ÖVERSIKTLIG HYDROGEOLOGISK UTREDNING VENNGARN 1:

Transkript

1 ÖVERSIKTLIG HYDROGEOLOGISK UTREDNING VENNGARN 1:

2 Uppdrag: , Venngarn Titel på rapport: Översiktlig hydrogeologisk utredning Status: Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Lexher AB Katarina Kullman Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Ann-Christine Källeskog Lina Hamel Anders Hamnö Revideringar Revideringsdatum Version: Initialer: Författare: Datum: Handlingen granskad av: Datum: Tyréns AB Tel: Säte: Stockholm Org.Nr: O:\STH\248043\H\Text\Översiktlig hydrogeologisk utredning granskad AH och LT.docx

3 Innehållsförteckning 1 Uppdrag och syfte Bakgrund Områdesbeskrivning Allmänt Brunnar Hydrologi Geologi Jordarter Berggrund Hydrogeologi... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4 Hydrogeologisk analys Grundvattenkvalitet Vattenbalans Vattenbehov Uttagsförutsättningar Rekommendationer och slutsatser... 7 Referenser... 8 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Jordarts- och hydrogeologisk karta Resultat vattenprovtagning Uppdrag: Beställare: Lexher AB O:\STH\248043\H\Text\Översiktlig hydrogeologisk utredning granskad AH och LT.docx 3(8)

4 1 Uppdrag och syfte På uppdrag av Lexher AB har Tyréns AB utfört en översiktlig hydrogeologisk utredning i Venngarn, Sigtuna kommun. Syftet med utredningen är att klarlägga de hydrogeologiska förutsättningarna för att förse nio enfamiljshus med dricksvatten genom en lokal lösning med brunn/brunnar borrade i berg. Utredningen ska utgöra underlag för beslut om möjligheterna för exploatering av fastigheten Venngarn 1:7. 2 Bakgrund Det aktuella området, Venngarn, ligger invid väg 263 ca fyra kilometer norr om Sigtuna stad, se Bilaga 1. Fastighetsägaren planerar att utveckla fastigheten och bebygga den med nio enfamiljshus. En förutsättning för att exploatering skall kunna ske är att vattenförsörjningen till fastigheterna kan tillgodoses med lokalt grundvattnet. Gemensam brunn/brunnar för dricksvatten önskas och behov för de nio fastigheterna uppskattas till 9 m 3 /dygn. 3 Områdesbeskrivning 3.1 Allmänt Exploateringsområdet ligger i typiskt mälarlandskap med öppna jordbruksmarker och skogklädda holmar (Sigtuna kommun, 2012). Inom området finns idag ett förfallet gammalt torp med tillhörande uthus, inga bostäder. Nedanstående beskrivning omfattar det berörda avrinningsområdet, men är huvudsakligen inriktad på den planerade bebyggelsens närområde. 3.2 Brunnar Enligt Sveriges geologiska undersöknings (SGU) brunnsarkiv finns 34 brunnar registrerade inom delavrinningsområdet. För de 12 brunnar som används som dricksvattentäkt varierar brunnsdjupen mellan 52 och 100 m och uttagsmängden mellan 130 och 5000 l/h För de fyra brunnarna inom ca 300 m radie från planerat exploateringsområde varierar uttaget mellan 200 och 2200 l/h. Data gällande brunnsdjup och uttagsmängder saknas för några brunnar. 3.3 Hydrologi Total årsnederbörd i området uppgår till 600 mm/år (SMHI). Vattnet inom delavrinningsområdet strömmar mot Garnsviken, Mälaren Jordarter 3.4 Geologi Enligt jordartskartan, Bilaga 1, utgörs de skogsbeklädda partierna av morän och berg i dagen. Omkringliggande öppna ytor utgörs av lera. Mäktigheten antas vara tunn. Även protokollen för omkringliggande brunnar redovisar en tunn jordmäktighet med ett djup till berg mellan 1-4 m (SGU, 2013a). Uppdrag: Beställare: Lexher AB O:\STH\248043\H\Text\Översiktlig hydrogeologisk utredning granskad AH och LT.docx 4(8)

5 3.4.2 Berggrund Berggrunden utgörs av sura bergarter, bl. a. granit, granodiorit, monzonit. Väster om exploateringsområdet, vid vägen, finns en geologisk formation som stryker i NNV-SSO riktning och som sannolikt utgörs av en sprick- eller krosszon. Den bedömda sprickzonen förväntas ha hydraulisk kontakt med andra sprickzoner i området. Sprick- och krosszoner utgör vattenmagasinet i berg och kan ge stora uttagsbara mängder vatten. 4 Hydrogeologisk analys Inom utredningsområdet återfinns områden som utgörs av ytliga lager av lera. Dessa bedöms inte påverka grundvattenbildningen mer än marginellt då det troligen rör sig om ytliga förekomster. Den minskade infiltrationen, på grund av lerans låga permeabilitet, inom dessa områden vägs upp av ökad infiltration i moränen och där berget går i dagen. Tillrinningsområdets storlek bedöms, mot bakgrund av den flacka landskapsbilden, vara tillräckligt stort för att medge önskat grundvattenuttag. Bergakvifärer (grundvattenmagasinet i berg) utgörs av lokala och regionala vattenförande sprickor och spricksystem vilka kommunicerar med varandra. En större spricka av regional karaktär kan ha ett tillrinningsområde som överstiger det lokala topografiskt betingade tillrinningsområdet i en jordakvifär. Att kartlägga sprickornas och spricksystemets karaktär, orientering och vattenföring görs normalt inte för enskilda brunnslösningar. Inom aktuellt område sker grundvattenbildningen i berget dels via ytvatten som infiltrerar moränavlagringarna och dels via sprickzoner i berggrunden. Enligt grundvattenkartan bedöms uttagsförutsättningarna i urberget inom området vara tämligen goda, l/h, se Bilaga 2. Exploateringsområdet pekas ut som område där salt grundvatten kan förekomma. Risken för salt vatten ökar med ökande brunnsdjup, stigande uttag och närhet till havet (SGU, 1984). 4.1 Grundvattenkvalitet Grundvattenkvaliteten i Sverige har kartlagts av SGU under årtionden. I Sigtuna, cirka 1 km väster om expolateringsområdet, finns en provtagningsstation för grundvattenkemi. Provtagning sker 1-2 gånger/år beroende på parameter. Samtliga provtagna parametrar visar uppmätta värden under gällande riktvärden för bedömning av dricksvatten (SGU, 2013b, SOSFS 2003:17). Provtagningsresultat för grundvattenkvaliteten i tre närliggande brunnar i Österby by har erhållits från miljökontoret. Vid två tillfällen bedömdes vattnet vara tjänligt, en gång tjänligt med anmärkning. Anmärkningen avsåg lågt ph. Ett av de analyserade proverna från området uppvisar en kloridhalt på 10 mg/l vilket ligger långt under gällande riktvärde. I SGUs översiktliga hydrogeologiska karta för Stockholms län redovisas aktuellt område som varandes ett område med generellt höga kloridhalter. Halter överstigande 50 mg/l indikerar påverkan från salt grundvatten. Gränsen bedömningen tjänligt med anmärkning ligger vid 100 mg/l. Provtagningsresultaten redovisas i Bilaga 3. Vid telefonkontakt med firmatecknaren för samfälligheten Österby, Magnus Forsling (2013), framkommer att samfälligheten består av två brunnar som försörjer ca 55 personer. Regelbundna vattenprovtagningar genomförs. Resultaten från laboratorieanalyserna av grundvattnet varierar. Uppdrag: Beställare: Lexher AB O:\STH\248043\H\Text\Översiktlig hydrogeologisk utredning granskad AH och LT.docx 5(8)

6 5 Vattenbalans 5.1 Vattenbehov Beräknat uttag baseras på en förbrukning på 200 liter/person och dygn, där en familj utgörs av 5 personer vilket ger: 200(l/dygn) x 5(pers) x 9(familjer) = 9000 l/dygn De nio planerade enfamiljshusen innebär därmed ett totalt behov av 9 m 3 /dygn. 5.2 Uttagsförutsättningar Statistiska analyser av alla registrerade bergborrade brunnar i Sverige visar att kapaciteten har en statistisk lognormalfördelning (Gustavsson, 2009). Det mest sannolika värdet för en lognormalfördelad population är medianvärdet. För att en bergborrad brunn till en enskild fastighet ska anses lyckad bör den ha en kapacitet på 250 l/h. Data från 28 brunnar inom avrinningsområdet har analyserats. Urvalet är litet och resultatet ger endast en vägledning. Medianvärdet avseende uttagskapacitet för analyserade brunnar blev 1750 l/h vilket inkluderar både drickvatten- och energibrunnar. Ser man endast till dricksvattenbrunnar blir medianvärdet 1250 l/h. För de två grundvattentäkter som ligger närmast bedöms uttagskapaciteten vara 200 respektive 300 l/min, se röd markering i Figur 1. Vattenmängd l/h Vattenmängd Figur 1. Bedömda uttagskapaciteter för brunnar inom delavrinningsområdet. Röd ring markerar de två mest närliggande drickvattentäkterna. Forsling (2013) uppger vid samtal att vattnet ibland sinar då hushållsförbrukning och bevattning utförs samtidigt. Uppdrag: Beställare: Lexher AB O:\STH\248043\H\Text\Översiktlig hydrogeologisk utredning granskad AH och LT.docx 6(8)

7 6 Rekommendationer och slutsatser Med hänsyn till avrinningsområdets grovt uppskattade storlek och bedömd grundvattenbildning bedöms det finnas förutsättningar för att förse exploateringsområdet med dricksvatten lokalt från en eller flera bergborrade brunnar. Om alternativet med en gemensamhetsanläggning väljs bör den förses med en reservoar för att säkerställa vattenförsörjningen vid höga förbrukningstoppar. Alternativt kan flera brunnar kopplas samman för att öka försörjningssäkerheten. Med hänsyn till risken för saltvattenpåverkat grundvatten kan uttag ur flera brunnar vara att föredra. Uttaget kan då spridas över ett större område samtidigt som brunnsdjupet kan minskas. Med hänsyn till hur brunnskapaciteterna ser ut i närområdet rekommenderas att hydrogeologiska undersökningar utförs för att lokalisera mer exakt plats för etablering av en gemensam brunn/brunnar. Den mest kostnadseffektiva och mest resultatsäkra metoden bedöms vara VLF. Statistiska utvärderingar av utförda VLF-undersökningar visar att mediankapaciteten kan höjas med 500 % (Gustavsson, 2009). Efter anläggande av uttagsbrunn för dricksvatten bör vattenprovtagning utföras för att säkerställa att vattenkvaliteten uppfyller gällande föreskrifter (SOSFS 2003:17), både kemiskt och mikrobiologiskt. Vid anläggande av gemensamhetsanläggning rekommenderas att tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken sökt hos Marks- och miljödomstolen. För att tillstånd för vattenverksamhet ska erhållas bör en provpumpning utföras. Provpumpningen bör utföras under opåverkade förhållanden, dvs. att vattenuttaget stoppas under en period. Pumpningen är nödvändig för att klargöra uttagsmöjligheterna och därmed säkerställa att kapaciteten är tillräcklig för att förse de nio fastigheterna med vatten. Pumpningen kan också användas för att verifiera påverkansområdets avgränsning. Uppdrag: Beställare: Lexher AB O:\STH\248043\H\Text\Översiktlig hydrogeologisk utredning granskad AH och LT.docx 7(8)

8 Referenser Gustavsson, 2009 Hydrogeologi för bergbyggare. ISBN Magnus Forsling, 2013 SGU, 1998 SGU, 2013a SGU, 2013b Firmatecknaren för samfälligheten Österby. Telefonkontakt Bergkvalitetskartan. 11I Uppsala SV SGU, 1984 Hydrogeologisk karta, SGU Ser. Ah nr 6 Sigtuna kommun, 2012 SMHI, 2013 SOSFS 2003:17 Planprogram för Venngarn 1:7 omfattande del av fastigheten Venngarn 1:7 i Murarbo, Sigtuna kommun, Stockholms län Stockholm läns författningssamling, 01FS 2001: http://projektwebbar.ab.lst.se/upload/dokument/publikationer/ F/01FS_2001/ pdf Uppdrag: Beställare: Lexher AB O:\STH\248043\H\Text\Översiktlig hydrogeologisk utredning granskad AH och LT.docx 8(8)

9 Bilaga 1

10

11 Grundvattenkartan visar en generaliserad bild av grundvattnet, dvs. utbredningen av grundvattenmagasin och uttagbara mängder i dessa och i berggrunden. Grundvattnets flödesriktningar och vattendelare visas också. SGUs jordarts- och berggrundskartor har använts som underlag och har kompletterats med studier av arkivmaterial, tidigare undersökningar, mätningar av grundvattennivåer, källinventering, borrningar, drivning av grundvattenrör och vattenprovtagning. Kartans data är anpassad för att visas i skala 1: Informationen finns lagrad i SGUs databas. Den innehåller dessutom detaljerad information som inte kan visas på kartan om exempelvis lagerföljder, vattenanalyser och grundvattennivåer. Data kan beställas från SGU. Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor: Box Uppsala Tel: E-post: kundservice@sgu.se km Skala 1: Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet. MS2009/08799 Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnätet i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF 99.

12 Bilaga 2

13

14

15

16