Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Transkript

1 Hur påverkas lantbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat Sara Bergström Nilsson ,

2 Hushållningssällskapen 18 regionalt baserade Hushållningssällskap i hela landet Har tillsammans ca medlemmar Har tillsammans omkring 700 medarbetare med kompetens inom skilda områden Gemensamt äger vi, eller har tillgång till, ett 60-tal anläggningar. Där bedriver vi egen fältförsöks- och utvecklingsverksamhet, miljölaboratorium, fiskodlingar och naturbruksgymnasium

3 Gradvis klimatoptimerar Sveriges lantbruk Syfte: Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat

4 Program Vilket material finns? Hur har vi tagit fram det? Hur sprider vi det till lantbrukarna? (Vad säger vi?)

5 FRAMTAGET INOM GRADVIS: 4 rapporter: 1. Klimatet Växtodling Djurhållning 2040 (inkl utfodring, bygg och veterinär) 4. Grönsaksodling Faktablad, = sammanfattning av rapporterna 21 regionala råd = anpassning av faktabladen Hemsidan Föreläsningar på hemsidan & Youtube USB-minnen med mycket material samt föreläsningar Monter för mässmedverkan

6 HUR HAR VI ARBETAT: Erfarna rådgivare (5-10 års erfarenhet) Växtodlingsrådgivare fr hela Sverige Vetenskapliga artiklar Klimatscenarier fr SMHI 1 Huvudförfattare/område Underlev m specialområden (dränering, bevattning, förädling mm) Regional anpassning

7 HUR HAR VI ARBETAT: Växtodling Regionala klimatdata & scenarior fr SMHI Samma klimatscenarior som staten i Sårbarhetsutredningen

8 Temperatur för vintern i Västra Götalands län mätningar/simuleringar

9

10 Så här sprider vi informationen Mässor, lantbruksdagar & konferenser: Borgeby Mjölkföretagardagarna Grisföretagardagar Spannmålsodlarnas årsmöte Grönsaksodlare Veterinärkonferenser Rådgivarkonferenser LRF-möten mm Totalt ca besökare På mässor träffar vi även branschfolk/säljare/bank/försäkring mm

11

12

13

14

15 FRAMGÅNGSFAKTORER MÄSSA Säljande personal (kunnig, trevlig & extrovert) Demo odlingar Olika kompetens och ålder på personal Något som tar tid att servera Strategisk placering (nära mat)

16 Så här sprider vi informationen Föreläsningar på Naturbruksgymnasier till framtidens lantbrukare. Föreläsningarna följs ibland upp med projektarbeten.

17 Temperaturförändringar till 2100

18 Klimatförändringen i Sverige

19 Växtzonerna flyttas norrut med 1 meter i timmen

20 Vad händer med växtodlingen?

21 Koldioxid Ökar växtens fotosyntes och vattenutnyttjande. En fördubbling av CO2 ökar grödans vattenhushållning med %. Kvävebehovet hos grödan ökar med CO2- halten Kärnkvaliteten påverkas negativt med ökad CO2 halt Gynnar knölbildning för potatis

22 Grödan och Temperaturen Förlänger vegetationsperioden ca 2 månader (jmf ) Ökar avkastningspotentialen för ex gräs, betor, rotfrukter. Kan stressa höstvete & korn

23 Nya grödor södra Sverige Sojaböna Hösthavre 2020 Växelvete

24 Grödor i Värmland 2040 Vårvete, mer havre, mer rågvete, råg, våroljeväxter och nya sorters grönsaker.

25 Ogräs Inhemska arter vandrar norrut. Långdagsförhållande i norr bromsar upp invasionen av nya ogräsarter söderifrån. Sämre effekt av jordverkande ogräsmedel Åkerven Renkavle Bägarnattskatta

26 Skadeinsekter Bladlöss 2 graders temphöjning 4-5 fler generationer Aktiva tidigare på våren -> De direkta skadorna ökar Spridningen av växtvirus ökar Trips & flugor 2 graders ökning ger 2-3 generationer till.

27 Nya skadeinsekter Koloradoskalbagge Möjlighet till övervintring upp till Mellansverige I södra Sverige kan baggen hinna slutföra två livscykler Insekticid eller insektsbetning kommer krävas.

28 Fler dagar med torka

29 BEVATTNING Ca ha bevattnas ett normaltorrt år Ca ha bevattnas ett torrt år 75% av vattnet tas från ytvattentäkter Vattenuttag från små vattendrag osäkert Grödor som vall beräknas få ett ökat bevattningsbehov. Under Juli-september bedöms risken störst för torrperioder

30 Dränering -Anläggning av grussilar i lågpunkter på fältet -Öka kapaciteten i stamledningarna -Invallning

31 Att tänka på nu: Börja tröska tidigare (vid vattenhalt 20%) Ökad tröskkapacitet (klara spannmålen på max 100 tim) Flygande tömning av tröska Ev förbättra mottagningskapacitet Grödval (bredare skördefönster) Bra däck till tröskan, ev band Dränering

32 Värmestress Ökad andningsfrekvens Svettningar Äter mindre Blod till hud istället för matsmältning Förändrat beteende Minskad mjölkproduktion Minskad tillväxt Problem med fruktsamhet

33 Värmestress hos nötkreatur Risk för värmestress? Låg Måttlig Hög Andning: ggr/min ggr/min Värmestress vid: 25 C (mjölkko) Så upptäcker du värmestress Söker sig till skugga Står upp istället för att ligga ner och idissla Minskad betestid Ökad andningsfrekvens Ökad kroppstemperatur Minskat foderintag Sämre produktion Lägre fetthalt Det kan lantbrukaren göra Teknik för brunstpassning Nerkylt dricksvatten Foderstat med rätt strukturvärde Bete på natten Bra vatten på bete Fläktar i stall

34 Värmestress hos grisar Så upptäcker du värmestress Smutsiga djur Minskat foderintag Sämre tillväxt och mjölkproduktion Försämrad reproduktion Risk för värmestress? Låg Måttlig Hög Värmestress vid: 22 C (slaktsvin) 24 C (lakt sugga) 30 C (smågris) Det kan lantbrukaren göra Ökad koncentrationsgrad i fodret Tillsats av natriumbikarbonat Pelleterat foder Lägre råproteininnehåll Nerkylt dricksvatten

35 Flera fläktar ger jämn genomströmning

36 Fläkt med dusch

37 Skugga på bete -om korna själva får välja Kan ge något högre mjölkmängd? Träd Skuggnät Korrugerad plåt (ev isolerad) Plastduk, 3,5-4,5 m2/ko Förstärk betesmark som riskerar att trampas sönder

38 Sammanfattning Ökad potential för växtodlingen om vi har strategier för vatten, ogräs och skadedjur/svamp. Risk för ökad stress för djuren. Viktigt med en beredskapsplan så att man är förberedd för ev extremer.