BERGS KOMMUN STORSJÖS GRUNDVATTENTÄKT
|
|
- Adam Jonsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BERGS KOMMUN STORSJÖS GRUNDVATTENTÄKT FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE Projekt nr Östersund Sweva AB 1 (15)
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 MOTIV FÖR ANSÖKAN ORIENTERING VATTENTÄKTENS UTFORMNING VATTENFÖRBRUKNING TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN MARK OCH PLANFÖRHÅLLANDEN OMRÅDESBESKRIVNING GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN JORDLAGER BERGGRUND HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN GRUNDVATTENBILDNING VATTENTÄKTSOMRÅDET UTTAGBARA GRUNDVATTENMÄNGDER VATTENKVALITET EGENKONTROLLPROGRAM SKYDDSZONER VATTENTÄKTS ZON PRIMÄR ZON SEKUNDÄR ZON TERTIÄR ZON TRANSPORTHASTIGHETER GRÄNSDRAGNINGAR Sweva AB 2 (15)
3 INNEHÅLL BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6. RITNINGAR Ritning -01 Ritning -02 Förslag till skyddsföreskrifter Risk och sårbarhetsanalys Förteckning fastighetsägare Vattenanalyser Provtagningar enligt egenkontrollprogram Borrapport Storsjö Föreslagna skyddszoner Potentiella föroreningskällor REFERENSER Referens (1) Vägverket, Konsekvensklassning av vattentäkter i Region Mitt Rapport B Referens (2) Gert Knutsson, Carl- Olof Morfält, Grundvatten, teori och tillämpning, 2002, ISBN X Referens (3) SGAB, Bättre skydd för bergborrade vattentäkter, , Id Nr: IRAP Referens (4) Jordartskartan över Jämtlands län SER Referens (5) Berggrundskarta över Jämtlands län SER Referens (6) Brunnsarkivet vid SGU Referens (7) Bergs kommun Egenkontrollprogram 1 MOTIV FÖR ANSÖKAN Bergs kommun har för avsikt att upprätta och fastställa skyddsplaner för kommunens vattentäkter. Syftet är att på sikt säkerställa vattenkvaliteten i de kommunala vattentäkterna i enlighet med EU-direktivet för vatten 2000/60/EG. Bergs kommun anser att det är angeläget att fastställa ett nytt vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Storsjö, se figur 1, i enlighet med Naturvårdsverkets handbok 2010:5 om vattenskyddsområden och 7 kap 21, 22 och 25 miljöbalken. På uppdrag av Bergs kommun har Sweva AB utarbetat följande förslag till skyddsplan för den kommunala grundvattentäkten i Storsjö. Skyddsplanen omfattar beskrivning, förslag till skyddsområde samt skyddsföreskrifter. Sweva AB 3 (15)
4 Vattentäkt Figur 1. Översikt 2 ORIENTERING Vattenförsörjningen för Storsjö baseras på berggrundvatten från en bergborrad brunn. Brunnen är borrad centralt i samhället. Vattentäkten i Storsjö finns ej med i den konsekvensklassning av vattentäkter som Vägverket Region Mitt lät genomföra år 2000 (se Rapport B ). Vid inrättande av ett vattenskyddsområde sker en riskinventering inom tillrinningsområdet för vattentäkten. Inventeringen omfattar såväl befintliga föroreningskällor som eventuella framtida riskobjekt. Redovisning av fullständig risk och sårbarhetsanalys med inventering över potentiella föroreningskällor för grundvattnet redovisas i bilaga 2. 3 VATTENTÄKTENS UTFORMNING Råvattentäkten utgörs av en bergborrad brunn. I brunnen är dränkbara pumpar installerade som startar och stoppar på signal från nivågivare i akviferen. Sweva AB 4 (15)
5 Storsjö vattenverk Processanläggningen utgörs av en s.k. vyr- akvianläggning. Utomhus finns en sk vyrgrop, dvs en konstgjord sand/grus akvifer med tät botten så att volymen även utgör magasin för vattnet. I magasinet finns fyra spridarrör. Vid drift pumpas råvatten från den bergborrade brunnen in i den konstgjorda akviferen via ett av de fyra spridarrören som växlas via automatik. Recirkulationspumpen tar sitt vatten i mitten av gropen och sedan via ett venturirör luftas vattnet och cirkulerar runt det och även här används ett av de fyra spridarrören som utsläpp av recirkulationsvattnet i gropen som skiftas via automatiken, d.v.s. de fyra spridarrören hela tiden växlar funktion mellan att släppa råvatten och recirkulationsvatten. Vattenverksbyggnad rymmer ett ventilgalleri samt apparatskåp för styrning av t.ex. borrbrunn, recirkulationspump samt distributionspump. Ventilgalleriet som består av magnetventiler används för att via automatik skifta spridarrör för råvatten och recirkulationspump. I vattenverksbyggnaden finns även desinfektion i beredskap i form av natriumhypoklorit. Distribution sker genom att vatten tas från den konstgjorda akviferen och pumpas ut på nätet. Figur 2. Flödesschema Vyrakvianläggning Storsjö Sweva AB 5 (15)
6 4 VATTENFÖRBRUKNING I Storsjö finns ca 20 abonnenter. Medeldygnsförbrukningen har minskat de två senaste åren på grund av åtgärder på ledningsnätet. Under 2015 har medeldygnsförbrukningen landat på ca 7 m 3 /dygn. Enligt prognoser på vattenförbrukningen 10 år framåt är en årsförbrukning på mindre än m 3 /år ett rimligt antagande. Figur 3. Vattenproduktion 5 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Vattendom finns ej för grundvattentäkten. Sweva AB 6 (15)
7 6 MARK OCH PLANFÖRHÅLLANDEN För Storsjö finns en fördjupad översiktsplan från 2011 Figur 4. Översiktsplan Vattenskyddsområdet berör vidare riksintresse för rörligt friluftsliv. 7 OMRÅDESBESKRIVNING Förslaget till vattenskyddsområde berör betydande delar av Storsjö. Genom föreslaget vattenskyddsområde går väg 522 mot Ljungdalen. Marken består av skogs-, ängs- och tomtmark, och sluttar från norr mot Storsjön i söder. Sweva AB 7 (15)
8 Vattentäkt Figur 5. Området 8 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 8.1 JORDLAGER Jordarten i vattentäktszonen har enligt jordartskartan över Jämtlands län (serie CA, Nr 45) karteras som isälvsavlagring bestående av grus. Omgivande jordarter består företrädesvis av morän, se figur 5. Från brunnsuppgifter framgår att jordlagermäktigheten är mäktig och varierar mellan ca meter på brunnar i närområdet. Jorddjupet vid råvattentäkten uppgår till 21 meter. Jordarten är enligt borr rapporten morän. Vattentäkt Figur 6. Jordarter Sweva AB 8 (15)
9 8.2 BERGGRUND Berggrunden i området består enligt berggrundskartan över Jämtlands län (serie Ca, Nr 53) av Flatruetskiffer och Föllingegråvacka, se figur 6. Flatruetskiffer Föllingegråvacka Vattentäkt Figur 7. Berggrund 9 HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 9.1 GRUNDVATTENBILDNING Grundvattenbildning sker genom ett samspel mellan nederbörd, evaporation, transpiration, ytavrinning och grundvattenavrinning/bildning. Grundvattenbildning kan även ske genom inducerad infiltration där trycknivån i grundvattenmagasinet sänks till nivåer under närliggande ytvattendrag. För Storsjö sker grundvattenbildningen genom nederbörd, se figur 8. Vattenbalansen för ett område kan skrivas: P = ET + RS + RG - ΔM/Δt, där P = Nederbörd ET = Evapotranspiration (avdunstning från markyta och vegetation) RS = Ytavrinning RG = Grundvattenavrinning/bildning ΔM/Δt = Magasinsförändring Sweva AB 9 (15)
10 Figur 8. Principskiss över vattenbalansen i ett tempererat barrskogsområde i Norden (efter Knutsson och Morfeldt, 2002). De streckade pilarna visar att det ibland finns en större potentiell grundvattenbildning respektive evapotranspiration. Grundvattenbildning genom nederbörd sker genom att yt- och markvatten infiltrerar till berggrundens spricksystem, se figur 9. Endast då permeabla jordlager står i hydraulisk förbindelse med öppna eller delvis öppna strukturer i berget, kan grundvattenflöde från jord till berg uppkomma. Om jordlagren består av genomsläppliga, sorterade sand- och gruslager kommer flödet till berg att huvudsakligen styras av bergets struktur och deras permeabilitet. Består jordlagren istället av morän kommer flödet från jord till berg att vara beroende av moränens kornstorleksfördelning, struktur, hydrauliska heterogenitet och anisotropi (Olofsson et al., 2001). Blockrika och grusiga moräner kan gynna flöde till berggrunden. Leriga moräner och moränleror kan däremot helt förhindra flödet. Sweva AB 10 (15)
11 Figur 9. Exempel på flöde från jord till berg vid isälvsavlagring resp. morän, (SOU 2001:35 Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2001). Ett beräknat nederbördsområde för grundvattentäkten i Storsjö uppgår till ett ca 645 ha stort område. De vattenmängder som tillgängliga för nybildning av yt- och grundvatten är den del av nederbörden som inte rinner av eller avdunstar. I området kring Storsjö uppgår nederbörden till ca 700 mm/år, varav 400 mm utgör evapotranspirationen, 160 mm utgör ytavrinningen och resterande 140 mm bidrar till grundvattenbildningen. (inbördes förhållanden utgår från Knutsson/Morfeldt 2002, figur 8). Ovanstående beräkning genererar ett teoretiskt grundvattenuttag i vattentäktszon som vida överstiger behovet. Vattentäkt Figur 10. Nederbördsområde för Storsjös grundvattentäkt. 9.2 VATTENTÄKTSOMRÅDET Topografin är av avgörande betydelse för strömningen av grundvatten. Flödet går från högre partier mot lägre, se figur 8. Grundvattnet i berggrunden styrs även av bergmassans spricksystem, varför strömningsbilden blir mycket komplex, se figur 10. Spricksystemen utgörs av stora, regionala sprickzoner och mindre lokala sprickzoner. Spricksystemen kan vidare vara mer eller mindre vattenförande beroende på berggrundstyp och tektonisk påverkan. Undersökningar av berggrunden vid Äspölaboratoriet (främst granit och diorit) har visat att vattengenomsläppligheten i bergmassan är gånger lägre än i omgivande vattenförande sprickzoner (Axelsson & Follin, 2000). Sprickornas orientering och kopplingar mellan olika sprickgrupper styr flödet lokalt. Sweva AB 11 (15)
12 I berggrunden är grundvattnets huvudsakliga transportvägar enskilda sprickor och sprickzoner då dessa har en betydligt större vattengenomsläpplighet än omgivande bergmassa. Sprickzonerna är de huvudsakliga transportvägarna för grundvattnet. Vid utformande av skyddsområde för bergborrade brunnar är det till viss del nödvändigt att förlita sig till den generella kunskap som föreligger beträffande grundvattnets och föroreningarnas uppträdande i den aktuella berggrundstypen. Vid grundvattenuttag i brunnarna sänks vattennivån i berget tills stationära förhållanden uppstår, dvs. tills det blivit en balans mellan grundvattenuttaget och grundvattenbildningen (tillrinningen). Produktionsbrunnens influensradie, dvs. det område som påverkas i form av en ökad genomströmning, har ej studerats. Figur 11. Principiellt flödesmönster till följd av varierande topografi. I hårt sprickigt berg är den verkliga strömbilden betydligt mer komplex än den teoretiska, (SOU 2001:35 Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2001). 9.3 UTTAGBARA GRUNDVATTENMÄNGDER Ett pumptest utfördes under januari månad Från pumpningen framkom att grundvattennivån låg 10,5 meter undre markytan efter att pumpning pågått kontinuerligt under ett dygn med ett uttag av 4 m 3 /h. Brunnen transmissivitet har i samband med brunnens återhämtning har beräknats till 2 x 10-4 [m 2 /s]. Den specifika kapaciteten uppgår till 0,31 l/s x m. Uttagbara grundvattenmängder bedöms med råge överstiga förbrukningen för överskådlig tid. Sweva AB 12 (15)
13 10 VATTENKVALITET Grundvattnet har varit föremål för en mängd provtagningar avseende fysikalisk-kemiska parametrar, mikrobiologisk undersökning samt radon. Av analyserna framgår att berggrundvattnet har en god kvalitet. Vattnet innehåller dock en förhöjd halt av järn (3,2 mg/l). Vidare innehåller vattnet låga kvävehalter och låga halter av organiskt material. ph ligget på ca 7,3. Vidare uppvisar vattnet en låg mikrobiologisk aktivitet. Uttagna prover och analyserade parametrar är redovisade i sin helhet i bilaga EGENKONTROLLPROGRAM I Livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten SLV FS 2001:30 behandlas provtagningsfrekvens och omfattning på kontrollprogram. I Bergs kommun finns egenkontrollprogram för dricksvatten upprättat. Programmet innefattar provtagningar, kvalitetsförbättrande åtgärder samt prov- och resultathantering. I bilaga 5 redovisas provtagningar enligt kommunens egenkontrollprogram för dricksvatten. 12 SKYDDSZONER 12.1 VATTENTÄKTS ZON Marken närmast brunnen, vattentäktszonerna, skall disponeras av attentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäktsverksamhet skall inte förekomma inom detta område. De två vattentäktszonerna för Storsjös vattentäkt i Storsjö föreslås omfatta ett område om 10 x 10 meter kring respektive vattentäkt. Vardera vattentäktszon skall vara inhägnad PRIMÄR ZON I en primär skyddszon bör gälla sådana föreskrifter att riskerna för akuta föroreningssituationer genom olyckshändelse elimineras, att mikrobiell förorening förhindras i rimlig utsträckning och att man har tid att upptäcka och åtgärda en utanför zonen inträffad föroreningssituation. Avsikten med den primära zonen är även att skydda mot sådan verksamhet och markanvändning som kan medföra risk för förorening. Gränsen mellan primär och sekundär skyddszon sätts så att uppehållstiden för grundvatten som bildats i den sekundära zonen kan beräknas till minst 100 dygn. Sweva AB 13 (15)
14 12.3 SEKUNDÄR ZON I en sekundär skyddszon kan gälla mindre restriktiva föreskrifter eftersom en föroreningsrisk i denna zon är mindre sårbar för vattentäkten på grund av längre avstånd till vattentäktszonen, vilket i sin tur gör att en ev förorening kan genomgå en viss reduktion. Här finns även möjlighet att avlägsna eller binda en förorening om händelser som kan skada grundvattnet skulle inträffa. Zongränsen ligger således på sådant avstånd från vattentäkten att eventuella föroreningar utanför denna gräns bedöms genomgå tillfredsställande naturlig reduktion genom adsorption, utspädning och nedbrytning. Den sekundära skyddszonen bör åtminstone omfatta så stor del av vattenskyddsområdet att uppehållstiden för grundvatten från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid av minst ett år TERTIÄR ZON Den tertiära zonen kan omfatta råvattentäktens nederbördsområde. Nederbördsområdet redovisas i ritning -01. En översiktlig inventering av potentiella föroreningskällor har utförts inom nederbördsområdet. Sweva AB bedömer att den primära och sekundära zonen, med dess föreskrifter som redovisas i bilaga 1, uppfyller syftet med föreskrifterna. Av ovanstående anledning föreslås inga särskilda föreskrifter inom den del av nederbördsområdet som faller utanför skyddszonerna TRANSPORTHASTIGHETER Den vertikala flödeshastigheten (t v ) kan beräknas och är i huvudsak beroende av jord- och berglagrens hydrauliska konduktivitet, porositet och grundvattenytans gradient. Förutom dessa parametrar kan även kompaktering, komplex geologi, snö och tjäle påverka transporthastigheter. I nedanstående beräkning har jordarter och jordlagermäktigheter från SGU, närliggande brunnar samt Grundvatten teori och tillämpning (Knutsson och Morfält) använts. Den horisontella flödeshastigheten (t h ) kan beräknas och är i huvudsak beroende av berggrundens hydrauliska konduktivitet, kinematisk porositet och grundvattenytans gradient. Styrande för dessa parametrar är i detta fall sprickakviferens egenskaper. I nedanstående beräkning har uppgifter från Bättre skydd för bergborrade vattentäkter (Anders Hult, SGAB) legat till grund för beräkningar av transporttider. Utifrån resultat och beräkningar från föreliggande- och tidigare undersökningar kan den vertikala och horisontella strömningen beräknas enligt Darcys lag: t = t v + t h = D x n e + L x n e K v x I K h x I t = strömningstid [s] D = vertikal strömningslängd [m] K = hydraulisk konduktivitet [m/s] L = horisontell strömningslängd [m] I = hydraulisk gradient, dimensionslös n e = grundvattnets, effektiv porositet, dimensionslös Sweva AB 14 (15)
15 Vid beräkning av den horisontella uppehållstiden med ett radiellt avstånd på 100 meter, en hydraulisk konduktivitet på 1 x 10-4 m/s, en gradient av 0,01 och en effektiv porositet på 0,05 fås en uppehållstid på ca 1,4 meter per dygn som medeltal GRÄNSDRAGNINGAR Syftet med vattenskyddsområdet är att på sikt säkerställa vattenkvaliteten för grundvattentäkten i Storsjö i ett flergenerationsperspektiv. Ett vattenskyddsområde skall ha sådan utbredning att syftet uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Nedan redogörs för platsspecifika motiv för gränsdragningen enligt numrering i figur 12. P1 Avgränsningen av primär skyddszon baseras på beräkningar av storleken på det område som erfordras för att uppehållstiden i grundvattenzonen skall vara >100 dygn. P2 Avgränsningen av den primär skyddszon mot Storsjön utgörs av sänkningsgränsen på S1 Avgränsningen av sekundär skyddszon baseras på beräkningar av storleken på det område som erfordras för att uppehållstiden i grundvattenzonen skall vara >365 dygn. S2 Avgränsningen av den primär skyddszon mot Storsjön utgörs av sänkningsgränsen på S1 P1 S2 P2 Figur 12. Gränsdragningar primär och sekundär zon Sweva AB Karl Ivar Johansson Sweva AB 15 (15)
Version I KROKOM KOMMUN LAXSJÖ FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR LAXSJÖS GRUNDVATTENTÄKT 1(19) Krokom kommun. Projekt nr 180080140
1(19) KROKOM KOMMUN LAXSJÖ FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR LAXSJÖS GRUNDVATTENTÄKT Version I Krokom kommun Projekt nr 180080140 Östersund 2012-10-29 2(19) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 MOTIV FÖR ANSÖKAN...
Läs merVersion I KROKOM KOMMUN RÖRVATTNET FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR RÖRVATTNETS GRUNDVATTENTÄKT 1(19) Krokom kommun. Projekt nr 180080140
1(19) KROKOM KOMMUN RÖRVATTNET FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR RÖRVATTNETS GRUNDVATTENTÄKT Version I Krokom kommun Projekt nr 180080140 Östersund 2013-09-12 2(19) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 MOTIV FÖR ANSÖKAN...
Läs merVersion I KROKOM KOMMUN RÖTVIKEN FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR RÖTVIKENS GRUNDVATTENTÄKT 1(19) Krokom kommun. Projekt nr
1(19) KROKOM KOMMUN RÖTVIKEN FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR RÖTVIKENS GRUNDVATTENTÄKT Version I Krokom kommun Projekt nr 180080140 Östersund 2013-09-12 2(19) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 MOTIV FÖR ANSÖKAN...
Läs merVersion I KROKOM KOMMUN HÄGGSJÖVIK FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR HÄGGSJÖVIKS GRUNDVATTENTÄKT 1(19) Krokom kommun. Projekt nr 180080140
1(19) KROKOM KOMMUN HÄGGSJÖVIK FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR HÄGGSJÖVIKS GRUNDVATTENTÄKT Version I Krokom kommun Projekt nr 180080140 Östersund 2012-10-29 2(19) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 MOTIV FÖR ANSÖKAN...
Läs mer1(16) KROKOMS KOMMUN BAKVATTNET FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR BAKVATTNETS GRUNDVATTENTÄKT. Projekt nr Östersund
1(16) KROKOMS KOMMUN BAKVATTNET FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR BAKVATTNETS GRUNDVATTENTÄKT Projekt nr 1800 80414 Östersund 2015-03-05 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 MOTIV FÖR ANSÖKAN... 3 2 ORIENTERING...
Läs mer1(16) KROKOMS KOMMUN ALSEN FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR ALSENS GRUNDVATTENTÄKT. Projekt nr Östersund
1(16) KROKOMS KOMMUN ALSEN FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR ALSENS GRUNDVATTENTÄKT Projekt nr 1800 80414 Östersund 2015-03-05 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 MOTIV FÖR ANSÖKAN... 3 2 ORIENTERING... 4 3
Läs merKROKOM KOMMUN FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR FÖLLINGES GRUNDVATTENTÄKT
1(16) KROKOM KOMMUN FÖLLINGE FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR FÖLLINGES GRUNDVATTENTÄKT Version II Krokom kommun Projekt nr 180080140 Östersund 2013-09-13 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 MOTIV FÖR ANSÖKAN...
Läs mer1(16) KROKOMS KOMMUN KAXÅS FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR KAXÅS GRUNDVATTENTÄKT. Projekt nr Östersund
1(16) KROKOMS KOMMUN KAXÅS FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR KAXÅS GRUNDVATTENTÄKT Projekt nr 1800 80414 Östersund 2015-03-05 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 MOTIV FÖR ANSÖKAN... 3 2 ORIENTERING... 4 3
Läs mer1(17) KROKOMS KOMMUN ÅKERSJÖN FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR ÅKERSJÖNS VATTENTÄKT. Projekt nr Östersund
1(17) KROKOMS KOMMUN ÅKERSJÖN FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR ÅKERSJÖNS VATTENTÄKT Projekt nr 1800 80414 Östersund 2015-03-05 2(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 MOTIV FÖR ANSÖKAN... 3 2 ORIENTERING... 4
Läs merRAPPORT. Förslag till vattenskyddsområde för Edsåsens vattentäkt. Åre Kommun. Sweco Environment AB. Sundsvall Vatten. Uppdragsnummer
Åre Kommun Förslag till vattenskyddsområde för Edsåsens vattentäkt Uppdragsnummer 1654920113 Sweco Environment AB Sundsvall Vatten Elodie Benac Hans Fridholm 1 (12) S w e co Södra Järnvägsgatan 37 Box
Läs merHänger grundvatten och ytvatten ihop?
Hänger grundvatten och ytvatten ihop? Mattias Gustafsson SGU Enheten för Hållbar vattenförsörjning Vattnets kretslopp Nederbörd Transpiration och avdunstning Kondensation Nederbörd Grundvattenbildning
Läs merBra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter
Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter viktigt för invånarna i Färgelanda kommun Vatten vårt viktigaste livsmedel Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Alla vill ha tillgång till ett
Läs merErfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.
Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon. 21 november 2016 Lena Maxe SGU Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets
Läs merAllmän information om vattenskyddsområden
Sida: 1 (5) Allmän information om vattenskyddsområden Varför inrättas vattenskyddsområden? På lokal nivå är det kommunen som ansvarar för att kommunala dricksvattentillgångar skyddas. Dricksvattnet som
Läs merHydrogeologisk utredning för avgränsning av vattenskyddsområde
Hydrogeologisk utredning för avgränsning av vattenskyddsområde Kalix och Kälsjärvs vattentäkter Kalix kommun 2013-11-19 Uppdragsnr: 13072 Status: Slutversion Hydrogeologisk utredning för avgränsning av
Läs merYt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun
Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun SAMMANFATTNING Utredningsområdet omfattar både befintligt och planerat deponiområde och kan hydrologiskt indelas
Läs merBakgrund. En ny vattentäkt behövs för att säkerställa vattenförsörjningen för Sälen by samt Lindvallen, Sälfjällstorget och Högfjället.
Bakgrund En ny vattentäkt behövs för att säkerställa vattenförsörjningen för Sälen by samt Lindvallen, Sälfjällstorget och Högfjället. Vattenbehovet är ca 85 l/s under högsäsong (medeldygnsförbrukning).
Läs merTILLSTÅNDSANSÖKAN AVSEENDE GRUNDVATTENUTTAG FÖR HEMAVAN, STORUMANS KOMMUN
2017-05-15 Sida 1 av 7 TILLSTÅNDSANSÖKAN AVSEENDE GRUNDVATTENUTTAG FÖR HEMAVAN, STORUMANS KOMMUN ORIENTERING I Hemavan baseras nuvarande vattenförsörjning på ytvatten från Mortsbäcken, vilken avvattnar
Läs merHydrogeologisk utredning för avgränsning av vattenskyddsområde
Hydrogeologisk utredning för avgränsning av vattenskyddsområde Kalix och Kälsjärvs vattentäkter Kalix kommun 2013-11-19 Uppdragsnr: 13072 Status: Slutversion Hydrogeologisk utredning för avgränsning av
Läs merBERGS KOMMUN LJUNGDALENS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 BERGS KOMMUN LJUNGDALENS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Projekt nr 14106 Östersund 2016-01-15 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 Orientering... 3 3 Potentiella
Läs merUnderlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning
Uppdragsnr: 10099327 1 (5) Underlag inför samråd Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun 1 Inledning Föreliggande PM utgör underlag inför samråd 2009-02-24, gällande uttag av
Läs merVattenskyddsområde för Båstads vattentäkter vid Axelstorp och Idrottsplatsen
Vattenskyddsområde för Båstads vattentäkter vid Axelstorp och Idrottsplatsen Varför vattenskyddsområde? Värdefullt vatten Vattentäkterna vid Axelstorp och Idrottsplatsen är av stor betydelse för Båstads
Läs merVälkommen till informationsmöte angående vattenskyddsområde. i Sörfjärden
Välkommen till informationsmöte angående vattenskyddsområde i Sörfjärden Dagordning Inledning Information om vattentäkten Varför upprättas vattenskyddsområden? Föreslagen utbredning av vattenskyddsområdet
Läs merPM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD
2013-09-04 Upprättat av: Anna Lundgren Granskat av: Irina Persson Sweco Environment AB Stockholm Vattenresurser Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Bakgrund Delar av det område som planeras exploateras
Läs merHelgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde. Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Helen Eklund, Sweco
Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter 2014-04-02 Helen Eklund, Sweco 1 Dagordning o Vattentäkten och befintligt vattenskyddsområde o Varför vattenskyddsområde?
Läs merPM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20
PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20 SWECO VIAK AB Geologi och grundvatten Anders Berzell Uppdragsnummer 1154521000 SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon
Läs merKROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖTVIKEN POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖTVIKEN POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-07-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
Läs merVATTENFÖRSÖRJNING HÖGESTAD
VATTENFÖRSÖRJNING HÖGESTAD Provpumpning av Centralborran Arbetsmaterial Malmö 2003-12-19 SWECO VIAK AB Södra regionen Granskad Claes Regander Johan Landberg Uppdragsnummer 1240289 SWECO VIAK Geijersgatan
Läs merHelgåby 1:2, Sigtuna kommun. Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet
Arnbom Geo HB Konsult mark & vatten Helgåby 1:2, Sigtuna kommun Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet Uppsala i april 2015 Jan-Olof Arnbom Arnbom Geo HB Org.nr: 916514 0253 Svartbäcksgatan 48 O Tel:
Läs merInformation om skyddsområde för Kroa vattentäkt
Om en olycka inträffar! Om det inträffar ett läckage eller en olycka som kan innebära risk för att yt- eller grundvattnet förorenas ska du omedelbart anmäla det till Räddningstjänsten på telefon 112. Kontakta
Läs merKROKOMS KOMMUN BAKVATTNETS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR SAMT RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN BAKVATTNETS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR SAMT RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Projekt nr 1800 80414 Östersund 2015-04-10 2 (12) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
Läs merVattenförsörjningsanläggningen i Spjutsbygd. Förslag till skyddsområde ARBETSMATERIAL 2009-12-08 KARLSKRONA KOMMUN
2009-12-08 KARLSKRONA KOMMUN Vattenförsörjningsanläggningen i Spjutsbygd Förslag till skyddsområde Kalmar 2009 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB Innehållsförteckning 1 ALLMÄN ORIENTERING... 1 1.1 Allmänt...
Läs merKROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2012-06-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
Läs merSkyddsområden för grundvattentäkter
Skyddsområden för grundvattentäkter Dricksvatten av god kvalitet vill alla ha Förbättrat skydd för våra grundvattentäkter En av våra viktigaste naturresurser är tillgången till vatten för vår vattenförsörjning.
Läs merSGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten. Eva Jirner, SGU
SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten Eva Jirner, SGU 2016-11-23 Myndigheten SGU SGU är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering Expertmyndighet
Läs merKROKOMS KOMMUN ALSENS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR SAMT RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN ALSENS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR SAMT RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Projekt nr 1800 80414 Östersund 2015-03-31 2 (12) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
Läs merKROKOMS KOMMUN FÖLLINGE VATTENSKYDDSOMRÅDE
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN FÖLLINGE VATTENSKYDDSOMRÅDE POTENTIELLA FÖRORENINGS- KÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll 1 Orientering... 3 2 Potentiella föroreningskällor...
Läs merVattenskyddsområden och vattendomar Hjälp och stöd i arbetet
Vattenskyddsområden och vattendomar Hjälp och stöd i arbetet Magnus Svensson Vattenhandläggare, Länsstyrelsen i Västmanlands län Magnus.svensson@lansstyrelsen.se 010-2249357 Varför vattenskyddsområde?
Läs merLagring av vatten för att möta vattenbrist i kustnära områden
Bosse Olofsson Vatten och miljöteknik, KTH Lagring av vatten för att möta vattenbrist i kustnära områden 2017-11-29 200 m Så såg det ut när det var som värst 1961-2014 Mycket över normalt: >p85 Över normalt:
Läs merSÅRBARHETSKLASSNING. Åsens grundvatten - FÖP Södra staden, Uppsala
SÅRBARHETSKLASSNING Åsens grundvatten - FÖP Södra staden, Uppsala 2016-09-16 SÅRBARHETSKLASSNING Åsens grundvatten - FÖP Södra staden, Uppsala KUND Uppsala Kommun KONSULT WSP Samhällsbyggnad Norra Skeppargatan
Läs merHYDROGEOLOGISK UTREDNING. Risängen 5:37 med närområde, Norrköpings kommun
HYDROGEOLOGISK UTREDNING Risängen 5:37 med närområde, Norrköpings kommun 2016-05-30 HYDROGEOLOGISK UTREDNING Risängen 5:37 med närområde, Norrköpings kommun KUND Norrköpings kommun KONSULT WSP Environmental
Läs mer9. Grundvatten av god kvalitet
9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv
Läs merInformation om skyddsområde för vattentäkten vid Norrudden
Information om skyddsområde för vattentäkten vid Norrudden Vi vill med denna informationsbroschyr upplysa om vattenskyddet och kort förklara vad bestämmelserna i föreskrifterna innebär. Är det något du
Läs merTekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt. Mörbylånga kommun 2015-09-28
Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun 2015-09-28 Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala
Läs merREVIDERING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE
AB BOXHOLMSTEKNIK REVIDERING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE MALEXANDERS VATTENTÄKT 2017-09-18 REVIDERING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Malexanders vattentäkt AB Boxholmsteknik KONSULT WSP Environmental Sverige Box 93 291
Läs merInformation om förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Östra Listerlandets vattentäkter, Sölvesborgs kommun
Information om förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Östra Listerlandets vattentäkter, Sölvesborgs kommun Sölvesborg Energi ansvarar för kommunens allmänna vattenanläggningar, till
Läs merHydrogeologisk bedömning Torpa-Dala deponi Kungsbacka kommun
Hydrogeologisk bedömning Torpa-Dala deponi Beställare: Kungsbacka Kommun 434 81 Kungsbacka Beställarens representant: Lennart Torgesson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Storgatan 42 352
Läs merAnsökan om revidering av Stavsnäs vattenskyddsområden, gränsdragning och skyddsföreskrifter.
2015-04-21 Handläggare Anna Sandahl Sanna Mäkinen Samhällsbyggnadsavdelningen 212TN/15 Tekniska nämnden Ansökan om revidering av Stavsnäs vattenskyddsområden, gränsdragning och skyddsföreskrifter. Förslag
Läs merGrundvattenbildning. Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU
Grundvattenbildning Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU Hydrologiska cykeln kondensation nederbörd grundvattenbildning Inströmningsområde Källa transpiration avdunstning
Läs merFÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE
FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE Börstil och Ed vattentäkter Östhammars kommun Linköping 2016-11-11 16 07 039 Version 1 UPPDRAGSNAMN: Börstil och Ed vattentäkter, Förslag till vattenskyddsområde UPPRÄTTAD
Läs merBedömning av förutsättningar för vattenförsörjning
Sid 1(5) 1897/2017-08-25 Botkyrka kommun Bedömning av förutsättningar för vattenförsörjning Ritning -01 Planerad bostäder Byrsta, omr för uttagsbrunnar, vattenverk, plan. Skala 1:1000 Ritning -02 Planerad
Läs merSlussporten bergsskärning
Beställare: Calluna AB Slussporten bergsskärning Hydrogeologisk bedömning Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Projektansvarig Anna Almerheim Specialist Annika Nilsson L:\Uppdrag\ Hydrogeologisk bedömning
Läs merDalarnas läns författningssamling
Dalarnas läns författningssamling Länsstyrelsen 20 FS 2008:86 Utkom från trycket den 1 juli 2008 Föreskrifter inom vattenskyddsområdet vid Sångån i Gagnefs och Leksands kommuner; beslutade den 12 april
Läs merSveriges geologiska undersöknings författningssamling
Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1
Läs merGrundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se
Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.
Läs merSAMRÅDSUNDERLAG FÖR VÄSTRA SYNINGE RESERVVATTENTÄKT
RAPPORT SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VÄSTRA SYNINGE RESERVVATTENTÄKT 2017-04-25 UPPDRAG 269660, Grundvattenkonsult för Norrvatten Titel på rapport: Samrådsunderlag för Västra Syninge reservvattentäkt Status: Slutgiltig
Läs merBILAGA 6 FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR MALEXANDERS VATTENTÄKT
BILAGA 6 FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR MALEXANDERS VATTENTÄKT ALLMÄNT Skyddsområdet är indelat i vattentäktszon, primär skyddszon, sekundär skyddszon och tertiär skyddszon. Följande föreskrifter
Läs merÖversvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Läs merBakgrund till mötet
Bakgrund till mötet (SGU) har genom Peet Tüll engagerad i Östra Gotlands vattenråd, fått förfrågan att delta vid ett möte med intresserade från samtliga vattenråd på Gotland för att öka den generella kunskapsnivån
Läs mer03FS 1997:9 Utkom från trycket den 6 mars 1997
1(6) Uppsala läns författningssamling LÄNSSTYRELSEN 8826-92 2470- ISSN 0347-1659 03FS 1997:9 Utkom från trycket den 6 mars 1997 Kungörelse om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för grundvattentäkter
Läs merÖversvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Läs merPlanerade vattenuttag
Området Planerade vattenuttag Nuvarande råvattenförbrukning: 20 m³/dygn vinter och max 90 m³/dygn sommar. Planerat vattenuttag är detsamma som nuvarande uttag eftersom det inte bedöms finnas mer vatten
Läs merSkydd av grundvattentäkt Ansökan och tekniskt underlag. Vattentäkten i Murjek
Skydd av grundvattentäkt Ansökan och tekniskt underlag Vattentäkten i Murjek ÅF-Infrastructure AB, Bergvikskurvan 11C, SE-973 31 #delete# Sverige Telefon +46 10 505 00 00, Säte i Stockholm, www.afconsult.com
Läs merSAMRÅDSUNDERLAG FÖR VAGNDALEN RESERVVATTENTÄKT
RAPPORT SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VAGNDALEN RESERVVATTENTÄKT 2017-04-25 UPPDRAG 269660, Grundvattenkonsult för Norrvatten Titel på rapport: Samrådsunderlag för Vagndalen reservvattentäkt Status: Slutgiltig Datum:
Läs merSÄTILA VATTENTÄKT. Marks kommun. Tekniskt underlag samt vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Göteborg 2007-11-27. Uppdragsnummer 1310581.
Hr Marks kommun SÄTILA VATTENTÄKT Tekniskt underlag samt vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Göteborg 2007-11-27 Uppdragsnummer 1310581.600 SWECO VIAK VATTEN & MILJÖ Gullbergs Strandgata 3 Box 2203,
Läs merAPRIL 2013 SKÖVDE KOMMUN IGELSTORP RESERVVATTENTÄKT- VATTENSKYDDSOMRÅDE
APRIL 2013 SKÖVDE KOMMUN IGELSTORP RESERVVATTENTÄKT- VATTENSKYDDSOMRÅDE ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg Sverige TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se APRIL 2013 IGELSTORP
Läs merFinns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden?
Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden? Odling i balans den 18 januari 2018 Magdalena Thorsbrink, SGU Illustration: Romain Trystram Sveriges
Läs merGrundvatten på Koster status och framtida utveckling Prof. Roland Barthel, Dr. Stefan Banzhaf, Maria Granberg, Sebastian Pokorny, Johanna Merisalu,
Grundvatten på Koster status och framtida utveckling Prof. Roland Barthel, Dr. Stefan Banzhaf, Maria Granberg, Sebastian Pokorny, Johanna Merisalu, Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs Universitet
Läs merSkydd av grundvattentäkt Ansökan och tekniskt underlag. Vattentäkten i Vuollerim
Skydd av grundvattentäkt Ansökan och tekniskt underlag Vattentäkten i Vuollerim ÅF-Infrastructure AB, Bergvikskurvan 11C, SE-973 31, Sverige Telefon +46 10 505 00 00, Säte i Stockholm, www.afconsult.com
Läs merKonsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning
Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning Vattenförsörjning är en kedja från tillrinningsområdet till konsumenternas kranar Dricksvattenförsörjning i Sverige
Läs merByxelkroks vattentäkt
Borgholm Energi Byxelkroks vattentäkt Förslag till skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter Kalmar 2012-11-29 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB Innehållsförteckning 1 ALLMÄN ORIENTERING... 1 1.1 Bakgrund
Läs merHydrogeologiska förutsättningar för Albyberg etapp 2
Hydrogeologiska förutsättningar för Albyberg etapp 2 PM Handläggare Johan von Garrelts Tel +46 72 707 38 78 Date 2016-02-19 Uppdragsnr 588965 Mobil +46 72 707 38 78 Albyberg Etapp 2 E-mail jvongarrelts@outlook.com
Läs merPROVPUMPNING. Som metod att undersöka eller kontrollera en grundvattentäkt Bertil Sundlöf
PROVPUMPNING Som metod att undersöka eller kontrollera en grundvattentäkt Bertil Sundlöf 2013-01-25 Varför provpumpar man en brunn? Hur mycket vatten går att ta ut momentant och långsiktigt? Hur är vattnets
Läs merKROKOMS KOMMUN ÄNGES GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR SAMT RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN ÄNGES GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR SAMT RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Projekt nr 14105 Östersund 2016-11-20 2 (13) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
Läs merINBJUDAN SAMRÅD ANGA ENDE RAMSELE VATTENTA KT, SOLLEFTEA KOMMUN
Datum Sida 2017-02-17 1 (5) Förvaltning, handläggare, telefon Tekniska enheten Carina Nilsson, 0620-68 21 93 INBJUDAN SAMRÅD ANGA ENDE RAMSELE VATTENTA KT, SOLLEFTEA KOMMUN INLEDNING Solleftea kommun kommer
Läs merK 522. Grundvattenmagasinet. Hultan. Henric Thulin Olander. Bjärsjölagård. Sjöbo
K 522 Grundvattenmagasinet Hultan Henric Thulin Olander Bjärsjölagård Sjöbo ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-331-1 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala
Läs merSkydd av grundvattentäkt Ansökan och tekniskt underlag. Vattentäkten i Kvikkjokk
Skydd av grundvattentäkt Ansökan och tekniskt underlag Vattentäkten i Kvikkjokk ÅF-Infrastructure AB, Bergvikskurvan 11C, SE-973 31 #delete# Sverige Telefon +46 10 505 00 00, Säte i Stockholm, www.afconsult.com
Läs merK 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo
K 529 Grundvattenmagasinet Åsumsfältet Henric Thulin Olander Vollsjö Sjöbo ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-338-0 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala
Läs merRAPPORT. Tekniskt underlag med avgränsning av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter TRANEMO KOMMUN LÄNGHEM VATTENSKYDDSOMRÅDE
repo001.docx 2012-03-2914 UPPDRAGSNUMMER 1311846 TRANEMO KOMMUN LÄNGHEM VATTENSKYDDSOMRÅDE Tekniskt underlag med avgränsning av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Sweco Environment AB Göteborg Sweco
Läs merBilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20
Bilaga 8 Vindelns kommun Vindelns vattentäkt Risker Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Innehållsförteckning 1 RISKER... 4 1.1 METODIK/BAKGRUND... 4 1.1.1 Riskmatris... 6 1.2 RISKINVENTERING... 6 1.3 RISKANALYS...
Läs merNaturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna?
Naturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna? Presentation vid Berg och Grus 2011 Per-Olof Johansson Miljöbalken, 9:6 b (ändring 2009) n En täkt får inte komma tillstånd om: 1.
Läs merVattenskyddsområde för Svensbyfjärden Populärversion
Vattenskyddsområde för Svensbyfjärden Populärversion 2017-01-12 Bakgrund Vattnet är vårt viktigaste livsmedel och tillgången och kvaliteten på vatten för vattenförsörjning är en av våra mest betydelsefulla
Läs merHjälp i vattenarbetet. Vattenskydd Vattendomar
Hjälp i vattenarbetet Vattenskydd Vattendomar Uppdrag a) förstärka arbetet med inrättande av vattenskyddsområden och förkorta handläggningstiderna vid inrättande av vattenskyddsområden b) genomföra systematisk
Läs merTEKNISKT UNDERLAG LÄSANSVISNING
LIDKÖPINGS KOMMUN OCH GÖTENE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 1311805000 TEKNISK UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER Sweco Environment AB Vattenresurser, Göteborg Sweco FÖRORD Föreliggande
Läs merUnderlagsrapport, Hydrogeologi. Göteborg 2003-06-13. Beställare: Kungälvs kommun Hydrogeologisk undersökning, Rörtången och Ödsmåls Mosse
Underlagsrapport, Hydrogeologi Göteborg 2003-06-13 Beställare: Kungälvs kommun Hydrogeologisk undersökning, Rörtången och Ödsmåls Mosse Jakob Magnusson Tyréns AB 2 (21) SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING...
Läs merLjunganåsen Ede Stöde
K 451 Grundvattenmagasinet Ljunganåsen Ede Stöde Andreas Karlhager Stöde Fanbyn ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-237-6 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28
Läs merKalkstenstäkt i Skövde
Beställare: Cementa AB Kalkstenstäkt i Skövde Grundvattenpåverkan på Klasborg-Våmbs natura 2000- område Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Karl Persson Handläggare Johan Larsson,
Läs merÖVERSIKTLIG HYDROGEOLOGISK UTREDNING VENNGARN 1:
ÖVERSIKTLIG HYDROGEOLOGISK UTREDNING VENNGARN 1:7 2013-05-06 Uppdrag: 248043, Venngarn Titel på rapport: Översiktlig hydrogeologisk utredning Status: Datum: 2013-05-06 Medverkande Beställare: Kontaktperson:
Läs merSAMRÅDSUNDERLAG FÖR FINSTA-KILEN RESERVVATTENTÄKT
RAPPORT SAMRÅDSUNDERLAG FÖR FINSTA-KILEN RESERVVATTENTÄKT 2017-05-03 UPPDRAG 269660, Grundvattenkonsult för Norrvatten Titel på rapport: Samrådsunderlag för Finsta-Kilen reservvattentäkt Status: Slutgiltig
Läs mer03FS 1990:1 Utkom från trycket den 12 januari 1990.
1(5) Uppsala läns författningssamling LÄNSSTYRELSEN ISSN 0347-1659 03FS 1990:1 Utkom från trycket den 12 januari 1990. Kungörelse om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för de kommunala grundvattentäkterna
Läs merAnsökan om. vattenskyddsområde. Kalix och Kälsjärvs vattentäkter
Ansökan om vattenskyddsområde Kalix och Kälsjärvs vattentäkter 2014-03-14 Sammanfattning För att möta nya krav och regler för skydd av vattentäkter har Kalix kommuns Samhällsbyggnadsförvaltning, i vars
Läs merVattenskyddsområde för Johannishusåsen
ARBETSMATERIAL 2015-09-23 KARLSKRONA KOMMUN Vattenskyddsområde för Johannishusåsen Förslag till skyddsområde Kalmar den 2015 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB SAMMANFATTNING Dricksvatten är vårt viktigaste
Läs merSmittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter
Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter Andreas Lindhe (DRICKS/Chalmers), Johan Åström (Tyréns AB), Lars Rosén (DRICKS/Chalmers) & Lars Ove Lång (SGU & DRICKS) Bakgrund Halva Sverige
Läs merFörprojektering Smedby 6:1
Norrköpings Kommun PM Hydrogeologi Uppsala PM Hydrogeologi Datum 2016-09-30 Uppdragsnummer 1320015727 Utgåva/Status Helene Snöberg Agnes Forsberg Benjamin Reynolds Uppdragsledare Handläggare Granskare
Läs merKristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs
Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Välkommen till det första mötet för att bilda Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten Kristianstadsslättens grundvatten som vi ser det Michael
Läs merFörslag till vattenskyddsområde för Lövberga kommunala vattentäkt 2014-04-03 (AB + DB)
Förslag till vattenskyddsområde för Lövberga kommunala vattentäkt 2014-04-03 (AB + DB) INNEHÅLL Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 1. INLEDNING... 3 2. TEKNISK BESKRIVNING... 3 2.1 Allmän orientering...3
Läs merKalkstenstäkt i Skövde
Beställare: Cementa AB Kalkstenstäkt i Skövde Förslag till kontrollprogram Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Karl Persson Författare Johan Larsson L:\Uppdrag\ - Grundvattenutredning
Läs merAtt inrätta ett vattenskyddsområde information till sakägare
Att inrätta ett vattenskyddsområde information till sakägare Flödesschema över processen 1 2 Sökande kontaktar Länsstyrelsen för inrättande av vattenskyddsområde. Samråd äger rum mellan Länsstyrelsen,
Läs mer