RAPPORT. Tekniskt underlag med avgränsning av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter TRANEMO KOMMUN NITTORP VATTENSKYDDSOMRÅDE

Transkript

1 repo001.docx UPPDRAGSNUMMER TRANEMO KOMMUN NITTORP VATTENSKYDDSOMRÅDE Tekniskt underlag med avgränsning av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Sweco Environment AB Göteborg Sweco

2 repo001.docx Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Utredningens omfattning och genomförande Orientering 2 2 Nittorp vattentäkt Anläggningens utformning Vattenbehandling Försörjningsområde Vattenförbrukning Kapacitet Framtida uttagsbehov Reservvattentäkt Vattentäktens värde Vattendom Ägandeförhållande Befintligt vattenskyddsområde 5 3 Områdesbeskrivning Geologi Grundvattenbildning Hydrogeologi Sårbarhet Vattenkvalitet 9 4 Planbestämmelser och markanvändning Övergripande planering Översiktsplan Naturreservat Motstående intressen inom tillrinningsområdet 10 5 Riskinventering i anslutning till vattentäkten Genomförande Riskkällor Klimatförändringar och översvämningar Sabotage, kris och krig Vägar och transporter (1) Jordbruk (2) Skogsbruk (3) 12

3 repo001.docx Bebyggelse (4) Övriga riskkällor 13 6 Riskbedömning och riskreducerande åtgärder Riskbedömning för Nittorp vattentäkt Riskreducerande åtgärder 19 7 Utformning av vattenskyddsområde Krav och allmän metodik Vattenskyddsområdets skyddszoner Avgränsning av skyddszoner för Nittorp vattenskyddsområde Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon Genomförande samt motiv till gränsdragningar Generella motiv Platsspecifika motiv för vattenskyddsområde 24 8 Bakgrund till skyddsföreskrifterna Skyddsföreskrifternas syfte Skyddsföreskrifternas funktion Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå Generella krav Restriktionsnivå Anpassning av vattenskyddsföreskrifterna till riskbedömningen 28 Bilagor: 1 Riskanalys 2 Skyddsföreskrifter för Nittorp vattenskyddsområde 3 Karta Utbredning av vattenskyddsområdet

4 repo001.docx Inledning På uppdrag av Tekniska sektionen i Tranemo kommun har SWECO upprättat tekniskt underlag med förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter för vattentäkten i Nittorp. Nittorp vattentäkt har ett befintligt vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter fastställt av länsstyrelsen Utbredningen av det befintliga vattenskyddsområdet ska nu anpassas till rekommendationer enligt Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2010:5) och skyddsföreskrifterna ska utformas enligt gällande lagstiftning. 1.1 Bakgrund och syfte Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Krav finns på inrättande av vattenskyddsområden i den svenska lagstiftningen i 2 samt 7 kap. miljöbalken och i 6 kap. 5 1 p. vattenförvaltningsförordningen. Krav finns även på skydd genom införandet av dricksvattendirektivet (80/778/EEG) ändrat genom 98/83/EG via: Livsmedelslag (2006:804); Livsmedelsförordning (2006:813); Statens livsmedelsverks föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. Vattenmyndigheten ställer i åtgärdsprogrammet krav på kommunerna att upprätta nya vattenskyddsområden som behövs för framtida dricksvattenförsörjning. 1 I Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden från anges att syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster, som är viktiga för dricksvattenförsörjningen, ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergenerationsperspektiv. Vattenförekomster och vattentäkter måste därför skyddas mot såväl nutida som framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med olyckshändelser samt kontinuerliga diffusa och koncentrerade läckage. Skyddet för viktiga råvattentillgångar bör ha en mycket hög prioritet för att syftet med skyddet ska kunna uppnås. 1.2 Utredningens omfattning och genomförande Uppdraget har omfattat upprättande av tekniskt underlag och förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Nittorps vattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbok för vattenskyddsområden. För genomförande av uppdraget har följande moment utförts: Teknisk beskrivning av vattentäkten. Sammanställning av befintligt material och information. Områdesbeskrivning 1 Åtgärdsprogram Västerhavets vattendistrikt, 2010:4 2 Naturvårdsverket, Handbok 2010:5 Vattenskyddsområde med allmänna råd 2003:16. 1 (28)

5 repo001.docx Beskrivning av geologi, hydrogeologi, sårbarhet och skyddsbehov. Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor Riskinventering i fält samt sammanställning av befintligt material. Översiktlig riskbedömning av väsentliga riskkällor för vattentäkten Utvärdering och förslag till skyddsområde Vattentäktszon, primär- och sekundär skyddszon samt i vissa fall en tertiär zon inrättas, vilka tillsammans bildar vattenskyddsområdet. Framtagande av skyddsföreskrifter 1.3 Orientering Vattentäkt Figur 1 Orienteringskarta med ungefärligt läge för Nittorp vattentäkt väster om Nittorp samhälle. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/ (28)

6 repo001.docx Underlagsmaterialet har utgjorts av: A) Topografiska kartan, 6D Gislaved NV. B) Hydrogeologisk karta över Älvsborgs län SGU ser Ah 13. C) Jordartskartan, 6D Gislaved NV, SGU ser Ae nr 75. D) Berggrundskartan Borås, skala 1: E) Länsstyrelsens beslut om skyddsområde och skyddsföreskrifter för Nittorp vattentäkt, F) Översiktsplan 2009, Tranemo, G) Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, 2010:5. 3 (28)

7 repo001.docx Nittorp vattentäkt 2.1 Anläggningens utformning Grundvattentäkten i Nittorp utgörs av en grusfilterbrunn som anlades Den är 12,5 m djup och har diametern 150 mm. Brunnen ligger ca 5 m från vattenverket 3 på fastigheten Gisslarp 1:9. Vattnet uppfordras till vattenverket med två torrställda distributionspumpar som suger direkt ur brunnen. Distributionsnätet i Nittorp är ca 3 km långt. Det finns ingen reservoar på ledningsnätet och den enda bufferten är hydroforerna i vattenverket med en sammanlagd volym på 3 m Vattenbehandling Till inkommande vatten doseras lut för att justera ph-värdet. Vattnet desinficeras sedan med UV-ljus. Det finns även möjlighet för kemisk desinfektion med natriumhypoklorit, något som normalt inte används. 2.3 Försörjningsområde Vattentäkten försörjer Nittorps samhälle med vatten, ca 170 personer. 2.4 Vattenförbrukning Dygnsförbrukningen är i medeltal är ca 38 m 3 /dygn. Totalt producerades m 3 vatten under Kapacitet Enligt uppgift från kommunen har uttagsbrunnen en kapacitet på ca 432 m 3 /dygn (ca 5 l/s). 2.6 Framtida uttagsbehov Det finns inga tecken på att vattenbehovet skulle öka i framtiden förutsatt att ingen större vattenkrävande industri etableras. 2.7 Reservvattentäkt I dagsläget saknas reservvattentäkt. Arbete pågår med överföringsledning mellan Dalstorp och Nittorp. Denna beräknas vara klar Enligt framtida planer ska Dalstorp, Nittorp och Ljungsarp sammankopplas och utgöra reservvattentäkter för varandra. 4 (28) 3 Anläggningsbeskrivning och driftinstruktion för vattenverk i Tranemo kommun.

8 repo001.docx Vattentäktens värde Vattentäktens värde beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande samt tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Det bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten i händelse av att den blir obrukbar. Nittorp vattentäkt har en hög kapacitet jämfört med vad som idag utnyttjas och grundvattenmagasinet har därmed ett stort värde som grundvattenresurs. Dessutom saknas reservvattentäkt i dagsläget. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Nittorp vattentäkt ett högt skyddsvärde. Till vattentäkter med hög skyddsvärde hör vattentäkter där reservvattentäkt saknas. Nittorps vattentäkt är även viktig som ett komplement till vattenförsörjningen i Dalstorp. 2.9 Vattendom Vattendom saknas för Nittorp vattentäkt Ägandeförhållande Vattentäkten ligger på fastigheten Gisslarp 1:9. Fastigheten ägs av Tranemo kommun Befintligt vattenskyddsområde Nittorp vattentäkt har ett befintligt vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter fastställt av länsstyrelsen Utbredningen av detta visas i figur 2. Utbredningen av det befintliga vattenskyddsområdet har nu anpassats till rekommendationer enligt Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2010:5) och skyddsföreskrifterna har utformats enligt gällande lagstiftning. 5 (28)

9 repo001.docx Figur 2 Utbredning av befintligt vattenskyddsområde för Nittorp vattentäkt. Den inre skyddszonen markeras med raster och den yttre skyddszonen med heldragen linje. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/ (28)

10 repo001.docx Områdesbeskrivning Nittorp samhälle är beläget ca 10 km nordost om Tranemo centralort. Vattentäkten ligger väster om samhället i den östra kanten av en dalgång som är orienterad i nordostsydväst. Brunnen ligger nära Nygårdssjöns strand ca 177 möh (meter över havet). Dalgången omges av höjdpartier med nivåer på över 200 möh. Området öster om sjön, där Nittorp samhälle ligger, är flackt. 3.1 Geologi Geologin i anslutning till Nittorp domineras av isälvssediment som är avsatt i dalgången. Jordartsfördelningen i området runt Nittorp redovisas på karta i figur 3. Isälvsavlagringen (grönt på kartan) har en regional utbredning. Vid Nittorp består isälvsavlagringen av flacka kullar och isälvsmaterialet har utjämnat terrängen 4. Isälvsmaterialets mäktighet är inte känd. Vid vattentäkten uppgår det till minst 14 m och det utgörs av sand. I de höjdområden som omger dalgången utgörs geologin av sammanhängande morän (ljusblått på kartan). Endast inom ett mindre område strax öster om vattentäkten finns berg i dagen (rött på kartan). Utbredda områden med organiska jordarter (ljusbrunt på kartan) i kärr och mossar finns i anslutning till Jälmån norr om Nygårdssjön samt inom moränområdena öster och väster om dalgången. Berggrunden i området utgörs huvudsakligen av granit. 3.2 Grundvattenbildning Den korrigerade årsmedelnederbörden i området varierar mellan 878 mm (Limmared) och 990 mm (Ambjörnarp) 5. Den samlade yt- och grundvattenavrinningen eller nettonederbörden, d.v.s. den del av nederbörden som inte avdunstar, bedöms uppgå till ca 400 mm/år. Det motsvarar en avrinning på 12,7 l/s och km 2. Grundvattenbildningen i isälvsmaterial antas uppgå till ca 80 % av avrinningen, vilket medför en grundvattenbildning på ca 10,2 l/s och km Hydrogeologi Uttagsbrunnen ligger i en öppen akvifer i en isälvsavlagring. Grundvattenmagasinet utgörs av sandiga sediment. Det område inom vilket vattentäktens grundvatten bildas är starkt beroende av topografiska och geologiska faktorer. Isälvsavlagringen har stor utbredning i riktningen nordost-sydväst. Den regionala grundvattenströmningen är sannolikt riktad mot sydväst liksom ytvattenavrinningen. I anslutning till vattentäkten bedöms den naturliga grundvattenströmningen följa topografin i riktning mot Nygårdssjön i öster. Enligt undersökningsprotokoll från utförandet av brunnen utgörs det vattenförande lagret vid vattentäkten av sand med mäktigheten ca 4 m. Det överlagras av ett något finkornigare lager med mäktigheten 8 m. Utifrån resultatet av genomförda siktanalyser i samband med 4 Beskrivning till jordartskartan Gislaved NV. SGU serie Ae, nr Hydrogeologisk karta över Älvsborgs län SGU ser Ah (28)

11 repo001.docx utförandet av brunnen har den hydrauliska konduktiviteten beräknats till 2 *10-4 8*10-4 m/s. Uttagsbrunnen ligger nära Nygårdssjön, ca 15 m från sjön, och isälvsmaterialet ligger i direkt kontakt med sjön. Det går inte att utesluta att delar av vattenuttaget kan utgörs av inducerat ytvatten. Under naturliga förhållanden strömmar sannolikt grundvattnet mot sjön i området, men vid ett uttag av grundvatten kan avsänkningen av grundvattenytan vid brunnen medföra att grundvattnet strömmar från sjön mot brunnen och att ytvatten induceras till grundvattenmagasinet. Hur stor den inducerade infiltrationen är beror på uttaget. Figur 3 visar geologi och bedömd grundvattenströmning i området runt vattentäkten. Figur 3 Utsnitt ur den jordartsgeologiska kartan i området runt Nittorp vattentäkt (SGU serie Ae nr 75). Pilarna visar bedömd grundvattenströmning mot vattentäkten. Sveriges geologiska undersökning. Vattentäkten ligger i grundvattenförekomsten Dalstorp-Tranemo, SE Enligt klassning har den god kemisk och kvantitativ status. I delar av (28)

12 repo001.docx grundvattenmagasinet finns utmärkta eller ovanligt goda förutsättningar för grundvattenuttag, l/s. 3.4 Sårbarhet Sårbarheten betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Vattentäkten i Nittorp ligger i ett öppet grundvattenmagasin och det naturliga skyddet är begränsat till de ovanliggande lagrens förmåga att hålla kvar en förorening som infiltreras. Den omättade zonen består främst av sand med en god vattengenomsläpplighet. Det medför att uppehållstiden från markytan till grundvattnet är kort och att materialets fastläggande förmåga är begränsad. Sårbarheten inom vattentäkten närområde bedöms därför som mycket stor. 3.5 Vattenkvalitet En sammanställning av råvattenanalyser från perioden (tabell 1) visar att vattenkvaliteten har varit förhållandevis jämn under denna tidsperiod och inga påvisbara förändringar har skett. Råvattnet har en hög alkalinitet och ett högt ph-värde. Järnhalten är låg, lägre än analysgränsen. Även manganhalten har vid de flesta provtagningstillfällen varit låg, men vid några tillfällen har den varit högre än 0,05 mg/l, vilket är högre än gränsen för tjänligt enligt Livsmedelsverkets föreskrifter. Halterna av näringsämnen och klorid är låga. Mikrobiella föroreningar har inte påvisats i råvattnet. Bekämpningsmedel har analyserats vid ett tillfälle under den aktuella tidsperioden och samtliga analyserade ämnen var då lägre än analysgränserna. Råvattnet uppvisar en typisk grundvattenkaraktär och det går inte att utläsa någon påverkan av ytvatten vid det aktuella uttaget. Vid en eventuell inducerad infiltration är uppehållstiden i marken tillräckligt lång för att råvattnet ska anta grundvattenkaraktär. Tabell 1: Medelvärden för några analyserade parametrar i råvattnet. Parameter Medelvärde ph 7,4 Alkalinitet (HCO3/l) 38 Järn(mg/l) <0,02 Mangan (mg/l) 0,045 Klorid (mg/l) 21 Konduktivitet (ms/m) 16 9 (28)

13 repo001.docx Planbestämmelser och markanvändning 4.1 Övergripande planering Konflikter om användningen av vattnet bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering, vattentäkter. Konflikterna från vattentäktens huvudmäns perspektiv uppkommer av skyldigheter att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa genom att vara restriktiva mot verksamheter som kan påverka kvaliteten negativt. 4.2 Översiktsplan Översiktliga målsättningar beträffande vattenskydd och kommunens vattenförsörjning uttalas i Tranemo kommuns översiktsplan Enligt ÖP är kommunens roll i vattenförvaltningen att agera på ett sådant sätt att vattnet skyddas och förvaltas på ett bästa sätt för kommande generationer. Tranemo kommun har för avsikt att i sin planering ta hänsyn till de beslut och åtgärder som behövs för en god vattenförvaltning. Enligt fördjupad del av översiktsplan för Nittorp finns inga planer för ny bebyggelse eller nya verksamheter i anslutning till vattentäkten Naturreservat Strax norr om vattentäten finns ett stort område av riksintresse för naturvård. Området är av intresse som odlingslandskap och naturbetesmark. 4.3 Motstående intressen inom tillrinningsområdet Några andra motstående intressen än de som tas upp under kap. 5 har inte påträffats för Nittorp vattentäkt. 10 (28)

14 repo001.docx Riskinventering i anslutning till vattentäkten 5.1 Genomförande Information om riskkällor från Tranemo kommun har kompletterats med en riskinventering i fält utförd av SWECO. Riskkällor inom tillrinningsområdet för Nittorps vattentäkt beskrivs nedan, både platsspecifika riskobjekt och risker som är förknippade med en viss typ av markanvändning. 5.2 Riskkällor Riskobjekten är platsbundna verksamheter eller företeelser som kan påverka yt- och grundvattnets kvalitet. Riskkällor är icke platsrelaterade riskobjekt. De verksamheter eller företeelser som kan innebära risker i området kan grupperas i följande riskkällor: Klimatförändringar och översvämningar Sabotage, kris och krig Vägar och transporter Jord- och skogsbruk Bebyggelse Övriga riskkällor De olika riskkällorna beskrivs och sammanställs nedan. Markanvändning och riskkällor redovisas på karta i figur Klimatförändringar och översvämningar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att föroreningar därmed lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen och perioder av extrem torka. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker, vilket också tidigare erfarenheter från perioder med höga regnmängder visar: Bräddning av avlopp Stora dagvattenmängder Översvämning och bortspolning av föroreningar från pågående och nedlagda verksamheter på markområden i anslutning till vattendrag och sjöar Ökad olycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Ökad grumlighet i ytvattendrag 11 (28)

15 repo001.docx Ökad brunifiering av ytvatten till följd av höga vattenstånd och översvämning inom tillrinningsområdet uppströms vattentäkten Nittorp vattentäkt ligger ca 15 m från Nygårdssjön. I händelse av att vattennivån i sjön stiger kan området runt vattentäkten svämmas över. En ökad brunifiering av Nygårdasjöns vatten kan på sikt leda till förändrad grundvattenkvalitet med bl.a. ökat färgtal som följd Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med kris och krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Dessa risker har inte analyserats i denna rapport. En särskild riskanalys som fokuserar på risker i kris och krig rekommenderas. Detta bör inarbetas i kommunens beredskapsplan. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas Vägar och transporter (1) Vägen mellan Nittorp och Limmared, korsar Nygårdssjön ca 70 m söder om vattentäkten (riskkälla 1). På denna väg går en del tung trafik mellan väg 156 och väg 27. Den naturliga barriären utgörs av isälvsmaterial. En mindre väg går norr ut längs Nygårdssjön nära vattentäkten. Även här utgörs den naturliga barriären av isälvsmaterial. De riskkällor för Nittorp vattentäkt som kan identifieras i samband med vägar, järnväg och transporter är: Olyckor med farligt gods eller tungt fordon Vägdagvatten Vägsalt Jordbruk (2) Jordbruksmark (gula områden i figur 4) förekommer inte i direkt anslutning till vattentäkten, men finns längre norr och väster ut. I dagsläget används denna jordbruksmark till vallodling och betesmark. De riskkällor som kan identifieras i samband med jordbruksmark är främst hantering och användande av växtnäringsämnen och bekämpningsmedel. Även om detta inte är aktuellt i dagsläget ingår dessa riskkällor i riskanalysen som en potentiell risk i framtiden Skogsbruk (3) Området väster om vattentäkten är skogsbevuxet (gröna områden i figur 4). De riskkällor som kan identifieras i samband med skogsbruk är främst hantering av bekämpningsmedel, upplag av timmer samt spill och läckage av petroleumprodukter. 12 (28)

16 repo001.docx Vid avverkning och annat arbete i skogen föreligger risk för spill från mobila lagringstankar för petroleumprodukter samt läckage från skogsmaskiner. Vid kalhuggning ökar risken för kväveläckage till grundvattnet. Upplag av timmer o.dyl. i samband med skogsbruk kan medföra en risk för grundvattnet genom läckage av bl.a. fenoler Bebyggelse (4) Överallt där människor bor och vistas förekommer en rad potentiella risker för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. Samlad bebyggelse finns i Nittorps samhälle ca 130 m öster om vattentäkten. Mellan samhället och vattentäkten ligger Nygårdssjön och eventuella föroreningar från bebyggelsen kommer i första hand ett rinna av mot sjön och påverka vattenkvaliteten i ytvattnet. Norr och nordväst om vattentäkten finns några gårdar på avståndet drygt 400 m från vattentäkten. Risker förknippade med bostadsbebyggelse är främst enskilda avlopp, cisterner för petroleumprodukter, hantering av bekämpningsmedel och andra hemkemikalier samt energianläggningar. Bostäderna inom Nittorp samhälle är anslutna till det kommunala avloppsreningsverket medan den spridda bebyggelsen har enskilda avloppsanläggningar. Antalet oljecisterner i form av enskild värmeanläggning i samhället är inte känt, men att oljecisterner förekommer anses som troligt. I bostadsområde med trädgårdar kan nyttjande av bekämpningsmedel för hemmabruk och användandet av hushållskemikalier utgöra en risk för grundvattnet. Konsekvensen av olyckor och hushålls/trädgårdskemikalier är att skadliga ämnen kan nå vattentäkten. Det kan försämra vattenkvaliteten. I Nygårdssjön finns ca energianläggningar, de flesta är äldre, för utvinning av värme från ytvatten. Läckage av köldbärarvätska kan utgöra en risk för vattentäkten Övriga riskkällor Ensilage och gödselhantering (5) En gård ligger ca 550 m norr om vattentäkten. Här finns gödselplatta och gödselbrunn och lagring av ensilage. Eventuella risker förknippade med lagring av gödsel och ensilage är läckage av näringsämnen och mikrobiella föroreningar till yt- och grundvattnet. Ensilage (6) Gård med lagring av ensilage ca 700 m norr om vattentäkten. Eventuell risk förknippad med lagring av ensilage är läckage av näringsämnen till yt- och grundvattnet. 13 (28)

17 repo001.docx Större gård (7) En större gård ligger ca 1,1 km norr om vattentäkten. På gården hålls djur och gödsel hanteras. Den risk som djurhållning kan innebära för grundvattnet är mikrobiella föroreningar och kväveföroreningar frigörs vid hantering av gödsel och sprids till yt- och grundvattnet. Byggnader med maskiner och såg (8) Ca 400 m nordväst om vattentäkten ligger en byggnad med maskiner och en såg. Hantering av för grundvattnet farliga ämnen som t.ex. petroleumprodukter kan utgöra en risk för grundvattnet. Upplag av brädor och ved (9) Nordväst om vattentäkten finns upplag av ved och brädor. Detta är täckt med presenningar och plasttak. Upplag av timmer och annat trä kan medföra läckage av fenoler till grundvattnet. Detta förhindras av tät täckning. Industriområde (10) Ett industriområde ligger ca 280 m sydöst om vattentäkten. Här finns bl.a. mekanisk verkstad och en obemannad dieselautomat. Enligt länsstyrelsen finns flera Mifo-objekt inom industriområdet. Tidigare har en bensinstation funnits i området. De markförlagda tankarna är sanerade och eventuellt sandfyllda. Alifater över riktvärde har påträffats i grundvattnet. Enligt Mifo-undersökning fas 2 har den nedlagda bensinstationen riskklass 3, måttlig risk. Kommunalt avfallsupplag (11) Ett nedlagt kommunalt avfallsupplag finns ca 450 m sydöst om vattentäkten. Verksamheten pågick till 1969 och avfallsmassorna utgörs av hushållsavfall. Enligt Mifoundersökning fas 1 är avfallsupplaget klassat som riskklass 3, måttlig risk. Riskkällorna redovisas i figur 4. Gröna områden utgörs skogsmark medan gula områden är jordbruksmark. 14 (28)

18 repo001.docx Figur 4 Riskkällor i anslutning till Nittorp vattentäkt. Siffrorna hänvisar till text ovan. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/ (28)

19 repo001.docx Riskbedömning och riskreducerande åtgärder 6.1 Riskanalys Den metod som här används för att bedöma de olika riskkällorna är en kvalitativ rankning som framförallt syftar till att sortera riskkällorna i olika riskklasser, vilka föranleder olika behov av åtgärd. Sannolikhet och konsekvens bedöms var för sig och är principiellt oberoende parametrar 7. Sannolikheterna beskrivs som graden av sällsynthet av en oönskad händelse. Konsekvenserna beskrivs som omfattningen av den förväntade försämringen av råvattenkvaliteten. Skalorna för sannolikheten och konsekvensen är indelad i fyra klasser och kombinationen av sannolikhets- och konsekvensklassen beskriver risken. Det är viktigt att poängtera att de riskklasser som presenteras inte tar hänsyn till vad som anses vara en acceptabel respektive oacceptabel risk. Risken (R) beskrivs slutligen som en sammanvägning av sannolikheten (S) för att en riskkälla ska påverka vattentäkten negativt och konsekvenserna (K) denna påverkan medför. R = S * K Den metod som här används, följer anvisningarna i Naturvårdverkets handbok om vattenskyddsområden 8 om att risker kan beskrivas som sammanvägning av sannolikhet och konsekvens. Denna typ av metod förespråkas även av Världshälsoorganisationen 9 som en viktig del då Vattensäkerhetsplaner utarbetas. Den använda metoden är också mycket lik det angreppssätt som beskrivs i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Underlag för bedömningen är den riskinventering som genomförts inom ramen för projektet Sannolikhetsbedömning Sannolikheten speglar hur ofta en oönskad händelse bedöms kunna inträffa och tar hänsyn till att föroreningen måste nå vattentäkten för att utgöra en fara. Sannolikhetsklassningen avser därför sannolikheten i vattentäkten, vilket är en kombination av ett antal sannolikheter från utsläppspunkten till vattentäkten, och omfattar inte enbart sannolikheten för utsläppet på sin plats. Sannolikheten delas in i fyra nivåer enligt kriterier beskrivna i tabellen nedan, och är en överföring av Livsmedelverkets befintliga nivåer för sannolikhetsklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. 16 (28) 7 Bedömningen är utförd av konsulter på Sweco med stöd av Tekn.dr. Andreas Lindhe och professor Lars Rosén på Chalmers. 8 Naturvårdsverket, Handbok 2010:5 9 Guidelines for drinking-water quality, 4:e utgåvan 2011

20 repo001.docx Sannolikhet Kriterier S1: Liten sannolikhet Händelsen bedöms inträffa mer sällan än en gång på 50 år. S2: Medelstor sannolikhet Händelsen bedöms kunna inträffa inom de närmaste åren. S3: Stor sannolikhet Händelsen bedöms kunna inträffa de närmaste 1-10 åren. S4: Mycket stor sannolikhet Händelsen bedöms inträffa en gång per år eller oftare. I riskbedömningarna i bilaga 1 redovisas sannolikheten för respektive riskkälla som någon av ovanstående S-klass (S1-S4) Konsekvensbedömning Konsekvenserna är indelade i fyra allvarlighetsnivåer, vilka redovisas i tabellen nedan. De kriterier som används utgår ifrån vilken effekt riskkällan har på vattenkvaliteten och hur detta påverkar möjligheterna att utnyttja Nittorp vattentäkt. Konsekvensbedömningen utgår från att en oönskad händelse verkligen har inträffat och osäkerheter om konsekvensen av en händelse hanteras på följande sätt 10 : Vid liten osäkerhet om konsekvens bör den mest realistiska konsekvensen användas. Vid stor osäkerhet om den verkliga konsekvensen bör en pessimistisk bedömning göras enligt försiktighetsprincipen. Precis som för sannolikhetsbedömningen redovisas om den konsekvens som beaktas är relaterad till normala förhållanden för riskkällan, en brist som uppstår eller om det är en olycksartad händelse. Konsekvensen redovisas som K-klass (K1-K4) i bilaga 1, och är en överföring och tolkning av Livsmedelverkets befintliga nivåer för konsekvensklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Konsekvens Kriterier K1: Liten konsekvens Obetydlig påverkan på råvattenkvaliteten K2: Medelstor konsekvens Försämrad råvattenkvalitet som kan påverka dricksvattenkvaliteten. K3: Stor konsekvens Kortvarig försämrad råvattenkvalitet som ställer höga krav på beredningen annars är hälsoeffekter troliga. K4: Mycket stor konsekvens Långvarig försämring av råvattenkvaliteten som ställer höga krav på beredning annars är hälsoeffekter troliga. 10 Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Livsmedelsverket (28)

21 repo001.docx Riskmatris När sannolikhet och konsekvens för en oönskad händelse har bedömts kan den placeras in i den riskmatris som redovisas nedan och tilldelas på detta vis en riskklass. Risken är indelad i tre olika klasser där riskklass 1 är den lägsta riskklassen och riskklass 3 är den högsta riskklassen. Att en riskkälla i riskbedömningen får riskklass 1 innebär inte att den inte utgör någon risk, d.v.s. den kan inte bortses ifrån. Det är också viktigt att poängtera att indelningen i riskklasser kan göras på andra sätt än vad som redovisas i riskmatrisen nedan. Indelningen som används här har dock bedömts lämplig för det syfte riskanalysen har i detta sammanhang. Sannolikhet Konsekvens K1 liten K2 medelstor K3 stor K4 mycket stor S4 mycket stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S3 stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S2 medelstor Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 S1 liten Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 2 Risknivåerna i riskmatrisen har följande innebörd när det gäller krav på åtgärder etc.: Riskklass Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Innebörd Förenklad riskhantering, förebyggande åtgärder som egenkontroll och avvikelsehantering ska upprättas Aktiv riskhantering, förebyggande och/eller förberedande åtgärder ska övervägas. Risken måste reduceras, förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändiga Resultat Risknivån inom tillrinningsområdet för Nittorp vattentäkt bedöms vara relativt låg. Utifrån resultatet av riskanalysen bedöms de största riskerna vara: Hantering av bekämpningsmedel inom jordbruk och skogsbruk Timmerupplag nära vattentäkten Mobila tankar nära vattentäkten Hantering av växtnäringsämnen inom jordbruk 18 (28)

22 repo001.docx Olyckor på väg och användandet av vägsalt på närbelägna vägar 6.2 Riskreducerande åtgärder Nittorp vattentäkt har ett högt skyddsbehov som allmän vattentäkt för Nittorp samhälle där reservvattenförsörjning saknas. Nittorp vattentäkt har en god kapacitet och är därför en viktig grundvattenresurs. Grundvattenmagasinet saknar naturligt skydd och området i anslutning till vattentäkten bedöms som mycket sårbart. Det är viktigt att ge vattentäkten ett långsiktigt skydd för att förhindra försämring av grundvattenkvaliteten. Att inrätta vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter är ett sätt att skydda en vattentäkt. Det är dock inte möjligt att reducera eller styra undan alla risker med hjälp av skyddsföreskrifter utan det krävs även andra åtgärder för att reducera risker. Mot bakgrund av resultatet av riskanalysen och av miljöbalkens allmänna hänsynsregler rekommenderas följande övergripande åtgärder för att öka skyddet för vattentäkten: o o o Boende och verksamhetsutövare inom vattenskyddsområdet ska få tillsänd information om vattenskyddsområdet om hur boende och verksamhetsutövare inom vattenskyddsområdet kan påverka vattentäkten. Information och tillsyn är nödvändigt för att kunna förstå vikten av att skydda vattentäkten genom vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Detta bedöms vara grundläggande för att uppnå önskat syfte med vattenskyddet. Olyckor med farligt gods regleras inte i vattenskyddsområdets föreskrifter. Det är viktigt att kommunen tillser att det finns god beredskap och kunskap hos räddningstjänsten om vattentäkten vid insatser i samband med olyckor eller i samband med brand inom vattenskyddsområdet. För att uppnå detta ska kommunen, i samråd med räddningstjänsten, ta fram en beredskapsplan för vattenskyddsområdet. Skyltar ska finnas, som upplyser om vattenskyddsområdets existens, vid vägar där man kör in i vattenskyddsområdet samt vid platser med hög risknivå, t.ex. vid rastplatsen nordväst om vattentäkten. Skyltar ska även finnas i anslutning till där petroleumprodukter hanteras. 19 (28)

23 repo001.docx Utformning av vattenskyddsområde Utifrån vattentäktens planerade uttag, hydrogeologiska förhållanden utförda vattenbalansräkningar samt riskanalysen, föreslås ett vattenskyddsområde för Nittorps vattentäkt enligt Bilaga 3. Vattenskyddsområdet består av en primär och en sekundär skyddszon. 7.1 Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap) (Miljödepartementet, 1999). Naturvårdsverket 11 ger i sina allmänna råd och handbok för vattenskyddsområden anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner på så stora områden. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika zoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i olika områden beroende främst på närheten till vattentäkten. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 7.2 Vattenskyddsområdets skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra skyddszoner med olika restriktionsnivåer om inte annat motiveras. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika skyddszoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att lägre respektive högre krav kan ställas på verksamheter inom olika områden beroende främst på närheten till uttagsbrunnen Vattentäktszon En vattentäktszon avgränsas som ett område kring en eller flera uttagsbrunnar. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt, t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast 20 (28) 11 Handbok om vattenskyddsområden. Naturvårdsverket 2010:5.

24 repo001.docx disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område Primär skyddszon Vid identifiering av primär skyddszon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. Syftet med den primära skyddszonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen med uttagsbrunnen. Gränsen mellan primär och sekundär skyddszon sätts så att uppehållstiden från den primära zonen yttre gräns till vattentäktszonen gräns beräknas vara minst 100 dygn Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära skyddszonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen avgränsas så att uppehållstiden från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid på minst ett år Tertiär skyddszon En tertiär skyddszon kan inrättas med syfte att omfatta resterande delar av tillrinningsområdet för vattentäkten som inte omfattas av övriga skyddszoner. Syftet med den tertiära skyddszonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. 7.3 Avgränsning av skyddszoner för Nittorp vattenskyddsområde Vattentäktszon En vattentäktszon bör utformas runt uttagsbrunnen och vattenverket. Området bör hägnas in Primär skyddszon Primär skyddszon för Nittorp vattentäkt beräknas efter ett vattenuttag på 50 m 3 /dygn (ca 0,6 l/s), vilket motsvara något mer än aktuell medeldygnsförbrukning (45 m 3 /dygn). Enligt nedan angivna förutsättningar kan grundvattenmagasinets aktiva volym för ett visst uttag och vid en bestämd uppehållstid beräknas med sambandet: r 2 Q t b n e 21 (28)

25 repo001.docx där r = radien (m) Q = uttagen vattenmängd (m 3 /dygn) = 50 m 3 /dygn t = uppehållstid (dygn) = 100 dygn b = det vattenförande lagret mäktighet (m) = ca 4 m vid uttagsbrunnen n e = effektiv porositet = 25 % (litteraturvärde) För att uppnå en genomsnittlig uppehållstid på 100 dygn radiellt runt brunnen erfordras ett avstånd på ca 40 m. Tillströmningen av grundvatten sker dock inte radiellt mot brunnen och den naturliga grundvattenströmningen i marken kan vara så snabb att det erfordras ett längre avstånd för begränsning av skyddszonen för att uppehållstiden 100 dygn ska uppnås. Avgränsning av primär skyddszon kan även baseras på strömningsberäkningar enligt Darcy s lag. Strömningshastigheten beror bl.a. på det geologiska materialets hydrauliska konduktivitet, K. Nettovärdet på grundvattnets strömningshastighet beräknas med Darcy s lag med sambandet enligt nedan angivna förutsättningar: v där: K i n e K = hydraulisk konduktivitet (m/s)= 2 *10-4 8*10-4 m/s (beräknat utifrån siktkurvor från utförandet av brunnen) n e= effektiv porositet=25 % i = hydraulisk gradient (m/m)= 0,005 (litteraturvärde) Utifrån ovanstående förutsättningar har nettovärdet för grundvattnets strömningshastighet beräknats till 0,4 1,4 m/dygn. För avgränsning av skyddszoner i Nittorp används den högsta hastigheten, 1,4 m/dygn. För att uppehållstiden 100 dygn ska uppfyllas i grundvattenströmningens riktning erfordras därmed ett avstånd på ca 140 m från den primära skyddszonen till vattentäkten. För att avgränsa den primära skyddszonen används resultatet av båda beräkningarna. Inducerad infiltration Vattentäkten ligger mycket nära Nygårdssjön och enligt den geologiska kartan utgörs geologin mellan brunnen och sjön av isälvsmaterial. Det sker sannolikt därför en viss inducerad infiltration av ytvatten till grundvattenmagasinet. Det aktuella uttaget är litet och utgör endast 10 % av vattentäktens bedömda kapacitet. Vid ett ökat grundvattenuttag skulle sannolikt den inducerade infiltrationen öka. Strandzonen är känslig ur infiltrationssynpunkt och omfattas därför av den primära skyddszonen. Den primära skyddszonen sträcker sig ca 5 m ut från strandlinjen Sekundär skyddszon Storleken på det tillrinningsområde som erfordras för ett års uttagen vattenmängd kan uppskattas genom vattenbalansberäkning under antagande om följande förutsättningar. 22 (28)

26 repo001.docx Q A ( m R där 2 ) Q = uttagen vattenmängd (m 3 /år) = 50 x 365= m 3 /år R = grundvattenbildning (m/år)=0,32 m/år Erforderligt tillrinningsområde för ett års uttag ur brunnarna är ca m 2. Det motsvarar en radie på 135 m om radiellt tillflöde till brunnen antas. Vattenbalansberäkningen är mycket grov, men ger en indikation på hur stort tillrinningsområde som erfordras. Den sekundära skyddszonen bör minst omfatta så stor del av tillrinningsområdet att uppehållstiden för grundvatten från skyddszonens yttre gräns till vattentäkten har en beräknad uppehållstid av minst ett år. För avgränsning av skyddszoner för Nittorp används strömningshastigheten 1,4 m/dygn enligt beräkningen ovan. Dimensionerade skyddsavstånd i för sekundär skyddszon ligger därmed på avståndet 510 m för att uppehållstiden ett år ska uppnås. Inducerad infiltration Det sker sannolikt en viss inducerad infiltration av ytvatten till grundvattenmagasinet. För att markera sjöns betydelse för vattenkvaliteten i vattentäkten har en ca 25 m bred strandzon inkluderats i den sekundära skyddszonen. Detta möjliggör reglering av t.ex. anläggningsarbeten inom detta känsliga område Tertiär skyddszon De primära och sekundära skyddszonerna bedöms omfatta de viktigaste delarna av vattentäktens tillrinningsområde. Det bedöms inte som miljömässigt motiverat att inkludera hela tillrinningsområdet i vattenskyddsområdet. Någon tertiär skyddszon har därför inte utformats för Nittorps vattentäkt. Gränsen för sekundär skyddszon utgör vattenskyddsområdets yttre begränsning. 7.4 Genomförande samt motiv till gränsdragningar Nedanstående generella motiv har beaktats för vattenskyddsområdets principiella storlek. Mot bakgrund av nedanstående motiv utan rangordning och med de redovisade prognostiserade risker, konstaterade belastningar och riskkällornas lokalisering, bedömer vi vårt förslag till principiell storlek utgående ifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap 3) att inte vara orimligt. Inom vissa områden har motiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare Generella motiv 1. Grundregeln är att vattenskyddsområdet i princip bör omfatta hela vattentäktens tillrinningsområde. 23 (28)

27 repo001.docx Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet skall ha den storlek som behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för att en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning så att det efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Grundvatten skall kunna användas som en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnormer för vatten (prop. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsområde skall därför ha så stor utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Storleken avgörs av de riskkällor och belastningar som konstaterats, samt naturlig barriärförmåga och skyddsåtgärder. 5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsområde baseras på en tolkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, och är ett förslag med en associerad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utformning bedöms den risken acceptabel och i linje med lagstiftarens intentioner. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå en viss riskreduktion Platsspecifika motiv för vattenskyddsområde En primär och en sekundär skyddszon föreslås mot bakgrund av de hydrogeologiska förhållandena och riskanalysen. Nedan redogörs för platsspecifika motiv för gränsdragningen enligt numrering i figur 5. Vattentäktzonen är inte utmärkt på kartan. P1 P2 Den primära skyddszonen avgränsas så att uppehållstiden för 100 dygns grundvattenströmning uppnås. Mot norr och väster baseras avgränsningen på beräknad grundvattenströmning och mot öster begränsas skyddszonen en bit ut i Nygårdssjön så att en strandzon inkluderas i skyddszonen. Den primära skyddszonen avgränsas öster ut så att den omfattar ca 5 m av sjöns strandzon. Det sker sannolikt en viss inducerad infiltration av ytvatten till grundvattenmagasinet genom de genomsläppliga jordlagren och detta känsliga område ingår därför i den primära skyddszonen 24 (28)

28 repo001.docx P3 P4 S1 S2 S3 S4 S5 Mot nord och nordväst avgränsas den primära skyddszonen så att uppehållstiden till vattentäkten är 100 dygn med avseende på grundvattenströmningens hastighet, d.v.s. på avståndet 140 m från vattentäkten. Mot söder avgränsas den primära skyddszonen så att en del av vägen mellan Nittorp och Limmared omfattas. Risker förknippade med vägar utgör en relativt stor risk för vattentäkten. Den sekundära skyddszonen har begränsats så att uppehållstiden från den yttre gränsen till uttagsbrunnen är ett år. Den regionala grundvattenströmningen är från nordost och vattenskyddsområdet har därför större utbredning i denna riktning. Mot öster omfattar den sekundära skyddszonen en 25 m bred strandzon av Nygårdssjön. Detta för att markera sjöns betydelse för vattenkvaliteten i grundvattenmagasinet samt för att möjliggöra reglering av t.ex. anläggningsarbeten inom detta område. Mot norr begränsas den sekundära skyddszonen så att uppehållstiden till vattentäkten är ett år med avseende på grundvattenströmningens hastighet, d.v.s. på avståndet ca 500 m från vattentäkten. Mot väster begränsas skyddszonen så att isälvsavlagringen omfattas. Isälvsavlagringen angränsar till ett moränområde där grundvattenströmningens hastighet bedöms vara betydligt lägre än i isälvsmaterialet. Gränsen sammanfaller i stort sätt med ytvattendelaren. Mot söder omfattas det område som erfordras för att balansera ett års grundvattenuttag. En sträcka av vägen mellan Nittorp och Limmared omfattas även av den sekundära skyddszonen. Risker förknippade med vägen bedöms utgöra en relativt stor risk för vattentäkten. Lutningen på den vägsträcka som omfattas är stor och strax söder om vattentäkten finns en kurva, vilket kan medföra förhöjd olycksrisk. 25 (28)

29 repo001.docx Figur 5 Punkter för platsspecifik motivering till föreslagen utbredning av vattenskyddsområde för Nittorp vattentäkt. Numrering refererar till hänvisning i text. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/ (28)

30 repo001.docx Bakgrund till skyddsföreskrifterna 8.1 Skyddsföreskrifternas syfte Genom att meddela skyddsföreskrifter för ett vattenskyddsområde så bidrar det till att EU:s och svensk lagstiftnings målsättningar för vattenskydd uppnås på så sätt att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras. Riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras så att vattnet nu och i framtiden kan användas för dricksvattenändamål. Syftena är att: Informera om det allmänt gällande lagkrav på aktsamhet och allmän hänsyn Specificera krav på aktsamhet i form av skyddsföreskrifter inom just detta vattenskyddsområde Förbättra vattenkvaliteten och minska risken för förorening Identifiera olika intressen som vill använda mark och vatten Använda mark och vatten på bästa sätt 8.2 Skyddsföreskrifternas funktion Syftet med skyddsföreskrifterna och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Nittorps vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. Skyddsföreskrifterna är såväl föreskrivande som informerande. Dessa två funktioner gör att syftet med skyddsföreskrifterna uppnås. Utformningen av skyddsföreskrifterna har därför anpassats till dessa funktioner. 8.3 Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå För att åstadkomma ett tillfredsställande skydd för vattentäkten, föreslås skyddsföreskrifter enligt bilaga Generella krav Skydd av vattentäkter regleras i stort genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av ytvattentäkter i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden samt de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl ytsom grundvattentäkter beaktas även EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt EU:s ramdirektiv är det övergripande syftet att se till att en "god ekologisk vattenstatus" uppnås och bibehålls. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även om vattnet idag har god kvalitet Restriktionsnivå Kommunens miljöpolitiska ambition bedöms ansluta till miljöbalkens nivå och skyddsföreskrifterna grundar sig därför i princip på normalbestämmelserna enligt NFS 2003:16 med anpassning till lokala förhållanden. Skyddsföreskrifterna beaktar befintliga risker, men de ska även vara framåtsyftande och föreskriver därför även om 27 (28)

31 repo001.docx verksamheter som inte är aktuella idag. Föreskrifterna baseras på normalbestämmelserna enligt NFS 2003: Anpassning av vattenskyddsföreskrifterna till riskbedömningen Riskbedömningen har speciellt lyft fram användande av bekämpningsmedel i nära anslutning till vattentäkten, risker förknippade med skogsbruk som timmerupplag och mobila tankar samt vägen söder om vattentäkten. Därför bör vattenskyddsföreskrifterna anpassas till denna bedömning, i den mån miljöbalken och de allmänna råden NFS 2003:16 inte hanterar dessa risker på ett tillräckligt vis. SWECO Environment AB Vattenresurser, Göteborg Helen Eklund Uppdragsledare Anders Blom Kvalitetsgranskning 28 (28)

32 Bilaga 1 Tranemo kommun Riskanalys för Nittorp vattentäkt Översiktlig riskanalys enligt "Risk- och sårbarhetsanalys dricksvattenförsörjning", SLV okt 2007 Identifierade beaktansvärda riskobjekt/riskkällor Översiktlig riskanalys vid Riskklass Riskkällor S-klass K-klass 2) Jordbruk, bekämpningsmedel ) Skogbruk, timmerupplag ) Jordbruk, växtnäringsämnen ) Skogsbruk, hantering av bekämpningsmedel ) Väg, vägsalt ) Skogsbruk, mobila tankar ) Väg, olyckor ) Bebyggelse, hemkemikalier ) Väg, vägdagvatten ) Industriområde / förorenad mark ) Bebyggelse, enskilda avlopp ) Gödselhantering ) Djurhållning ) Maskiner ) Upplag av bräder och ved ) Bebyggelse, energianläggningar ) Bebyggelse, tankar och cisterner ) Nedlagt avfallsupplag ) Ensilage Kriterier för sannolikhetsklassning S1 - händelsen bedöms inträffa mer sällan än en gång på 50 år S2 - Händelsen bedöms kunna inträffa inom år. S3 - Händelsen bedöms kunna inträffa inom 1-10 år. S4 - Händelsen bedöms inträffa en gång per år eller oftare Kriterier för konsekvensklassning K1 Obetydlig påverkan på råvattenkvaliteten K2 Försämrad råvattenkvalitet som kan påverka dricksvattenkvaliteten K3 Kortvarig försämrad råvattenkvalitet som ställer höga krav på beredning K4 Långvarig försämring av råvattenkvaliteten som ställer höga krav på beredning Sannolikhet Konsekvens K1 K2 K3 K4 liten medelstor stor mycket stor S4 - mycket stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 S3 - stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S2 - medelstor Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 S1 - liten Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 2 Risknivåerna i matrisen har följande innebörd: Riskklass 1 Förenklad riskhantering - förebyggande åtgärder (t.ex egenkontroll och avvikelsehantering) ska upprätthållas. Riskklass 2 Riskklass 3 Aktiv riskhantering - förebyggande och/eller förberedande åtgärder ska övervägas. Risken måste reduceras - förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändiga.

33 memo04.docx SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR NITTORP VATTENSKYDDSOMRÅDE BILAGA 2 Skyddsföreskrifter för Nittorp vattenskyddsområde, Tranemo kommun, fastställda av kommunfullmäktige xx 201y-yy-yy Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken beslutar kommunfullmäktige i Tranemo kommun om vattenskyddsområde för Nittorp vattentäkt i Tranemo kommun. Vattenskyddsområdet ska ha den omfattning som framgår av bifogad karta i bilaga 3. Vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszon samt i primär och sekundär skyddszon. Med stöd av 7 kap. 22 miljöbalken beslutar kommunfullmäktige att nedan angivna skyddsföreskrifter ska gälla inom vattenskyddsområdet. Skyddsföreskrifterna redovisas med en uppdelning mellan respektive zon. Detta beslut träder i kraft dagen för kommunfullmäktiges beslut. Vattenskyddsområdets mål och syfte Mål Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. Syfte Syftet med dessa föreskrifter och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Nittorp vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. 1 (10) S w e co E n vi r o n m e nt AB EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\nittorp\nittorp_skyddsföreskrifter_ docx

34 memo04.docx 1 Vattentäktszon Inom vattentäktszonen får endast vattentäktsverksamhet bedrivas. 2 För yt- och grundvattnet skadliga ämnen a b c d e Primär Skyddszon Hantering av större mängd än 25 liter petroleumprodukter är förbjudet. Undantag gäller för transporter till fastighet inom området. Undantag gäller för bränsle i drifttanken på fordon eller reservkraftverk. Undantag gäller befintlig lagring som har sekundärt skydd och sker i ett utrymme inomhus som saknar golvbrunn. Hantering av större mängder än för hushållsbehov, av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen såsom impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter är förbjudet. Undantag gäller transporter samt befintlig lagring som har sekundärt skydd och sker i ett utrymme inomhus som saknar golvbrunn. Förvaring av markförlagd cistern med tillhörande rörledningar, som tagits ur bruk, är förbjudet. Fordonstvätt annat än avsköljning med vatten är förbjuden utom i reningsanläggning som är anmälnings- och tillståndsprövad enligt miljöbalken. Etablering av verksamhet eller utökning av befintlig verksamhet där risk för förorening av yt- och grundvatten föreligger får inte ske utan anmälan. Sekundär skyddszon Hantering av större mängd än 250 liter petroleumprodukter kräver tillstånd. Undantag gäller för transporter. Undantag gäller för bränsle i drifttanken på fordon eller reservkraftverk. Undantag gäller befintlig lagring som har sekundärt skydd och sker i ett utrymme inomhus som saknar golvbrunn. Hantering av större mängder än för hushållsbehov, av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen såsom impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter kräver tillstånd. Undantag gäller transporter samt befintlig lagring som har sekundärt skydd och sker i ett utrymme inomhus som saknar golvbrunn. Samma som primär skyddszon Samma som primär skyddszon Samma som primär skyddszon Information: Ytterligare bestämmelser följer Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot vattenförorening vid hantering av brandfarlig vätska NFS 2017:5 med tillhörande revideringar. 2 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER NITTORP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\nittorp\nittorp_skyddsföreskrifter_ docx

35 memo04.docx Eventuella restriktioner gällande transporter redovisas i lokala trafikföreskrifter samt i Räddningsverkets atlas för transport av farligt gods. 3 Bekämpningsmedel a b c Primär skyddszon All hantering med undantag för transport av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Undantag gäller för användning som sker inomhus eller punktvis användning vid enstaka tillfällen. All yrkesmässig hantering med undantag för transport av biologiska bekämpningsmedel kräver tillstånd. Jord- och vattenslagning av plantor som behandlats med bekämpningsmedel är förbjuden. Sekundär skyddszon All yrkesmässig hantering med undantag för transport av kemiska bekämpningsmedel kräver tillstånd. Undantag gäller för användning som sker inomhus eller punktvis användning vid enstaka tillfällen. Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon. Information: Ytterligare bestämmelser följer Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel enligt i NFS 2015:2. 4 Växtnäringsämnen a b c d Primär skyddszon Yrkesmässig spridning av växtnäringsämnen såsom biogödsel, handelsgödsel och naturgödsel kräver tillstånd. Spridning av slam från reningsverk eller annan avloppsanläggning kräver tillstånd n. Lagring av växtnäringsämnen utan tät anläggning är förbjuden. Nyetablering eller utökning av befintlig djurhållning med lantbruksdjur får inte ske utan anmälan. Sekundär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon 3 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER NITTORP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\nittorp\nittorp_skyddsföreskrifter_ docx

36 memo04.docx 5 Upplag a b c d Primär skyddszon Uppläggning av bark, flis, spån, timmer och liknande under längre tid än en ett år är förbjudet. Tillfällig uppläggning av sådana produkter, under kortare tid än ett år, kräver tillstånd. Uppläggning av ved eller andra träbaserade produkter, avsedda för uppvärmning av bostad, på den aktuella fastigheten omfattas inte av denna restriktion. Etablering av upplag av avfall, förorenade massor eller med massor med okänt ursprung eller okänt föroreningsinnehåll är förbjudet. Användande av avfall, förorenade massor, eller massor med okänt föroreningsinnehåll för anläggningsändamål är förbjudet. Uppläggning av snö som härrör från trafikerade ytor utanför aktuell skyddszon är förbjudet. Uppläggning av vägsalt och dammbindningsmedel är förbjudet. Sekundär skyddszon Uppläggning av bark, flis, spån, timmer och liknande utan tät täckning under längre tid än ett år kräver tillstånd n. Uppläggning av ved eller andra träbaserade produkter, avsedda för uppvärmning av bostad, på den aktuella fastigheten omfattas inte av denna restriktion. Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon 6 Infiltration och avledning av avloppsvatten a Primär skyddszon Nyetablering av enskild avloppsanläggning för hushållsspillvatten eller annat avloppsvatten är förbjuden. Sekundär skyddszon Nyetablering av enskild avloppsanläggning för hushållsspillvatten eller annat avloppsvatten kräver tillstånd. 4 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER NITTORP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\nittorp\nittorp_skyddsföreskrifter_ docx

37 memo04.docx 7 Vägar och parkering a b c Primär skyddszon Beläggningsarbete och andra förbättringsarbeten på väg på en total yta större än 200 m 2 vid samma tillfälle kräver anmälan. Nyetablering av väg eller parkeringsplats för mer än 20 personbilar eller motsvarande kräver tillstånd. Daglig parkering eller uppställning under längre tid än en vecka av arbetsfordon, arbetsmaskiner och tunga fordon kräver tillstånd. Sekundär skyddszon Samma som i primär skyddszon. Samma som i primär skyddszon. Samma som i primär skyddszon. 8 Materialtäkter och markarbeten a b c Primär skyddszon Materialtäkt är förbjuden med undantag för husbehovstäkt som kräver tillstånd. Markarbeten kräver tillstånd. Schaktnings- och markarbeten på en sammanhängande yta mindre än 200 m 2 eller underhåll av markledningar omfattas inte av denna restriktion. Återfyllnad med avfall, massor med okänt föroreningsinnehåll eller massor som är förorenade är förbjudet. Sekundär skyddszon Materialtäkt är förbjuden. Husbehovstäkt omfattas inte av denna restriktion. Samma som i primär skyddszon. Samma som i primär skyddszon 9 Energianläggningar och brunnar a b Primär skyddszon Anläggning för lagring eller utvinning av värmeenergi eller kyla från jord, berg eller vatten kräver tillstånd. Nyetablering av anläggning för enskild vattenförsörjning är förbjudet. Sekundär skyddszon Samma som i primär skyddszon Nyetablering av anläggning för enskild vattenförsörjning kräver tillstånd. 5 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER NITTORP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\nittorp\nittorp_skyddsföreskrifter_ docx

38 memo04.docx 10 Skyltning Där väg passerar gräns till vattenskyddsområde samt där så behövs vid vägar som passerar genom området ansvarar vattentäktens huvudman för att det finns skyltar som utmärker och informerar om vattenskyddsområdet. Där petroleumprodukter eller andra skadliga ämnen hanteras i en omfattning som kan medföra risk för förorening av grundvattnet skall skylt finnas som informerar om vattenskyddsområdets existens. Skyltarna tillhandahålls av vattentäktens huvudman. 11 Allmänna bestämmelser Ikraftträdande Kommunfullmäktiges beslut träder i kraft dagen för beslutet. Skyddsföreskrifterna skall gälla från det datum kommunfullmäktige beslutar om att fastställa vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Enligt 7 kap. 22 Miljöbalken ska skyddsföreskrifterna gälla från denna tidpunkt även om de överklagas. För befintliga anläggningar och verksamheter träder föreskrivna förbud och föreskrivna krav på tillstånd- eller anmälningsplikt i kraft två år efter att dessa skyddsföreskrifter har fastställts. 6 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER NITTORP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\nittorp\nittorp_skyddsföreskrifter_ docx

39 memo04.docx Information till skyddsföreskrifterna Anmälningsplikt vid risk för förorening Ägare eller nyttjanderättshavare av fastighet inom skyddsområdet skall genast anmäla spill, läckage och annan förorening från oljor, kemikalier eller andra miljöfarliga ämnen om händelsen kan medföra risk för skadlig förorening av mark och vatten. Anmälan ska göras till Räddningstjänsten och till tillsynsmyndigheten. Inträffade olyckshändelser skall omedelbart rapporteras på telefon nr 112. Tillstånd I de fall tillstånd krävs enligt dessa föreskrifter får sådant medges av den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Tillstånd kan bli förknippat med villkor. Som förutsättning för sådant tillstånd gäller att det kan visas att verksamheten kan utföras och drivas utan risk för skada för vattenförekomsten. Ansökan om tillstånd ska lämnas in skriftligen. Anmälan I de fall anmälan krävs enligt dessa föreskrifter ska anmälan lämnas in skriftligen till den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Anmälan enligt dessa föreskrifter ska ha inkommit senast 6 veckor före det att åtgärden påbörjas. Dispens Om det finns skäl kan den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet meddela dispens från bestämmelser med förbud enligt dessa skyddsföreskrifter. Tillsyn, avgifter och påföljd Bestämmelser om tillsyn över efterlevnad av ovan meddelade föreskrifter finns i miljöbalken m.fl. författningar. Bestämmelser om påföljder finns i miljöbalken. Den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet är tillsynsmyndighet för vattenskyddsområdet. Bestämmelser om avgifter för prövning och tillsyn finns dels i miljöbalken m.fl. författningar, dels i taxa som antagits av kommunfullmäktige i Tranemo kommun. 7 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER NITTORP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\nittorp\nittorp_skyddsföreskrifter_ docx

40 memo04.docx Definitioner av begrepp Avfall Avfall definieras enligt avfallsförordningen (2011:927). Avloppsvatten Med avloppsvatten avses enligt Miljöbalkens 9 kap 2 ; 1. Spillvatten eller annan flytande orenlighet. Hushållsspillvattnet består av spillvatten från WC ( klosettvatten ) samt från bad, disk och tvätt ( BDT-vatten ). 2. Vatten som använts för kylning. 3. Vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för viss eller vissa fastigheters räkning (dagvatten). 4. Vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. Cistern Med cistern avses förutom cisternen även tillhörande ledningar om så finns. Bekämpningsmedel Med kemiskt bekämpningsmedel avses, i enighet med miljöbalken, kemiska produkter som är avsedda att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Ogräsättika och såpvatten räknas inte som bekämpningsmedel i dessa föreskrifter. Med biologiskt bekämpningsmedel avses, enligt 14 kap miljöbalken, en bioteknisk organism som framställts särskilt för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Enskild avloppsanläggning Avloppsanläggningar för spillvatten eller annat avloppsvatten som inte är anslutna till det kommunala avloppsledningsnätet. Enskild vattenförsörjning Enligt EUs ramdirektiv för vatten är enskild vattenförsörjning vattenuttag för dricksvatten som understiger 10 m 3 /dygn eller betjänar färre än 50 personer. Mindre vattenuttag som nyttjas för offentlig eller kommersiell verksamhet räknas dock inte som enskild vattenförsörjning. Förorenade massor Med förorenade massor avses i dessa föreskrifter massor från ett förorenat område eller efterbehandlingsprojekt, d.v.s. från ett område, en deponi, mark, grundvatten eller sediment som är förorenat och vars föroreningshalter påtagligt överskrider lokal eller regional bakgrundshalt. Vad som avses med förorenade massor kan därför variera mellan olika platser och får avgöras av tillsynsmyndigheten. 8 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER NITTORP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\nittorp\nittorp_skyddsföreskrifter_ docx

41 memo04.docx Handelsgödsel Med handelsgödsel avses här gödsel som framställts i kemisk industri. Hantering Med hantering avses - i enlighet med miljöbalken - en verksamhet eller åtgärd som utgörs av tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering, saluförande, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden. Husbehovstäkt Med husbehovstäkt avses i dessa föreskrifter sådant uttag av material som ska användas inom den egna fastigheten för dess egna behov. Definitionen är inte kopplad till en volym. En materialtäkt där det utbrutna materialet används som ersättning för tjänster, avyttras eller på annat sätt utnyttjas kommersiellt betraktas inte som husbehovstäkt (NFS 2003:2). Hushållsbehov Med hushållsbehov avses här hantering av enstaka förpackningar av de största storlekarna man som enskild konsument kan köpa i detaljhandeln. Hälso- och miljöskadliga produkter Med hälso- och miljöskadliga produkter avses i dessa föreskrifter kemiska produkter klassificerade och märkta som farliga enligt CLP-förordningen eller framtida bestämmelser med motsvarande syfte och innebörd. Markarbeten Med markarbeten avses schaktning, borrning, fyllning, spontning, pålning och andra liknande arbeten på land. Materialtäkt Med materialtäkt avse i dessa föreskrifter täkt av berg samt sten, grus, sand, lera, torv eller andra jordarter. Naturgödsel Med naturgödsel avses här gödsel som bildats av naturavfall t.ex. kreatursspillning, kompost, tång etc. Punktvis behandling Bekämpning eller behandling av en växt i taget utan att läckage eller annan spridning sker till omgivningen samt tillfälligt användande på enstaka plats med biocid för sanering av ohyra eller skadedjur. 9 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER NITTORP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\nittorp\nittorp_skyddsföreskrifter_ docx

42 memo04.docx Sekundärt skydd Anordning som säkerställer att vätska kan fångas upp från en läckande cistern. En dubbelmantlad cistern anses som cistern med sekundärt skydd. En invallning är en annan typ av sekundärt skydd. Schaktning Schaktningsarbeten för mer omfattande byggande avser avsänkning av markytan för större anläggningsarbeten på utstakat område än för grundläggning av ett enfamiljshus. Schaktningsarbete i samband med ledningsarbete, vägunderhåll eller liknande omfattas inte av tillståndsplikt. Tät anläggning En anläggning för lagring av växtnäringsämnen ska vara utformad så att det inte sker någon avrinning eller något läckage av gödsel eller förorenat vatten till omgivningen. Upplag Med upplag avses i dessa föreskrifter tillfällig eller permanent förvaring direkt på marken eller i vattnet av förorenande ämnen, avfall, förorenade massor, massor med okänd miljöstatus eller andra förorenade produkter. Förvaring av hushållsavfall från enskilda hushåll, vilket läggs i särskilda behållare för regelbunden sophämtning, är enligt dessa föreskrifter inte att betrakta som upplag. Detta gäller även komposterbart hushållsavfall från enskilt hushåll, vilket läggs i hushållskompost på den egna tomten. Växtnäringsämnen Med växtnäringsämnen avses konstgödning, mineraliska gödselmedel, stallgödsel (fastgödsel, kletgödsel, flytgödsel samt urin), avloppsslam, biogödsel, vedaska samt övriga organiska gödselmedel, dock ej gödsel från betande djur inom vattenskyddsområdet. Yrkesmässig Yrkesmässig verksamhet kan bedrivas av såväl fysiska som juridiska personer. För att någon ska anses yrkesmässigt bedriva en verksamhet förutsätts att verksamheten har en viss omfattning och varaktighet samt att den har ett fastställt vinstsyfte och är av självständig karaktär. Förhållanden som tyder på yrkesmässig verksamhet: Verksamheten bedrivs i bolagsform Verksamhetsutövaren är bokföringsskyldig Verksamhetsutövaren är momsredovisningsskyldig 10 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER NITTORP EH p:\1313\ _tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\nittorp\nittorp_skyddsföreskrifter_ docx

43 Bilaga 3 2:8 1:8 1:12 1:8 1:11 1:7 1:128 1:129 1:127 1:126 1:130 1:88 1:125 1:124 1:9 1:38 1:39 1:62 1:24 1:10 1:36 1:48 1:47 1:19 1:63 1:34 1:17 1:29 1:22 1:54 1:18 1:44 1:69 1:43 1:55 1:59 NITTORP VATTENTÄKT Tranemo kommun Vattenskyddsområde 1:10 1:42 1:51 1:58 1:57 1:52 1:61 1:25 1:45 1:21 1:122 1:60 1:83 Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon ¹ 1:35 1:41 1: m