån Miljöbalken. Det finns ca 50 tusen markavvattningsföretag i Sverige och när det gäller vattendomar framkom exempel från Skåne som visar att samfälligheter är ett bra sätt att hantera en gemensam resurs. Leif berättade om de våtmarkssatsningar som kommit ur LONA-förordningen 2003 där de enskilda kommunerna ger bidragen. Svårigheter dock att använda som bevattningsdammar då dammarna ska användas i syfte för biologisk mångfald och minimera växtnäringsläckage. Detsamma gäller våtmarker som anläggs inom landsbygdsprogrammet. Bara i vissa fall har s.k. kombidammar förekommit. Strandskydd är ytterligare en komplicerande faktor då det tolkas olika inom olika länsstyrelser. 4. Efter lunch presenterade Ingrid Wesström Bevattningsstyrning och 2017 års resultat från försöksserien L1-265 och L1-266: Tillskottsbevattning till spannmål. Bevattning bör inriktas på tre tillfällen under växtsäsongen: vid groning, vid axgång och vid mognad. Bevattning vid blomning ska undvikas. Därför undersöks dessa i försöksserien Tillskottsbevattning till spannmål som legat på tre olika platser i sydöstra Sverige där vattenunderskottet tidigare är väldokumenterat. Resultaten är publicerade i Animaliebältet och Skåneförsökens Försöksrapporter 2017 och kan även studeras på Sverigeförsökens hemsida: Ekonomin kring bevattning i höstvete visades i en kostnadsberäkning av Joel & Wesström med underlag från försöksresultat. Kalkylen visar att det krävs merskördar för bevattningsinsatser på 1700

3 kg/ha alt kg/ha, beroende på kapaciteten. För bevattningsbeslut hos lantbrukaren konstaterades att väderstation och spade är viktiga verktyg. 5. Ulf Smedberg, Smedbergs bevattning Gotland och Michael Hjortenholt, Östorps bevattning, som samarbetar med försäljning i södra Sverige, presenterade ny bevattningsteknik. Nya typer av spridare som ger mindre droppar och nya typer av bevattningsanläggningar med ny teknik har gjort bevattningsarbetet mer effektivt på gårdsnivå. Även dokumentation kring vattenuttag kan numera erhållas ur moderna appar etc. Se presentation. 6. En avslutande diskussion kring behov av ny kunskap och kunskapsförmedling gav följande punkter: Kunskapsförmedling Jordbruksverket är intresserade av att lägga in en ny Greppamodul med bevattningstema. Planerar också två konferenser på temat vattenhushållning inom de närmsta åren. Hur uppskattar man bevattningsbehovet? Vädermätningar och enkla modeller, eller avancerad sensorteknik? Hushållningssällskapet i Skåne testar mätningar på fält som förmedlas i nyhetsbrev. Det finns ett pedagogiskt behov av att skapa intresse bland lantbrukare Kunskapsbehov Vattenbehovet ökar. När vi belastar marken och försämrar genomsläppligheten förstärks effekter av kraftiga regn som ger ytavrinning, men det försämrar också markens vattenhushållning och ökar bevattningsbehovet. Förbättrad markstruktur är en viktig faktor med avseende på vattenutnyttjandet. Balansen mellan dränerings- och bevattningsbehov är en utmaning för framtiden. Viktigt att Sveriges konkurrenskraft bibehålls/stärks för att kunna satsa på att vattna. Det handlar om stora investeringar, även om de är måttliga i jämförelse med t ex markpriser. Vatten en viktig odlingsfaktor, men lantbrukare behöver stöd för planering. För svensk eko-produktion är bevattning nödvändig för att få fram tillräcklig kvantitet och kvalitet. T ex tillräckligt med fukt för att skapa falsk såbädd, och bevattning för att öka kväveeffekten av organiska gödselmedel är exempel på intressanta frågeställningar för försök. Solpaneler bör kunna användas i högre grad för att minska energikostnaden vid bevattning. Bevattning ska sättas in rätt i växtföljden/odlingssystemet och det finns andra effekter som är viktiga, t ex verkan av växtskyddsmedel. Fler fältförsök med bevattning, framförallt i vall bör anläggas. Nya filtermaterial bör testas vid dränering. Underhåll av öppna diken i kombination med biotopskydd är en viktig praktisk fråga 7. Mötet avslutades. Antecknat av Erik Ekre

4 12/03/2018 Bevattningsbehov i ett framtida klimat Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och biobaserade utveckling Bevattning i världen 280 miljoner hektar = 18 % av den odlade arealen Ca 40 % av livsmedelsproduktionen kommer från bevattnade arealer Ca 70 % av vattenanvändningen går till jordbruk. Huvudsakligen bevattning Bevattningseffektivitet 40 % Överexploatering av vattenresurser, försaltning, försumpning och låg vatteneffektivitet är vanliga problem Bevattning i Sverige < hektar = 3,5 % av den odlade arealen % av arealen frukt, bär, grönsaker och potatis bevattnas Ca 2,3 % av vattenanvändningen går till bevattning Bevattningseffektivitet >80 % Vattenanvändning Under 2010 förbrukade vi i Sverige 2,7 miljarder kubikmeter vatten Vattenuttag Miljoner (m 3 ) Procent (%) Hushåll, sötvatten Jordbruk, sötvatten Bevattning Djurhållning Industri, sötvatten Övrig användning, sötvatten Totalt Industri, Havsvatten 550 Statistiska meddelanden MI 27 SM 1201, 2012

5 12/03/2018 Vad avgör bevattnings behov? Bevattningsteknik Odlingsmetoder Ekonomi och krav på avkastning Klimat och väder: - Klimatet avgör det långsiktiga behovet, bevattningsbehovet är mellan % - Vädret skiftar från dag till dag och kan vara svårt att förutse Växten: - Vattenförbrukning - Känslighet för torka - Rotutveckling Jordtyp: - Vattenhållande förmåga - Vattengenomsläpplighet - Egenskaper som gynnar rotutveckling Växten 100 mm motsvara m 3 /ha Bevattningsbehov ligger någonstans mellan mm/år ( liter/ m 2 år) Högre upptag av vatten (transpiration) ger högre produktion Tillskottsbevattning kan vara tillräcklig för de flesta grödor i Sverige Vattenbehovet är lågt i början av säsongen och ökar under säsongen Bevattning vid vissa tidpunkter är kritiska för att nå optimalskörd Troligen ett ökande behov i framtiden Jorden Sand Mullrik lerig mo Klimat jämförelser i Sverige från åren till cm 50 cm 30 mm 40 mm 100 mm 160 mm 300 mm 100 cm SMHI

6 12/03/2018 Klimatförändringarna och växtproduktion en ganska osäker framtid? Imorgon (2030): Trender för spannmålsskördar Assessing impacts of climate change scenarios in agriculture water management RCP scenarios Greenhouse gas concentration Socioeconomic factors + 2,8 grader + 2,4 grader + 1,6 grader GCM 1 GCM 2 GCM 3 RCM 1 RCM 2 RCM 1 RCM 2 RCM 1 RCM 2 Resolution 100 to 500 km Resolution 12.5 km Correction Correction Correction Correction Correction Correction With observed data CIAT, Wold Bank Underlag från IPCC, 2013 DRAINMOD SWAT Calculations Hydrological, crop and water management models Det krävs en minskning av dagens utsläpp med 70 % för att nå målet med 2 grader år 2050 (WRI, 2013) Impact assessment and propose adaptation measures Modelling impacts on fields and landscape Väderstation Climate data Representation of fields and landscape components Topography Land Use Soil Impacts at field and landscape scale

7 12/03/2018 Sugar cane Cotton Maize Onion Wetting events Soil evaporation Ground cover plant development Crop type (humidity) (wind speed) Crop type harvesting date Vattenmarkförrådet är fullt vid start av säsongen. Rotdjupet antas att vara 30 cm. När växten utvecklas, tränger rötterna djupare ner i profilen. Du bör ha information om vattentillståndet längre ner. P - ETo (mm) April+Maj Jun+Jul Aug+Sept Skåne historiska data

8 12/03/ Östergötland historiska data April+Maj Jun+Jul Aug+Sept 200 April+Maj Jun+Jul Aug+Sept Gotland historiska data P - ETo (mm) P - ETo (mm) April+Maj Jun+Jul Aug+Sept RCP4.5 Skåne 200 RCP8.5 Skåne April+Maj Jun+Jul Aug+Sept P - ETo (mm) P - ETo (mm) M1 M2 M3 M4 M5-300 M1 M2 M3 M4 M5 Model Model

9 12/03/ April+Maj Jun+Jul Aug+Sept RCP4.5 Östergötland 200 April+Maj Jun+Jul Aug+Sept RCP8.5 Östergötland P - ETo (mm) P - ETo (mm) M1 M2 M3 M4 M5-300 M1 M2 M3 M4 M5 Model Model 200 April+Maj Jun+Jul Aug+Sept RCP4.5 Gotland 200 April+Maj Jun+Jul Aug+Sept RCP8.5 Gotland P - ETo (mm) P - ETo (mm) M1 M2 M3 M4 M5 Model -300 M1 M2 M3 M4 M5 Model

10 12/03/2018 Bevattningsbehov i framtiden Generellt kommer spridningen mellan torra och våta år bli mycket större i framtiden jämfört med historiska perioder I våra beräkningar har vi summerat dagliga värden av nederbörd och potentiell evapotranspiration i 15 dagars perioder därmed kan bevattningsbehovet bli större Bevattningsbehovet kommer att ligga någonstans mellan mm/år. Det var lägst för vårsäd och högst för vall. Generellt var bevattningsbehovet lägre för vårsäd, högre för höstvete, ännu högre for potatis och vall. Bevattningsbehov i framtiden Framtagna värde var för en jord med medel vattenhållande förmåga d.v.s sandigare jordar kommer att ha större bevattningsbehov och jordar med högre vattenhållande förmåga lägre bevattningsbehov Tillskottsbevattning kan vara tillräcklig i vissa fall men bör undersökas bättre Bevattning vid vissa tidpunkter är kritiska för att nå optimalskörd Troligen ett ökande behov i framtiden

11 Vattenverksamhet Bortledande av vatten från ett vattenområde är en vattenverksamhet enligt miljöbalken Pumpar, manöveranordningar m m är en vattenanläggning

12 Vattenverksamhet Vattenverksamhet är anmälningseller tillståndspliktigt enligt miljöbalken En vattenverksamhet får endast bedrivas om dess fördelar från allmän eller enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den.

13 Vattenuttag - anmälningsplikt Bortledande av högst 600 m3 ytvatten per dygn från vattendrag, dock högst m3/år Bortledande av högst 1000 m3 ytvatten per dygn från andra vattenområden än vattendrag, dock högst m3/år

14 Undantagsparagrafen 11:12 Tillstånd eller anmälan behövs inte om det är uppenbart att varken enskilda eller allmänna intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena.

15 Lonaförordningen, 2003:598 rev. SFS 2017: och 8 restaurering och anläggande av våtmarker i syfte att stärka landskapets egen förmåga att hålla kvar och balansera vattenflöden eller öka tillskottet till grundvattnet kunskapsuppbyggnad, ta fram underlag inför restaurering eller anläggande av våtmarker

16 3 Bidrag får inte ges till vinstdrivande verksamhet 4 Högst 90 % av projektets bidragsberättigade kostnader för projekt

17 Ansökan om LONA-bidrag Ansökningstiden för projekt med start 2018 går ut den 10 april. En andra ansökningsomgång avslutas den 1 oktober

18 FFE ämneskommitté Vatten Tema bevattning Program 8 mars 2018 Tid Programpunkt Inledare 10:15 10:30 Presentation av Ämnesgruppen Vatten. Ordförande Helena Aronsson, SLU 10:30 11:15 Bevattningsbehov i ett framtida klimat. SLU Abraham Joel, SLU 11:15 12:00 Vattenanskaffning vattenmagasin Leif Thörne, Länsstyrelsen i Jönköpings län 12:00 12:45 Lunch 12:45 13:30 Bevattningsstyrning - Tillskottsbevattning Ingrid Wesström, SLU till spannmål 13:30 14:15 Ny bevattningsteknik Michael Hjortenholt, Ulf Smedberg, Östorps bevattning 14:15 14:45 Behov av ny kunskap Avslutande diskussion Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Grödans behov Markens egenskaper Väderlek Bevattningsteknik Vattentillgång Bevattningsbehov känsliga utvecklingsstadier efter Zadoks skala Axantal/m 2 Kärnstorlek efter Paulsen & Shroyer, 2004 Kärnantal/ax

19 Markens egenskaper Väderlek Genomsnittligt nederbördsunderskott maj - aug 200 mm mm mm < 100 mm Försöksplatser L1-265 Helgegården, Skepparslöv. Jordarten; måttligt mullhaltig lerig sand. Gröda; höstvete Mariboss (160 kg per ha) Sådd; 16/ Skörd; 22/ Gödsling; 170 kg kväve per hektar Torslunda, Färjestaden Jordarten; måttligt mullhaltig moig lättlera Gröda; höstvete Mariboss (190 kg per ha) Sådd; 27/ Skörd; 22/ Gödsling; 142 kg kväve per hektar Stora Tollby, Visby Jordarten; måttligt mullhaltig moig lättlera Gröda; durumvete Rosadur (325 kg per ha) Sådd; 7/ Skörd; 29/ Gödsling; 266 kg kväve per hektar Försöksutlägg A. Obevattnat led, kontroll B. Optimal bevattning, när 40 % av det växttillgängliga vattenförrådet har förbrukats C. Tidig bevattning, 1-3 gånger, om behov finns vid dålig uppkomst annars från bestockning till stråskjutning D. Sen bevattning, 1-3 gånger, från axgång till blomning och från blomning till degmognad

20 Väderlek Skåne 2017 Bevattning Skåne Väderlek Öland 2017 Bevattning Öland mm mm April Maj Juni Juli Aug Led A Led B Led C Led D mm mm April Maj Juni Juli Aug Led A Led B Led C Led D April Maj Juni Juli Aug April Maj Juni Juli Aug Nederbörd Etc Underskott nederbördsunderskott 212 mm Axantal/m 2 Kärnstorlek Kärnantal/ax Nederbörd Etc Underskott nederbördsunderskott 273 mm Axantal/m 2 Kärnstorlek Kärnantal/ax mm Väderlek Gotland 2017 Bevattning Gotland mm April Maj Juni Juli Aug Led A Led B Led C Led D Skörd 2017 Skåne Led Skörd vh 15 % (kg per ha) Relativ tal N % av ts Upptag N (kg per ha) Relativ tal A , B , C , D , Medel , April Maj Juni Juli Aug -40 Nederbörd Etc Underskott nederbördsunderskott 271 mm Axantal/m 2 Kärnstorlek Kärnantal/ax

21 Skörd 2017 Öland Led Skörd vh 15 % (kg per ha) Relativ tal N % av ts Upptag N (kg per ha) Relativ tal A , B , C , D , Medel , Skörd 2017 Gotland Led Skörd vh 15 % (kg per ha) Relativ tal N % av ts Upptag N (kg per ha) Relativ tal A , B , C , D , Medel , Hur mycket kostar en bevattning? Hur mycket kostar en bevattning? Joel & Wesström, 2016 Spannmålspris 1,50 kr per kg Merskörd 1700 kg per ha (40 ha) Merskörd 1200 kg per ha (60 ha) *Exklusive kostnader för stamledningar, grävning och elinstallation ** Kostnaden om grödan ska belastas med alla kostnader; kr för stamledning, kr för grävning och kr för elinstallation. Joel & Wesström, 2016

22 Resultat från bevattningsförsök i höstsäd Gröda Kärnskörd utan bevattning (kg/ha) Skördeökning vid bevattning (kg/ha) Relativ tal Linnér, 1987 Genomsnittlig bevattning (mm) Jordart Antal försök Höstvete ML, SL 10 Höstråg Sa, Mo 6 Slutsatser - Bevattning I Sverige är tillskottsbevattning ofta nödvändig för att optimera produktionen under torra år och vid dåligt bestånd på våren Känsligheten för vattenstress varierar under olika utvecklingsstadier Vid ett nederbördsunderskott under försommaren hade leden som fått en tidig bevattning fler skott och ax per m 2 än en obevattnade led I samtliga försök hade bevattnade led en högre skörd jämfört med obevattnade led Jordens markvattenförråd kan motverka skördeförluster vid kortare perioder av nederbördsunderskott Tack för visat intresse! Projektet ingår i Sverigeförsöken och har finansiering från Jordbruksverket

23 NY BEVATTNINGSTEKNIK Ulf Smedberg - Smedbergs Gård AB Michael Hjortenholt Östorps Bevattning AB

24 OM ÖSTORPS BEVATTNING AB 10 anställda Omsättning ca 30 MSEK Allt inom bevattning för: Lantbruk Golfbanor Idrottsanläggningar Kyrkogårdar Fruktodlingar

25 OM ÖSTORPS BEVATTNING AB NYHET 1/ Smedbergs återförsäljare på Gotland

26 NY BEVATTNINGSTEKNIK Rampbevattning & R55-spridare Nodolini storspridare Fasterholt / volymbevattning Smart pumpstyrning Skörda vatten Pivot & Linjärsystem Smart Rain

27 Äntligen en lättarbetad ramp!

28

29

30

31 Upp till 1000m slang Självgående Kan svänga Jobbar själv i 2 dygn

32

33 PUMPANLÄGGNINGAR SMART NET

34 SKÖRDA VATTEN! Klara både stora och små flöden med en pump Reglerar på nivå Mobil övervakning

35 SKÖRDA VATTEN! Styr och övervaka påfyllningen från mobilen

36 BAUER PIVOT AND LINEAR MOVE SYSTEMS

37 Pivot BAUER PRODUCT LINE Linear Centerliner

38 CENTERSTAR EL Recommended up to max. 12 span Length of span: 59,8m; 54,0m; 48,1m; 42,3m For area up to 100 ha System capacity up to 270m³/h Allowed climbing power 15% Vertical clearance 3,1m Towable model available

39 CENTERSTAR 9000 CONTROL PENAL: SMARTTOUCH Touchpanel 4,3 or 10 available Easy entry of commands using icons and dialog windows Precise application rates for 6 different sectors Entry up to 10 irrigation programs Built-in GSM modem for communication via SMS or internet System monitoring and failure shut-off SmartRain, VRI and GPS ready

40

41

42

43

44 DOCUMENTATION AND REPORTS Automatic Logging (Wells, Fields, Irrigator, Amounts, etc.) Reports for Authorities Management Views Distribution Between Farms Export Reports to Excel Select by Time Spans, Areas, etc. Microsoft Excel Source: Microsoft