KROKOM KOMMUN FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR FÖLLINGES GRUNDVATTENTÄKT

Transkript

1 1(16) KROKOM KOMMUN FÖLLINGE FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR FÖLLINGES GRUNDVATTENTÄKT Version II Krokom kommun Projekt nr Östersund

2 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 MOTIV FÖR ANSÖKAN ORIENTERING VATTENTÄKTENS UTFORMNING VATTENFÖRBRUKNING TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN PLANFÖRHÅLLANDEN OMRÅDESBESKRIVNING GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN JORDLAGER BERGGRUND HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN AKVIFEREN PROVPUMPNING GRUNDVATTENBILDNING GENOM NEDERBÖRD INDUCERAD INFILTRATION UTTAGBARA GRUNDVATTENMÄNGDER VATTENKVALITET EGENKONTROLLPROGRAM SKYDDSZONER VATTENTÄKTSZON PRIMÄR ZON SEKUNDÄR ZON TERTIÄR ZON TRANSPORTHASTIGHETER GRÄNSDRAGNINGAR... 15

3 3(16) INNEHÅLL BILAGOR Bilaga 1 Förslag till skyddsföreskrifter Bilaga 2 Risk och sårbarhetsanalys Bilaga 3 Förteckning fastighetsägare Bilaga 4 Vattenanalyser Bilaga 5 Utmärkning vattentäkt vi väg Bilaga 6. Utdrag ur VYR- rapport dat RITNINGAR Ritning -01 Ritning -02 Föreslagna skyddszoner med nederbördsområde Potentiella föroreningskällor REFERENSER Referens (1) Referens (2) Referens (3) Referens (4) Vägverket, Konsekvensklassning av vattentäkter i Region Mitt Rapport B Gert Knutsson Carl- Olof Morfält, Grundvatten, teori och tillämpning, 2002, ISBN X Jordartskartan över Jämtlands län SER Berggrundskarta över Jämtlands län SER 1 MOTIV FÖR ANSÖKAN Krokom kommun har för avsikt att upprätta och fastställa skyddsplaner för kommunens vattentäkter. Syftet är att på sikt säkerställa vattenkvaliteten i de kommunala vattentäkterna i enlighet med EG direktivet för vatten 2000/60/EG. Vattenförsörjningen för Föllinge baseras på berggrundvatten från en grundvattentäkt ca 3 km öster om de centrala delarna i Föllinge. Krokom kommun det som angeläget att fastställande av ett nytt vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter i enlighet med Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde 2010:5.

4 4(16) 2 ORIENTERING Området där vattentäkten är belägen ligger vid Ockerns södra spets ca 3 km öster om Föllinge centrala delar. Genom det planerade skyddsområdet löper väg väg 339 mot Laxsjö. Närområdet består i huvudsak av skogsmark. På uppdrag av Krokom kommun har VA Ingenjörerna AB utarbetat följande förslag till skyddsplan för den kommunala grundvattentäkten i Föllinge Skyddsplanen omfattar beskrivning, förslag till skyddsområde samt skyddsföreskrifter. Vattentäkten i Föllinge finns med i den konsekvensklassning av vattentäkter som Vägverket, region mitt lät genomföra 2000, Rapport B , samt prioritering av vattentäkter B Vattentäktsområde Figur 1. Översikt 3 VATTENTÄKTENS UTFORMNING Vattentäkten för Föllinge samhälle anlades 1988, och utgörs av en sk. Vyrredoxanläggning. Vattentäkten. Anläggningen består av tre brunnsgrupper med en uttagsbrunn och 4 sattelitbrunnar i varje grupp. Råvattenbrunnarna utgöras av tre formationsfilterbrunnar, med ett djup av ca 5,3 meter. Intagsdelen i respektive brunn är 1,0 meter och består av JWS- filter med

5 5(16) 2,0 mm slitsvidd. I brunnarna sitter dränkbara pumpar installerade, som startar och stoppar på signal från nivågivare i lågreservoaren i Föllinge. Beredning. Anläggningen är utformad med en Vyrredoxprocessen, som är en biokemisk process, som utnyttjar markens bakterieflora för rening av grundvatten från järn och mangan. Desinfektion kan ske med natriumhypoklorid. Vattenverksbyggnad finns i vattentäktszon. I byggnaden finns utrustning för mätning, styr- och regleringsutrustning. Brunnsområde Figur 2. Vattentäktszon

6 6(16) 4 VATTENFÖRBRUKNING Vattentäkten tryggar försörjningen för Föllinge. Antalet anslutna uppgår till ca 450 pe. Vattenproduktionen vid Ockerns grundvattentäkt under tiden har uppgått till m 3 /år. Figur 2. Årsproduktion [m 3 ] åren Medeldygnsförbrukningen uppgick under 2011 till ca 272 m 3 /d. Enligt prognoser på vattenförbrukningen 10 år framåt, tyder denna inte på någon betydande förändring av grundvattenuttaget. 5 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Vattendom finns ej för grundvattentäkten. 6 PLANFÖRHÅLLANDEN Översiktsplan gäller över området. Övriga kommunala eller övriga föreskrifter finns ej över området. Hårkan utgör Natura område.

7 7(16) 7 OMRÅDESBESKRIVNING Området där vattentäkten är belägen ligger vid Ockerns södra spets ca 3,5 km öster om Föllinge centrala delar. Genom det planerade skyddsområdet löper väg 339 mot Laxsjö. Närområdet består i huvudsak av skogsmark. Väg finns fram till vattentäkten. Ockern och Hårkan vid vattentäkten utgör Natura område. 8 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 8.1 JORDLAGER De täckande jordlagren är i området består enligt jordartskartan över Jämtlands län (serie CA, Nr 45) av isälvsmaterial (grön färg) omgivningarna består företrädelsevis av morän (ljus blå- och rosa färg). Från brunnsuppgifter framgår att jordlagermäktigheten varierar men uppgår till storleksordningen 4-7 meter. Vid sonderingar i samband med brunnsborrning i oktober 1987 framgick följande jordlagerföljd: Nivå Jordart Vattengenomsläpplighet 0,0-4,0 Blockigt sandigt grus God vattenföring 4,0-6,5 Grusig sand / Morän Mindre god vattenföring 6,5 - Block eller berg Vidare borrning ej möjlig. Anm: Grundvattenytan låg 1,5 meter under markytan.

8 8(16) Vattentäktsområde Figur 5. Jordarter 8.2 BERGGRUND Berggrunden i området består enligt berggrundskartan över Jämtlands län (serie Ca, Nr 53) av Föllingegråvacka (rosa färg) och kalksten (blå färg). Vattentäktsområde Föllingegråvacka Kalksten Figur 6. Berggrund

9 9(16) 9 HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 9.1 AKVIFEREN Det grovsandiga isälvsmaterialet utgör huvudakvifer i området. Isälvsmaterialet tangerar vattentäktszon och löper vidare ut i Ockern. Ockern är reglerad vid Näsaforsens kraftverk och har sänkningsgränsen vid och dämningsgräns vid (höjdsystem 1900). Nivåerna i Ockern kan dock överstiga dämningsgränsen vid Näsaforsen och uppnå en beräknad nivå på +300,45 i som klass 2 flöde (100 år), vilket torde tangeras 6/ då flödet uppmättes till 825 m 3 /s i Hårkan vid Näsaforsen. Vattengenomsläppligheten har bedömts på varje meter genom akviferen i respektive borrning, tillsammans med en bedömning av jordlager. En sammanställning redovisas under kap PROVPUMPNING För att utreda brunnarnas hydrauliska egenskaper och uttagbara grundvattenmängder har ett pumptest utförs. Resultaten redovisas i nedanstående tabell. Grundvattenutag (l/s) Avsänkning i brunnen [m] Specifik kapacitet [l/s x m] Brunn 1 5,3 0,27 19,6 Brunn 2 5,9 0,21 28,1 Brunn 3 5,9 0,19 31,0 Avsänkningstratten har inte uppmätts, men torde vara begränsad i detta grovkorniga välsorterade isälvsmaterial. Ett väl utvecklat samband mellan Ockern och grundvattenmagasinet kan på goda grunder antas. Från utvärderingen framgår att transmissiviteten (T) varierar i området. Som ett medelvärde för akviferens grovkorniga del har transmissiviteten beräknats till 3 x 10-2 m 2 /s. Magasinskoefficienten (S) har beräknats till 0.25.

10 10(16) 9.3 GRUNDVATTENBILDNING GENOM NEDERBÖRD Grundvattenbildning sker genom ett samspel mellan nederbörd, evaporation, transpiration, ytavrinning och grundvattenavrinning/bildning. Grundvattenbildning kan även ske genom inducerad infiltration där trycknivån i grundvattenmagasinet sänks till nivåer under närliggande ytvattendrag. Vattenbalansen för ett område kan skrivas: P = ET + RS + RG - ΔM/Δt, där P = Nederbörd ET = Evapotranspiration (avdunstning från markyta och vegetation) RS = Ytavrinning RG = Grundvattenavrinning/bildning ΔM/Δt = Magasinsförändring Figur 5. Principskiss över vattenbalansen i ett tempererat barrskogsområde i Norden (efter Knutsson och Morfeldt, 2002). De streckade pilarna visar att det ibland finns en större potentiell grundvattenbildning respektive evapotranspiration. En överslagsberäkning av nederbördsområde och grundvattenbildning, resulterar i en naturlig grundvattenbildning som balanserar grundvattenuttaget, med en grundvattenbildning på ca 4,5 l/s i brunnsområdet. Beräkningen grundar sig på en nederbörd på 560 år avdunstning på 300 mm/år, infiltrations faktor 0.5 och ett nederbördsområde på m 2.

11 11(16) 9.4 INDUCERAD INFILTRATION Vid stora grundvattenuttag sänks trycknivån i grundvattenmagasinet till en nivå under vattenytan i Ockern. När det genomsläppliga isälvsmaterialet står i hydraulisk kontakt med ytvattnet kan grundvatten bildas genom inducerad infiltration. Från geologiska undersökningar framgår att ett hydrauliskt samband mellan grundvattenmagasinet och Ockern torde råda. Vid ett grundvattenuttag av ca 5 l/s i uttagsbrunnen uppstår en tryckskillnad på ca 0,27 meter mellan Ockern och grundvattenytan i produktionsbrunnarna, som även då inkluderar brunnsförlusten. Figur 6. Principskiss över ett grundvattenuttag med inducerad infiltration (USGS 1998). Även om den naturliga grundvattenbildningen täcker uttaget i brunnsområdet är det troligt att delar av grundvattenuttaget härrör från inducerad infiltration. Att detta förhållande råder kan dock inte styrkas utifrån fysikalisk- kemiska samt bakteriologiska parametrar som visat att induceringen är blygsam eller att uppehållstiden mellan Ockern och brunnsområdet är betydande. 9.5 UTTAGBARA GRUNDVATTENMÄNGDER Utifrån de pumptest som utförts i samband med etableringen av grundvattentäkten kan konstateras att uttagbara grundvattenmängder vida överstiger grundvattenbehovet för Föllinges vattenförsörjning.

12 12(16) 10 VATTENKVALITET Grundvattnet har varit föremål för en mängd provtagningar avseende fysikaliskkemiska parametrar, mikrobiologisk undersökning samt radon. Från analyser tagna vid förundersökningarna framgår bl.a. ett råvatten som håller förhöjda järn och manganvärden, relativt lågt ph (6) samt en hårdhet på ca 11 o dh. Från erhållna driftdata framgår att vattnet håller en god kvalitet, dock levererar anläggningen förhöjda halter av järn. Turbiditeten är även förhöjd i prover tagna under 1997, se bilaga 2. Turbiditeten förorsakar sannolikt även indirekt en förhöjd aluminiumhalt. Totalhårdheten är även betydligt lägre än vid undersökningarnas genomförande. Vidare uppvisar vattnet en låg mikrobiologisk aktivitet, Utifrån mikrobiologiska undersökningar och analys på radon finns ingen anmärkning. Uttagna prover och analyserade parametrar är redovisade i sin helhet i bilaga 3 11 EGENKONTROLLPROGRAM I Livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten SLV FS 2001:30 behandlas provtagningsfrekvens och omfattning på kontrollprogram. Nedan redovisas omfattningen på provtagningarna i egenkontrollprogrammet. Tidpunkt för respektive provtagning redovisas i bilaga 10. Provtagning Kemisk analys Mikrobiologisk Typ av analys analys Råvatten 4 ggr/år Tabell 3. Råvatten

13 13(16) Provtagning Kemisk analys Mikrobiologisk Typ av analys analys Dricksvatten 1 ggr/år 2 ggr/år i distributionsanl. Tabell 4. Utgående drickvatten Provtagning Kemisk analys Utvidgad kontroll Mikrobiologisk Typ av analys analys Hos användaren 1 ggr/år 1 ggr/ år 2ggr/år Tabell 5. Dricksvatten hos användaren 12 SKYDDSZONER 12.1 VATTENTÄKTSZON Marken närmast brunnen, Vattentäktszon, skall disponeras av vattentäktsinnehavaren och annan verksamhet an vattentäktsverksamhet skall inte förekomma inom detta område. Vattentäktszon för Föllinges vattentäkt i Föllinge föreslas att omfatta ett område om ca 10 x 20 meter kring vattentäkten. Området skall vara inhägnat PRIMÄR ZON För en primär skyddszon bör gälla sådana föreskrifter att riskerna för akuta föroreningssituationer genom olyckshändelse elimineras, att mikrobiell förorening förhindras i rimlig utsträckning och att man har tid att upptäcka och åtgärda en utanför zonen inträffad förorening. Gränsen mellan primär och sekundär skyddszon sätts så att uppehållstiden i grundvattenzonen till vattentäktszonens gräns beräknas vara minst 100 dygn för grundvatten bildat i den sekundära zonen.

14 14(16) 12.3 SEKUNDÄR ZON Sekundär skyddszon ges något lättare skyddsföreskrifter eftersom föroreningar på grund av större avstånd till grundvattentäkten genomgår en viss reduktion. Här finns även möjlighet att vidta avlägsnande eller bindande åtgärder, om händelser som kan skada grundvattnet skulle inträffa. Zongränsen ligger på sådant avstånd från vattentäkten att eventuella föroreningar utanför denna gräns bedöms undergå tillfredsställande naturlig reduktion genom adsorption, utspädning och nedbrytning. Den sekundära skyddszonen bör minst omfatta så stor del av vattenskyddsområdet att uppehållstiden för grundvatten från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid av minst ett år TERTIÄR ZON Den tertiära zonen kan omfatta råvattentäktens nederbördsområde. Nederbördsområdet redovisas i ritning -01. En översiktlig inventering av potentiella föroreningskällor har utförts inom nederbördsområdet. VA Ingenjörerna AB bedömer att den primära och sekundära zonen, med dess föreskrifter som redovisas i bilaga1klarar att uppfylla syftet med föreskrifterna. VA Ingenjörerna AB bedömer vidare att den inducerade infiltrationen är marginell, och att uppehållstiden mellan Ockern och grundvattenmagasinet är betydande varför endast strandzonen i Ockern ingår i vattenskyddsområdet. Av ovanstående anledning läggs inga särskilda föreskrifter inom den del av nederbördsområdet som faller utanför skyddszonerna TRANSPORTHASTIGHETER Den vertikala flödeshastigheten kan beräknas och beror i huvudsak på jord- och berglagrens hydrauliska konduktivitet, porositet och grundvattenytans gradient. Förutom dessa parametrar kan även kompaktering, komplex geologi, snö och tjäle påverka transporthastigheter. I nedanstående beräkning har jordarter och jordlagermäktigheter från SGU, närliggande brunnar samt Grundvatten teori och tillämpning, Knutsson och Morfält använts Utifrån resultat och beräkningar från föreliggande- och tidigare undersökningar kan den vertikala och horisontella strömningen beräknas enligt Darcys lag: t = t v + t h = D x n e + L x n e K v x I K h x I t = strömningstid [s] D = vertikal strömningslängd [m] K = hydraulisk konduktivitet [m/s] L = horisontell strömningslängd [m] I = hydraulisk gradient, dimensionslös n e = grundvattnets, effektiv porositet, dimensionslös

15 15(16) För en beräkning av den horisontella uppehållstiden vid ett radiellt avstånd på 100 meter, hydraulisk konduktivitet på 6,3 x 10-3 m/s, gradient av 0,0005 och effektiv porositet på 0,25 ges resultatet av en uppehållstid av 92dygn, eller ca 1 meter per dygn vilket är en hög genomsnittlig flödeshastighet. I nedanstående tabell redovisas hur ansättande av olika värden på porositet och permeabilitet påverkar beräkningarna. Permiabilitet [m/s] Porositet 3,2x10-3 6,3x10-3 1,2x10-2 0,35 253dygn 13dygn 68 dygn 0,25 181dygn 92 dygn 48 dygn 0,15 108dygn 15 dygn 29 dygn Anm: K- värden är beräknade utifrån utförd provpumpning Tabell 3. Redovisning av variationsberäkningar 12.6 GRÄNSDRAGNINGAR Syftet med vattenskyddsområdet är att på sikt säkerställa vattenkvaliteten för grundvattentäkten i Föllinge i ett flergenerationsperspektiv. Ett vattenskyddsområde skall ha sådan utbredning att syftet uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Nedan redogörs för platsspecifika motiv för gränsdragningen enligt numrering i figur 11. P1 Avgränsningen av primär skyddszon baseras på beräkningar av storleken på det område som erfordras för att uppehållstiden i grundvattenzonen skall vara 100 dygn. P2 Avgränsningen går ett stycke ut i Ockern och motsvarar strandlinjen före vattenregleringen. S1 Avgränsningen av sekundär skyddszon baseras på beräkningar av storleken på det område som erfordras för att uppehållstiden i grundvattenzonen skall överstiga 365 dygn. S2 Avgränsningen går ett stycke ut i Ockern och motsvarar strandlinjen före vattenregleringen.

16 16(16) S2 S1 P2 P1 Figur 11. Gränsdragningar primär och sekundär zon VA Ingenjörerna AB Karl Ivar Johansson